CENTRALANSTALTEN FÖR KLÄCKNING OCH FOSTRAN

Relevanta dokument
SPRÅKSTÖD FÖR HÖGSTADIET

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN FLADDRET

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN TROLLKARLEN FRÅN OZ

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN DU GNISSLAR

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN

VERKTYGSLÅDA TILL HEJ LÄRARE!

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

SPRÅKSTÖD TILL FÖRESTÄLLNINGEN TROLLKARLEN FRÅN OZ

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

SPRÅKSTÖD TILL FÖRESTÄLLNINGEN

SPRÅKSTÖD TILL FÖRESTÄLLNINGEN FLADDRET

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Dinosaurier och livet på jorden

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

SPRÅKSTÖD TILL FÖRESTÄLLNINGEN

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Vilka regler finns på internet?

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Vi på Turteatern är glada att du och din klass ser föreställningen Pasca och Perna ser på Europa!

Vilka regler finns på internet?

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. (SV åk 4 6)

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN. Matkriget. Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser vår föreställning Matkriget.

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

Arbetsplan Violen Ht 2013

Genetik och genteknik

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

Henke och bokstäverna som hoppar

ROMEO OCH J THIS IS VÄSTERNORRLAND. Lärarhandledning. En munter skröna om vårt län

Självvärdering The big five

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Vi pa ung scen/o st a r mycket glada o ver att vi får komma till ert klassrum och spela Det var en gång en Drama Queen.

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Erik bygger en koja Lärarmaterial

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Syfte och mål med kursen

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN

Lärarmaterial. Resan hem av Bodil Malmberg. VästmanlandsTeater

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Tema: Vem tror du att du är? Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Vad händer sen? en lärarhandledning

Svenska 8B v Syfte:

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Finns det andra ord i boken som är nya för dig? Skriv ner dem, slå upp dem och skriv förklaringar.

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (heldagsupplägg) p.1(10)

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Simprovet. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor. Lgrs 11 Centralt innehåll som tränas

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

DIGITALA BERÄTTELSER. En handbok för digitalt berättande

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

LÄRARHANDLEDNING FÖR SKOLBIO

LÄRARHANDLEDNING. Christina Herrst. Tionde våningen. som klyver lufte. måste skjuta sin p MELODY FARSHIN MELODY FARSHIN. Hon har en krona på

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Transkript:

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN CENTRALANSTALTEN FÖR KLÄCKNING OCH FOSTRAN HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser vår föreställning Centralanstalten för kläckning och fostran. Föreställningen har formen av en guidad tur, där er grupp visas runt bland olika rum och funktioner på Centralanstalten och träffa flera av de olika människotyperna som finns där. Ni får följa produktionen av nya människor, från befruktning och kläckning, till Centralanstaltens varianter på uppfostran med indoktrinering och betingning. Centralanstalten för kläckning och fostran är baserad på Aldous Huxleys Du sköna nya värld och är en föreställning som behandlar teman som identitet, samhälle och familj. För dig som vill följa upp föreställningen pedagogiskt har vi sammanställt detta material. Det är tänkt att inspirera dig som lärare till att arbeta vidare med föreställningens teman och former. Känn dig fri att utveckla och förändra det här materialet utifrån vad som passar er! Du som lärare vet bäst vad som passar din grupp och vilka erfarenheter och kompetenser som finns bland eleverna. Materialet innehåller förslag på ämnen och diskussionsfrågor som både går bra att diskutera i stor eller liten grupp och som du kan låta dina elever fundera och skriva kring enskilt. Lycka till! Om du har frågor till oss, vänd dig till: Elin Andersson Publik- och bokningsansvarig 013-37 77 77 elin.andersson@ungscen.se

FÖRESTÄLLNINGEN Gör en tidslinje på tavlan och hjälps åt i helgrupp att minnas vad ni varit med om. Gå igenom både handling och olika känslo- och sinnesintryck. Uppmuntra dina elever att minnas vad de sett, men också hört, doftat, känslor de känt. Skriv in händelser och intryck ni minns på tidslinjen, i den ordning de inträffade. De får gärna vara motstridiga. Du kan också låta dina elever göra tidslinjer själva, i mindre grupper. Vad hände först? Hur kändes det? Vilka rum kom ni till? Minns ni ordningen? Vad fanns i de olika rummen, hur såg det ut och vilka träffade ni? Vad fick ni göra och hur kändes det? Minns ni några särskilda ljud? Ljus? Känslointryck? Vad hände på slutet? Vad fick ni göra och hur kändes det? Hur kändes det när föreställningen var slut? Låt tidslinjen stå kvar på tavlan och låt dina elever i mindre grupper resonera kring hur Centralanstalten fungerar. De kan göra mindmaps eller anteckna nyckelord, rita eller skriva ett referat av sina diskussioner. Låt dem utgå från några eller alla av dessa frågor. Vad är Centralanstalten som ni fått besöka för slags plats? Vem eller vilka tror du bestämmer över den? Vad är den till för? Varför? När och var tror du att föreställningen utspelar sig? Hur länge tror ni att Centralanstalten har funnits? Vilka är personerna ni mötte? Det finns fem olika sorters personer på Centralanstalten, kunde ni identifiera dem? Hur verkar de som arbetar på Centralanstalten ha det? Hur tror ni att det skulle vara att kläckas och fostras på Centralanstalten?

TEMATIK Betingning och indoktrinering I föreställningen sker betingning, när barnen får lära sig att hata naturen och att älska att köpa saker. Det sker också en indoktrinering, när publiken bäddas ner och i sömnen får lyssna på text och ljud i hörlurar. Låt dina elever i mindre grupper ta reda på vad begreppen betyder och diskutera tillsammans. Vad betyder betingning? Kommer ni ihåg betingningen i föreställningen? Hur gick den till? Vad var den tänkt att gå ut på? Slå upp eller läs på internet om vad betingning kan vara. Har ni gjort något idag som kan räknas som betingning? Finns det något som ni är betingade att göra eller tycka? Hur har ni blivit betingade till det? Vad betyder indoktrinering? Kommer ni ihåg indoktrineringen i föreställningen? Hur gick den till? Kommer ni ihåg något av texten i hörlurarna? Vad tror ni att indoktrineringen var tänkt att gå ut på? Slå upp eller läs på internet om vad indoktrinering kan vara i verkligheten. Vad kan man använda indoktrinering till? Är ni indoktrinerade till något? Hur har det gått till? Om ni skulle få en människa att bli som ni är - hur skulle ni indoktrinera den då? Vad skulle den få göra, lyssna till, titta på?

Genetisk förädling I föreställningen sker också ett urval av särskilt lämpliga celler, redan i laboratoriet när personerna på fabriken befruktar äggen som ska bli embryon, foster och till sist bebisar. Centralanstalten vill skapa bättre och bättre människor och slänger de celler och embryon som inte passar för det. Även i verkligheten kan man titta på embryon i livmodern och se om de har vissa sorters sjukdomar eller missbildningar och i så fall välja att göra abort. När det gäller växter och djur är det mycket vanligt att välja ut och korsbefrukta exemplar, för att få till exempel mer tåliga och stora grönsaker eller nya hundraser. Låt dina elever diskutera selektiv genetik och genetisk förädling. Vad finns det för för- och nackdelar med dessa saker? Vilka problem skulle man kunna lösa med hjälp av genetisk förädling? Hos grödor och djur? Hos människor? Vad skulle det innebära om till exempel alla sjukdomar utrotades? Är det skillnad på att anpassa växter genetiskt, jämfört med djur? Jämfört med människor? Varför? En vild banan, som de såg ut för ca 7000 år sedan. Och en modern, förädlad banan.

Samhället på Centralanstalten Föreställningen och boken tar upp många teman om vad samhället är till för och hur vi kan tänka kring hur olika samhällen är ordnade. Låt dina elever skriva enskilt utifrån något eller några av dessa teman med utgångspunkt i hur de uppfattade föreställningens värld. Eller dela dem i grupper som får diskutera varsitt tema och presentera för varandra. Hur tror du att någon eller några av dessa teman skulle förändras om samhället fungerade som Centralanstalten? Identitet: Hur skulle människors attityder mot varandra förändras? Tror ni att det finns det rika och fattiga på Centralanstalten? Lågutbildade och högutbildade? Hur tror du att attityderna skulle ändras med tanke på människors utseende och ursprung? Kön och könsidentitet? Varför då? Fortplantning: Vad är Centralanstaltens inställning till att producera nya människor? Varför? Vad är vårt samhälles inställning till det? Varför, tror du? Vilka för- och nackdelar finns det med att vi blir fler och fler människor? Arbete: Vilka likheter och skillnader finns det mellan Centralanstalten och vårt samhälle om man tänker på arbete? Varför arbetar vi och varför arbetar de i föreställningen? Tror ni att det finns fritid på Centralanstalten? Vad är fritid egentligen till för? Behövs fritid om det inte finns arbete? Familj: På Centralanstalten finns inte det som vi kallar för familj. Men vad räknas som en familj? Vilka behov fyller en familj? Är de behoven fyllda för människorna på Centralanstalten tror du? I vårt samhälle finns många normer för vad en familj ska vara. Vad kan de normerna leda till?

FÖRLAGA Föreställningen ni har sett, Centralanstalten för kläckning och fostran, är baserad på Aldous Huxleys roman Du sköna nya värld från 1932. Låt dina elever antingen läsa romanen, eller ta reda på mer om den och läsa utdrag eller en sammanfattning. Låt dem skriva enskilt eller diskutera i små grupper. Vad känner ni igen i föreställningen jämfört med boken, och vad är annorlunda? Vad tycker ni är bokens budskap? Föreställningens budskap? Låt dina elever titta på denna korta film om dystopier från UR Skola, och sedan diskutera i mindre grupper eller skriva och reflektera enskilt. http://urskola.se/produkter/171323-tre-berattelser-berattelser-om-dystopier Du sköna nya värld är en dystopi. Vad betyder det? Tycker du att föreställningen Centralanstalten för kläckning och fostran också är en dystopi? Varför eller varför inte? Dystopier är väldigt vanliga också inom film och serier. Några exempel är Hunger Games, Divergent, Mad Max, Altered Carbon och Handmaid s tale. Titta på trailers för dessa. Vilka teman tar de upp? Vad har de gemensamt? Man brukar säga att det är extra vanligt att dystopier skrivs eller skapas i särskilt oroliga tider, till exempel tider med många krig och stora politiska spänningar i världen. Varför tror ni att det är så? Hur såg världen ut 1932, när Du sköna nya värld skrevs? Kan det märkas i boken? Lever vi i en orolig tid nu? Kan ni märka av världsläget i någon av de nutida dystopierna - i vilka teman de tar upp? Hur?