Hur ska du komma ihåg allt du ser, hör och kommer att tänka på idag?

Relevanta dokument
EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA


Claes Nilholm Malmö Högskola

Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm

Utredning av en elevs behov av särskilt stöd

Inlärningsutmaningar. anpassningar och strategier för pedagogik och lärmiljö för elever med NPF, svag begåvning och särskild begåvning

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Den pedagogiska kartläggningen är avsedd att bilda ett underlag till blanketten Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.

Från förmedling till förståelse

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Skolplan Med blick för lärande

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

Claes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Universitet

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog Linnéuniversitetet

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

En skola tillgänglig för alla. Täby kommun

Sofiaskolan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Att skapa en tillgänglig skola - exempel från verkligheten

Elevhälsomöten som bygger bort problem istället för symtom IDA NECOVSKI

NPF-säkring. Hur man med små medel kan göra stor skillnad

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Undra besöker habiliteringen

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Ledarskap i klassrummet

EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Förskolan Bergmansgården

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

BARN- OCH GRUNDSKOLA BOG Central elevhälsa. Förskola - Kartläggning och analys av barns behov

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Food - Role play. Crime Presentation

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

ger förutsättningar att lyckas Anna Sjölander, rådgivare

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Anpassningar, struktur och förhållningssätt. - om möjligheter i mötet med elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer.

Alla elevers inflytande över sitt eget lärande

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 338 Kyrk/Balder

Framgångsfaktorer för inkludering

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2014

Workshop. Kvällen! Aggie Öhman

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

GRUNDSKOLAN Svanberga skola

Annelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM

Här växer människor och kunskap

Teamplan Ugglums skola F /2012

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen Adress: Kontaktperson-uppgifter:

Beslut för grundsärskola

Att skapa en tillgänglig skola - exempel från verkligheten

Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Bedömningsunderlag förskola

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Riktlinjer för hantering av tilläggsbelopp, antaget av Utbildningsnämnden

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Noleredsskolans elevhälsoprocess

Rosengårdsmodellen. - så här gör vi på Rosengårdsskolan! Tillsammans

Förskolan Bergmansgården

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Enkät vårdnadshavare åk 2 och 5, Undersökningsperiod: > Antal svar: Series 1: 188 Svarsfrekvens: 56.

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsanalys. Länghemskolan

Regelbunden tillsyn av skolenhet

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Transkript:

HEJ!

Helena Wallberg

Sluta gissa!

Hur ska du komma ihåg allt du ser, hör och kommer att tänka på idag?

Explicit undervisning Kamratlärande Metakognitiva strategier Vetenskapsrådet: Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (3 kap 3 )

Insikten om att lärandet är situerat Kontextfokus Individfokus

Lärmiljö Individ Differentiering Individualisering fritt efter Bengt Persson

Inkludering Kalle är placerad i klassen och i klassrummet. Kalle är placerad i klassen och i klassrummet och trivs. Kalle är placerad i klassen och i klassrummet och trivs samt får en kvalitativ tillgänglig undervisning. Skolan har organiserat för tillgänglighet för alla. Fokus på learning communities - lärmiljöer. Claes Nilholm

Fysisk närvaro Acceptans Deltagande Prestationer Farrell, 2004 i Kotte, 2018

Inkludering individualisering?

Nationella proven då? Särskilt beakta Individuella undantag Hur allsidigt är underlaget i övrigt?

Extra anpassningar eller Ledning och stimulans? Placering i rummet Tydliga instruktioner Mer tid på prov Lyssna på texter Hjälp av specialpedagog Hjälp med struktur Bildstöd Ta bort eller lätta på uppgifter

Vilka är behoven? Varning för uttrycka behov så här ospecificerat

Vilka behov har alla? känna sig sedd, bekräftad få lyckas känna sig delaktig, vara med i gänget kunna påverka få röra på sig Lära sig Träna på Förstå Kunna Veta bli förstådd, accepterad, lyssnad på inte bli utpekad The Agency for special needs and inclusive education 2014

Analysera och identifiera behov Lära Träna Kunna Förstå Känna Uppleva Jobba med Träna med Tider Platser Material Metoder

Riskfaktorer och skyddsfaktorer Adam, 8 år Adam vill inte jobba, han vill helst pyssla med lego. Om man försöker ta ifrån honom legot blir han jättearg. Adam går hem under rasterna ibland och det är inte alltid så att de vuxna märker det. En av de vuxna blir lätt arg på Adam och då rymmer Adam. Att vänta på sin tur är inte Adams starka sida. Adam kan läsa men han läser bara det han själv vill läsa - om Vasaskeppet eller om Lego. Det gör att läraren tycker att det är svårt att avgöra i vilken utsträckning han läser med flyt och kan koda av texter. Matten går trögt, han räknar ibland men då vill han inte berätta hur han kommer fram till lösningar. Läraren är orolig för att Adam inte kommer att nå de kunskapskrav som ska nås nästa år om det går så här långsamt. Dessutom tänker läraren att det kanske inte är bra för Adam att vara i klassen med alla ljud som verkar distrahera och oförmågan att turas om och samspela med de andra. Helena Wallberg

Riskfaktorer & skyddsfaktorer ilska rymmer ont i magen gömmer sig läser bara om vissa saker vuxen blir arg ljud? distraktioner kan inte redogöra för matte utanför turtagning går hem - utanför vuxna märker inte orkar inte vara i skolan ta ifrån lego lärare kan ej avgöra läsflyt läraren: inte bra att vara i klassen lego vasaskeppet läser räknar klurar kan uttrycka sig tar initiativ läraren: vill inte jobba värdegrund i berättelsen ofullständig berättelse redan analyserat inte kontextuell berättelse

Behov och insatser Vilka behov har eleven för att utvecklas i riktning mot kunskapskrav och/eller kunskapsmål? Vilka insatser kan möta behoven för att utvecklas i riktning mot kunskapskrav och/eller kunskapsmål? Säkerhet Få lyckas Bli förstådd, lyssnad på Träna på turtagning Lära sig samspel Visa läsflyt Veta vad som ska hända Förstå vad som ska kunnas Få påverka Vara delaktig Insatser på individnivå: Insatser på gruppnivå: Insatser på skolnivå:

Kartlägg-analysera-bedöm Hur påverkas eleven/eleverna av faktorer på skol- grupp- individnivå? Skolnivå: schemat? Lokaler? Förhållningssätt? Värdegrund? Kompetens/resurser? Samarbete? Rutiner? Gruppnivå: arbetssätt? Gruppens klimat? Bedömning? Material? Ledarskap? Individnivå: vad funkar? Vad funkar inte? Vad saknas? Vad kan eleven? Förmåga att strukturera? Närvaro?

Helenas tipslista: Läs på i styrdokumenten Reflektera och resonera Träna på att identifiera behov på alla nivåer Samla information om påverkansfaktorer Träna på att hitta lösningar för att möta behov Inse att det är en process

Hur kommer dina tankar hittills idag att påverka eleverna på skolan?

HEJ DÅ!