Handlingsplaner tillgänglighetspaket

2016-03-07 Handlingsplaner tillgänglighetspaket 2016 Skånes universitetssjukvård

0. Inledning... 4 1. Kösatsning... 4 1.1. Organisation av tillgänglighetsarbetet inom SUS... 4 1.2. Kvalitetssäkring av väntelistor... 5 1.3. Överflyttning av operationer från Skånes universitets-sjukvård till förvaltningarna Sund och Kryh... 5 1.4. SUS egna köer (20 mkr)... 5 1.5. CT/MR, extrainsatser uppstartade (6,5 mkr)... 7 1.6. Dyslexi, god tillgänglighet redan uppnådd, satsning på dyskalkyli och att upprätthålla tillgänglighet dyslexi (3,6 mkr)... 8 1.7. Plastkirurgi, extra operationsflöde planeras för bröstplastik (1,5 mkr)... 8 2. Arbetsuppgiftsomflyttningar... 8 3. Cancersatsning... 8 3.1. Inledning... 8 3.2. Läkemedel (26,0 mkr)... 9 3.3. PET-CT (10,7 mkr)... 10 3.4. Nationell nivåstrukturering (5,0 mkr)... 11 3.5. Diagnostiska centra (9,0 mkr)... 11 3.6. Patologi (3,0 mkr)... 12 3.7. Onkogenetiska analyser (5,0 mkr)... 12 4. Öka antalet disponibla vårdplatser (inklusive incitamentspaket)... 12 4.1. Inledning... 12 4.2. Ökad rekrytering genom stabilare medarbetargrupper och ökad attraktivitet... 13 4.3. Ändrade arbetssätt för att med förändrad personalsammansättning hålla fler vårdplatser öppna... 14 4.4. Utveckling av processer för att optimera vårdplatsanvändningen... 15

4.5. Omfördelning av specifika volymer t.ex. operationer för att frigöra vårdplats- och operationsutrymme... 16 4.6. MOBILA TEAM... 16 4.7. INCITAMENTSPAKETET... 16

0. Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutade den 2016-01-29 om särskilda åtgärder och ökad finansiering för att förbättra tillgängligheten och korta väntetiderna till sjukvården i Region Skåne (se bilaga 3). HSN:s beslut omfattar riktade kösatsningar, arbetsuppgiftsomflyttningar, cancersatsning, satsning för att öka antalet disponibla åtgärder samt incitamentspaket. Sjukvårdsförvaltningarna ska med anledning av detta ta fram handlingsplaner som beskriver åtgärder, ansvar, tidplaner m.m. för genomförandet. I detta dokument beskrivs handlingsplaner för Skånes universitetssjukvård så lång som planeringen kommit i mars 2016. Handlingsplanen för cancersatningen (avsnitt 2) har i enlighet med beslutet i HSN parallellt lämnats in till hälso- och sjukvårdsdirektören som godkänt densamma. På samma sätt har handlingsplanen för att öka antalet disponibla vårdplatser (avsnitt 4) lämnats in till hälso- och sjukvårdsdirektören. I detta fall har ingen återkoppling ännu skett. Komplettering kommer i enlighet med HSN:s beslut att göras i maj avseende handlingsplan för arbetsuppgiftomflyttningar (avsnitt 2). 1. Kösatsning 1.1. ORGANISATION AV TILLGÄNGLIGHETSARBETET INOM SUS Förvaltningsledningen vid Skånes universitetssjukvård (SUS) har inrättat en särskild styrgrupp för tillgänglighet, under ledning av divisionschef Anders Dybjer, som koordinerar de olika insatserna inom tillgänglighetspaketet som avser överflyttning av operationer till Sund och Kryh, egna SUS-interna kösatsningar och arbetet med arbetsuppgiftsomflyttningar till Sund och Kryh. För att samordna och effektuera de egna SUS-interna kösatsningarna har förvaltningsledningen även inrättat ett särskilt tillgänglighetskontor under ledning av divisionschef Pelle Johnsson. Tillgänglighetskontoret ska vara stöd och utöva daglig styrning av beslutade extra insatser och ska säkerställa att alla extrasatsningar redovisas separat avseende produktion och ekonomi. De regiongemensamma ersättningarna för arbete med SUS interna kösatsningar ska endast tillämpas för de insatser som administrerats av tillgänglighetskontoret. SUS har dessutom en styrgrupp, under ledning av divisionschef Eva Thorén Todoulos, som koordinerar den samlade vårdplatskapaciteten och en styrgrupp, under ledning av divisionschef Anders Dybjer, som koordinerar den samlade kapaciteten inom anestesi och operation. Arbetet med att utveckla den förvaltningsövergripande produktionsstyrningen leds av divisionschef Pelle Johnsson genom styrgruppen för produktionsstyrning. För att förbättra och optimera den dagliga styrningen av tillgänglig vårdplatskapacitet och operationskapacitet har förvaltningsledningen även initierat ett förbättringsprojekt mars-maj 2016, under ledning av divisionschef Anders Dybjer.

1.2. KVALITETSSÄKRING AV VÄNTELISTOR Det regionövergripande arbetet med att till 2016-02-15 kvalitetssäkra alla väntelistor till nybesök, operation/behandling och även avseende återbesök har slutförts inom verksamheterna. Inom bl.a. ögonsjukvård, kvinnosjukvård och neurologi har arbetet visat sig vara mer omfattande och slutförs till 2016-03-15. 1.3. ÖVERFLYTTNING AV OPERATIONER FRÅN SKÅNES UNIVERSITETS- SJUKVÅRD TILL FÖRVALTNINGARNA SUND OCH KRYH SUS har genom medicinskt ansvariga läkare inom respektive specialitet, gått igenom alla väntelistor 2016-01-31 avseende de i tillgänglighetspaketet definierade operationskoderna inom specialiteterna gynekologi, urologi, kirurgi, ortopedi och öronnäs- och halssjukdomar. Man har identifierat totalt 1 210 operationer som har bedömts kunna överföras till förvaltningarna Sund eller Kryh. Vid ca 200 av dessa operationer behöver av kompetensskäl även operatör medfölja från SUS för att utföra operationen. Vid de beräkningar koncernkontoret gjorde som låg till grund för tillgänglighetspaketets innehåll, baserat på läget 2015-08-31, skattades att 2 415 operationer inom ovanstående specialiteter skulle kunna överföras från SUS till Sund och Kryh. Detta innebär att det kvarstår 1 565 operationer inom dessa fem specialiteter som inte kommer att kunna flyttas enligt denna plan, utan som fortsatt måste utföras vid SUS. Överflyttning av ovanstående ca 1 200 operationer har påbörjats genom de fem förvaltningsgemensamma arbetsgrupperna som har bildats för ändamålet. Överflyttning sker genom ordinarie administrativa rutiner och genom tillgänglighetskoordinatorerna. Överflyttning inom gynekologi och kirurgi påbörjades redan under hösten 2015 och fortsätter nu. Inom ortopedi, urologi och öron- näs- och halssjukdomar har det under början av 2016 endast varit ett begränsat flöde till Sund och Kryh. Det har visat sig att den mottagande kapaciteten vid Sund och Kryh har varit begränsad under början av 2016. Arbetet med överflyttning kommer dock att gemensamt fortsatt intensifieras. Patienter flyttas över från SUS i den takt som Sund och Kryh kan erbjuda kapacitet. 1.4. SUS EGNA KÖER (20 MKR) Öppenvård, första besök till läkare 2016-01-31 hade SUS ca 22 000 patienter som väntade på nybesök till läkare, varav ca 10 000 patienter hade väntat mer än 60 dagar. Under 2015 ökade antalet vårdbegäran (remisser, egenremisser och akuta besök) med 5,6 % i jämförelse med 2014. Antalet väntande mer än 60 dagar hade sedan 2015-01-31 ökat med ca 5 000 patienter. SUS behöver öka kapaciteten inom stora delar av öppenvården för att kunna möta det ökande inflödet av vårdbegäran och dessutom göra en extra kösatsning för att komma i balans. De viktigaste åtgärderna inom öppenvården bedöms vara:

Att genomföra kösatsning under 2016 avseende öppenvård. Behov ca 10 000 extra nybesök till läkare. Att arbeta mer effektivt med integrerad öppenvård i primärvård och specialistvård för att omhänderta optimalt antal patienter i primärvården. Att anpassa verksamhetsvolymerna till inflödet genom effektivare produktionsstyrning. Verksamheterna inom SUS har lämnat förslag till kösatsningar och följande öppenvårdsområden har initialt prioriterats: Division 1: Ortopedi. Division 2: Barnmedicin, barnkirurgi, ÖNH, handkirurgi, reproduktionsmedicin, icke ackrediterad ögonsjukvård och icke ackrediterad hudsjukvård. Division 3: Kardiologi (ekokardiografi), neurologi, reumatologi och gastroenterologi (koloskopier). Division 4: Kirurgi och urologi. Extra kösatsningar inom ovanstående områden kommer att företrädesvis ske på mottagningstider utanför ordinarie arbetstid, bl.a. på helger. Begränsande för insatsernas omfattning kommer vara möjlighet till extrainsatser av egen befintlig personal och de ekonomiska ramarna för kösatsningen. Extrainsatsernas möjliga omfattning kommer inte att motsvara behovet. Operation och behandling Per 2016-01-31 hade SUS ca 7 000 patienter som väntade på operation, varav ca 4 000 hade väntat mer än 60 dagar. Under 2015 utförde SUS totalt ca 52 000 operationer jämfört med ca 51 000 under 2014. Ökningen i antal operationer var 1,7 % och antalet operationsminuter ökade med över 12 %. Detta indikerar att operationernas komplexitet vid SUS har ökat något under 2015 jämfört med 2014 och, trots en totalt sett ökad operationskapacitet, har antalet operationer som ackumulerats sedan 2015-01-31 ökat med ca 500. Till det ökade antalet operationer inom SUS kan läggas ett under 2015 ökat antal operationer utförda av läkare från SUS i Ystad och Ängelholm. Ackumulering av väntande operationer sker i allt väsentligt under nerdragningsperioderna under sommaren och i vid jul- och nyår. Antalet operationsanmälningar per månad varierade 2015 mellan 4 300 och 5 800 och med ett genomsnitt av ca 5 000/månad. För att inte öka antalet väntande under dessa perioder är det angeläget att hålla så mycket som möjligt av den ordinarie vårdplats- och operationskapaciteten öppen även under sommaren och för att möta det kontinuerliga inflödet av operationsanmälningar behöver operationskapaciteten även öka något under vår och höst.

De viktigaste åtgärderna inom operation och behandling bedöms vara: Att genomföra kösatsning med ca 4 000 operationer, varav ca 1 000 operationer är identifierade att kunna överföras till Sund och Kryh inom gynekologi, ortopedi, kirurgi, urologi och öron- näs- och halssjukdomar, utan medföljande operatör. Ytterligare ca 200 kan göras om operatör medföljer (se avsnitt 1.3) från SUS till Sund och Kryh. Av de ovan återstående 3 000 operationerna är behovet av egen kösatsning vid SUS ca 1 500 operationer inom gynekologi, ortopedi, kirurgi, urologi och öronnäs- och halssjukdomar sådana operationer och behandlingar som endast kan göras på SUS och som är av specialiserad eller högspecialiserad karaktär och även omfattar patienter från hela södra sjukvårdsregionen. Vid sådan kösatsning ökar även regionexterna intäkter. Av de ovan återstående 1 500 operationerna är behovet av kösatsning inom de övriga specialiteter som endast finns vid SUS. Inom dessa verksamheter domineras innehållet av sådana operationer och behandlingar som är av specialiserad eller högspecialiserad karaktär och även omfattar patienter från hela södra sjukvårdsregionen. Vid sådan kösatsning ökar även regionexterna intäkter. Att öppna ca 85 stängda vårdplatser i Lund och ca 20 stängda vårdplatser i Malmö för att ha tillräckligt antal vårdplatser för att kunna utföra alla slutenvårdsoperationer, såväl akuta som elektiva, som måste utföras vid SUS. Att öppna ca fem obemannade operationssalar i Malmö för att kunna utföra alla operationer, såväl akuta som elektiva som måste utföras vid SUS. Att anpassa verksamhetsvolymerna till inflödet genom effektivare produktionsstyrning. Verksamheterna inom SUS har lämnat förslag till kösatsningar och inom följande områden har operationer och behandlingar initialt prioriterats: Division 1: Ortopedi Division 2: Barnkirurgi, öron- näs- och halskirurgi, plastikkirurgi och handkirurgi. Division 3: Thoraxkirurgi, neurokirurgi, lungkirurgi och ablationer (kardiologi). Division 4: Kirurgi och urologi. Extra kösatsningar inom ovanstående områden kommer att delvis ske på operationstider utanför ordinarie arbetstid, bl a på helger. Begränsande för insatsernas omfattning kommer främst att utgöras av möjlighet till extrainsatser av egen befintlig personal inom anestesi och operation, tillgången till vårdplatser och de ekonomiska ramarna för kösatsningen. Extrainsatsernas möjliga omfattning kommer inte att motsvara det totala behovet. 1.5. CT/MR, EXTRAINSATSER UPPSTARTADE (6,5 MKR) Extrainsatser inom verksamhetsområde bild och funktion, med fokus på CT och MR har startats upp enligt gjord planering. Planeringen omfattar kösatsning, remittentdialog, remissgenomgång, revidering av undersökningsprotokoll, schemaändring för

medarbetare, samarbete med Ellenbogen, Kryh och Sund samt översyn av processer och flöden. Kösatsningen och delvis schemaändring ger utöver ordinarie verksamhet en beräknad ökning av 1 300 MR- och 1 480 CT-undersökningar under våren 2016. En ökad volym bedöms även kunna genomföras under hösten 2016 men för detta finns ännu ingen färdig plan. 1.6. DYSLEXI, GOD TILLGÄNGLIGHET REDAN UPPNÅDD, SATSNING PÅ DYSKALKYLI OCH ATT UPPRÄTTHÅLLA TILLGÄNGLIGHET DYSLEXI (3,6 MKR) Avseende dyslexiutredningar har SUS, genom den under 2014-2015 genomförda extrasatsningen på ökad tillgänglighet, redan uppnått en mycket god tillgänglighet inom 60 dagar. För att upprätthålla denna goda tillgänglighet och dessutom öka kunskapen och kapaciteten avseende dyskalkyli, genomför SUS nu en fortsatt satsning inom dessa två områden. 1.7. PLASTKIRURGI, EXTRA OPERATIONSFLÖDE PLANERAS FÖR BRÖSTPLASTIK (1,5 MKR) Inom plastikkirurgin vid SUS planeras för en extrasatsning på operationer vid SUS i Malmö avseende patienter som väntar på bröstplastik efter bröstcanceroperation eller överviktsoperation. 2. Arbetsuppgiftsomflyttningar Utredningsarbetet med förslag till permanenta arbetsuppgiftsomflyttningar från SUS till Sund och Kryh inom benign gynekologi, kolorektal kirurgi, bröstkirurgi och endoskopier ska ledas från SUS. Sammankallande och deltagare i de förvaltningsgemensamma arbetsgrupperna har utsetts. Förslag till permanenta arbetsuppgiftsomflyttningar kommer att lämnas senast 2016-05-31. 3. Cancersatsning 1 3.1. INLEDNING Inom tillgänglighetspaketet 2016 avsätts 58,7 mkr för cancersatsning på SUS, fördelat enligt nedanstående. I följande beskrivs SUS handlingsplaner för denna ökade finansiering. 1 Denna del av den samlade handlingsplanen har enligt beslut i HSN parallellt lämnats in till och den 10 mars godkänts av hälso- och sjukvårdsdirektören.

3. Cancersatsning (mkr) 58,7 Läkemedel 26,0 PET-CT (drift) 10,7 Nationell nivåstrukturering 5,0 Diagnostiska Centra 9,0 Patologi 3,0 Onkogenetiska analyser 5,0 3.2. LÄKEMEDEL (26,0 MKR) SUS har en genomarbetad budgetprocess för läkemedel som baseras på regionala prognosunderlag och läkemedelsrapporter. Med dessa som utgångspunkt uppdateras materialet med aktuell data ner på preparatnivå, och dialoger sker mellan chefläkare, chefapotekare, läkemedelscontroller och sakkunniga vid respektive verksamhetsområde. Processen beskrivs grafiskt nedan. SUS prognos och budget 2016 för cancerläkemedel på rekvisition efter denna process är 273,4 mkr i jämförelse med 226,5 mkr 2015. Det innebär totalt ökad budget för cancerläkemedel på rekvisition med 46,9 mkr 2. I jämförelse var regionens prognos för SUS cancerläkemedel 2016 239,9 mkr, d.v.s. 33,5 mkr lägre. 2 Cancerläkemedel definierade som samtliga ATC-koder inom L01, L02 och L03AA samt talidomidanaloger, L04AX02+L04AX04 +L04AX06

Prognostiserad ökning för cancerläkemedel består av många mindre ökningar samt följande större ökningar. Område "Diagnos" mkr Kommentar Onkologi Melanom 6,5 Tidigare bl a Yervoy, nu PD1-hämmare som Opdivo och Keytruda. Onkologi Prostata 3,5 Jevtana Onkologi Lymfom 1,5 Adcetris Hematologi Myelom 9,0 Velcade, Kyprolis Hematologi Kronisk lymfatisk leukemi 1,5 Gazyvaro, Arzerra Lunga Lungcancer 4,0 Opdivo godkänt av SKL 2015-12-22 26,0 mkr SUS har således i budget 2016 ökat budgeten för rekvisitionsläkemedel inom cancer med 46,9 mkr. Huvuddelen av dessa medel budgeteras direkt på respektive verksamhet. För ett fåtal läkemedel där kostnadsutvecklingen över året bedömts som mer osäker, eller där införandet först kräver ett lokalt ordnat införande reserveras budgetmedlen centralt och fördelas senare baserat på utfall. Läkemedel inom cancersatsningen utgör en delfinansiering för SUS ökade kostnader och budget för cancerläkemedel. 3.3. PET-CT (10,7 MKR) Rimliga väntetider till PET-CT diagnostik ska säkras för hela Skåne genom utbyggnad av antalet undersökningsmaskiner i enlighet med fastställd investeringsbudget. Två nya PET-CT installeras på SUS under andra hälften av 2016. För det har totalt 14 mkr avsatts ur tillgänglighetsmedlen 2016, varav 10,7 mkr till SUS, 2,0 mkr till Sund och 1,3 mkr till Kryh. SUS budget förstärks med 10,7 mkr, och resterande kostnader vid SUS finansieras genom debitering av Sund och Kryh för utförda undersökningar enligt fastställd regional prislista. SUS ökade kostnader 2016 framgår av nedanstående tabell. Personalkostnader 8,0 mkr Radiofarmaka 0,7 mkr Hyra 0,1 mkr Kapitaltjänst 1,2 mkr Summa 10,0 mkr Osäkerhet när den nya utrustningen kan installeras och tas i drift gör kalkylen något osäker. I underlaget för anskaffningsbeslutet har kostnaderna för driften av båda utrustningarna beräknats till ca 25 mkr på ett år efter att garantitiden löpt ut. Av den summan avser drygt 10 mkr personalkostnader. En stor del av dessa personalkostnader uppkommer redan under 2016 p.g.a. den långa upplärningstiden för berörda medarbetare. Rekrytering pågår och vissa nya medarbetare är redan på plats.

Avskrivningar och intern ränta blir lägre än tidigare kalkylerat då investeringen troligen aktiveras tidigast under senhösten. 3.4. NATIONELL NIVÅSTRUKTURERING (5,0 MKR) SUS har ansökt att bli nationellt centrum för sex nya cancerområden, nämligen vulvacancer, buksarkom, analcancer, HIPEC-behandling, muskoloskeletala sarkom och esofagus-/cardiacancer. Det utökade antalet patienter inom aktuella diagnoser kommer till stor del att finansieras genom externa intäkter, men vissa kostnader kommer SUS inte alls eller inte omedelbart kunna finansiera genom fakturering. 1. Det finns krav på införande av nationell MDK för analcancer, HIPEC, matstrupsoch magsäckscancer samt vulvacancer. Anslaget föreslås därför bidra till finansiering av dessa konferenser. Kostnaden för MDK-verksamheten för de fyra nationella uppdrag SUS redan fått uppgår till ca 3-4 mkr. MDK faktureras inte. 2. I samband med uppstart av nya nationella uppdrag uppkommer initiala kostnader för upprättande av gemensamma principer för remittering, utredning, behandling, ansvar för komplikationer, uppföljning, rehabilitering m.m. Detta innefattar även möten och kostnader för arbetstid, resor och logi i samband med detta. Kostnaderna 2016 bedöms uppgå till 1 2 mkr. 3. Aktuella verksamhetsområden inom SUS ligger redan på eller över nuvarande kapacitetstak. Även en volymmässigt liten ökning av antalet patienter i samband med den nationella nivåstruktureringen kräver därför en ökad kapacitet som inte fullt ut finansieras med de tillkommande externa vårdintäkterna. Ett exempel på detta är behov av utbyggd intermediärvård. 3.5. DIAGNOSTISKA CENTRA (9,0 MKR) I cancersatsning SVF finansierades SUS under 2015 med 3 mkr för diagnostiska centra. 2016 tas denna finansiering bort från cancersatsning SVF, och återfinns istället i tillgänglighetspaketets cancersatsning. Nettotillskottet från 2015 till 2016 är således 6,0 mkr. Remissinflödet till DC ökade med 40 % under 2015 jämfört med 2014 då verksamheten startade och remissinflödet kommer fortsätta öka 2016. Genom start av SVF CUP (cancer med okänd primärtumör) den 1 februari 2016 och SVF allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer med start 1 juni kommer antalet patienter som blir föremål för utredning att öka. Den totala effekten är i dagsläget svår att bedöma. Vid årsskiftet 2016/2017 förväntas fastställda kriterier för välgrundad misstanke om cancer ge klarhet i om tratten är för bred eller för smal. SVF allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer förväntas även medföra behov av ökat samarbete onkologi och internmedicin och ökade volymer med anledning av detta. Hur detta ska organiseras finns det ännu ingen helt konkret plan för. En plan har utarbetats för snabb diagnostik vid misstanke om allvarlig sjukdom. Syftet är att snabbt

upptäcka eller utesluta allvarlig sjukdom. Remisser med hög sannolikhet för malignitet ska gå direkt till onkolog medan övriga föreslås omhändertas primärt av internmedicinare. SUS verkliga kostnad för DC-verksamheten var redan 2015 ca 9 mkr, inkluderat slutenvård, diagnostik m.m. Ökad finansiering behövs således för utökad verksamhet. 3.6. PATOLOGI (3,0 MKR) Väntetider till patologi och bild- och funktionsmedicin är f.n. i vissa fall långa och väntetiderna är ibland ojämnt fördelade i Skåne. SUS kostnader för patologi och cytologi ökade mellan åren 2014 och 2015 med 10,2 mkr eller 9,6 % utan ökad finansiering. Ökad finansiering för patologi inom tillgänglighetspaketet fördelas enligt förslag på SUS som en budgetförstärkning till verksamheterna baserat på deras nyttjande av patologi. 3.7. ONKOGENETISKA ANALYSER (5,0 MKR) Genom att analysera cancerceller från enskilda patienter kan behandling skräddarsys vilket innebär bättre behandlingsresultat och färre biverkningar. För SUS ökade kostnaderna för nya undersökningar inom klinisk genetik som genomisk array (neoplasi, postnatal trio, prenatal trio, ROH) och NGS (kolon, lungcancer, malignt melanom) mellan åren 2014 och 2015 med 3,4 mkr. Förstärkningen av medel för onkogenetiska analyser inom tillgänglighetspaketet fördelas enligt förslag på SUS som en budgetförstärkning till verksamheterna baserat på deras nyttjande av onkogenetiska analyser. 4. Öka antalet disponibla vårdplatser (inklusive incitamentspaket) 3 4.1. INLEDNING Arbetet med tillgänglighet i form av bättre vårdplatstillgång bedrivs utifrån flera olika angreppssätt. Arbetet hålls ihop och följs upp via styrgruppen för vårdplatser och vårflöden och inom projektet Kraftsamlingen. Den 1 februari fastställdes 1 120 vårdplatser för somatisk vuxenvård inom SUS. För närvarande är 114 vårdplatser stängda. Målet är att öppna så många som möjligt av dem till nästa vårdplatsöversyn som påbörjas i september. Effekten av ankomstavdelningen (se nedan) med ett ev. minskat vårdplatsbehov inom vissa verksamhetsområden kommer då att beaktas. De huvudsakliga strategierna för att öka antalet disponibla vårdplatser är: Ökad rekrytering genom stabilare medarbetargrupper och ökad attraktivitet Ändrade arbetssätt för att med en förändrad personalsammansättning hålla fler vårdplatser öppna 3 Denna del av den samlade handlingsplanen har enligt beslut i HSN parallellt lämnats in till hälso- och sjukvårdsdirektören för godkännande.

Utveckling av processer för att optimera vårdplatsanvändningen Omfördelning av specifika volymer t.ex. operationer för att skapa vårdplats- och operationsutrymme Samtliga verksamhetsområden som har stängda vårdplatser har tagit fram handlingsplaner för att öppna dessa under 2016. Handlingsplanerna följs upp i respektive verksamhet och rapporteras och stäms löpande av i styrgruppen för vårdplatser och vårdflöden. 4.2. ÖKAD REKRYTERING GENOM STABILARE MEDARBETARGRUPPER OCH ÖKAD ATTRAKTIVITET Medarbetare slutar och byter arbete av många olika skäl. På de enheter som har många stängda vårdplatser kan konstateras att stor arbetsbelastning och stress i form av oro att göra fel, har varit ett betydande inslag. Inte minst vittnar nyutexaminerade sjuksköterskor om detta. Sammansättningen av medarbetargruppen har fått slagsida mot en övervägande del nya oerfarna sjuksköterskor vilket minskat stabiliteten och tryggheten i gruppen. Undersköterskorna har inte i samma utsträckning bytts ut men känner i många fall av sjuksköterskornas brist på erfarenhet. Ett första steg i handlingsplanen för att rekrytera nya medarbetare och därmed kunna öppna flera vårdplatser är därför att skapa trygghet och stabilitet i medarbetargrupperna som ansvar för vården på avdelningarna. En del av dessa åtgärder har naturligtvis en dubbel funktion, dels att öka trygghet i gruppen men också att åstadkomma en förändrad arbetsfördelning och därmed mindre sårbarhet. En rad åtgärder är vidtagna och under implementering för att åstadkomma detta: a) Olika funktioner till stöd för nyutexaminerade medarbetare så att de ska känna sig trygga i sin roll. Detta gäller både under introduktion och under det första året. b) Befrielse från nattarbete under de första anställningsmånaderna eftersom det upplevs som stressande och ofta är en anledning till att nyanställda sjuksköterskor slutar. c) Kompetensutveckling av undersköterskor. Detta kan både innebära att undersköterskan blir tryggare i sin roll och mindre beroende av sjuksköterskan samt att vissa arbetsuppgifter kan omfördelas från sjuksköterska till undersköterska. Arbetet kan med fördel kopplas ihop med kompetensstegen för undersköterskor. d) Införandet av medicinskt enhetsansvarig läkare på alla vårdavdelningar. Denna position innebär att enhetschefen och medarbetare på avdelningen har en namngiven läkare med hög närvaro som medicinskt stöd i olika frågor. Det är tillsammans med enhetschefen en roll som leder utvecklingen av vårdprocesserna på avdelningen och inte en linjechefsroll. e) Vidta åtgärder för att öka attraktiviteten att arbeta natt. Bristen på sjuksköterskor nattetid är ofta gränssättande för antalet vårdplatser som kan hållas öppna. Istället för att anlita sjuksköterskor från bemanningsföretag

kommer görs en satsning på extra stimulansersättningar till sjuksköterskor som väljer att bli anställda i SUS resursteam och därigenom konkurrera med externa bemanningsföretag. Sjuksköterskor i resursteamet har normalt månadslön och årsarbetstid ob-ersättning inbakad i lönen varför incitament behöver skapas för att arbeta mer på obekväma arbetstider än dagens system. f) Förslag om 24/7-verksamheter med svårighet att bemanna natt och som ska fasa ut bemanningsföretag erbjuds förstärkt ob-tillägg. Olika modeller för detta studeras för närvarande. En tidsbegränsad pilot för utvalda verksamheter kommer att genomföras för noggrann effektutvärdering. Kostnaden för detta under 2016 beräknas till 5 miljoner. 4.3. ÄNDRADE ARBETSSÄTT FÖR ATT MED FÖRÄNDRAD PERSONALSAMMANSÄTTNING HÅLLA FLER VÅRDPLATSER ÖPPNA a) Genom att introducera nya medarbetarkategorier kan arbetsuppgifter flyttas framför allt från sjuksköterskor så att behovet av sjuksköterskor på varje vårdavdelning minskar. Initialt identifieras sjuksköterskornas författningsreglerade uppgifter och ansvarsområden och tas till utgångspunkt för omfördelning av arbetsuppgifter. Därefter introduceras andra yrkesgrupper och erhåller adekvat utbildning för de uppgifter som tidigare utförts av sjuksköterskor. Detta arbete pågår framför allt inom Kraftsamlingen där enhetsoch områdeschefer med hjälp av stabsresurser arbetar med frågorna. Exempel på nya medarbetarkategorier som introduceras i vården eller på nya sätt introduceras i arbetet är servicevärdar, medicinska sekreterare, farmaceuter (huvudsakligen receptarier), logistiker och koordinatorer. En noggrann kartläggning görs vilka uppgifter respektive yrkesgrupper kan ta över baserat på formell och reell kompetens. Oftast sker förflyttning av arbetsuppgifter i en kedja och var och en som tar över en arbetsuppgift måste tillförsäkras rätt förutsättningar för att på ett säkert sätt klar av den. Varje förflyttning av arbetsuppgifter måste därför analyseras ut ett patientsäkerhetsperspektiv utan att detta får fördröja processen. a) En viktig förutsättning för omfördelning av arbetsuppgifter från sjuksköterska till undersköterska är att även undersköterskan avlastas arbetsuppgifter. Pilotprojekt med servicevärdar visar att dessa i viss mån kan avlasta undersköterskorna. Servicevärdar kommer att införas på ytterligare 24 vårdavdelningar i Malmö och kostnaden beräknas till 13,4 miljoner under 2016. Även medicinska sekreterare är en grupp som kan ta på sig en del av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Mediciniska sekreterare är dock en nästan lika svårrekryterad grupp som sjuksköterskor. Förändring av de medicinska sekreterarnas arbetsuppgifter pågår t ex deltagande på rond, koordinatorfunktion, anpassning av journalen med mindre fri text vilket kan frigöra sekreterartid. Projektet med taligenkänning, vilket är det som i större omfattning skulle möjliggöra en annan roll för medicinska sekreterare, är f.n. i en inaktiv fas.

b) En ankomstavdelning startar i maj i Lund. Ankomstavdelningen kommer att ta emot och förbereda patienter som ska opereras eller genomgå behandling där det tidigare krävts en sängplats på avdelning antingen kvällen innan eller från samma morgon. Avdelningen kommer att vara öppen kl. 7-22 måndag till fredag. Verksamheterna kommer succesivt att ansluta sig till ankomstavdelningen och under det första året beräknas den kunna frigöra ca 8-10 vårdplatser men målsättningen är att detta ska öka. Sjukhusets utformning i Malmö tillåter inte en liknanden satsning där även om behovet är lika stort. Kostnaden för ankomstavdelningen beräknas till ca 10 miljoner under 2016. c) I Lund öppnar en ny äldrevårdsavdelning (ÄVA) med ett nytt vårdinnehåll i nära samarbete mellan primärvården och sjukhusvården. Avdelningen vänder sig till äldre personer företrädesvis med kommunalt biståndsbeslut och hemsjukvård. Målsättningen är att huvuddelen av patienterna ska tas in direkt men under en upparbetningsperiod kommer patienter att komma även från akutmottagningen. Ansvariga läkare ska i första hand vara specialister i geriatrik eller allmänmedicin och avdelningen ska även utgör en bas för utbildning inom dessa specialiteter. Avdelningen är under uppstart, nya evidensbaserade arbetssätt utgående från Comprehensive Geriatric Assessment (CGA) ska ligga till grund för arbetet. Avdelningen ska också utgöra en sjukhuspart i implementeringen av det nya hälso- och sjukvårdsavtalet mellan regionen och de skånska kommunerna och en brygga mellan det ordinarie boendet och sjukhuset då behov av sjukvård uppstår. Avdelningen öppnade med 8 platser den 7 mars och därefter succesivt under året. Totalt kommer avdelningen att ha 24 platser. Kostnaden för ÄVA beräknas till 21 miljoner under 2016. d) Efter sommaren kommer två intermediärvårdsplatser att öppnas i anslutning till intensivvårdsplatserna på infektionsavdelning 2 i Malmö. Det är ett led i att stärka vården av de svårast sjuka patienterna. Efter ombyggnation AVA (akutvårdsavdelningen) i Malmö kommer intermediärvårdsplatser att tillskapas även där. Dessa platser kommer inte att innebära ett nettotillskott men kommer att avlasta IVA vilket indirekt påverkar vårdplatstillgången. e) I samband med att de internmedicinska avdelningarna i Malmö flyttar till nya lokaler i höst kommer ytterligare två vårdplatser att kunna tillskapas. 4.4. UTVECKLING AV PROCESSER FÖR ATT OPTIMERA VÅRDPLATSANVÄNDNINGEN a) Nya arbetssätt är under införande på akutmottagningarna med s.k. 23- timmarsplatser enl. modell från Västra Götaland. Det innebär att identifiera de patienter med biståndsbeslut där snabba, samlade sjukvårdsinsatser gör att de kan återvända till hemmet/boendet inom 23 timmar. På så sätt undviks onödig hospitalisering med de risker det innebär och det upparbetas tätare kontakter med ansvarig primärvårdsläkare och kommunsjuksköterska. b) Under våren kommer den dagliga styrningen av vårdplatser att följas i ett projekt som leds av divisionschef Ander Dybjer och med deltagande från samtliga divisioner samt staber. Målet med projektet är att styra utifrån bättre faktaunderlag och dagligen kunna koordinera operationer,

vårdplatsanvändningen och överföring till kommunal vård. Projektet ska pågå från den 7 mars t.o.m. den 3 juni. Därefter ska lärdomarna och erfarenheterna analyseras och ligga till grund för en ny och bättre styrning. Överbeläggningar och utlokaliserade patienter kommer att följas noga under projektet och ett av målen är att minska båda. c) För att underlätta och påskynda utskrivningen och den fortsatta planeringen för patienter som har hemsjukvård och/eller kommunalt biståndsbeslut så är samordnad vårdplanering via Skype under införande. Under hösten gjordes pilotstudier och SUS kommer nu att i samarbete med berörda kommuner att möjliggöra detta på bred front. Förutom att underlätta arbetet, spara arbetstid och minska behovet av resor för anställda förväntas arbetssättet leda till kortare vårdtider och därigenom frigöra disponibla vårdplatser. Införandekostnaderna beräknas för SUS del att uppgå till 0,8 miljoner under 2016. d) Arbetet med SIP (samordnad individuell plan) kommer att vidareutvecklas, det finns faktorer i utformningen av SIP som motverkar en ändamålsenlig planering. En pilot av ny SIP är kommer att genomföras under ledning av styrgruppen för Mina planer. SUS ansvariga för Mina planer deltar i detta. e) Staben för verksamhetsutveckling SUS har förstärkts med nya medarbetare med uppgift att leda arbetet med utskrivningsprocessen för en bättre faktabaserad dialog med kommunerna och möjlighet att fokusera på de delar som mest bidrar till onödiga återinläggningar. 4.5. OMFÖRDELNING AV SPECIFIKA VOLYMER T.EX. OPERATIONER FÖR ATT FRIGÖRA VÅRDPLATS- OCH OPERATIONSUTRYMME En del operationer av höftledsfrakturer (ca 300 av 1 200) flyttas från SUS till Kryh vilket beräknas frigöra motsvarande ca sju vårdplatser. Dessa kommer dock till stor del att behöva tas i anspråk för operation av andra patienter som väntar på operationer som bara kan utföras på SUS varför det sannolikt inte blir så stort nettotillskott. 4.6. MOBILA TEAM En del av HSN:s beslut för ökad tillgänglighet är att inrätta mobila team för att genom fler akuta läkarbesök i patienternas hem bättre kunna erbjuda och stödja patienternas möjligheter att kunna vara kvar i hemmet och inte behöva besöka akutmottagningarna och bli inlagda på sjukhus. Ett förslag till planering för detta redovisas för sjukvårdsnämnd SUS den 21 april. 4.7 INCITAMENTSPAKETET Incitamentspaketet innebär att förvaltningarna i efterhand kan erhålla ökad finansiering om överbeläggningar och utlokaliseringar minskar. De viktigaste åtgärderna för att minska överbeläggningar och utlokaliseringar är att så långt som möjligt fördela vårdplatser mellan specialiteter efter förväntade behov, öka antalet disponibla vårdplatser, minska antalet inläggningar, korta medelvårdtiderna och öka operationskapaciteten (för att minska behovet av slutenvård för patienter i behov av subakut operation som f.n. ligger kvar extra dagar innan operation kan genomföras).

Åtgärder omfattande samtliga dessa områden har genomförts och kommer fortsatt att genomföras genom andra delar av denna handlingsplan.