PROJEKTREDOVISNING FÖR MÖBELPROGRAMMET 1998-2001

PROJEKTREDOVISNING FÖR MÖBELPROGRAMMET 1998-2001

Innehåll PER ERIKSSON, GENERALDIREKTÖR VINNOVA... 1 FÖRETAGSSAMVERKAN MARKNADSFÖRING EXPORT... 2 Avancée... 2 Woodexport...2 Tibro Förenade Möbelfabriker...3 Signs of Sweden... 5 Move Möbler... 6 Woodhouse...6 Norrgavel... 7 AFFÄRSUTVECKLING... 8 IKEA Trading och AT-Träkomponent... 8 Lövträinstitutet i Idre...8 Treefurn...8 Tibro Kontorsmöbler... 9 Totebo AB...10 Bräntorps Möbelfabrik AB... 10 Konsortiet Träindustri Kalmar... 11 KOMMERSIELL TEKNOLOGI... 12 Götene International...12 Sveriges Snickeriers Riksförbund... 13 INTERIÖRA LÖSNINGAR...14 KOMMUNIKATION... 16 Möbelbranschen i framtiden... 16 Möblera Europa svenskt... 16 Möbelindustrin - en bortglömd basnäring...17 Svenska möbler och interiörer - en framtidsmeny...17 Framtidsbranschen inreder och möblerar... 18 MÖBELPROGRAMMETS SKÄRMUTSTÄLLNING PÅ BO01 MÄSSAN I MALMÖ 2001... 20 I styrgruppen för programmet Möbler och interiöra produkter har ingått: Stig Holmqvist, ordförande, Staffan Brege, Jan Brännström, Kjell Dahlström, Leif G Gustafsson, Paul Karlsson och Börje Pihlqvist, programansvarig. ISBN 91-89588-11-8 Vinnova Rapport VR 2001:9 ISSN1650-3104 Maj 2001

Generaldirektörens kommentar Vid en regeringskonferens i Skellefteå i februari 1997 diskuterades åtgärder för utveckling av den svenska skogsnäringen. Ett bättre utnyttjande av skogsråvaran och en högre förädlingsgrad i alla produktionsled skulle kunna innebära en kraftigt ökad sysselsättningsgrad. En av slutsatserna från konferensen i Skellefteå blev initierandet av ett utvecklings- och teknikspridningsprogram med satsning på träbaserade byggsystem, nya trä- och träfiberprodukter, kretsloppsanpassade produkter och möbelutveckling. Inom Närings- och Teknikutvecklingsverket, NUTEK, sjösattes tre program. Ett avsåg trä och bygg, ett andra gällde möbler och interiöra produkter och det tredje omfattade teknikspridning. Drygt 27 miljoner kronor stod till möbelprogrammets förfogande och när projektinitieringen nu avslutats står klart att mer än 20 projekt startats. Programmet avslutades i och med årsskiftet 2000-2001 men det finns fortfarande projekt som löper under ytterligare några år. De krav som ställdes på samtliga projekt var att industrin skulle vara drivkraften och varje projekt skulle utgå från marknadens krav. Väsentligt var också att samarbete genomfördes med kundföretag. Branschföretagen skulle genom samverkan öka och stärka samarbete och höja den egna kompetensen. Hög prioritet gavs också åt ansträngningarna att utnyttja befintliga forskningsoch utvecklingsresurser. Programmet strävade efter att generera internationellt gångbara produkter och det var av stor betydelse att sysselsättningen i projektföretagen ökade samt att varje projekt var kretsloppsanpassat. I det följande redovisas verksamheten i möbelprogrammet från 1998 fram till dags dato. Resultaten kan sammanfattas siffermässigt så att 19 av 27 miljoner kronor har använts till projekt där flera företag samverkat kring kommersiell utveckling, marknadsföring, export och affärsutveckling. Drygt 3 miljoner kronor har investerats i framtida utveckling av den interiöra totalmiljön. Något mer än 3 miljoner har använts för att branschen och dess intressenter ska få veta vad som är på gång och få tillfälle att skaffa sig kunskap och möjlighet att påverka den framtida utvecklingen. Med administrationskostnader för programmet på ca 2 miljoner kronor har alltså sammanlagt ca 27 miljoner använts av styrgruppen för möbelprogrammet. I den följande redovisningen av de olika projekten finner man många spännande framtidslösningar och idéer. Här finns konkreta förbättringar och konkurrensförstärkningar. Här finns rationaliseringar och produktutveckling. Det är intressant att konstatera att styrgruppen för programmet efter avslutat arbete sammanfattat sina erfarenheter i ett särskilt dokument, möbelindustrin i framtiden. Gruppen hävdar att man med ett totalt belopp på 100 miljoner kronor insatt i fem målområden inom 3-5 år kan skapa mer än 10 000 nya arbetstillfällen. Detta är ett viktigt underlag för ansvariga beslutsfattare. Möbelbranschen är ingen bortglömd näring. Det är en av Sveriges basnäringar med kraft att möta framtiden på bas av kunnande, tradition och industriell styrka. Per Eriksson Generaldirektör, VINNOVA 1

Företagssamverkan marknadsföring export Det har varit av stor betydelse att kunna stödja projekt som innebär konkret samverkan mellan individuella företag, som ger en ökad exportandel och som ökar sysselsättningen i företagen. Sju av projekten tillhör denna kategori och dessa projekt har sammanlagt fått ca 9,4 miljoner kronor. AVANCÉE Ett samarbetsprojekt med designers, producenter och marknadsförare för utveckling och lansering av modernt sortiment av möbler för USA inleddes 1999. Avancée AB startade 1997 och är ett design- och marknadsföringsbolag inom möbelbranschen med huvudinriktning på marknaden i USA. Företaget har mycket kunskaper om och kontakter på denna marknad. I samverkan med några svenska leverantörer har man framgångsrikt lanserat varumärket Swedish Blonde som innefattar anpassade gustavianska möbler för den amerikanska marknaden. Möbelprogrammet medverkar i en utveckling av projektet, som omfattar en utvidgning av sortimentet med bl a moderna svenska möbler till såväl upparbetade kunder som till nya kundgrupper. Det nya sortimentet utvecklas gemensamt med en grupp svenska tillverkare genom att Avancées marknadskunnande kopplas ihop med producenternas design- och produktionserfarenhet. Följande företag ingår i detta samarbetsprojekt där Avancée har ansvaret för samordningen; Offect/Interstop, Lundbergs Möbel, och A Andersson/Klingströms, samtliga verksamma i Tibro. Gruppen avser att uppnå en årsomsättning av det i samverkan framtagna sortimentet om 5 miljoner kronor 2001, en fördubbling 2002 och en ytterligare fördubbling till 20 miljoner kronor 2003. Projektet finansieras till 40% av Möbelprogrammet och avslutas 2001. WOODEXPORT Woodexport är namnet på ett kompetens- och utbildningsprogram riktat till mindre och medelstora företag inom möbel- och angränsande delar av trämanufakturindustrin. Målet är att öka branschens möjligheter för export. Projektet inleddes i april 1999 och avslutas under våren 2001 då ett seminarium genomförs, som redovisar projektets resultat och kunskap sprids till andra företag. Nio svenska möbelföretag inom hemmiljö och kontor deltog i Woodexport, som genomfördes på tre olika utlandsmarknader. Nässjö Träcentrum var ansvarig för projektsamordning och arbetet genomfördes av Exportrådet. På de 2

utvalda marknaderna hölls minimässor där inbjudna inköpare gav företagen möjligheter att skapa egna och direkta kundkontakter i Tyskland och England. Genom en exportcoach fick företagen sedan tillfälle att upprätta en individuell handlingsplan utifrån de erfarenheter som deltagarna skaffat sig utomlands. Företagen träffade handelssekreterare från England, Tyskland, Belgien, Estland, Ryssland och Polen, inköpare och representanter från branschorganisationer samt mindre svenska företag som berättade om sina erfarenheter av att etablera sig utomlands. Deltagarna deltog också i några exporttekniska seminarier samt en kurs i internationella affärskulturer. Exportrådet har också skapat en internetbaserad virtuell utbildningsplattform där företagen har on-line-kontakt med handelssekreterarna och själva kan utbyta erfarenheter och idéer även sedan projektet avslutats. Fem av de deltagande företagen ha skapat tillväxt genom ökad export i enlighet med de handlingsplaner som upprättades. Ett företag valde att koncentrera sina resurser på den svenska marknaden och i tre av företagen skedde omorganisationer och chefsbyten, vilket ledde till att dessa inte kunde fullfölja sina handlingsplaner. Gemensamt för dessa företag är att de i de flesta fall saknar exportresurser med nödvändiga språkkunskaper för att kunna utveckla sin export utan tvingas använda egen ledningskapacitet i mån av tid. Det går inte om man på sikt vill utveckla en lönsam export till länder utanför Norden. Exportrådets rekommendation efter erfarenheterna från detta projekt är uppbyggnad av export traineeverksamhet i möbelindustrin för att locka språkkunniga akademiker till branschen. TIBRO FÖRENADE MÖBELFABRIKER Tibro kallas ofta för svensk möbelindustris centrum. I kommunen finns ett 70-tal möbelföretag med drygt 1 700 anställda och sammanlagd omsättning som närmar sig 2 miljarder kronor. En knapp handfull företag, 7 stycken, står för nästan 60% av omsättningen. Mer än hälften av företagen har färre än 10 anställda vilket väl speglar möbelbranschens småföretagskaraktär. Företagens samverkan i Tibro genom Tibro Förenade Möbelfabriker har varit i stadig tillväxt. Stor vikt har lagts vid analyser och studier av framtida utveckling. Efter ett samarbete med Skandia Future Center i Vaxholm 1998 blev analysen att huvuddelen av tibroindustrin måste fokusera på mervärdet i sina produkter. Det gäller att öka förädlingsgraden på olika sätt. 3

4 Under rubriken Utvecklingsprojekt 2000 formulerade de samverkande företagen i Tibro visionen att omvandla en traditionstyngd industri till framtidsorienterad, nyskapande och nytänkande näring. Bland de uppsatta målsättningarna noterades att tillföra ny kompetens och insikt om betydelsen av kreativitet och nytänkande, att visa på framtidens marknadsförutsättningar och möjligheter, att skapa mervärden i och kring företagens produkter, att bygga nätverk och skapa förutsättningar för utökat samarbete mellan företagen, formgivare och designskolor. Bland målsättningarna sattes också upp att öka företagens attraktivitet för ny och kompetent arbetskraft, utveckla nya produktkoncept och förädla det befintliga samt inom tre år öka projektföretagens omsättning med 25% ( ca 100 miljoner kronor) och antalet anställda med 10%, ca 35 personer. De nio företag som deltog i projektet samverkade i en första etapp tillsammans med Skandia Future Center där kreativitet och nätverk var huvudinnehåll. Vid sidan om work shops arrangerades en studieresa till USA där bl a Institute for the Future i Silicon Valley besöktes. Ur projektet Utveckling 2000 har presenterats ett stort antal idéer och projekt som de samverkande företagen i Tibro bedömer som mycket väsentliga för att man ska kunna ligga i framkant av utvecklingen. Ett av dessa är uppbyggnaden av en kunddatabas. Möbeltillverkarna vet mycket lite om slutkonsumenten. I framtiden blir det avgörande att äga kundrelationen oavsett hur distributionskanalen ser ut. Kundrelationen gör det möjligt att utveckla de produkter som efterfrågas. Genom att samla in data om befintliga kunder kan företagen få tillgång till många och betydelsefulla fakta. Att sedan slå ihop dessa databaser för olika företag kan ge ytterligare viktig information. Avsikten är att få med företag utanför möbelsfären vilket ger helt nya förutsättningar för s k one-to-one marketing. Kunddatabasen skall i ett nästa steg kompletteras med preferensundersökning, trendoch framtidsanalys. Ett annat resultat är franchiseprojekt, där det nystartade samarbetet mellan Bejra Möbler och TibroKök är ett exempel. Här utvecklas ett nytt butikskoncept med förebilder från USA. Ett nytt moment är en integration av vardagsrum och kök, som visades på Möbelmässan i Älvsjö första gången 2000 och som sedan utgjorde scenbild på möbelkonferensen Framtidsmenyer på Elmia i Jönköping. Att starta en nätbutik i de samverkande företagens namn är ett annat förslag som vuxit fram ur projektet Utveckling 2000. Ett annat spännande förslag ur den digra hög som projektet producerade finner man i tanken på ett framtidslaboratorium. Den här typen av verksamhet är i dag endast förunnat stora företag och organisationer. Tibro, som centrum

för svensk möbeltillverkning, skulle passa mycket väl för en institution av detta slag, som för en småföretagsdominerad bransch kräver speciell samverkan. Det är viktigt att kunna ge även mindre företag tillgång till ny teknologi och kompetens och även skapa samarbetsmöjligheter med universitet och högskolor. Innovation House är åter en inspiration hämtad från USA. I svensk storstadsmiljö placeras ett innovation house. Detta skulle under veckorna tjäna som affärs- och utvecklingscentrum och under veckosluten förvandlas till en annorlunda möbelbutik. Butiken byter ofta skepnad, har olika temautställningar, säljer kurser i färglära och inredningskunskap och erbjuder tillverkare att testa sina produkter mot slutkonsumenter. Slutligen har också en speciell webportal kommit fram som ett förslag ur Utveckling 2000. De samverkande tibroföretagen tänker sig att skapa en heltäckande site som innehåller sökmotor, inredningshjälp, tips om reparationer och renovering, marknadsplats för begagnade möbler, inredningsbutik, utbildningar, möbelantikviteter, tidskrifter och litteratur och en mötesplats för möbelkonsumenter. Detta framtidsinriktade och spännande projekt som till 35% finansierats av Möbelprogrammet efterlämnar som synes en ymnig samling av idéer och framtida satsningar. SIGNS OF SWEDEN För ett tydligare och slagkraftigare internationellt framträdande uppträder fyra svenska designorienterade företag tillsammans under namnet Signs of Sweden. De fyra deltagande företagen, som alla är starkt marknadsinriktade och med enskilda starka varumärken, är Materia, Blå Station, Iform och Källemo. Efter inledande gemensamma aktiviteter som mässframträdanden söker gruppen vägar för ett utvidgat samarbete mellan företagen. Områden som aktualiseras för samarbete är kompetensutveckling, affärsmannaskap, teknisk utveckling och IT-frågor. Utvecklingen av de gemensamma affärsmöjligheterna kräver externa insatser då var och en företagen i sig kräver stora insatser för den enskilda driften. Gruppen erhöll extern coaching bl a genom att Lars-Åke Lagrell, Svenska Fotbollförbundets ordförande engagerades. Kersti Sandin, Materia, som var projektledare berättade tillsammans med Lars-Åke Lagrell om de gjorda erfarenheterna vid möbelkonferensen på Elmia 2000. Kersti Sandin sa bl a då att branschen erbjuder enorma möjligheter att bilda små kluster och hitta nya former för samarbete, utan att konkurrensen hämmas. Lars-Åke Lagrell var dock noga att göra den reservationen att det tar längre tid att utveckla samarbete än man tror från början, främst beroende på kostnaderna i förhållande till avkastningen. 5

MOVE MÖBLER För några år sedan väckte IKEAs 1700-talskollektion stor uppmärksamhet. Detta samarbete mellan Nationalmuseum och det internationella möbelföretaget gav en unik kulturskatt nytt liv och kommersiella möjligheter. IKEA beslutade sig emellertid för några år sedan att avveckla 1700-talskollektionen ur sitt sortiment. Move Möbler har genom avtal med Nationalmuseum övertagit IKEAs tidigare rättigheter och avser att tillsammans med tillverkarna CJ Möbler, Svenssons Stolfabrik och Gyllen Möbler of Sweden produktutveckla, tillverka och lagerhålla för att kunna leverera färdiga produkter som man kommit övers om i kollektionen. Efterfrågan av den här typen av klassiska möbler, till priser som är rimliga för en intresserad allmänhet, är mycket stort, både på den svenska som flera exportmarknader. Speciella satsningar sker i Norge, England, Nordamerika och Tyskland. Efter en inledande lansering på Möbelmässan i Älvsjö 2000 har marknadsbearbetningen utvecklats och rekrytering av återförsäljare skett. De första lanseringarna har skett i USA och projektet som till 50% finansieras genom Möbelprogrammet avslutas 2001. WOODHOUSE Woodhouse kallas en idé för exportsamverkan kring möbler. Projektet bygger på samverkan mellan limfogstillverkaren Brännbergträ i Boden och Träspecialen i Smålandsstenar med en omsättning på ca 160 miljoner kronor och en exportandel på 90%. Syftet med Woodhouse är att föra in ett nytänkande i branschen genom satsning på utveckling av ny användning av massivträ från svensk råvara och nyttjande av modern design. Samverkan i detta fallet mellan ett företag tungt vad gäller produktion och produktutveckling å ena sidan och ett företag med stor erfarenhet av marknadsföring och distribution å andra sidan är synnerligen tilltalande. Tillverkningen av furulimfog ska både öka 6

och effektiviseras genom ny design, produktutveckling, FSC-märkta produkter och nytt varumärke. Detta ska förbättra konkurrenssituationen gentemot importerad limfog. Projektet inleddes i februari 2000 och ska pågå till och med år 2002. Produktion av provserier har genomförts, samarbete kring kvalitetskontroll inletts och på den internationella möbelmässan i Köln i januari 2001 visades en svensk byrå av massivträ. NORRGAVEL Norrgavel är ett ungt företag som nått snabb uppmärksamhet genom design, råvaruval och miljömedvetenhet. Företagets specialdesignade möbler framtagna under ledning av Erik Richter visar riktning mot bl a ny form. Norrgavel erövrade 1999 Möbelbranschens Miljöpris med en prissumma på 50 000 kronor för sin starka miljöprofil. Projektet Norrgavel inom Möbelprogrammet avser en etablering på en utländsk marknad. Danmark har valts som den inledande exportsatsningen. Vid sidan om den internationella satsningen är en väsentlig del i projektet de avtalsmässigt reglerade förhållandena till ett större antal svenska underleverantörer. Dessa avser såväl bearbetad träråvara som andra produkter av typ, glas, mattor, lampor och keramik. En annan viktig aspekt på detta projekt som löper under perioden 2000 2002 är de utökade forskningsinsatserna som sker via den Internationella Handelshögskolan i Jönköping bl a genom finansiering av KK-stiftelsen. 7

Affärsutveckling Projekt som kan sammanfattas i meningen att utveckla affärerna har haft hög prioritet. Affärsutvecklingen avser såväl processer och skeenden inom de enskilda företagen som insatser som senare kan komma andra företag till del. Några återkommande krav i projektanalysen har varit marknadsanpassning, kompetenshöjning och samarbete med kundföretag. Affärsutvecklingsprojekt har tagit ca 4.5 miljoner kronor i anspråk. IKEA TRADING OCH AT-TRÄKOMPONENT IKEAs inköpsbehov av komponenter i massivt trä förväntas öka från en nivå på ca fem miljarder kronor 1999 till det dubbla efter en femårsperiod. För att trygga denna varuförsörjning krävs flera nya och konkurrenskraftiga anläggningar runt om i världen. Det finns av tradition ett stort kunnande på detta område i Sverige, men konkurrens från lågprisländer och andra effektiva tillverkare i världen gör att det krävs modernisering och utveckling i Sverige. Under 1998-99 genomfördes en förstudie där råvarutillgång och ny teknik analyserats för att starta tillverkning av en treskiktsskiva för möbler. Studien bygger på erfarenheter från utveckling av skivmaterial och komponenter av barrvirke för möbelproduktion. Förstudien fokuserar på att uppgradera kvaliteten för framtagning av en skiva, limfogad eller fingerskarvad, för massivträmöbler samt utveckling av produktionsprocessen för denna skiva. Projektet har genomförts i intimt samarbete mellan IKEA Trading och AT- Träkomponent AB, sammanlagt har sex företag samverkat kring detta projekt som avslutades under september 1999. LÖVTRÄINSTITUTET I IDRE Genom möbelprogrammet har finansierats en undersökning som kartlagt möjligheterna för användning av svenska trälövslag. Kring denna undersökning samverkade svenska sågverk, föreningar inom skog och såg samt Sparbanksstiftelsen Alfa. TREEFURN I Tibro, Sveriges möbelcentrum, initierades 1998 ett projekt som syftade till att utveckla ett effektivt produktionsflöde hos två möbeltillverkare. Trämanufakturindustrin kännetecknas av snabba bearbetningstider men långsamma produktionsförlopp. Att utveckla nya metoder för effektivisering av dessa produktionsflöden är betydelsefullt. 8

Linköpings Tekniska Högskola gjorde under 1996 besök på åtta trämanufakturföretag av vilka fyra valdes ut att ingå i en första undersökning och kartläggning. Denna förstudie låg sedan till grund för det projekt som avsåg att utveckla och presentera en ny metodik för tidsreduktion inom trämanufaktur. Projektets praktiska utvecklingsarbete ägde rum hos två företag, Treefurn i Tibro AB och Svedplan Möbel AB Tibro i samarbete med Linköpings Tekniska Högskola. Målet var att de deltagande företagen skulle uppnå en total förkortning av ledtiden med 50%, definierad som tiden från försäljningstillfället till kundens mottagande av färdig produkt och bägge företagen nådde detta mål. Denna tidsreduktion kan motsvara kostnadsbesparingar och kapacitetshöjning i storleksordningen 50%. Projektet har också bedömts som så värdefullt för branschen i sin helhet att spridningen av resultaten ska ske i sådan form och omfattning att kunskapen om de nya metoderna blir allmänt känd inom trämanufakturindustrin. Det teoretiska arbetet med detta projekt utmynnade senare i en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. TIBRO KONTORSMÖBLER Styrgruppen för Möbelprogrammet har ansett det viktigt att motivera volymtillväxt med rationalisering med tillämpningar i sökande av ny teknik. IKEA är ofta en dominerande kund och kräver ständig prisreducering vilket leder till krav på fortgående rationalisering av produktionsprocesserna. Tibro Kontorsmöbler har startat ett omfattande investeringsprogram på sammanlagt nära 120 miljoner kronor. Det projekt som Styrgruppen delfinansierar ingår i denna investeringsplan. Målsättningen är att kraftigt rationalisera produktionen genom ny teknik och att åstadkomma en volymtillväxt så att omsättningen under en fyraårsperiod ökar från 226 till 440 miljoner kronor. Projektet ska till 2003 leda till att antalet anställda ökar med 60 personer och att vid den uppnådda omsättningsvolymen minska den direkta löneandelen från 22% till 17%. Projekt med delfinansiering från möbelprogrammet ska vara avslutat den sista december 2001. 9

TOTEBO AB Totebo AB har under senare år format en klar strategi på den svenska marknaden genom att bygga upp en bred underleverantörsposition gentemot kontorsmöbelindustrin. Underleverantörer till stora köparföretag har oftast rollen som kapacitetsleverantör. Totebo AB har lyckats förädla denna position till en mer utvecklad medleverantörsroll. Att lägga ut produktion, outsourcing, har länge varit ett kännetecken för framförallt bil- och elektronikindustrin. Produktionsuppdrag hos underleverantörerna tenderar över tiden att breddas till större systemåtaganden. Kontorsmöbelsegmentet utvecklas i likhet med andra branscher, där sluttillverkaren satsar på sortiment, marknadspositioner och varumärke och lämnar samtidigt hela eller delar av produktionen till leverantörer som utvecklas till produktions- och logistikspecialister. Avsikten med detta projekt är att internationalisera den framgångsrika svenska strategien genom att hitta utländska kunder, som antingen lägger ut produktion eller som inte alls bedriver någon produktion. Det gäller att hitta dessa ofta medelstora kunder främst inom EU. Detta avslutas under 2001. BRÄNTORPS MÖBELFABRIK AB Bräntorps Möbelfabrik AB, ägs av IKEA-företaget Swedwood International. Tillsammans med Degerbyns Trä drivs ett projekt kallat stabilfog. Detta avser att öka affärsmöjligheterna via en nyutvecklad limfog. Denna nya limfog har utvecklats med tekniska egenskaper som har möjligheter att skapa konkurrensfördelar inom limfog- och planmöbelsektorn. Provleveranser av den nya limfogen har testats av möbeltillverkare och det har då kommit fram att materialet har stora fördelar som högre ythårdhet, bättre formstabilitet och nya möjligheter för design. Marknaden har visat en positiv reaktion speciellt på grund av kostnadseffektiva produktionsaspekter. Den nya limfogen kan bidra till att utveckling och design av nya möbler och inredningsdetaljer, som genererar en breddning av de medverkande företagens affärsinriktning. Projektet Stabilfog bidrar till ett ökat och stärkt samarbete mellan alla aktörer i kedjan råvara- slutkund. Trätek medverkar så att dokumentation och provning ytterligare säkerställer kvalite- 10

ten. Slutkunderna får en bättre produkt då Bräntorps medverkan innebär en utveckling av möbler med det nya materialet. IKEAs medverkan genom Swedwood International ger produkterna möjlighet till framgångsrik konkurrens på internationella marknader. Projektet räknar med att öka sysselsättningen med ca 20 personer baserat på en ökad efterfrågan och produktion av den nya stabilfogen. Sysselsättningen torde också öka i övriga deltagande företag i kedjan. Projektet Stabilfog pågår mellan år 2000 och 2002. KONSORTIET TRÄINDUSTRI KALMAR 1999 genomfördes ett kartläggningsarbete av den aktuella statusen på IT-området inom svensk möbelindustri. Kartläggningen som var ett samarbete mellan Möbelgruppen inom Konsortiet träindustri Kalmar och TräteknikPoolen i Linköping, ett dotterbolag till Universitetsholding i Linköping AB, resulterade i en rapport som presenterades i november 1999. Möbelgruppen inom Kalmarkonsortiet består av Miller Älghult, Pronova Inredningar, Åfors Möbler, Åry Form och Mörlunda Stol- och Möbelfabrik. Sveriges Möbelindustriförbund medverkade också framför allt i urvalet av de företag som intervjuades. 27 företag kom att delta i kartläggningen. Syftet med kartläggningen utgick från två huvudområden; internet för marknadsföring och distribution och 3D-teknik för design och tillverkning. De kartlagda företagen hade i snitt 70 anställda, omsatte drygt 90 miljoner kronor och exportandelen var 43%. Kartläggningen redovisade applikationer av typ ekonomisystem, mps-system, CAD och CAM/CNC. Intern och extern kommunikation undersöktes och förekomsten av hemsidor inventerades. Ett betydande utrymme ägnades också möjligheter och problem med s k virtuell möbelhandel i praktiken. 11

Kommersiell teknologi Användning av ny teknik är viktig i all industriell verksamhet, men det är kanske mest betydelsefullt i branscher med företrädesvis små och medelstora företag att teknikutveckling premieras, stöds och berättas om för andra. Styrgruppen har avsatt ca 5 miljoner kronor för utveckling av kommersiell teknologi. GÖTENE INTERNATIONAL Götene International arbetar med en tydlig miljöprofil. Detta uppmärksammades bl a under slutet av 90-talet då företaget fick hedersomnämnande i den årliga utmärkelsen Möbelbranschens Miljöpris. Företaget har också sedan nästan 10 år en stark roll i att arbeta med gränsöverskridande projekt med omfattande resultatspridning. Ett av två projekt som utvecklar den kommersiella teknologin och där Götene är projektföretag avser spillvattenrening från ytbehandlingsanläggning i små och medelstora företag inom företrädesvis möbelbranschen. Projektet är marknadsstyrt då säkerställandet av en hantering av restprodukter till en priseffektiv nivå tillgodoser marknadens krav på leverantörer med en stark miljöprofil. Kravet på anpassning till kretsloppet uppfylls genom att produkterna utgörs av massivt trä och träbaserat material. Detta är i sig en naturlig råvara som lätt förmultnar och återgår till naturen. I detta fall kan också produkterna användas som energiskapande sådana. Detta initierar också ett närmare samarbete med kundföretag. Stora köparföretag med IKEA i spetsen trycker på för att leverantörerna ska stärka sin konkurrenskraft. Detta projekt medger en sådan konkurrensförstärkning. Den internationella konkurrenskraften blir större genom en hantering av restprodukter i spillvatten som genererar en större användning av vattenburna system som är miljöanpassade. Den teknologi som utprovas innebär en förnyelse och detta sker mellan flera tävlande där aktörerna även representerar andra branscher. Andra branschers medverkan innebär också en kompetenshöjning Det andra projektet som Götene International arbetar med avser skikttjockleksmätning av påläggsmäng- 12

der inom ytbehandlingsprocessen främst vad avser möbler för inomhusbruk. Detta är ett typiskt rationaliseringsprojekt som genomförs i samarbete med de största kundföretagen. De medverkande företagen tar del av en fullskaletestad teknologi som väljs utifrån de prestationer de tävlande teknikleverantörerna uppvisar. Det blir en starkare affärsinriktning av att produktionen blir mer konkurrenskraftig. Då företag från färgindustrin deltar i detta projekt bör den ökade kunskapen om färgindustrins krav ge en bättre balans i affärsrelationerna mellan parterna. De kunder som har stor exportandel ska genom den kommande kostnadseffektiviseringen öka sin internationella konkurrenskraft. Båda projekten med Götene International som ansvarigt företag avslutas under slutet av 2001. SVERIGES SNICKERIERS RIKSFÖRBUND Sveriges Snickeriers Riksförbund avser att hjälpa den svenska snickeriindustrin att ta steget till ett nytt sätt att göra affärer. Inom näringslivet sker idag en stark tillväxt i e-handel. Det anses betydelsefullt att kunna ta steget till e-handel genom eget initiativ och med hänsyn till andra faktorer än prispress. Detta bör stärka industrins konkurrenskraft. På den idealiska handelsplatsen söker och finner köpare leverantörer och dessa söker och finner ofta partners för gemensam utveckling av lösningar på kunders problem och förfrågningar. Erbjudandet av ett större mått av helhetslösningar ökar den svenska industrins lönsamhet och konkurrenskraft. Affärsidén omfattar hela kontaktkedjan inklusive köpprocessen. Så ska exempelvis mellan grupperna kund, byggare, arkitekt och leverantör kunna utväxlas dokument som ritningar, specifikationer och konstruktionsdokument. Man ska kunna erbjuda varandra underlag för utveckling av produkter och systemlösningar. Andra handlingar som ska återfinnas här är montageanvisningar, anbudsförfrågningar och anbud, affärshandlingar och handelsdokument. Detta ska kunna ge svensk snickeriindustri möjligheter att erbjuda inhemska och internationella kunder både sina egna produkter och i samverkan med andra leverantörer utveckla kundanpassade helhetslösningar och byggsystem. En branschstandard för elektronisk kommunikation och elektronisk handel som är kompatibel med andra nätverk som tas fram inom den övriga byggindustrin kan utvecklas och i denna process kan såväl stora som små företag medverka. Projektet avslutas under 2001 och ska då under ledning av SNIRI samlat ca 100 företag till aktiv medverkan. Kompetensen i nätverksarbete i branschen kommer att höjas genom att IToch marknadskunnig ung arbetskraft lockas till anställning. Det finns en betydande tillväxtpotential i antal anställda direkt och indirekt. 13

Interiöra lösningar Här finns samlat de insatser som styrgruppen prioriterat inför den stora boendemässan Bo01 i Malmö. Det är viktigt enligt styrgruppens förmenande att utveckla totala interiöra lösningar som grundas på tillgången av och utvecklingen av den svenska träråvaran. 3.1 miljoner kronor har anvisats till dessa insatser. Trä är en råvara som i sin livscykel innefattar ett komplett kretsloppssystem. Alla älskar att gå barfota på ett trägolv. Alla uppskattar bostaden med många inslag av välsnickrat trä i kökskulturer, paneler och innerdörrar. Trä är en råvara med lång tradition, med många framtida möjligheter och ett genuint förtroendekapital. så inleddes presentationen av den idébok som presenterade resultatet av den s k Hemtävlingen. Svenska BoProjekt AB genom Bo01 Framtidsstaden inbjöd i samarbete med NUTEK i juni 1999 till en idétävling för ökad användning och innovativ tillämpning av förädlat, synligt trä för 2000-talets bostadsinteriörer. Styrgruppen för programmet Möbler och interiöra produkter bedömde det som mycket väsentligt att med denna insats bidra till att påverka utvecklingen av en mer bearbetad användning av svensk träråvara. Syftet med Hemtävlingen var att i tävlingsform medverka i en av NUTEK initierad expansionsfas kring idé- och produktutveckling, liksom att under mässperioden 2001 skapa ett forum för medvetet gestaltade bostadsinteriörer och förslag till morgondagens hem. Tävlingens uppgift var att utveckla idéer kring ökat användande av trä, gärna i kombination med andra material, i heminteriörer i form av fast och lös inredning och som till helhet tar fäste i bostadens funktionella, rumsliga och estetiska värden. Hans-Eric Johansson, utvecklingschef vid Skanska Bostäder, var ordförande i tävlingsjuryn. Övriga ledamöter var Gunilla Allard, arkitekt SIR, Kristofer Hansén, professor Konstfack, Ola Nylander, tekn dr, arkitekt SAR samt Magnus Silfverhielm, professor HDK Göteborg, arkitekt SAR/SIR. Juryn kunde bland tävlingsförslagen urskilja tre generella huvudkategorier; helhetslösningar representerade av tävlingsförslag som innefattar en hög analysgrad vad gäller bostadens funktion och gestaltning där såväl bostadsplan som produkt- och detaljlösningar omfattas och där trä i någon form utgör ett grundkriterium. Till en andra huvudkategori kan räknas förslag på produktinriktade lösningar, i första hand olika typer av byggsystem för interiört bruk. Den tredje gruppen, som var den minsta till antalet, är mindre homogen och består av en mycket varierad blandning tävlingsförslag med såväl renodlade gestaltningsförslag och programtexter för bostadens olika delar utan inbördes planmässigt sammanhang, som tankar och idéer kring boendet med nära nog existentiella övertoner. 14

Första pris med en prissumma på 200 000 kronor tilldelades förslaget sesam från arkitekterna Ola Månsson och Max Nyberg i Malmö. Juryn skriver i sin motivering för sin tidstypiska och öppnande attityd mot framtida bostadsskick. För en väl presenterad och bearbetad helhetsstruktur från kvarter till bostadsinteriör där hemmet kan vara nomadens e-mailadress men också en plats för andlig tillhörighet i ett komplett visuellt lugn baserad på stor träkänsla. Juryn kallar förslaget för ett bostadsmekano som erbjuder många möjligheter och man menar också att förslaget uppenbarar vägar till en livsstil som många människor idag söker och letar efter. Andra pris i Hemtävlingen med en prissumma på 100 000 kronor tilldelades förslaget glasbjörk framtaget av Jannika Wirstad och hennes arkitektkontor i Göteborg. Juryns motivering lyder för ett annorlunda trätänkande representerat av den vackra och gracila trappan för ett förslag som andas framtidsvision med starka träförtecken och för den utvecklingsbara grundidén med intressanta och överraskande inslag i en interiör arkitektur rik på inlevelse. Ett samarbete har inletts mellan idégivarna i detta projekt och Södra Building Systems AB. Projektet bedöms av mycket stort intresse för framtida bostadsbyggande. 75 000 kronor erövrade förslaget massiv attac, som är utarbetat av Inredningsgruppen i Sundsvall AB och finns illustrerat på motstående sida. Tre arkitekter, Bertil Harström, Ewa Kardel och Britt Lund ligger tillsammans med byggnadsingenjörerna Hans-Åke Hallin och Jon Sjölén bakom vinnaren av tredje pris. Detta förslag innebär bostad i ett av limträ uppfört hus i flera våningar. För det djärva tilltaget att åstadkomma den moderna timmerstocken genom användandet av limträ i ytter- och innerväggar. För en konsekvent idé och för utveckling av träets interiöra förmåga till bostadsnära användning i något som kan bli estetiskt tilltalande och uppfyllt av träaktighet löd juryns motivering för förslaget massiv attac. Under Bo01 i Malmö kommer dessa prisvinnande förslag att visas både som modeller och i virtuell form. qbkl är ett förslag av gruppen Claesson, Koivisto och Rune som också visas virtuellt och som modell under bomässan. Den stora bostadsmässan i Malmö under våren och sommaren 2001 kommer till viss del att kunna visa nya spännande och nyttiga applikationer av svensk träråvara i såväl flerfamiljs bostadshus som i ett antal interiöra lösningar. Förslaget berörelse, som illustreras nedan handlar om hur unga människor ska kunna ta bostadens olika rum i anspråk och har jobbats fram av två arkitektstuderande i Göteborg, Helena Toresson och Susanna Ringnér. De belönades inte bara med 40 000 kronor för sitt förslag utan får dessutom se det förverkligat i JM Byggs projekt Vitruvius på bomässan.

Kommunikation Inom detta område återfinns projekt och aktiviteter som undersökningar, strategiska studier, konferenser och seminarier. Styrgruppen har bedömt det som extra värdefullt mot bakgrund av branschens struktur att genomföra återkommande insatser på kommunikationsområdet och därmed förs branschens alla direkta och indirekta intressenter närmare varandra. Av de anvisade medlen har ca 3. 5 miljoner kronor använts för detta ändamål. Det stod tidigt klart för styrgruppen att branschen möbler och interiöra produkter var i stort behov av gemensam problemanalys och samlad framtidsblick. Att skapa gemensamma plattformar och intern dialog bedömdes som värdefullt. Styrgruppen satsade därför resurser på bl a opinionsbildning. MÖBELBRANSCHEN I FRAMTIDEN På hösten 1998 lät styrgruppen genomföra en enkätundersökning som producerade en analys för branschens utveckling fram till år 2010. Undersökningen Möbelbranschen i framtiden som genomfördes av Möbelbranschrådet visade på fem väl identifierade områden. Dessa omfattade den framtida företagsstrukturen, tillgången på riskkapital, modern marknadsföring, internationalisering, kompetensutveckling samt tillvaratagande och utveckling av ny teknik. Dessa frågeställningar kom sedan att ligga till grund för de seminarier och konferenser som genomförts sedan 1999. MÖBLERA EUROPA SVENSKT Det första seminariet hade rubriken Möblera Europa svenskt och ägde rum i Köln i anslutning till den internationella möbelmässan 1999. De skandinaviska länderna ansvarade detta år för flera speciellt profilerande arrangemang i Köln bl a en designutställning New Scandinavia. Två huvudaktörer framträdde på seminariet i NUTEKs och Möbelbranschrådets regi. Sveriges ambassadör i Tyskland Mats Hellström talade under rubriken Bulkvara eller designmöbel hur ska vår export till Tyskland se ut. Mats Hellströms kunskap om Tyskland och den tyska marknaden var av betydelse men också Hellströms mångåriga erfarenhet som svensk handelsminister kom seminariet väl till del. Stefan Ytterborn, VD för Ytterborn & Fuentes Corporate Design, var kvällens andre huvudtalare. Ytterborn talade om svensk möbelindustris internationella möjligheter och hävdade att svensk möbelindustri måste öka sin exportandel och att dagens produktion, med pris som främsta argument, likt exempelvis Sydostasien, kommer att leda till en säker död. 16

De ca 40 seminariedeltagarna deltog sedan aktivt i den diskussion som leddes av radiojournalisten Britta-Lena Ekström och som mycket handlade om möjligheten att utveckla utnyttjandet av den svenska skogsråvara inte minst gran i den framtida industrin för möbler och interiöra produkter. MÖBELINDUSTRIN - EN BORTGLÖMD BASNÄRING Moderna museet i Stockholm blev i juni 1999 platsen för den första av tre stora nationella konferenser för branschen möbler och interiöra produkter. Drygt 300 företrädare för tillverkning, handel, design, arkitektur, utbildning inom branschen fick under rubriken Möbelindustrin en bortglömd basnäring lyssna till och diskutera med branschföreträdare och politiker. NUTEKs generaldirektör Per-Ola Eriksson och handelsminister Leif Pagrotsky gav inledningsvis en makroöversikt över branschens status och möjligheter. De olika områden som givits speciellt utrymme i den under hösten/vintern 1998-99 genomförda enkätundersökningen, företagsstruktur, riskkapital, marknadsanpassning, exportansträngningar, kompetensutveckling samt utnyttjandet av ny teknik, fokuserades genom anföranden och intervjuer. Henry Jarlsson, VD för Kinnarps och Stig Holmqvist, IKEA belyste frågor kring struktur, råvaruförsörjning och kompetensutveckling. Mats Qviberg, Investmentbolaget Öresund, gav perspektiv åt olika frågeställningar inom området riskkapital. Kjell Dahlström, ordförande i Skogs-och träfacket gav sin syn på branschens strategiska framtid. Konferensen leddes av TV-personligheten Staffan Ling som mycket professionellt lotsade det stora auditoriet genom det digra programmet. Då det inte var möjligt att locka alla efterfrågade resurspersoner att fysiskt ta Moderna Museets scen i besittning hade många intervjuer gjorts på förhand i videoform kring konferensens frågeställningar. Dessa intervjuer utgjorde en aktiv del av den aktuella programgenomgången. I TV-form fanns intervjuer med bl a statsminister Göran Persson, landshövding Kristina Persson, den erfarne skogsindustrialisten Björn Sprängare samt olika branschföreträdare. Stor enighet kom att råda kring begreppet möbelindustrin - en basindustri. Att den också i den betydelsen kunde anses vara bortglömd rådde samsyn om men vad gällde framtiden kunde en betydande optimism spåras. Det gäller såväl i det längre som i det kortare perspektivet. SVENSKA MÖBLER OCH INTERIÖRER - EN FRAMTIDSMENY Elmia i Jönköping blev i april 2000 platsen för den andra stora konferensen. Vid detta tillfälle deltog ytterligare ett 50-tal personer jämfört med i Stockholm året innan. Så nu hade nästan 700 branschintressenter samlats inom loppet av tio månader. På Elmia presenterades programmet Svenska Möbler och interiörer en framtidsmeny. Att nya samarbetsformer kan öppna dörrar för svensk design och svensk träindustri blev ett viktigt slutomdöme från denna konferens. Staffan Ling ledde även denna gång den samlade övningen som inleddes med 17

intervjuer på storbilds-tv med sir Terence Conran och Johan Huldt, VD för Svensk Form. Huldt avfyrade i sedvanlig ordning en konkret och tuff uppmaning till branschen: Vi måste frigöra oss från hemslöjdstraditionen, satsa på produktutveckling och göra lyftet in i den moderna industriprocessen. Scenen på Elmia i Jönköping var uppbyggd enligt konceptet First Floor Store, där vardagsrum och kök förenas. Detta är ett exempel på ett samarbete mellan Bejra Möbler och TibroKök, som premiärvisades tidigare under våren. På scenen fanns Lars-Åke Lagrell, ordförande i Svenska Fotbollförbundet, Kersti Sandin, från Materia AB, Jonas Kjellstrand strategikonsult vid Skandia Future Center, Peter Runesson, VD, Tibro Förenade Möbelfabriker, Anders Dahlvig, koncernchef IKEA International, Hans- Erik Johansson, Skanska. Dagens värd och inledningstalare var NUTEKs generaldirektör Per-Ola Eriksson som speciellt gladde sig åt den rekordstora uppslutningen, som han tolkade som ett tecken på stort intresse för de gemensamma frågeställningarna och följande slutsatser. Seminariet kretsade kring två huvudteman; möbler och framtidens boende. Med programledarens hjälp fördes samtal kring olika specialfrågeställningar och unika erfarenheter. De olika medverkande recenserades direkt av den speciella panel som fanns på plats för enbart detta ändamål; ifrågasätta, fördjupa och göra mer tydligt. Brigitta Wistrand, riksdagsledamot (m), Lottie Ander, VD Bonniers Inredningsförlag och Lisbeth Svengren, doktor i företagsekonomi med design som specialinriktning var panelens medlemmar. Stig Holmqvist, ordförande i Träindustriförbundet och i styrgruppen för Möbelprogrammet vid NUTEK avrundade konferensen med att konstatera att: svensk inredningsindustri är taggad och visar framfötterna Det hade synts på möbelmässan i Älvsjö. Svensk Möbelindustri går en god framtid till mötes och har stor tilltro till utvecklingen, vilket bevisas av betydande investeringar i modern teknik. Konkurrensfördelarna är många bl a god arbetsmiljö. Ta till vara det expansionsutrymme på 4-5 miljarder som IKEA aviserat för de närmaste fem åren. Låt oss öka och organisera samarbetet i träbranschen vi behöver varandra och låt oss förverkliga de idéer som kommer fram på konferenser av det här slaget. FRAMTIDSBRANSCHEN INREDER OCH MÖBLERAR Under BO 01 i Malmö i juni 2001 kommer den tredje i serien av nationella konferenser för branschen möbler och interiöra produkter att äga rum. Vinnovas generaldirektör, Per Eriksson har bjudit in till konferensen Framtidsbranschen inreder och möblerar! Bra tider, optimism och framtidstro gör Möbeloch interiörbranschen redo att möta morgondagens krav. Här medverkar under TV-personligheten Jesper Aspegrens programledning bl a Anders Hultman, ordförande i Expanda Design Group, Claes Ljung, VD Dux Industrier, Lars Udd, VD MIO och paradigmmäklaren Troed Troedsson. Under denna konferens ska också bra föredömen, goda exempel och spännande projekt från det avslutade 18