prognos arbetsmarknad västmanland 2009

prognos arbetsmarknad västmanland 2009

2 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft...4 Osäker sysselsättningsstatistik i Västmanland... 4 Marknadsutveckling privat sektor... 5 Verksamhetsutveckling offentlig sektor... 6 Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn... 7 Brist på arbetskraft... 7 Tydlig minskning av efterfrågan på arbetskraft... 8 Antalet personer som varslas om uppsägning ökar... 9 Kommande sysselsättningsutveckling... 10 Näringsgrenar och yrken...11 Privat varuproduktion... 11 Byggverksamhet... 11 Industri... 12 Jord- och skogsbruk samt fiske... 13 Privat tjänstesektor... 13 Finansiell verksamhet och företagstjänster... 13 Handel och kommunikationer... 14 Personliga och kulturella tjänster samt renhållning... 15 Offentlig verksamhet... 15 Offentlig administration... 15 Utbildning och forskning... 16 Vård och omsorg... 16 Utbudet av arbetskraft...17 Arbetslöshet och programinsatser...19 Arbetslöshetens struktur... 20 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...23 Fakta om prognosen...24 Bilaga 1...26

Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 3 Sammanfattning Den globala ekonomin har försvagats kraftigt och den finansiella krisen har satt tydliga avtryck på den reala ekonomin. Sveriges ekonomi har drabbats hårt av detta genom en betydligt försvagad exportkonjunktur. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spridit sig till mer eller mindre hela industrisektorn. Även Västmanland har drabbats av den försvagade ekonomins effekter och sysselsättningen väntas minska inom de flesta branscher. Arbetsmarknaden i Västmanlands län prognosbedömningar Länets arbetsmarknad har drabbats av många varsel och som det industrilän det är har Västmanland drabbats hårt av nedgången inom industrin. Den sammantagna bilden av industrin i länet är att det blir en nedgång under 2009 och att antalet sysselsatta inom branschen minskar starkt. Samma sak gäller byggbranschen, även här väntas sysselsättningen minska starkt. Nedgången inom industrin och byggbranschen väntas ge effekter även på handel och kommunikationer, även om nedgången inte blir lika kraftig där. Detsamma gäller för personliga och kulturella tjänster samt renhållning. Både handel och personliga tjänster påverkas negativt av hushållens försämrade ekonomi. Inom branschen finansiell verksamhet och företagstjänster är bilden mer positiv och vår bedömning är att sysselsättningen blir oförändrad 2009. Inom den offentliga sektorn ses en svag minskning av antalet sysselsatta, främst inom utbildning och forskning. Arbetskraften i Västmanland minskar. Visserligen ökar befolkningen och antalet sjukskrivningar fortsätter minska, men antalet som söker sig bort från arbetsmarknaden mot studier väntas bli större än de senaste åren. Vid högkonjunkturer är det fler som söker sig till arbete, medan lågkonjunkturer får fler att välja studier. Den försämrade konjunkturen har satt sitt avtryck även på arbetslösheten. Minskningen av antalet arbetslösa har stannat av betänkligt och vår bedömning är att det i stället blir en ökning under det kommande året. Fjärde kvartalet 2009 väntas arbetslösheten ha stigit med cirka 1 100 personer, eller 23 procent. Det innebär en ökning från 3,0 till 3,7 procent av befolkningen 16-64 år jämfört med fjärde kvartalet 2008. Eftersom antalet arbetslösa påverkas av tillgången till programmedel ger en sammanslagning av arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd en bättre bild av läget på arbetsmarknaden. Tillsammans väntas dessa grupper ha ökat med cirka 1 500 personer under fjärde kvartalet 2009, jämfört med samma period 2008. Det innebär en ökning med 21 procent. Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Funktionshindrade liksom utrikes födda har inte gynnats av det goda arbetsmarknadsläget i samma utsträckning som övriga grupper och är därför mer utsatta på länets arbetsmarknad. Ytterligare en grupp som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är personer som saknar gymnasieutbildning. En utmaning nu och i framtiden är att förbättra de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna för dessa grupper. När arbetsmarknaden nu försämras är det i första hand de som är på väg in på arbetsmarknaden som drabbas. Insteget till arbetslivet sker ofta genom tillfälliga anställningar och det är dessa jobb som försvinner först i en lågkonjunktur. Bland dem som har tillfälliga anställningar är ofta unga och utrikes födda överrepresenterade.

4 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft Det är nu tydligt att konjunkturen har vänt och Arbetsförmedlingen bedömer att tillväxten kommer att minska under det kommande året. Detta innebär att vi kommer att märka av en minskad sysselsättning, både i riket och i Västmanlands län. Detta leder i sin tur till en ökning av arbetslösheten under 2009. Osäker sysselsättningsstatistik i Västmanland Under de senaste åren har det varit svårt att fortlöpande följa sysselsättningsutvecklingen i Västmanlands län. Olika undersökningar har indikerat olika utveckling. Bilden har komplicerats ytterligare av Heby kommuns länsbyte. Trots viss osäkerhet pekar mycket på att länets arbetsmarknad stärkts under de senaste åren. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) uppgick sysselsättningen i åldersgruppen 16-64 år till 118 000 personer under årets tre första kvartal, 1 000 fler än under samma period i fjol. I och med det senaste årets utveckling har andelen sysselsatta ökat från 72,9 till 74,4 procent. Av de sysselsatta under årets första kvartal var 59 900 män och 53 600 kvinnor. Under det senaste året har sysselsättningen minskat bland länets män medan den ökat bland kvinnorna. I SCB:s undersökning redovisas även anknytningsgraden till arbetsmarknaden. Under årets tre första kvartal uppgick i genomsnitt antalet fast anställda till 91 600 personer. Antalet tidsbegränsat anställda summerade samtidigt till 16 800 personer, medan antalet företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar uppgick till 9 600. Sedan första kvartalet 2007 har antalet fast anställda ökat med 3 900 personer. Samtidigt har antalet tidsbegränsat anställda minskat med 2 200 och antalet företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar med 400. SCB:s arbetskraftsundersökning innehåller dock siffror som är förknippade med viss osäkerhet. På grund av omfattande förändringar i AKU och att Heby kommun sedan årsskiftet 2006-2007 tillhör Uppsala län är det inte möjligt att jämföra med tidigare resultat. Sammantaget gör detta att ovan nämnda uppgifter ska tolkas med stor försiktighet. Samtliga redovisade förändringstal ryms även inom det osäkerhetsintervall som SCB anger för sin undersökning, vilket gör att dessa inte är statistiskt säkerställda. I diagrammet på nästa sida visas därför istället utvecklingen på länets arbetsmarknad baserat på SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Denna statistikkälla berörs inte av de nämnda förändringarna av AKU, vilket i sin tur gör det möjligt att jämföra utvecklingen över tid. Enligt denna har antalet anställda minskat med cirka 1 300 under tredje kvartalet 2008 jämfört med motsvarande kvartal 2007. Notera dock att den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken bland annat inte tar hänsyn till arbetspendlingen, utan endast redovisar antalet anställda och att den därför inte är jämförbar med arbetskraftsundersökningen. Diagrammet är dock inte justerat för Heby kommuns länsbyte. Det innebär dels att förändringen under inledningen av 2007 är överskattad, dels att senare resultat inte kan jämföras med äldre uppgifter. SCB redovisar emellertid även en justerad uppgift av det senaste årets utveckling, där man tagit hänsyn till Hebys länsbyte. Där indikeras att antalet anställda ökat med 1,4 procent eller knappt 1 500 personer i länet mellan första halvåret 2007 och första halvåret 2008. Detta är en något svagare ökningstakt än under motsvarande period ett år tidigare.

Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 5 Anställda enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik 109000 107000 105000 103000 101000 99000 97000 95000 kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv kv 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 1: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, Västmanlands län, säsongs- och trendrensade värden. Kvartal 1 1997 till kvartal 3 2008. Källa: SCB Marknadsutveckling privat sektor Den första frågan arbetsgivarna får besvara gäller efterfrågan på deras varor och tjänster, om denna har ökat, minskat eller varit oförändrad de senaste sex månaderna. Som svaren i tabell 1 på nästa sida visar har efterfrågan fortsatt minska i länet det senaste halvåret. Den utveckling som redan i våras gick att utläsa ur Arbetsförmedlingens undersökning har fortsatt. Utfallet de senaste sex månaderna blev tydligt sämre än arbetsgivarna förutsåg i våras. Våren 2008 var nettotalet 1 36 för bedömningen av marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna. Det var alltså betydligt fler av arbetsgivarna som trodde på en positiv marknadsutveckling jämfört med en minskad efterfrågan. Utfallet blev i stället ett nettotal på endast 13, en tydlig försämring mot den förväntade utvecklingen. Inför den kommande sexmånadersperioden har arbetsgivarna inom den privata sektorn skruvat ner sina förväntningar kraftigt till ett nettotal på endast 1. Jämfört med situationen för ett år sedan är det en kraftig försämring, från ett nettotal på 37 ned till 1. Så långt tillbaka i tiden som Arbetsförmedlingen har jämförbara resultat har utfallet aldrig varit så lågt. Här är det dock viktigt att påpeka att en del av de intervjuer som gjorts genomfördes innan effekterna av finanskrisen blev tydliga, exempelvis i form av ett kraftigt ökat antal varsel. Vår bedömning är att företagens faktiska bedömning om den kommande utvecklingen hade varit ännu mer pessimistisk om vi tar denna aspekt i beaktande. För perioden 6-12 månader framåt ligger förväntningarna enligt höstens undersökning kvar på en låg nivå, nettotalet ökar endast svagt från 1 till 5. Den minskade andelen positiva svar är i stort sett genomgående i alla branscher. På sex månaders sikt är det inom bygg som framtidstron minskat i särklass mest. Den 1 Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40 % av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10 % att den har minskat (50 % uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidsserier och dessa presenteras bl.a. i diagram.

6 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län bransch som verkar gå bäst är personliga och kulturella tjänster samt renhållning. Där har nettotalet ökat i motsats till övriga branscher. På 6-12 månaders sikt är dock byggarbetsgivarna något mer positiva medan jordoch skogsbruk samt fiske står för den största minskningen i nettotal. Inom handel och kommunikationer ökar framtidstron på 6-12 månaders sikt. Efterfrågeutveckling inom privat sektor i Västmanlands län Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Byggverksamhet 58 26 9 15 33-27 28 14-19 Industri 58 41 19 50 37-2 48 28 0 Jod- och skogsbruk samt fiske 50 38 25 38 13-13 13 0-38 Finansiell verksamhet och företagstjänster 46 43 17 45 43 15 46 37 14 Handel och kommunikationer 45 21 0 31 38 3 40 35 15 Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 41-4 17 52 19 32 56 15 17 Totalt 47 30 13 37 36 1 41 28 5 Tabell 1: Nettotal för respektive bransch och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008. Verksamhetsutveckling offentlig sektor Inom den offentliga sektorn talas det vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, såsom exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. Tabell 2 visar att efterfrågan inom den offentliga sektorn har minskat under det senaste året enligt arbetsgivarnas bedömning. Den största minskningen har skett inom utbildning och forskning. Inom det området uppger 39 procentenheter fler av arbetsgivarna att efterfrågan har minskat det senaste halvåret jämfört med andelen som upplevt en ökande efterfrågan. Totalt sett har den offentliga sektorn ett nettotal på -12 för de senaste sex månaderna. För de kommande sex månaderna bedömer arbetsgivarna att efterfrågan på tjänster inom den offentliga sektorn kommer att fortsätta minska. För den perioden är det en ännu större andel av arbetsgivarna som ser en minskad efterfrågan framför sig och nettotalet är nere på -21 för sektorn som helhet. På 6-12 månaders sikt sjunker det ytterligare till -24 och det är en kraftig minskning sedan vårens undersökning, då motsvarande värde var -8. Utbildning och forskning är det område som har de i särklass lägsta nettotalen. Både där och inom vård och omsorg är trenden mot sjunkande nettotal mycket kraftig. Inom offentlig administration skedde en viss uppgång de senaste sex månaderna. Den nivån förväntas ligga kvar den kommande sexmånadersperioden, medan nettotalet på 6-12 månaders sikt sjunker från 4 till -11. Efterfrågan inom offentlig sektor Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Offentlig administration 0-11 4-9 -4 4-9 -4-11 Utbildning och forskning -9-18 -39-15 -36-43 -27-25 -50 Vård och omsorg 12 4 0 4-8 -18 16 4-14 Totalt 0-9 -12-8 -14-21 -9-8 -24 Tabell 2: Nettotal för respektive verksamhet och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008.

Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 7 Företagen får även besvara en fråga gällande hur mycket man kan öka produktionen av varor och tjänster utan att anställa mer personal, det vill säga i vilken utsträckning man utnyttjar sin produktionskapacitet. Sedan vårens undersökning har det endast skett marginella förändringar av kapacitetsutnyttjandet och det ligger kvar på en hög nivå. I höstens undersökning anger 28 procent av arbetsgivarna att man inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det innebär att kapacitetsutnyttjandet endast har minskat marginellt, då motsvarande siffra vid vårens undersökning var 30 procent. Den största minskningen har skett inom byggbranschen. I den nu aktuella undersökningen anger 37 procent av arbetsgivarna att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. I våras var motsvarande siffra 50 procent. Inom jordoch skogsbruk samt fiske är situationen den omvända. Där har andelen arbetsgivare som inte kan öka sin produktion utan mer personal ökat med 13 procentenheter till 63 procent. Man ska dock ha i åtanke att endast ett fåtal företag tillfrågats i den branschen, vilket leder till att ett enskilt svar kan ge stora statistiska effekter. Kapacitetsutnyttjandet bland länets företag är liksom vid vårens undersökning något högre än för landet som helhet, där 24 procent av de privata arbetsgivarna anger att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Kapacitetsutnyttjande i privat sektor Näringsgren 0% 1-5 % 6-10 % 11-20 % 21-30 % Mer än 30 % Byggverksamhet 37% 21% 23% 11% 5% 3% Industri 24% 23% 18% 20% 10% 4% Jord- och skogsbruk samt fiske 63% 13% 13% 13% 0% 0% Finansiell verksamhet och företagstjänster 29% 25% 18% 11% 11% 7% Handel och kommunikationer 28% 8% 21% 18% 11% 13% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 10% 19% 19% 33% 10% 10% Summa 28% 20% 19% 17% 9% 7% Tabell 3: Visar per bransch hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008. Brist på arbetskraft Andelen arbetsgivare som anger att man upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna har minskat något sedan vårens undersökning. Bland de privata arbetsgivarna har andelen minskat från 32 till 29 procent och på den offentliga sidan har andelen minskat från 40 till 36 procent. Tabell 4 visar att bristen är störst inom industribranschen samt inom jord- och skogsbruk samt fiske. I båda branscherna har 38 procent av arbetsgivarna angett att man upplevt brist på arbetskraft. Industrin hade störst problem med brist på arbetskraft även vid vårens undersökning. Då var motsvarande siffra 43 procent. Alltså har det skett en minskning även om bristen fortfarande är relativt hög. Även inom byggbranschen upplever man brist på arbetskraft. I höstens undersökning anger 33 procent av arbetsgivarna brist. Siffran har dock sjunkit med sex procentenheter sedan i våras. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster har bristen minskat med sju procentenheter till 26 procent. Industrin och byggbranschen har fortfarande den mest uttalade dolda bristen på arbetskraft. Dold brist innebär att man inte ens försöker rekrytera då bristen på arbetskraft är alltför stor. Inom de branscherna har 12 respektive 21 procent av de arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft uppgivit att bristen varit så stor att man inte ens försökt rekrytera. Inom industrin har dock den dolda bristen minskat

8 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län från 20 till 12 procent. Även inom bygg har det skett en viss minskning av den dolda bristen, dock bara med två procentenheter. Arbetskraftsbrist, privat sektor Näringsgren Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Byggverksamhet 43% 39% 33% Industri 46% 43% 38% Jord- och skogsbruk samt fiske 25% 25% 38% Finansiell verksamhet och företagstjänster 35% 33% 26% Handel och kommunikationer 31% 18% 18% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 41% 31% 30% Summa 37% 32% 29% Tabell 4: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008. Inom den offentliga sektorn har bristen minskat avsevärt inom administrationen, medan den har ökat inom utbildning och forskning. Där anger varannan arbetsgivare att man upplever brist på arbetskraft. Inom vård och omsorg är ökningen marginella en procentenhet, till skillnad mot i vårens undersökning då bristen hade ökat med tolv procentenheter. I likhet med tidigare tycks den dolda bristen vara relativt ovanlig inom den offentliga sektorn. De vanligaste konsekvenserna av arbetskraftsbristen bland de privata arbetsgivarna var att företagen helt enkelt inte lyckades rekrytera eller att det tog längre tid. Befintlig personal fick i stället arbeta mer och företagen köpte in tjänster av andra företag. Inom den offentliga sektorn blev konsekvenserna i stort sett desamma, plus att kvaliteten i servicen till allmänheten försämrades inom utbildning och forskning. Arbetskraftsbrist, offentlig sektor Näringsgren Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Offentlig administration 21% 37% 22% Utbildning och forskning 30% 43% 50% Vård och omsorg 32% 44% 45% Summa 27% 40% 36% Tabell 5: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008. Tydlig minskning av efterfrågan på arbetskraft Efter några år med relativt stabil efterfrågan på arbetskraft ökade arbetsgivarnas rekryteringsbehov kraftigt under 2006. Ökningen fortsatte under 2007 men i gradvis något lugnare tempo. Under fjolåret anmäldes sammanlagt drygt 18 900 platser med en varaktighet längre än 10 dagar till länets arbetsförmedlingar. Justerat för Hebys länsbyte är detta en ökning med 37 procent jämfört med 2006. Efterfrågan nådde sin höjdpunkt under hösten 2007 och har sedan dess minskat kraftigt. Under årets första 11 månader har det sammanlagt anmälts drygt 12 900 lediga platser nästan 5 100 färre än under samma period i fjol. I diagrammet på nästa sida visas utvecklingen sedan januari 1996.

Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 9 Nyanmälda lediga platser 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 1996-01 1997-01 1998-01 1999-01 2000-01 2001-01 2002-01 2003-01 2004-01 2005-01 2006-01 2007-01 2008-01 Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till november 2008, Västmanlands län. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen Av årets anmälda platser finns de flesta inom handel samt finansiell verksamhet och företagstjänster. En stor del av de lediga platserna finns även inom vården. Den största minskningen av antalet lediga platser finns inom handel och kommunikationer samt inom industrin. Men nedgången av de lediga platserna är bred och återfinns i alla branscher. Drygt 60 procent av de platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar under året avser tillsvidareanställd personal medan övriga platser avser visstidsanställningar av olika längd. Jämfört med i fjol har andelen tillsvidareanställningar ökat något. Samtidigt har andelen visstidsanställningar med en varaktighet kortare än tre månader minskat relativt kraftigt. Även andelen visstidsanställningar med varaktighet längre än sex månader har minskat relativt kraftigt, men inte i lika hög utsträckning som de kortare anställningarna. De platser som anmäls till Arbetsförmedlingen täcker inte hela arbetsmarknaden, marknadsandelen uppskattas i dagsläget till cirka 44 procent. Förändrade metoder vid registrering av platser medför att färre platser registreras flera gånger. I vilken utsträckning detta påverkat statistiken över platsinflödet är i dagsläget osäkert. Att en stor del av alla lediga jobb inte anmäls till förmedlingen understryker vikten av ett aktivt arbetssökande även via andra kontaktvägar. Antalet personer som varslas om uppsägning ökar Antalet personer som varslats om uppsägning är en viktig indikator på arbetsmarknadens utveckling. Västmanlands arbetsmarknad har nu drabbats av många varsel. Under årets första 11 månader varslades ca 2 000 personer om uppsägning, vilket är mer än tre gånger så många som under motsvarande period förra året. Antalet personer som berörs av varsel väntas ligga på en fortsatt hög nivå under 2009.

10 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län Varslade i Västmanlands län 3 000 2 500 2 000 (t.o.m. november) 1 500 1 000 500 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Diagram 3: Antalet personer berörda av varsel i Västmanlands län från 1999 och framåt. Källa: Arbetsförmedlingen Mycket tyder på att arbetsgivarna idag varslar snabbare än tidigare. En förklaring är att arbetsgivarna känner sig pressade att snabbt kunna anpassa kostnaderna. Om den negativa utvecklingen man befarat uteblir kan antalet varslade minskas. Verkställighetsgraden, det vill säga andelen av alla varslade som blev uppsagda ett halvår senare, var under oktober 2007 72 procent i Västmanlands län. Uppsagda och dessutom arbetslösa inom sex månader efter varslet blev 24 procent. I sämre tider blir ofta verkställighetsgraden högre, vilket även leder till ökad arbetslöshet. Kommande sysselsättningsutveckling De senaste årens starka utveckling på arbetsmarknaden har stannat av. Vi kommer nu in i en period där sysselsättningen kommer att minska och arbetslösheten ökar. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska med cirka 1 800 personer till det fjärde kvartalet 2009. I tabellen nedan framgår vår bedömning av förändringen av antalet personer i arbetskraften, antalet sysselsatta och antalet arbetslösa under 2009. I tabellen återfinns även en redovisning av det senaste årets utveckling. Uppgiften om det senaste årets ökning av antalet sysselsatta är baserad på SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik samt vår egen intervjuundersökning. Förändring av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Period Förändring Förändring Förändring 2008kv4 600 500 100 2009kv4-700 -1800 1100 Tabell 6: Skattad förändring sedan ett år tillbaka av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet, angivet i antal personer. Källa: Arbetsförmedlingen

Näringsgrenar och yrken Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 11 Vår prognos för sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar framgår av tabellen nedan. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska inom de flesta branscher. Detta märks främst bland de privata arbetsgivarna och de branscher som i första hand drabbas är industrin och byggverksamheten. I linje med tidigare undersökningar är det de små och medelstora företagen som är mest positiva. Totalt sett kommer sysselsättningen att minska även bland de offentliga arbetsgivarna. Dock är inte nedgången lika stark bland dessa som hos de privata arbetsgivarna. Sysselsättningsutveckling per näringsgren under 2009 Näringsgren Förändring Privata arbetsgivare Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel o kommunikationer Personliga och kulturella tjänster, renhållning Byggverksamhet Jordbr, skogsbr o fiske Tillv, utv av mineral o energiprod, exkl verkstadsindustri Verkstadsindustri Oförändrat Minskande Minskande Starkt minskande Starkt minskande Starkt minskande Starkt minskande Offentliga arbetsgivare Off förvaltning, mm Oförändrat Vård och omsorg Minskande Utbildning, forskning Starkt minskande Total sysselsättningsutveckling för länet Minskande Tabell 7: Sysselsättningsutvecklingen för olika branscher i Västmanlands län för 2009. Källa: Arbetsförmedlingen Privat varuproduktion Byggverksamhet Branschen är indelad i mark- och grundarbeten, bygg- och anläggning, slutbehandling av byggnader samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Under 2007 var 8 400 av västmanlänningarna sysselsatta inom byggbranschen 2. Det motsvarar 7,2 procent av länets sysselsatta. Eftersom en kraftig inbromsning väntas inom byggbranschen det kommande året väntas även antalet sysselsatta inom branschen minska starkt. Minskningen gäller främst yrkesarbetare. Sedan vårens intervjuundersökning har byggkonjunkturen mattats av kraftigt. Det försämrade konjunkturläget i kombination med finanskrisen har gjort att byggverksamheten drabbats av en kraftig nedgång efter en period av mycket positiv utveckling. Utvecklingen de senaste sex månaderna blev betydligt sämre än vad många av arbetsgivarna bedömde i våras. Många projekt läggs nu på is och bostadsproduktionen minskas drastiskt. Enligt vår undersökning är arbetsgivarna i länet mycket pessimistiska inför den kommande sexmånadersperioden. Hela 27 procentenheter fler tror på minskad 2 De uppgifter om antalet sysselsatta per bransch i detta avsnitt är hämtade från SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) från 2007.

12 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län efterfrågan jämfört med den andel som tror på ökad efterfrågan. För det påföljande halvåret, det vill säga perioden 6-12 månader framåt, ser dock byggarbetsgivarna något ljusare på utvecklingen. I Västerås är ett större byggprojekt aktuellt inom handeln, men det väntas inte generera någon större efterfrågan av personal. Samtidigt har två stora vägbyggen nyligen avslutats. När det gäller bostadsbyggandet i länet väntas enligt länsstyrelsens bostadsmarknadsenkät ingen större förändring. Endast en av länets tio kommuner anger att det råder brist på bostäder. Denna försvagning av byggarbetsmarknaden kommer att leda till ett minskat behov av personal det kommande året. Nyligen återinförde regeringen ROT-avdraget. Det innebär en 50-procentig skattereduktion för de utgifter en boende har för reparationer och underhåll eller om- och tillbyggnader av småhus eller bostadsrätter. Avdragets effekt på sysselsättningen är svårbedömd, men det borde innebära en dämpning av sysselsättningsminskningen. Under det gångna året har bristen på arbetskraft minskat inom byggbranschen, även om den fortfarande ligger kvar på en hög nivå. I undersökningen anger 33 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft i samband med rekryteringar de senaste sex månaderna. Motsvarande siffra hösten 2007 var 43 procent. Bristen har det senaste halvåret varit störst på murare, VVS-montörer och anläggningsmaskinförare. Under det kommande året planeras rekrytering av framför allt murare, träarbetare och målare. Ett för branschen specifikt problem är att många byggföretag är små och inte förmår anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas med tanke på hur många som utbildas. Det gör att nyutexaminerade ungdomar från Byggprogrammet kan få problem att hitta lärlingsplats för att bli färdigutbildade och få sitt yrkesbevis. Samtidigt är medelåldern hög inom byggbranschen, vilket innebär att antalet ersättningsrekryteringar troligen kommer att öka i framtiden. Om inte fler elever får lärlingsplats och yrkesbevis kan det innebära problem med arbetskraftsförsörjningen i framtiden. Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- samt livsmedelsindustri. Västmanlands län är ett industrilän och andelen sysselsatta inom industrin är högre än för riket som helhet. Under 2007 var 22 600 personer i Västmanlands län sysselsatta inom industrin. Det motsvarar 19,4 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Sysselsättningen inom industrin väntas minska starkt under prognosperioden. Främst är det inom verkstadsindustrin som den försvagade arbetsmarknaden kommer att märkas. Industrin har under hösten gått ner på bred front i hela riket med ett stort antal varsel. Främst är det fordonsindustrin som drabbats, men nedgången märks även inom andra sektorer. Som tidigare nämnts är Västmanland av tradition ett industrilän och nedgången märks tydligt även här. Efterfrågan på varor och tjänster bland länets industriföretag har dämpats under det senaste halvåret. Inför det kommande halvåret är det fler företag som tror på en minskande efterfrågan på varor och tjänster än som tror på en ökande efterfrågan. Det är främst i de mindre kommunerna där industrin har en mer framträdande roll som nedgången märks i nuläget. Exempelvis har det kommit in ett ökat antal varsel i kommuner där en del av företagen fungerar som underleverantörer inom fordonsindustrin. I andra delar av länet, exempelvis Västerås, är industrin inte fullt lika konjunkturkänslig. Men även här finns en försiktighet bland företagen. Även

Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 13 om man inte talar om varsel i samma utsträckning som i andra delar av länet planeras ingen direkt expansion av verksamheten. En del företag väljer dels att inte förlänga visstidsanställningar, dels använder de sig inte av bemanningsföretag i samma utsträckning som tidigare. Träindustrin, som är beroende av utvecklingen inom byggbranschen, kommer troligtvis också att märka av en nedgång under det kommande året. Den sammantagna bilden av industrin i Västmanlands län är att det kommer att bli en nedgång under 2009 och att antalet sysselsatta inom branschen minskar. Trots den vikande orderingången lider fortfarande branschen av höga bristtal. Inom industrin uppger 38 procent av företagen att de upplevt arbetskraftsbrist under det senaste året. Jämfört med andra branscher är det ett högt bristtal, men det är en minskning jämfört med vårens prognos, då motsvarande värde var 43 procent. Störst är bristen inom verkstadsindustrin. Främst gäller detta CNC-operatörer, men det har även varit svårt att rekrytera ingenjörer med inriktning elkraft och maskin. Under det kommande året kommer troligtvis bristen att minska i takt med att arbetsmarknaden försvagas, men medelådern inom industrin är i många fall hög och behovet av ersättningsrekryteringar stort. Troligen kommer det även fortsättningsvis att vara svårt att hitta ersättare inom ovan nämnda yrken. Jord- och skogsbruk samt fiske I branschen ingår bland annat växtodling, skogsvård, djurskötsel och djurvård. I Västmanlands län arbetar idag knappt 2 000 personer i denna bransch. Sysselsättningen inom branschen bedöms minska starkt under 2009. Under det senaste halvåret har efterfrågan i sektorn minskat. I vårens undersökning var nettotalet för efterfrågan 38, i nuvarande undersökning är det 25. För det kommande halvåret har tron på efterfrågeutvecklingen blivit betydligt mer negativ. I våras var nettotalet för det kommande halvåret 13, nu är det -13. Det är således fler företag som tror på en negativ efterfrågeutveckling, än som tror på en positiv utveckling. På sex till tolv månaders sikt är bedömningen än mer negativ. Under det senaste året har kapacitetsutnyttjandet ökat i sektorn och är nu betydligt högre än i det privata näringslivet som helhet. I vårens undersökning uppger 63 procent av arbetsgivarna att de inte kan öka sin produktion innan ytterligare anställningar är nödvändiga. Även bristen på arbetskraft har tilltagit. I vårens undersökning anger 38 procent av arbetsgivarna att de upplevt problem med att hitta rätt kompetens under det senaste halvåret. Bristproblemen avser i första hand förare av jordbruks- och skogsmaskiner. Jord- och skogsbruk samt fiske är länets minsta bransch. Sektorn sysselsätter som tidigare nämnts knappt 2 000 västmanlänningar. Detta medför även att underlaget i vår undersökning är relativt begränsat och att det därför blir svårt att dra några slutsatser om utvecklingen i branschen. Privat tjänstesektor Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom denna bransch finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Under 2007 arbetade cirka 16 800 personer i branschen i Västmanlands län, vilket är en något lägre andel än i riket som helhet. Sysselsättningen i branschen väntas vara oförändrad under 2009. Under det senaste halvåret har tillväxten i sektorn finansiell verksamhet och företagstjänster inte alls utvecklats i linje med arbetsgivarnas bedömning i våras.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län Då var en betydande del positiva till hur efterfrågan skulle utvecklas. Nu ser vi att utvecklingen har stannat av betänkligt. Inför den kommande sexmånadersperioden är arbetsgivarna också mer pessimistiska än vad de var i våras, från ett nettotal på 43 till 15. Trots denna nedgång är branschen fortfarande bland de mest positiva gällande utvecklingen framöver. Bemanningsföretagen, som expanderat de senaste åren, märker av nedgången på arbetsmarknaden och kommer troligen att minska under det kommande året. Bankerna har än så länge inte planerat någon neddragning av personalstyrkan. Dock finns en klar risk att finanskrisen kommer att leda till att bankerna behöver effektivisera och minska på personalstyrkan. IT-sektorn, som är växande i Västmanlands län, står sig starkt under det kommande året och man märker än så länge inte av någon direkt nedgång. Callcenterverksamheten, som sysselsätter många i länet, väntas inte växa under det kommande året. Denna sektor är dock stor och personalomsättningen är hög. Det finns således många jobböppningar inom sektorn, som ofta betraktas som en inkörsport till arbetsmarknaden för många ungdomar. I vår nuvarande undersökning framkommer att 26 procent av arbetsgivarna haft problem med att hitta rätt kompetens under det senaste halvåret. Detta är en minskning med nästan tio procentenheter jämfört med vår föregående undersökning. Rekryteringsproblemen är därmed något lägre jämfört med den privata sektorn som helhet. Våra intervjuer visar att bristerna i första hand avser olika yrkeskategorier av relativt kvalificerad personal. Det är bland annat brist på flera olika typer av ingenjörer samt systemerare och programmerare. Inför det kommande året väntas efterfrågan främst gälla dessa samt callcenterpersonal. Handel och kommunikationer I denna bransch ingår detaljhandel, partihandel, handel med motorfordon, transport samt tele- och postkommunikation. Drygt 17 000 personer är sysselsatta inom branschen. Sysselsättningen väntas minska svagt under prognosperioden. Under det senaste halvåret har branschen inte utvecklats i takt med förväntningarna. Bedömningen inför såväl kommande halvår som i perspektivet sex till tolv månader är också betydligt mer försiktig än tidigare under året. De senaste åren har såväl handel som transport haft en god utveckling som en följd av det goda konjunkturläget och hushållens förstärkta köpkraft. I takt med att konjunkturen nu försvagas och hushållens köpkraft med den, minskar även handeln. Främst märks detta i sällanköpshandeln, exempelvis fordons- och elektronikhandeln. Detta är orsaken till att vi gör bedömningen att sysselsättningen under det kommande året minskar något inom branschen. Inom transport är man även beroende av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis handel, industri och bygg. Då aktiviteten troligtvis kommer att gå ner i dessa branscher under året leder detta till en nedgång även inom transportbranschen. Länet präglas av ett antal större handelscentra. De mindre orterna i länet fungerar då ofta som periferiområden och här märks att handeln har gått ner. Ofta har man dock en relativt stabil kundkrets och inför det kommande året märks ingen drastisk nedgång av handeln i länets mindre orter. Helt i linje med tidigare är även bristen på arbetskraft lägre än bland övriga privata arbetsgivare. I höstens undersökning anger endast 18 procent av arbetsgivarna att de upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret, vilket är samma värde som gällde vid vårens prognos. Rekryteringsproblemen avser i första hand olika kategorier fordonsförare. Personalomsättningen inom branschen är hög och även om branschen som helhet minskar är behovet av ersättningsrekryteringar stort.

Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 15 Särskilt stort är detta behov inom transport där medelåldern i många fall är hög och detta i stor utsträckning leder till ersättningsrekryteringar vid pensionsavgångar. Inför det kommande året väntas efterfrågan främst märkas av bland lager- och transportpersonal. Personliga och kulturella tjänster samt renhållning Till personliga tjänster hör förutom hotell och restauranger också bland annat friskvård, frisörer och städföretag i privat regi. Branschen sysselsätter knappt 10 000 personer i Västmanlands län. Under 2009 väntas sysselsättningen minska. Precis som inom handeln har besöksnäringen, som består av hotell och restauranger, tagit del av hushållens stärkta ekonomi. Nu väntar troligtvis en nedgång inom denna näring då konjunkturen viker och hushållens ekonomi försvagas. Bristen på arbetskraft har inte minskat nämnvärt jämfört med vårens prognos, utan ligger fortfarande kvar vid medelvärdet för samtliga branscher. Allra tydligast är bristen på kockar. Under det kommande året väntas det finnas en viss efterfrågan på just kockar samt köks- och restaurangbiträden. Offentlig verksamhet Landsting och kommuner har över lag en god ekonomi. Den konjunkturnedgång som vi nu går in i kommer dock att innebära en minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet. Detta leder till att kommuner och landsting kommer att få mindre pengar att röra sig med i och med att skatteunderlaget minskar. Effekterna av nuvarande nedgång väntas dock komma under 2010. Drygt 39 000 personer är sysselsatta inom den offentliga verksamheten. Det är cirka 34 procent av det totala antalet sysselsatta i länet, vilket är samma nivå som för riket i övrigt. De flesta arbetar inom vård och omsorg, följt av utbildningsväsendet. Totalt inom offentlig sektor i Västmanlands län har övertaligheten ökat något. Hösten 2007 uppgav 17 procent av arbetsgivarna övertalighet, jämfört med 19 procent i nuvarande undersökning. Även i riket har övertaligheten ökat något under samma period, från 20 till 21 procent. Offentlig administration I denna bransch ingår bland annat statliga myndigheter, miljö- och tekniska förvaltningar, kommunal administration och räddningstjänst. Den offentliga administrationen sysselsätter drygt 7 000 personer i Västmanlands län. Under prognosperioden bedöms sysselsättningen vara oförändrad. Det senaste halvåret har efterfrågan ökat inom den offentliga administrationen. Inför det kommande halvåret är branschen även den enda inom det offentliga som tror på en ökande efterfrågan. Det är dock endast en liten majoritet av arbetsgivarna som tror på denna utveckling. Sedan i våras har rekryteringsproblemen minskat påtagligt i sektorn. I vårens undersökning angav 37 procent av arbetsgivarna att de har upplevt problem med att hitta rätt kompetens under de senaste sex månaderna. Nu är värdet 22 procent. För hela den offentliga sektorn anger 36 procent av arbetsgivarna att de upplevt arbetskraftsbrist i samband med rekrytering. Rekryteringsproblemen avser i första hand IT-personal samt redovisningsekonomer. Under det kommande året väntas ett fortsatt rekryteringsbehov inom dessa yrken. Även kriminalvårdare kommer att vara efterfrågade under året.

16 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län Utbildning och forskning Utbildningssektorn i Västmanlands län sysselsätter 14 200 personer. I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola/universitet samt vuxenutbildning och folkhögskola. Sysselsättningen bedöms minska starkt under prognosperioden. Antalet sysselsatta inom utbildning och forskning har ökat något under det senaste året i Västmanlands län. Ökningen kan främst härledas till förskolan samt gymnasieskolan. Under det kommande året väntas antalet sysselsatta minska i branschen, beroende på ett vikande elevunderlag. Minskningen märks främst inom gymnasieskolan samt i den kommunala vuxenutbildningen, men även inom grundskolan är minskningen märkbar. Under det senaste halvåret har rekryteringsproblemen inom utbildningssektorn ökat. I höstens undersökning anger hälften av arbetsgivarna att de upplevt svårigheter att rekrytera 7 procentenheter fler än i vår senaste undersökning, våren 2008. Rekryteringsproblemen är mest utbredda inom förskolan och grundskolan. I likhet med tidigare är bristen på förskollärare mycket omfattande. Under det senaste året har det även varit svårt att rekrytera gymnasielärare med inriktning mot yrkesämnen och praktiska-estetiska ämnen. Även om sysselsättningen inom branschen totalt sett väntas minska under året kommer det ändå finnas ett behov av ersättningsrekryteringar. Medelåldern är i många fall hög och behovet av att ersätta personal som pensioneras kan komma att bli stort. Vård och omsorg Vård och omsorg sysselsätter nästan 18 000 personer vilket motsvarar drygt 15 procent av arbetsmarknaden i Västmanlands län. Äldreomsorg, akutsjukvård, primärvård och tandvård är exempel på verksamheter som ingår i branschen och huvudmannen kan vara antingen kommun eller landsting. En viss sysselsättningsminskning väntas inom branschen. Övertaligheten inom vård och omsorg har minskat jämfört med den prognos som gjordes förra hösten. Då svarade 20 procent av arbetsgivarna att det rådde övertalighet i förhållande till budget. I nuvarande undersökning är motsvarande värde 10 procent. I riket uppger drygt 22 procent att det råder övertalighet, vilket är en svag ökning från förra hösten. Inför det kommande året väntas som nämnts sysselsättningen minska svagt i branschen. Minskningen kommer att ske inom landstinget, medan den kommunala omsorgen blir oförändrad. Trots att sysselsättningen bedöms minska något är behovet av arbetskraft inom vården stort. Detta för att täcka behovet av ersättningsrekryteringar till följd av naturlig omsättning och pensionsavgångar. Rekryteringsbehov finns bland annat av läkare, sjuksköterskor, distriktssjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Bristen på arbetskraft har ökat marginellt sedan vårens undersökning då andelen som uppgav att de upplevt brist var 44 procent. Nu är andelen som anger att de upplevt brist 45 procent, vilket är högre än genomsnittet för den offentliga sektorn i länet. Bristen gäller i första hand läkare där det sedan långt tillbaka råder brist på i stort sett alla typer av läkare. Brister finns även inom andra yrkesgrupper som sjuksköterskor inom medicin och kirurgi samt sjuksköterskor inom psykiatrisk vård och andra specialistinriktningar. Även personliga assistenter och läkarsekreterare har varit svåra att rekrytera under året. Inom yrket barnskötare är situationen den omvända, med ett stort överskott på arbetskraft.

Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län 17 Utbudet av arbetskraft Arbetskraftsdeltagandet har ökat de senaste åren. En av förklaringarna är att en högkonjunktur lockar fler till arbetsmarknaden. Arbetskraftsökningen är mest påtaglig i början av en högkonjunktur. När arbetskraften stabiliserar sig och sysselsättningen fortsätter att öka sjunker arbetslösheten. Detta händelseförlopp har varit tydligt under den gångna högkonjunkturen. Nästan hälften av dem som inte ingår i arbetskraften studerar i någon form och en tredjedel är sjukskrivna. De övriga är bland annat hemarbetande, värnpliktiga och pensionärer. Hemarbetande och värnpliktiga minskar medan sjukskrivna och pensionärer ökar. I genomsnitt under 2008 har 33 700 personer i Västmanlands län i åldern 16-64 år av någon anledning varit utanför arbetskraften. Det är en minskning med 3 700 personer jämfört med samma period 2007. Från negativ till positiv befolkningstillväxt Efter två decennier av minskande befolkning har Västmanlands län sedan 2001 en positiv befolkningstillväxt. I snitt har befolkningsökningen varit 0,3 procent eller 740 personer per år med hänsyn tagen till att Heby kommun från och med 2007 tillhör Uppsala län. Den förändringen gjorde att befolkningen i Västmanland minskade med cirka 13 500 personer. Nästan 250 000 personer är nu bosatta i Västmanlands län och av dessa är 158 000 i arbetsför ålder mellan 16 och 64 år. Den största delen av de senare årens befolkningsökning har skett i denna grupp där den genomsnittliga ökningen under 2000-talet är 0,4 procent eller 690 personer per år (bortsett från förändringen av länsindelningen). Västmanland har ett negativt inrikes flyttnetto. De senaste fem åren har i genomsnitt 100 fler personer flyttat från länet än till länet varje år (endast inrikesflyttar). Trenden är dessutom negativ de två senaste åren är nettot cirka 450 personer minus per år. Den största utflyttningen sker bland ungdomar mellan 16 och 24 år. Övriga åldersgrupper har ett positivt flyttnetto och störst är det i åldersgruppen 35-44 år. Tendensen är dock även här att flyttnettot minskar, vilket kan bli ett problem för den framtida arbetskraftsförsörjningen. Det som har vänt den negativa trenden i Västmanlands befolkningsutveckling är ökad invandring. I genomsnitt de senaste fem åren har migrationsnettot varit cirka 940 personer. De senaste två åren har i genomsnitt 1 150 fler personer flyttat till länet från utlandet än ut från länet. Majoriteten är under 35 år vilket väger upp den stora utflyttningen inom riket bland den yngre delen av befolkningen. Utan inflyttning i länet hade befolkningen i Västmanland minskat då det föds för få barn i förhållande till antalet avlidna. De senaste åren har dock födelseunderskottet minskat och ligger kring noll tack vare ökad inflyttning av yngre. Mer än hälften av befolkningen i Västmanlands län är koncentrerad till Västerås kommun och det är också den enda kommunen med positiv befolkningstillväxt. Skinnskatteberg, Norberg och Arboga är de kommuner som tappar flest invånare med ett minskat invånarantal med mellan 1,5 och 2 procent vardera de senaste fem åren. Tittar man bara på den del av befolkningen som är i arbetsför ålder, mellan 16 och 64 år, ökar fortfarande Västerås mest men även Köping och Sala kommuner ser en liten ökning. Fler sökande till högskolan Arbetskraften har ökat under de senaste åren. En av de bidragande orsakerna är att färre har valt att studera och istället söka arbete. Denna trend tycks dock vända nu. Efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar återigen söktrycket. Orsaker till det kan dels vara en väntad försämrad utveckling på arbetsmarknaden, dels, och kanske framför allt, att barnkullarna från 90-talet går ut gymnasiet. Samtidigt som

18 Arbetsmarknadsutsikter för Västmanlands län söktrycket ökar till högskolan sjunker övergångsfrekvensen (andel av gymnasiestudenter som läser vidare vid universitet/högskola före 25 års ålder) i hela riket, så även i Västmanland. Under det kommande året är vår bedömning att antalet studerande ökar då läget på arbetsmarknaden försvagas. Utbildningsnivån i Västmanland är något lägre än riksgenomsnittet, då 28 procent av länets befolkning har en eftergymnasial utbildning jämfört med rikets 32 procent. Knappt 40 procent av gymnasiestudenterna har börjat läsa på högskola eller universitet vid 25 års ålder, även denna siffra lägre än rikets 43 procent. Av länets 20-åringar saknar en tredjedel fullföljd gymnasieutbildning enligt Skolverket är detta den högsta andelen i landet. Högre utbildning förbättrar chanserna betydligt när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden och ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning har svårare att hitta arbete. De flesta arbetsgivare kräver minst gymnasieutbildning idag. Rörligheten är viktig för arbetsmarknaden Mälardalsregionen är ett relativt tättbefolkat område och de boende i regionen har tillgång till en stor arbetsmarknad. År 2006 var det 12 400 boende i Västmanlands län som pendlade till en arbetsplats i ett annat län. Efter en rad år av ökad pendling bröts trenden med 1 500 färre utpendlare 2006 jämfört med 2005. Inpendlingen har däremot fortsatt att öka och 2006 pendlade 9 200 personer in till länet. Könsfördelningen bland pendlare är ojämn, drygt två tredjedelar av både in- och utpendlare är män. En tredjedel av utpendlarna arbetar i Stockholms län, en sjättedel arbetar i Södermanland. Männen pendlar i större utsträckning till Stockholm än kvinnorna. Färre sjukskrivna En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning var i december 2007 cirka 12 300. Antalet har varit sjunkande under de senaste åren och enligt Försäkringskassans prognos kommer antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning att fortsätta minska. Försäkringskassans samlade mått på ohälsan ohälsotalet 3 har minskat från 47 dagar till 43,5 dagar på fem år. Det är dock fortfarande ett högre tal än rikets som låg på 38,3 dagar vid 2007 års slut. Kvinnornas ohälsotal är högre än männens. Minskande ohälsotal tillsammans med Försäkringskassans prognos om färre personer som har sjuk- och aktivitetsersättning tyder på ett arbetskraftstillskott från gruppen sjukskrivna. Framtida arbetskraftsförsörjning Arbetsförmedlingen bedömer att arbetskraften kommer att minska under horisonten för denna prognos. Under 2009 bedöms utbudet minska med cirka 700 personer. 3 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Ohälsotalet redovisas månadsvis som antal dagar för rullande tolvmånadersperioder.