HÅLLBARHETSRESULTAT 2015
INNEHÅLL Rektor har ordet 3 Om universitetet 4 Miljö och hållbar utveckling 5 Forskning 6 Utbildning 7 Studentmedverkan 8 Samverkan 9 Kompetensutveckling 10 Inköp och upphandling 11 Återanvändning och avfall 12 Kemiska ämnen 13 Miljörisker 14 Klimatpåverkan 15 Energi och byggnader 16 Resor 17 Övrig redovisning 18 Med kvalitetsdriven forskning, utbildning och samverkan i en inspirerande miljö, uttalat samhällsansvar och globalt engagemang bidrar Göteborgs universitet till en bättre Ur Göteborgs universitets Vision 2020 framtid.
REKTOR HAR ORDET 2015 har på många sätt varit ett händelserikt år. Tydligare än på länge har vi blivit påminda om vikten av vårt samhällsansvar och globala engagemang. Göteborgs universitet bidrar till det hållbara samhället på många sätt: genom att utbilda ansvarstagande medborgare, genom att erbjuda utbildning åt alla oavsett bakgrund, genom att rekrytera medarbetare från olika kulturer och genom att vår forskning belyser och medverkar till lösningar på stora globala problem. De strategiska forskningssatsningar som Göteborgs universitet tidigare gjort har i år fått sin fortsättning med UGOT Challenges. Sex framstående tvärfakultativa områden ges resurser att utveckla starka forskningsprofiler riktade mot specifika globala samhällsutmaningar. Centrum för hav och samhälle har tillkommit i syfte att skapa en gemensam ingång till universitetets omfattande verksamhet med marin och maritim koppling samt för att utveckla kunskapen om förhållandet mellan havet och samhället. Dessutom har en ny institution för marina vetenskaper inrättats. När jag ser tillbaka på 2015 gör jag det med tillfredställelse över allt som vi som universitet har åstadkommit och bidragit till. Samtidigt måste vi hela tiden arbeta med att identifiera eftersatta områden och förbättra vår verksamhet. Det är nyckeln till att vi ska uppnå Vision 2020. Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet 3
OM UNIVERSITETET Göteborgs universitet är ett av de stora universiteten i norra Europa, med mer än 37 000 studenter och nästan 6 200 anställda. Inom universitetet finns konst, samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT-vetenskap, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ samverkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer. Över 240 utbildningsprogram och 2 500 fristående kurser erbjöds under 2015. Miljöcertifierat sedan 2004 Göteborgs universitet är sedan 2004 miljöcertifierat enligt både den internationella miljöstandarden ISO14001 och EU:s miljöförordning EMAS. Universitetets verksamhet har med stöd av miljöledningssystemet resulterat i minskad miljöbelastning inom flera områden samtidigt som arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen har stärkts. Universitetets miljöpolicy är vägledande för verksamheten. Miljöledningssystemet möjliggör ett målinriktat och systematiskt arbetssätt för att nå ambitionerna i universitetets styrdokument Vision 2020. Göteborgs universitet är anslutet till FN Global Compact som villkor för att kunna delta i FN:s leverantörskedja för forskningsrapporter och fältarbeten. Med det förbinder sig universitetet bland annat att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter, avskaffa diskriminering vid anställning och yrkesutövning samt att följa försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker. 4
INTEGRERAD HÅLLBARHETSREDOVISNING I Göteborgs universitets årsredovisning 2015 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. På de kommande sidorna presenteras resultaten för universitetets mål inom miljö och hållbar utveckling. Genom kärnverksamheten kan vi öka den positiva påverkan för en hållbar utveckling. Med ett aktivt miljöarbete minskar den negativa miljöpåverkan som universitetet ger upphov till genom till exempel resursförbrukning, tjänsteresor och kemikalieanvändning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i forskning, utbildning, samverkan, studentmedverkan, kompetensutveckling samt i den dagliga verksamheten, bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. Positiv påverkan för hållbar utveckling Forskning Utbildning Studentmedverkan Samverkan med det omgivande samhället Kompetensutveckling Negativ miljöpåverkan Inköp och upphandling Återanvändning och avfall Kemiska ämnen Miljörisker Klimatpåverkan Energi och byggnader Resor 5
FORSKNING Universitetet skall främja forskning inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Under 2015 publicerades 303 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, av totalt 3 956 vetenskapliga artiklar, vilket motsvarar en ökning med 25 procent jämfört med 2014. Sedan 2011 har antalet vetenskapliga publikationer inom hållbar utveckling ökat med 110 procent, samtidigt som det totala antalet vetenskapliga artiklar ökade med tio procent. Uppföljningen görs med hjälp av ett antal nyckelord som identifierats inom respektive vetenskapsområde. Forskning i samspel Göteborgs universitet och Chalmers ordnade genom Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) sommaren 2015 den internationella konferensen World Environmental Education Congress (WEEC). Från över 70 länder kom 800 delegater, som diskuterade forskning och lärande för hållbar utveckling under fyra dagar. Akademin Valand vid Konstnärliga fakulteten arrangerade ett internationellt tvådagars symposium under rubriken Environmental Photography and Humanities Contributions to Research and Awareness. Symposiet samlade tvärvetenskapliga frågeställningar, metoder och studier inom humaniora, samhällsvetenskap, konst och naturvetenskap. Antal refereegranskade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling år 2011 2015. 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014 2015 6
UTBILDNING Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision 2020. Universitetet synliggör graden av integrering av hållbar utveckling i utbildningen genom att hållbarhetsmärka kurser och program. Åtta procent av kurserna (200 av 2 504 kurser) och 13 procent av programmen (32 av 243 program) är hållbarhetsmärkta, en ökning med två procentenheter för både kurser och program jämfört med 2014. Verktygslådor för integrering av hållbar utveckling Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) har, tillsammans med fakulteterna, utvecklat fakultetsanpassade webbaserade verktygslådor som hjälp för lärare att implementera hållbar utveckling i grundutbildningen. Handelshögskolan, Sahlgrenska akademin och yrkeslärarprogrammet har egna verktygslådor och vid övriga fakulteter pågår arbetet med fakultetsanpassning. Under hösten genomförde GMV tre universitetsövergripande workshopar för lärare i användandet av verktygslådan. Under workshopen fick lärarna applicera verktygslådans innehåll på egen kurs eller program. Samtliga deltagare var mycket nöjda och möjligheten att diskutera med kollegor både från det egna området och från andra ämnesområden framhölls som mycket positivt. Hållbarhet genom konst och grön humaniora Akademin Valand utvecklade efter det internationella symposiet Environmental Photography and Humanities, som arrangerades i april 2015, en fristående kurs i Miljö och fotografi på grundnivå. Under sommaren 2015 gavs också kursen Konst och mat material och process. Vid Humanistiska fakulteten startade nätverket för grön humaniora sedan fakulteten avsatt strategiska medel för en treårig verksamhet som skall arrangera fakultetsövergripande forskningsseminarier, bjuda in gästforskare, anordna nätverksträffar och internationella konferenser inom området. 7
STUDENTMEDVERKAN Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Under 2015 genomfördes 217 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenter, vilket motsvarar en ökning med 43 procent. Aktiva studenter för en hållbar framtid Många studenter vid Göteborgs universitet engagerar sig i hållbarhetsfrågor och flera nya studentföreningar bildades under året. Förutom att de olika föreningarna är aktiva på sin egen institution eller fakultet har de även börjat driva olika projekt i den gemensamma organisationen Gothenburg Students for Sustainability Alliance (GSSA). I november anordnades konferensen Student Sustainability Summit i Göteborg som samlade närmare 50 engagerade studenter från 18 olika studentföreningar från hela landet. Diskussionerna kretsade bland annat kring hur studenters engagemang kring hållbar utveckling vid universitet kan tas till vara och lyftas. 8
SAMVERKAN Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Universitetet gav under året 540 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling. Från och med 2015 hämtas det statistiska underlaget enbart från universitetets kalendarium samt från uppgifter om publika aktiviteter vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, varför en jämförelse med tidigare år inte är möjlig. Norra Europa samlar sig för hållbara lösningar Under 2015 antog FN 17 mål för hållbar utveckling, Sustainable Development Goals (SDG). en ska styra utvecklingen av politik, agendor och lösningar under de kommande 15 åren och Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) har fått i uppdrag att vara värd för sekretariatet för Sustainable Development Solutions Network Northern Europe (SDSN NE). Nätverket sammanför kunskap, erfarenhet och kapacitet inom regionens akademier, näringsliv och det civila samhällets aktörer för att främja hållbara lösningar på de globala utmaningarna. Mäta lätt eller rätt? Det nordiska nätverket Nordic Sustainable Campus Network (NSCN) arrangerade i maj en workshop i Göteborg om uppföljning, indikatorer och redovisning inom hållbar utveckling. Detta var en del inom det Rio +20 projekt om hållbar utveckling inom högre lärosäten som bedrivits inom nätverket under två år. et har varit att ge gemensamma rekommendationer till lärosäten för att kunna underlätta och stärka hållbarhetsarbetet såväl inom forskning och utbildning som inom operativ campusverksamhet. Segerstedtinstitutet I augusti invigdes Segerstedtinstitutet som ska bidra till att minska rekryteringen till våldsbejakande ideologier och rörelser. Segerstedtinstitutet har skapats utifrån ett uppdrag från regeringen. Bildandet av institutet har sin grund i Toleransprojektet, en befintlig arbetsmodell mot våldsbejakande extremism som utarbetats av Kungälvs kommun i samverkan med Göteborgs universitet. Modellen ska ingå som en del av Segerstedtinstitutets verksamhet. 9
KOMPETENSUTVECKLING Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. 21 av 228 chefer deltog under året i den utbildning om universitetets miljöarbete som syftar till att tydliggöra chefers ansvar i miljöledningsarbetet. Det motsvarar nio procent av personerna i ledande befattning. Sedan 2011 har 152 chefer gått utbildningen. Under 2015 deltog totalt 940 personer i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling. Utbildningar i urval - Det goda samtalet kompetensutveckling för lärare vid Handelshögskolan - Studiebesök på bl.a. Textilhögskolan, Världskulturmuseet och Älvrummet - Workshopar om lärande för hållbar utveckling - Utbildningar i GU:s system för rapportering av risker, incidenter och avvikelser (GURIA) 10
INKÖP OCH UPPHANDLING Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Under 2015 ställdes sociala, etiska och miljömässiga krav i 40 procent av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde, 171 av 429 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning med 41 procentenheter sedan 2014 (vid en stor upphandling av ITkonsulttjänster ställdes inga sociala, etiska och miljömässiga krav). Ansvarsfulla upphandlingar Under året upphandlades en ny leverantör av kurirpost inom Göteborg som enbart kör gods med cykel, vilket ger miljöanpassade transporter och bidrar till en hållbar stadsutveckling. Hållbar fika och catering är ett nytt delområde inom universitetets tjänster för catering där det ställs extra höga hållbarhetskrav på leverantörerna utifrån att de är KRAV-certifierade. 11
ÅTERANVÄNDNING OCH AVFALL Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med 2009. Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procentenheter till 2015 jämfört med 2009. Avfallsmängd (i ton) fördelat per fraktion år 2009 2015 1500 1200 Den totala mängden avfall uppgick till 1 098 ton under 2015, vilket innebär en minskning med sju procent jämfört med 2014. 900 600 Deponi, osorterat Elektronik Andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras uppgick till 39 procent av det totala avfallet, vilket är ett oförändrat resultat sedan 2014. Sedan 2009 har den totala avfallsmängden minskat med 26 procent och andelen som materialåtervinns eller komposteras har ökat med åtta procentenheter, från 31 procent till 39 procent. 300 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Farligt avfall Kompost Materialåtervinning Energiåtervinning 12
KEMISKA ÄMNEN Universitetet skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan med minst fem procent till 2015 jämfört med 2012 års resultat. SIN-listan, som är framtagen av Internationella Kemikaliesekretariatet (ChemSec), är en förteckning över ämnen som betecknas som särskilt farliga enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH. Antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan ökade under 2015 till 1 946, vilket motsvarar en ökning med tolv procent från föregående år. Sedan 2012 har antalet kemikalier på SIN-listan ökat från 510 stycken till 844 stycken. Farliga kemiska ämnen byts ut På institutionen för odontologi fasades ett flertal så kallade CMR-klassade kemikalier ut mot mindre farliga kemikalier. CMR-klassade kemikalier är cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska. 13
MILJÖRISKER Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Under 2015 genomfördes 14 förebyggande aktiviteter i syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Fyra incidenter med negativa konsekvenser för miljön inträffade under 2015. Miljörisker förebyggs Under våren 2015 infördes Göteborgs universitets risk-, incident- och avvikelse rapporteringssystem (GURIA). I GURIA kan anställda och studenter rapportera incidenter, avvikelser och förbättringsförslag inom områdena miljö, säkerhet och arbetsmiljö. 14
KLIMATPÅVERKAN Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. Universitetets totala koldioxidutsläpp från resor och energi uppgick under 2015 till 6 604 ton, vilket motsvarar en minskning med en procent jämfört med 2014. Jämfört med 2008 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 18 procent. Intern klimatfond för minskade utsläpp Under 2015 genomfördes de projekt som beviljades medel ur universitets interna fond för klimatkompensation under 2014. Ett projekt fick pengar för att sätta ut så kallade klimatbojar i Antarktis. Bojarna mäter temperaturen på havsbotten och forskarna kommer med hjälp av denna nya teknik att få tidsserier skickade hem via satellit och på så sätt kunna se de första resultaten för hur issmältning och bottentemperaturer hänger ihop. Antalet resor till Antarktis kan därmed minskas från tre till en under en sexårsperiod, vilket innebär en stor klimatvinst. Koldioxidutsläpp (i ton) år 2008 2015 * 8000 7000 6000 5000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 * Koldioxidutsläpp inklusive utsläpp från fossil energi (naturgas och olja) och båtar började mätas först 2011 och visas därför separat. Exkl. fossil energi och båtar Inkl. fossil energi och båtar 15
ENERGI OCH BYGGNADER Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med 2008. Elförbrukning och normalårskorrigerad värmeförbrukning uppgick till sammanlagt 204 kwh/m 2 under 2015, vilket motsvarar en minskning med tre procent sedan 2014. Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 19 procent sedan basåret 2008. Solceller för hållbar elförsörjning Universitetets första solcellsanläggning togs i drift under hösten 2015 och är placerad på Handelshögskolans tak. Beräkningar från studenter har tidigare visat på god lönsamhet i projektet. Solcellsanläggningen på Handelshögskolan är 200 kvadratmeter och förväntas ge cirka 30 MWh el årligen. Mellan oktober och december 2015 producerades fem MWh. Genomsnittlig energianvändning (kwh/m 2 ) år 2008 2015. * 250 200 150 100 50 0 2008 Fjärrvärme El 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 * 2015 ändrade SHMI beräkningsmetod för normalårskorrigering enligt graddagsmetoden. Värden för 2008 2015 är därför omräknade enligt den nya metoden för en god jämförelse bakåt i tiden. 16
RESOR Universitetet skall minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energi med 20 procent till 2015 jämfört med 2008. De totala koldioxidutsläppen från tjänsteresor uppgick till 4 399 ton under 2015, vilket motsvarar en ökning med 0,4 procent jämfört med 2014. De totala koldioxidutsläppen från resor har ökat med 20 procent jämfört med 2008. Långa flygresor dominerar utsläppen av koldioxid Långa flygresor fortsatte att utgöra den största utsläppskällan av koldioxid, 57 procent av universitetets totala koldioxidutsläpp kommer från flygresor över 50 mil. Den vanligaste sträckan för universitetets korta flygresor är mellan Göteborg och Stockholm, antalet flygresor enkel väg mellan dessa destinationer minskade från 1 643 till 1 607 under 2015 jämfört med 2014. Antalet körda kilometer med egen bil i tjänst minskade med 9 procent jämfört med 2014 och antalet resfria mötestimmar uppgick till närmare 9 000 under 2015, en ökning med 1 000 timmar jämfört med 2014. Koldioxid (mätt i ton) från tjänsteresor år 2008-2015. 4000 3000 2000 1000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 17
ÖVRIG REDOVISNING I Göteborgs universitets årsredovisning 2015 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. På sidan 75 i årsredovisningen finns alla indikatorer för miljöoch hållbarhetsmålen sammanställda. Miljöarbetet redovisas på ett adekvat sätt och uppfyller kraven för en EMAS-godkänd miljöredovisning. Göteborgs universitet rapporterar resultatet av miljöledningsarbetet till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Specifika indikatorer avseende universitetets fordon rapporteras årligen till Transportstyrelsen i enlighet med Förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Universitetet rapporterar årligen resultaten till det internationella universitetsnätverket International Sustainable Campus Network (ISCN), i enlighet med de överenskommelser som medlemsuniversiteten har undertecknat. Hållbarhetsredovisningen är årligen återkommande och information presenteras så att den är jämförbar från år till år. Mätdata har sitt ursprung i egen statistik samt statistik från leverantörer och entreprenörer som universitetet anlitar. Den senaste redovisningen publicerades i februari 2015. Inga väsentliga förändringar har gjorts i redovisningen vad avser avgränsning, omfattning eller mätmetoder sedan förra redovisningsperioden. Samtliga resultat finns samlade på: www.hallbarhetsredovisning.gu.se Diarienummer: V2016/82 Fastställd av: Katarina Gårdfeldt, Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Foto: Johan Wingborg (sidorna 1,3, 10,13,14), Christina Drescher (sidan 8), Pling (sidan 11). Kontakt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV), Miljöledning vid Göteborgs universitet miljo@gu.se www.gu.se/miljo 18