Självständigt arbete i pedagogik (15 hp)

1(8) 2014-12-19 Studiehandledning Självständigt arbete i pedagogik (15 hp) Independent study in Education (15 ECTS) Examensarbete för magisterutbildning i Vårdpedagogik Kurskod: PEA417 Vårterminen 2015 Kursansvarig: Robert Ohlsson Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 och didaktik www.edu.su.se E-post: robert.ohlsson@edu.su.se 106 91 Stockholm

Inledning Som en del av magisterprogrammet ingår det att genomföra ett mindre vetenskapligt forskningsarbete och att avrapportera detta i form av en uppsats. Examensarbetet är en viktig del i utbildningen som innebär en fördjupning av kunskaperna inom det vårdpedagogiska fältet och övning i vetenskapligt arbete. Inför kursstarten behöver du formulera en idéskiss för ditt uppsatsarbete. Skriv en preliminär uppsatsplan där du kortfattat formulerar dina tankar om följande punkter: problemformulering, frågeställningar, teori och metod. Ange också ditt namn, personnummer och den mailadress som du vill bli kontaktad på. Idéskissen skickas till kursansvarig senast den 18 januari: robert.ohlsson@edu.su.se Om du har administrativa frågor som rör t.ex. registrering eller uppehåll i studierna kontaktar du kursadministratörerna Karin Larsson och Gabriella Villagran Backman: avancerad@edu.su.se Det är viktigt att du meddelar kursansvarig och studieadministratörerna om du skulle behöva göra ett avbrott i studierna. Handledning Efter att idéskisserna har lämnats in görs en fördelning av handledare och du meddelas om vem som kommer att handleda ditt arbete. Handledningen sker i grupp eller enskilt efter överenskommelse med handledaren. Observera att handledaren ska ge sitt godkännande till eventuella brev som skickas till deltagare och till intervjuguider, enkäter och dyl. innan datainsamlingen påbörjas. Tidsplanering Det är viktigt att hanledningstiden används effektivt så goda förberedelser inför varje handledningstillfälle är viktiga. Rätten till handledning regleras i kursplanen där det framgår att man som student har rätt till sammanlagt 15 timmar handledartid, av vilken ca en tredjedel utgör kontakttid. Vid särskilda omständigheter har man som student rätt att byta handledare. Begäran om detta, med motivering, ska ställas till ansvarig för kursen. Vid ett byte görs en avräkning av hur många handledartimmar som dittills förbrukats. Om man inte blir klar med arbetet under det aktuella kurstillfället har man inte rätt till mer handledartid. Dock har man alltid rätt att få sitt självständiga arbete bedömt vid ett senare examinationstillfälle. Formalia och stöd i arbetet Uppsatsen skrivs i den dokumentmall för Word som du hittar på Mondo. Där finns även Examensarbetet som text som kan fungera som ett stöd i skrivandet. Det finns också många böcker som behandlar uppsatsskrivande och som kan ge vägledning i arbetet med att författa en bra akademisk text några förslag på sådana hittar du i referenslistan i denna studiehandledning. Frågor om formalia, referensteknik och uppsatsens disposition är också något som kan tas upp i handledningen. Det är viktigt att uppsatstexten är tydligt strukturerad och språkligt väl genomarbetad. Hur uppsatsen disponeras på bästa sätt kan variera beroende på arbetets karaktär och den forskningstradition som den ansluter till. Exakt vilka rubriker som ska användas för de olika delarna 2

och i vilken ordning delarna ska följa på varandra i texten kan därför inte specificeras, men texten ska vara disponerad med utgångspunkt i de bedömningsgrunder som gäller för examensarbeten på avancerad nivå och kunna bedömas med avseende på dessa. Följande rubriker är sådana som vanligen finns med: Sammanfattning Sammanfattning kommer först i en uppsats men man skriver den sist eftersom den kortfattat skall beskriva hela arbetet på 1/2 sida. Fokus ligger på beskrivningen av syfte, metod och de viktigaste resultaten. Den skall snabbt ge en koncentrerad bild av den studie som genomförts och vad som har uppnåtts. På avancerad nivå beskrivs även studiens teoretiska perspektiv kort. Sammanfattningen skrivs i imperfektum och i ett stycke. Innehållsförteckning Efter sammanfattningen kommer innehållsförteckningen. Alla rubriker som finns här skall finnas i texten och vice versa. Inledning Inledning skall fånga läsarens intresse och motivera din studie så att det framgår varför den studie som du har genomfört är relevant. Inledningen kan innehålla en preliminär syftesformulering för studien. Här kan också innehålla relevant information om vem författaren är varför man är intresserad av det som uppsatsen behandlar. Bakgrund Bakgrunden skall sätta läsaren in i det område som studien utförs inom och presentera den forskning som redan finns om det som undersöks. Bakgrunden bör omfatta såväl en beskrivning av det område som studien berör, den vetenskapliga problematik som motiverar studien inom det vårdpedagogiska området, samt relevant teoribildning för att belysa detta. Det är viktigt att du presenterar att du tagit del av den internationella litteraturen inom området. Presentationen av tidigare forskning ska inte enbart referera och sammanfatta den tidigare litteraturen utan bör ha formen av ett resonemang som underbygger och leder fram till den problemformulering som motiverar studien och som ligger till grund för det mer preciserade syftet. Det ska alltså framgå hur det egna arbetet förhåller sig till den existerande forskningsdiskussionen. Syfte och frågeställningar Den vetenskapliga problematik som ringas in i bakgrunden ska formuleras i en mer precis syftesbeskrivning som tydliggör vad som ska uppnås genom den egna studien. Här kan det vara lämpligt att använda aktiva verb som förklara, beskriva eller öka förståelse för. Det övergripande syftet bryts lämpligen ner i en eller flera frågeställningar som konkretiserar och specificerar de frågor som ska besvaras genom studiens resultat. Teori och metod Uppsatser på avancerad nivå ska vara tydligt teoretiskt förankrade och det är viktigt att de teoretiska perspektiv och begrepp som används presenteras. Detta kan handla om såväl teoretiska beskrivningar av undersökta fenomen som de teoretiska utgångspunkterna för använda datainsamlings- och analysmetoder. I uppsatsen ska den egna studien förankras i både teoretisk litteratur och metodlitteratur. Under metodavsnittet redogör du för hur studien som helhet har genomförts på ett systematiskt och metodiskt sätt. Denna del av texten struktureras lämpligen med hjälp av underrubriker som genomgörande, urval, datainsamling och bearbetning av data. Metodavsnittet ska innehålla en del som presenterar de etiska överväganden som gjorts och hur du förhållit dig till etiska principerna för samhällsvetenskaplig forskning. (Observera att en skriftlig 3

information om studien skall lämnas till informanterna vid intervjustudier. Det krävs även en underskrift av deltagarna att de har tagit del av informationen. Särskilda regler gäller också för intervjuer med personer under 18 år och andra grupper som kan betraktas som utsatta, exempelvis patienter och anhöriga.) Resultat I resultatdelen beskrivs vad databearbetningen mynnat ut i. Denna del av uppsatsen ska anknyta till syftet och eventuella frågeställningar på ett tydligt sätt. Det finns många sätt att redovisa sina fynd, vilka är avhängiga av ämnet, forskaren, metoden och det valda perspektivet. På avancerad nivå bör studiens resultat knytas till eller formuleras utifrån det teoretiska perspektiv som används för en djupare analys av data. Diskussion Diskussionsdelen ska föra samman de olika delarna av studien i ett avslutande resonemang som relaterar bakgrunden, syftet och studiens resultat till varandra. Det ska framgå hur frågeställningarna besvaras och hur syftet med studien uppnåtts. I det här kapitlet skall du värdera dina fynd i relation till tidigare forskning, komma med förslag till lösningar på problem eller nyansera bilden av ett fenomen utifrån det du funnit. Du skall även rikta dig framåt och föreslå fortsatt forskning. Någonstans i uppsatsen ska också en metoddiskussion föras och många gånger är det lämpligt att denna presenteras i den avslutande diskussionsdelen. Detta metodkritiska resonemang motsvarar en granskning av hur studien genomförts, t.ex. av hur metoden fungerat i just den här studien samt av metodens lämplighet och begränsningar. Detta involverar en reflektion över resultatens tillförlitlighet och överförbarhet (t.ex. i termer av validitet och generaliserbarhet). Färdigställande av uppsatsen och opposition För att lägga fram sin uppsats vid oppositionsseminariet krävs att handledaren bedömer att arbetet är klart och kan få godkänt betyg. Handledaren meddelar kursansvarig vilka uppsatser som är klara för opposition och kursansvarig planerar då ett seminarietillfälle. Tid, lokal, seminarieledare, vilka uppsatser som ska läggas fram och vilka som är opponenter meddelas sedan via Mondo. Så snart tid och lokal meddelats för oppositionsseminariet laddar du upp din uppsats i den mapp som finns på Mondo så att alla som ska delta i seminariet får möjlighet att ta del av den. Oppositionen innebär en kritisk granskning av uppsatsen genom ett samtal mellan dess författare och en opponent. Oppositionsseminariet leds av en seminarieledare. Kritisk granskning innebär här ett konstruktivt samtal där både uppsatsens förtjänster och dess brister lyfts fram och diskuteras. För varje opposition avsätts cirka 60 minuter inklusive diskussion med övriga seminariedeltagare. Eftersom tiden är begränsad är det viktigt att oppositionen förbereds noggrant av opponenten så att all relevanta frågor hinner behandlas. 1. Författaren har möjlighet att mycket kort rätta till felaktigheter i uppsatsen om så behövs (dvs. om det är något som påverkar förståelsen för innehållet). 2. Opponenten gör en kort sammanfattning av uppsatsen: vad handlar den om, vilken är forskningsfrågan, vilken/vilka metoder har använts, vilka är de huvudsakliga resultaten etc. (cirka fem minuter). Syftet är att ge en översiktlig bild av uppsatsens innehåll för övriga seminariedeltagare. 3. Författaren (respondenten) ges därefter möjlighet att kommentera opponentens sammanfattning. 4

4. Ett samtal mellan opponent och författare äger rum, där opponenten tar upp sina frågor om syfte, metod, teori, resultat och diskussion mm. Några exempel på möjliga frågor är: Hur argumenteras för valt teoretiskt perspektiv? Motiveras valet av metod? Framgår det tydligt hur studien genomfördes? Har studiens syfte och frågeställningar besvarats? Anknyter författaren i sin diskussion till tidigare forskning? Finns referenser angivna på korrekt sätt? (Frågor kring formalia så som referenshantering kan med fördel tas upp skriftligt och behöver inte ägnas någon större tid under själva diskussionen.) Detta samtal leds av opponenten och är oppositionens huvudpunkt. 5. Seminarieledaren och övriga deltagare i seminariet får möjlighet att ställa frågor och kommentera uppsatsen (avsätt ca 10 minuter för detta). För författaren är det värdefullt om opponenten efter avslutad opposition lämnar över sina synpunkter skriftligen, t.ex. sitt exemplar av uppsatsen med noteringar. Efter att uppsatsen försvarats vid oppositionen har författaren möjlighet att göra vissa ändringar i uppsatsen innan den slutgiltiga versionen skickas till examinator för betygsättning. Vilka ändringar som behöver göras diskuteras med seminarieledare/examinator. Den slutgiltiga versionen av uppsatsen kan publiceras i DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet) så att den blir sökbar och tillgänglig för andra. Se Handbok i DiVA-publicering som finns på Mondo för mer information om vad detta innebär och hur det går till. Observera att du skall ha kvar dina data tills uppsatsen är examinerad och godkänd. Lärandemål och betygsättning Kursen examineras genom det självständiga arbetet, försvaret av uppsatsen vid oppositionsseminariet och genom opposition på en annan students uppsats. Dessa tre delar vägs in i betygssättningen. Efter att har genomgått kursen förväntas studenten kunna visa: - övergripande kunskap och förståelse för pedagogik som vetenskapligt ämne i relation till ett självständigt valt forskningsproblem som redovisas i det självständiga arbetet samt till ett annat självständigt arbete som granskas i samband med opposition, - fördjupade kunskap och förståelse för vald ämnesinriktning i relation till ett självständigt forskningsproblem, - fördjupad metodkunskap genom att motivera en vald metod och relatera detta val till andra metoder i pedagogik, - förmåga att integrera kunskap om teorier och metoder i relation till ett självständigt valt forskningsproblem, - förmåga att analysera, bedöma och hantera det självständigt valda forskningsproblemets komplexitet och frågeställningar i relation till tillgänglig information, - förmåga att identifiera och formulera frågeställningar, välja adekvata metoder samt planera och genomföra sina studier inom givna tidsramar, - förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina egna och andras slutsatser, kunskap och argument som ligger till grund för dessa i dialog med andra studenter, - sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet genom sina skriftliga och muntliga redogörelser, 5

- förmåga att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter i relation till det egna forskningsproblemet och i relation till ett annat självständigt arbete som granskas i samband med opposition, - insikt om såväl andras forskning som den egna studiens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, - förmåga att identifiera förslag till fortsatt forskning och behov av egen kunskapsutveckling i relation till det egna självständiga arbetet. Uppsatsen som helhet bedöms utifrån följande bedömningsgrunder: Teoretisk medvetenhet: Av det självständiga arbetet ska det tydligt framgå vilket/vilka syfte/n arbetet avser att realisera. Det ska även tydligt framgå vilka frågeställningar som undersöks. Den teoretiska bearbetningen av syfte och frågeställningar ska vara konsekvent i relation till tydligt formulerade antaganden. Det är således väsentligt att den/de teori(er) som används är väl avgränsade och preciserade. Metodologisk medvetenhet: I arbetet ska behandlas sambandet mellan frågeställningens natur och metodologiska och metodmässiga ställningstaganden. Detta ska uttryckas genom redovisning och diskussion av forskningsdesign, metodval och forskningsetiska överväganden. De metodologiska vägvalen ska vara välmotiverade och stämma väl överens med det faktiska genomförandet. Slutsatser: Av det självständiga arbetet ska resultat och slutsatser vara tillförlitliga och giltiga. Resultat och slutsatser ska diskuteras i förhållande till syfte och frågeställningar samt metodologiska och teoretiska antaganden. Formalia: Självständiga arbetet ska ansluta till rådande vetenskaplig praxis - med avseende på textens disposition, struktur, uttryckssätt och vedertagen referenshantering. Examinator betygssätter den slutgiltiga uppsatsen med en målrelaterad sjugradig betygsskala (se nedan) och lämnar in en papperskopia av den slutgiltiga uppsatsen till kursadministratören som registrerar betyget i Ladok. Betyget meddelas inom tre veckor efter seminarietillfället. Plagiat Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Plagiat i en examinationsuppgift blir alltid föremål för ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Det är givetvis tillåtet att citera olika källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta eller fullständiga referensuppgifter. Betygskriterier F: Helt otillräcklig prestation. Prestationen har en eller flera av följande brister: Ämnes-/professionsirrelevant problemställning Koppling saknas till tidigare forskning, metodval och forskningsetik Bristfällig teoretisk förankring Stora brister i undersökningens genomförande och databearbetning Texten är språkligt osammanhängande med stora brister i formalia. 6

Fx: Otillräcklig prestation som uppvisar en eller flera av följande brister. Ämnes/professionsirrelevant problemställning Otillräcklig koherens mellan uppsatsens olika delar Brister i teoretisk anknytning Brister i metodval- och eller metodbeskrivning, forskningsetiska principer beaktas ej. Otillräcklig koppling mellan syfte och empiri Enstaka referenser till vetenskaplig litteratur Resultatredovisningen är otillräckligt bearbetad Felkällor i relation till resultatet och slutsatser för arbetet inte tillräckligt beaktade Texten är ej språkligt godtagbar, brister i formalia. E: Arbetet är tillräckligt för att uppfylla minimikraven: En ämnes-/professionsrelevant problemställning och tillräcklig koherens mellan uppsatsens olika delar. Bakgrundsbeskrivningen är adekvat. Det finns en koppling till tidigare forskning. Arbetat har en teoretisk anknytning. Metoden är relevant i relation till syftet och adekvat beskriven De forskningsetiska aspekterna redovisas och är beaktade i studien Empirin är adekvat bearbetad och besvarar på ett tillräckligt sätt studiens syfte/frågeställningar. Analys och diskussion har en godtagbar koppling till empirin, tidigare studier och till valda teoretiska begrepp/perspektiv. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. D: En tillfredsställande prestation: En ämnes-/professionsrelevant problemställning och tillfredsställande koherens mellan uppsatsens olika delar. Bakgrundsbeskrivningen är adekvat. Det finns en koppling till tidigare forskning. Arbetet har en teoretisk anknytning som är förankrad i vetenskaplig litteratur och forskning. Skälen för vald metod redovisas och metoden är relevant i relation till syftet och de olika stegen är tydligt beskrivna. De forskningsetiska aspekterna är beaktade i studien. Tillfredsställande bearbetning av empirin, empirin besvarar på ett tillfredsställande sätt studiens frågeställningar. Analys och diskussion har koppling till empirin, tidigare studier och till vald teoretisk perspektiv. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan brister. C: God prestation En ämnes-/professionsrelevant problemställning och koherens mellan uppsatsens olika delar. Bakgrundsbeskrivningen är grundlig Anknytning till relevant urval av tidigare forskning, oftast primärkällor. Arbetet har en teoretisk anknytning som är förankrad i vetenskaplig litteratur och forskning. Skälen för vald metod redovisas tydligt och metoden är relevant i relation till syftet och allmänt välskriven. Forskningsetiska överväganden diskuteras samt dess konsekvenser för arbetet. Empiriredovisningen har en genomtänkt struktur och logik och svarar tydligt mot studiens syfte och frågeställningar. Undersökningens data analyseras utifrån det valda teoretiska perspektivet. Resultatet värderas i relation till tidigare forskning. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan brister. B: Mycket god prestation En ämnes-/professionsrelevant problemställning och tydlig koherens mellan uppsatsens olika delar. Utöver kriterierna från C präglas arbetet av tydlighet och vetenskaplig stringens. 7

Vidare visar texten på en analytisk förmåga och reflektionsförmåga i sättet att hantera teorin och metoden i relation till studiens resultat. Vidare präglas dataanalysen av grundlighet, logisk precision och självständighet och utmynnar till en insiktsfull diskussion. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning. A: Framstående och klart utmärkande prestation Utöver kriterierna från C och B präglas arbetet av stor tydlighet och vetenskaplig stringens. Vidare visar texten på utvecklad analytisk förmåga och reflektionsförmåga i sättet att hantera teorin och metoden i relation till studiens resultat. Analyser och slutsatser genererar ny kunskap som bottnar i den egna empirin samt tidigare forskning, teorier och perspektiv. Stor skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning. Referenslitteratur Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Hartman, S. (2011). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur. Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. (3 uppl.) Stockholm: Liber. Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. (2012). Studenternas skrivhandbok. (2 uppl.) Stockholm: Liber. 8