It s all about survival

Relevanta dokument
Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Lycksele, Medborgarhuset den 22 november

Min försvunna lillebror

Mina bästa tips! Gå emot dina rädslor. Så steg 1, gå emot din rädsla. hanterar du din ångest

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

När mamma eller pappa dör

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Sammanställning 1. Bakgrund

Vem är den enskilde i ett gemensamt hem?

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Min forskning handlar om:

Stöd för barn och familjen

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Som familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Vem är den enskilde i ett gemensamt hem?

Kan man bli sjuk av ord?

Det påverkar dig och andra

Standard, handläggare

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

LÄSGUIDE till Boken Liten

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Mötesmall Patientforum

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

Lyckas i dina akademiska studier

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Jonathan Lehtonen DEREALISATION

Föräldraenkät Arjeplogs förskola 2018

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Kan man bli sjuk av ord?

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man?

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar. Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet

eller vad är makt när vi pratar om äldreomsorg?

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Till dig som bor i familjehem

BRIS. ØGruppstöd : TRT, familjehem och stöd till barn som förlorat en förälder i suicid. Bris Linköping : Region Öst. 3 Anställda. bris.

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Tänka tänka. Tänka tänka, vi ska Tänka tänka, bara Tänka tänka får vi se. Gnugga gnugga Vi ska Gnugga gnugga Bara Gnugga gnugga Ett två tre

Patientforum. - en modellbeskrivning

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Vad är det som berättas för patientnämnden?

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

otrygg, kränkt eller hotad

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande genren

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Att vara anhörig till personer med psykisk ohälsa- Analys av anhörigas erfarenheter som de beskrivs i Blandade lärande nätverk

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

Existentiell hälsa en livs-viktig fråga! Anna-Karin Jeppsson, Qulturum Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan

1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Psykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december.

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

Transkript:

It s all about survival Eva Lindgren Psykiatrisjuksköterska Universitetslektor/avd chef Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Tel: 0920-49 22 19 Mobil: 070-292 93 42

BAKGRUND Barn och unga upp till 18 år BUP Unga över 18 år vuxenpsykiatrin Överflyttning från BUP till VP vid 18 års ålder Flera förändringar sker samtidigt Unga vuxna med psykiska svårigheter kan vara särskilt sårbara Risk att falla mellan stolarna

TRANSITION = FÖRÄNDRINGSPROCESS Transition relaterat till Utveckling Hälsa/ohälsa Situation /Organisation Förändring som ställer krav på anpassning till en ny situation Behov att ta till sig ny kunskap och beteende Finna sig själv i sin nya roll

Varje transition börjar med ett slut och slutar med en ny början

ÖVERGRIPANDE SYFTE Att beskriva och förklara unga vuxnas upplevelser av transition inom psykiatrisk vård från unga vuxnas, närståendes och personalens perspektiv

DELSTUDIE I-IV Studie Syfte Deltagare/datainsamling I II III IV Beskriva personalens erfarenheter och syn på överflyttningen från BUP till VP Beskriva och förklara unga vuxnas och närståendes förväntningar och upplevelser av överflyttningen från BUP och VP Beskriva och förklara unga vuxnas upplevelser av psykiatrisk vård under transition till vuxenliv Beskriva och förklara närståendes upplevelser av föräldraskap till en unga vuxen med psykisk ohälsa under transition till vuxenliv Sex fokusgrupper 12 personal BUP (2 öpv, 1 slv), 11 personal VP (2 öpv, 1 slv) Individuella intervjuer 3 unga vuxna 18 år (2 kvinnor, 1 man), 6 närstående (4 mödrar, 1 fader, 1 kp på behandlingshem) Individuella intervjuer 11 unga vuxna 18-26 år (7 kvinnor, 4 män) Individuella intervjuer 10 närstående till unga vuxna med psykisk ohälsa (8 kvinnor, 2 män)

PERSONALENS ERFARENHETER OCH SYN PÅ ÖVERFLYTTNING TILL VUXENPSYKIATRIN Utvecklingsrelaterad transition Situations/organisationsrelaterad transition Att bli vuxen innebär eget ansvar En utmaning när olika perspektiv och vårdkulturer möts Samarbete är en förutsättning för trygg och säker transition

EN UTMANING NÄR VÅRDKULTURER MÖTS man försöker verkligen att inte min otrygghet ska spegla av sig och man försöker förmedla en positiv bild. Men jag kan ju inte säga så mycket och ge information direkt och det låter ju otryggt när jag inte kan säga så här blir det och det här kommer att hända (BUP)

BEHOV AV SAMARBETE kanske just att man kan dela på vissa saker, att okej om dom börjar komma hos oss att man inte avslutar direkt på bup, lite mer samarbete kan man önska (VP)

UNGA VUXNAS OCH NÄRSTÅENDES FÖRVÄNTNINGAR OCH UPPLEVELSER

VARA MYNDIG MEN INTE MOGEN jag tycker det är fruktansvärt inte för att jag misstror vuxenpsykiatrin utan för att jag har ingen koll hon vill ju inte att vi ska ha med det att göra (förälder)

ATT LÄMNA DET TRYGGA vi är trygga med dom och dom har alltid vetat våra problem och hon har tyckt att det var bra att veta att här vet dom (närstående)

KÄNNA SIG UTELÄMNAD Jag skulle få veta alltså mer i tid och sen att dom skulle ha fixat så jag kunnat träffa nån över sommaren nåt läkarbesök eller nånting jag vet inte hur dom tänker, om dom tänker, ja men nu är det semester, men det funkar ju inte så för alla (ung vuxen)

- lack of support - lack of trustful relationship - discouraging care environment - 18 years old - mental illness - being motivated to continue care - being encountered as a person - being encouraged to express feelings - the importance of a supportive environment - coming to a new beginning SUPPORT AS A PREREQUISITE FOR TRANSITION TO ADULTHOOD AND STRIVING TO REACH RECOVERY

BLI MOTIVERAD TILL FORTSATT VÅRD många gånger var det så att man ville dö och så på tisdag ska jag träffa min terapeut och prata lite så jag kan hålla ut tills då. Så vissa gånger tror jag det var livsnödvändigt eller vad man ska säga att gå dit bara för att man ska ha nåt mål (ung vuxen)

BLI BEMÖTT SOM EN PERSON hon har pratat med mig som att jag är varken som att jag är barn eller vuxen utan hon har pratat med mig som hon märker att jag vill bli pratad med

Personalen är engagerad och motiverad att hjälpa Fattar beslut om att ta emot hjälp Känner sig tagen på allvar och vill berätta

ATT UTTRYCKA TANKAR OCH KÄNSLOR Det är inte så att jag vet exakt vad jag känner bara inte vill berätta det utan jag har ju som ingen aning om vad jag känner. Jag kan känna nånting men jag kan liksom inte sätta ord på det för jag vet inte vad jag känner. Så tror jag det kan vara med flera liksom särskilt unga man vet ju liksom inte så mycket än om känslolivet liksom (ung vuxen)

STÖDJANDE ELLER HINDRANDE VÅRDMILJÖ det var en lugn och skön miljö förutom då ibland när det blev lite stökigt jag kunde slappna av och kände nu kanske kommer det att vända jag tyckte det var skönt då, jag kunde ju inte göra mig själv illa det är som ett lager det finns ingenting att göra hur tror man att någon som mår dåligt möjligen kan komma på bättre tankar jag känner att jag står som inte så högt i rang (unga vuxna)

VARA PÅ VÄG MOT FÖRÄNDRING jag var jätte rädd alltså vem skulle jag vara om jag inte var sjuk alltså får jag lika många kramar av min mamma och pappa får jag lika mycket omtanke och allt sånt där

NÄRSTÅENDES UPPLEVELSER AV FÖRÄLDRASKAP TILL EN UNG VUXEN MED PSYKISK OHÄLSA ATT GÅ BALANSGÅNG OCH KÄNNA SIG MAKTLÖS MEN ÄNDÅ HÅLLA FAST VID HOPPET Vara maktlös i ett dygnet-runt-föräldraskap Vara del av en frustrerande och skrämmande värld Att hoppas på förändring och en möjlighet att släppa taget

BALANSGÅNG Vara både förälder och vårdgivare eller släppa taget och låta den unga vuxna ta eget ansvar Slåss för att de ska få god vård eller acceptera att bli utestängd

MAKTLÖSHET Mot samhället, sjukvården och den unga vuxna Se behovet av vård men inte få möjlighet att vara delaktig i beslut Bli utestängd på grund av sekretessen

det är inte alltid en fördel heller att han har ett eget boende det är en väldig otrygghet att ha honom där och veta att innanför dom där dörrarna kan vad som helst hända så med tanke på det är det egentligen skönast att ha honom på min soffa

EN FRUSTRERANDE OCH SKRÄMMANDE VÄRLD Vara oförberedd på överflyttningen trots planering Delaktighet och stöd till närstående försvann Att inte få svar på frågor kring den unga vuxnas hälsotillstånd Att få en fullmakt kan vara en lösning

Vi hade en plan -det är inte klart ännu vi ska ju liksom knyta kontakt först. Men nej, det var bara på med jackan igen och över till vuxensidan, det var så fruktansvärt X var alldeles chockad och då besökstiden var slut då skulle jag ut därifrån. Gud så hemskt det var

ATT HOPPAS PÅ EN FÖRÄNDRING Viktiga livshändelser tänder hoppet Att träffa rätt person underlättar att kunna släppa taget God och säker vård är också en trygghet för närstående Stöd till närstående så de orkar fortsätta ge stöd till sitt barn

i ärlighetens namn är jag tacksam för varenda dag som nån har ansvar för honom nån annan än jag att jag kan vakna på morgonen och jag vet att nån annan kollar att han lever (förälder)

Transitionsprocess Förutsättningar och hinder Tecken på positiv och lyckad process STÖD AV PERSONAL OCH NÄRSTÅENDE Utveckling: Fyller 18 år Blir myndig Situation/ organisation: Överflyttning till VP Hälsa/ohälsa: Medvetenhet/insikt Motivation Vara mogen Tillgång till stöd Vårdkultur Vårdplanering Samarbete mellan BUP och VP Kontinuitet Trygga relationer Stödjande miljö Delaktighet Kunna ta ansvar för sig själv Skapa trygga relationer till personal Behov av vård och stöd blir tillgodosett Tar eget ansvar för sin hälsa Strävar mot återhämtning Slut Instabil period Ny start

STÖD OCH INRE MOTIVATION ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR TRANSITION OCH ÅTERHÄMTNING Trygga och tillitsfulla relationer Stöd att uttrycka känslor och tankar Hopp om förändring och inre motivation Ta ansvar för sin hälsa Ta emot vård vid behov Sträva mot återhämtning Brist på stöd leder till ökad risk att vården avbryts trots behov av fortsatt vård

Tillgång till stöd från närstående _ +++ _ Unga vuxna med brist på egen motivation men god tillgång till stöd från närstående Individuella behov och anpassat stöd Unga vuxna med brist på egen motivation och liten tillgång till stöd från närstående Risk för dropouts Inre motivation att fortsätta ta emot vård Unga vuxna med egen motivation och god tillgång till stöd från närstående Unga vuxna med egen motivation men lite tillgång till stöd från närstående +++

SLUTSATS Överflyttning från BUP till VP innebär mer än att byta avdelning Samarbete och samverkan är en avgörande faktor Planera överflyttningen tillsammans med BUP, vuxenpsykiatrin och familjen Möjlighet att skapa tillitsfulla relationer ökar unga vuxnas motivationen att ta emot vård Se närstående som en resurs och inkludera dem i vården Var observant på unga vuxna med svagt stöd från närstående och brist på egen motivation