FÖREDRAGNINGSPM 1 (1) ORGAN Nämnden för tillväxt, kultur och bildning SAMMANTRÄDESDATUM 2013-02-27 Remissyttrande Litteraturutredningen SOU 2012:65 Diarienummer: 12OLL5213 Handläggare: Peter Alsbjer Ärendebeskrivning Länsbiblioteket i Örebro län har inbjudits att avge synpunkter på Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). Kulturdepartementet har ställt remissen till Länsbiblioteket i Örebro län. Underlag Utgångspunkt för Länsbiblioteket i Örebro läns synpunkter bygger på den regionala för Örebro län. Förslag till yttrande Se bifogat yttrande. Förslag till beslut Nämnden för tillväxt, kultur och bildning beslutar a t t godkänna föreliggande förslag till remissyttrande avseende Litteraturutredningen SOU 2012:65. Örebro 2013-02-13 Peter Alsbjer Länsbibliotekarie Delges: Kulturdepartementet

YTTRANDE TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länsbiblioteket/Peter Alsbjer 2013-02-27 Dnr 12OLL5213 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). Länsbiblioteket i Örebro län har inbjudits att avge synpunkter på Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65). Länsbiblioteket är en del av kulturenheten vid Örebro läns landsting. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning har behandlat ärendet 2013-02-27. Sammanfattning Länsbiblioteket i Örebro län instämmer i stort med betänkandets slutsatser och förslag men noterar att betänkandet helt missat de teckenspråkigas behov av litteratur och läsning. Övriga synpunkter Definitioner av begreppen Vi saknar grundläggande definitioner eller åtminstone en problematisering av begreppen litteratur och läsning. Den litteratur och den läsning som beskrivs i betänkandet utgår från ett normativt synsätt. När det handlar om läsning utgår betänkandet av läsning av text på svartskrift, vilket gör att läsning på andra sätt, t ex för personer med funktionsnedsättning eller teckenspråkiga inte beaktas på samma sätt. Likadant är det med litteraturbegreppet som verkar kopplat till en normativ definition av litteratur, det vill säga förlagsutgiven, redigerad pappersbok. En företeelse som fan fiction omnämns inte alls. I kulturrådets utgivningsstöd till litteratur ger KUR emellanåt stöd till medier av mer experimentell karaktär som helt kan sakna text men som för den delen kan avläsas, tolkas och begripas, i vilken mån denna typ av litteratur är den som avses när betänkandet beskriver läsning oklart. Det är oklart om elektronisk litteratur och e-böcker även innefattar talböcker eller teckenspråksböcker eller om det i det här sammanhanget enbart åsyftar de DRM- och vattenmärkesskyddade titlar som erbjuds av förlagen till bibliotek och allmänhet. Det blir därför inte självklart att läsning automatiskt är ett stöd för litteraturen och vice versa. Vi saknar vidare ett resonemang kring litteraturen som konstart. I många av de förslag som lagts fram och i de bakgrundsresonemang som förs, önskar man en ökad läsförmåga för att den i sin tur genererar bättre betyg, en ökad möjlighet att POSTADRESS Örebro läns landsting, Ledningskansliet, Box 1613, 701 16 Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON 019-602 70 00 TELEFAX 019-602 70 08 E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se ORGANISATIONSNUMMER 18-232100-0164 PLUSGIRO 12 25 00-2

YTTRANDE TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länsbiblioteket/Peter Alsbjer 2013-02-27 Dnr 12OLL5213 delta i det demokratiska samtalet och att man får kunskap om det litterära kulturarvet. I ett par randanmärkningar nämns att litteratur också ger tillgång till estetiska upplevelser. Litteratur som konst, som viktig i kraft av en konstform bland andra framgår inte. Vi menar att det ligger en fara i att reducera litteraturen till en hjälpgumma åt andra verksamheter, litteratur är viktig i sig själv. Ett Läslyft för Sverige Vi ställer oss bakom tanken på ett nationellt Läsyft, men menar att det behöver tillföras nya medel om lyftet ska ha någon kraft. Om frågan om litteraturens ställning och läsningens värde är prioriterad så borde det synas tydligare de statliga satsningarna. Vi noterar också att folkbibliotekens väldokumenterade arbete kring läsfrämjande inte får den plats det förtjänar. De flesta bibliotek driver egna läsfrämjandeprojekt, man har god kontakt med skolor och förskolor och inte så sällan samarbetar man med folkbildningen i olika projekt. Vi föreslår därför att folkbiblioteken görs till nav för varje kommuns läsfrämjande arbete och att medel destineras därtill. Det gäller samordning av läsombuden på förskolorna, liksom folkbildningens ökade arbete kring frågan. Vi menar också att det bidrag man önskar ge till bokhandeln för författarbesök hade gjort större nytta ute på folkbiblioteken, som, till skillnad från bokhandeln, finns i varje kommun och når även landsbygden. Vi föreslår att detta bidrag ges till folkbiblioteken för att de enskilt men gärna i samarbete med bokhandlar där sådana finns anordnar författarbesök. Ett av utredningens förslag handlar om bättre och fördjupad undervisning i litteraturdidaktik för lärare/blivande lärare. Vi tycker detta är bra men menar att för ett framgångsrikt läsfrämjandearbete krävs att även bibliotekarier utbildas inom området. För närvarande får inte blivande bibliotekarier detta i sin utbildning och det faktum att man inte har utbildning inom det område som de flesta användare tror oss vara experter i är skrämmande. Vi föreslår därför att gedigna kurser och metodutvecklingar sker för bibliotekariekåren, gärna i samarbete med lärarkåren. Även andra yrkesgrupper, till exempel personal inom olika vårdformer allt från äldrevård och omsorg till kriminalvård bör ges möjlighet till kompetensutveckling kring litteratur och läsande. Vi föreslår därför att Socialstyrelsen och Kriminalvården får samma uppdrag som förslås Skolverket när det gäller kompetensutveckling om det är tänkt att Läslyftet ska genomsyra samhället. Vi stödjer förslaget att ett framgångsrikt skolbibliotek kräver en utbildad skolbibliotekarie. Samverkansmodellen Vi menar att förslaget att 17 miljoner av stödet för inköp av barn- och ungdomslitteratur fördelas ut till regional nivå är komplicerat. För de små

YTTRANDE TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länsbiblioteket/Peter Alsbjer 2013-02-27 Dnr 12OLL5213 kommunerna betyder detta stöd mycket, men vi ser också att regional samordning behövs för att metodutveckling ska kunna ske. Det är viktigt att poängtera att stödet även framledes oavkortat ska gå till att stödja såväl folk- som skolbibliotekens läsfrämjande verksamheter riktade till barn och unga. Fördelen med att stödet läggs på den regionala nivån är att det finns en väl utvecklad regional infrastruktur för samverkan mellan olika bibliotek. Dock menar vi att medlen inte ska användas till att skapa nya byråkrater på regional nivå, utan att stödet ska finnas så nära målgrupperna som möjligt. Dock finns oklarheter hur stödet bäst ska fördelas mellan de olika länen. Om stödet hamnar i samverkansmodellen ser vi en klar risk att bidraget i längden kommer att urholkas eftersom uppräkningen av statsbidraget är lägre än kostnadsökningarna för tjänster och varor. Nationell samordning När det gäller förslagen om samordning av läsfrämjande aktiviteter utanför skolan menar vi att svaret kanske inte är en utbyggd byråkratorganisation på kulturrådet. Samordningen av aktiviteter skulle kunna genomföras på ett utmärkt sätt av en oberoende nationell aktör som till exempel Läsrörelsen eller föras över till samverkansmodellen. Det borde finnas möjligheter till nya nationella initiativ i samarbete med och mellan de regionala aktörerna, typ Bookstart, Det behövs knappast fem nya kulturbyråkrater för att kvalitetssäkra dessa aktiviteter. Den kompetensen finns redan på den regionala nivån. E-böcker Vi stödjer förslaget att SKL får förhandlingsuppdrag gentemot förlagen men att det tydliggörs att uppdraget även innefattar skolbiblioteken. Vi stödjer att KB får i uppdrag att utveckla publiceringsverktyg för de som själva önskar publicera sina texter i e-format. Däremot är det oklart om resonemanget kring e-böcker även gäller all elektronisk litteratur. Ingår till exempel talböcker eller teckenspråksböcker? Folkbildningen Vi menar att de 30 miljoner kronor som ska omfördelas för att avsättas för läsfrämjande inom folkbildningen ska prioritera verksamhet som vänder sig till föräldrar eller vuxna som arbetar med barn ideellt. Teckenspråket I Språklagen (SFS 2009:600) är teckenspråket helt jämställt med Sveriges fem minoritetsspråk. Därför är det anmärkningsvärt att teckenspråk inte nämns i betänkandet. 2006 års betänkande Teckenspråk och teckenspråkiga: översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54) föreslog att TPB, nuvarande MTM, borde ha ansvaret även för teckenspråkig litteratur och att medel borde frigöras för översättning av teckenspråkig litteratur. Betänkandet föreslog att 7 miljoner

YTTRANDE TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länsbiblioteket/Peter Alsbjer 2013-02-27 Dnr 12OLL5213 kronor skulle avsättas till detta område - 2 miljoner till biblioteksverksamhet och 5 miljoner till produktion. Vi menar att Litteraturutredningen helt missat denna möjlighet att ge ett stöd för en viktig språklig, kulturell och funktionsnedsatt minoritet. Endast på ett enda ställe i betänkandet är begreppet teckenspråk nämnt. Under rubriken Utgivning och försäljning av e-böcker kan man läsa: De få bilderböcker som kommit ut är mestadels böcker på teckenspråk. Dock saknas källhänvisning. En stark misstanke är dock att detta är ett missförstånd och egentligen handlar om Teckenförlagets små pekböcker på svenska men med teckenstöd alltså Tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK). Teckenförlaget har i flera år gett ut sina pekböcker som e-böcker. Misstanken stärks av följande mening: Det ligger dock nära till hands att anta att det i dessa produktioner även finns stor potential att utveckla själva formatet i multimedial riktning. Hade man menat de teckenspråkiga böcker som i dag finns så är de ju redan multimediala! I samtliga skrivningar som beskriver de nationella minoritetsspråken borde även teckenspråk lagts till, till exempel när det handlar om utgivning, försäljning, distribution och stöd till litteratur på andra språk än svenska De flesta böcker på teckenspråk som hittills utkommit har främst varit översatta barnböcker. De flesta har getts ut av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och dess föregångare, eller med produktionsstöd från dem. SPSM är dock ett läromedelsförlag och ska idag enbart ge bidrag till läromedel. Det betyder att det inte finns något självklart stöd till utgivning av litteratur på teckenspråk. Under avsnittet 14.2 Ett läslyft för Sverige står det helt riktigt att: Det är viktigt att öka medvetenheten om att läsning och läsförmåga har stor samhällelig och individuell betydelse då det är grundläggande för demokratiskt deltagande, inlärning och utbildning generellt samt individens möjligheter i arbetslivet. Som döv, gravt hörselskadad eller dövblind är det viktigt att kunna ta del av och uttrycka sig på skriven svenska (för dövblinda på punktskrift). Men det räcker inte med det. Hur duktig man än är på att läsa och skriva svenska är man i många sammanhang beroende av att följa samtal, tal, föreläsningar med mera på teckenspråk via tolk. Därför behöver man också få möjlighet att utveckla sitt teckenspråk för att kunna följa med till exempel tolkade föreläsningar på högskoleutbildningar. En regelbunden och stöttad utgivning av skönlitteratur på teckenspråk är därför nödvändig för att få möjlighet att också utveckla sitt teckenspråk. Kunskapen om detta bör också ingå i Ett läslyft för Sverige. På sidan 401 heter det att Vidare är det viktigt att uppmärksamma de förutsättningar som gäller för barn och ungdomar med funktionshinder som dyslexi. Här ska givetvis tilläggas att döva och gravt hörselskadade liksom personer med dövblindhet också bör uppmärksammas.

YTTRANDE TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länsbiblioteket/Peter Alsbjer 2013-02-27 Dnr 12OLL5213 För Örebro läns landsting Irén Lejegren Ordförande nämnden för tillväxt, kultur och bildning Rikard Åslund Kulturchef