för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2017

HANDLINGSPLAN för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2017 Handlingsplanerna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 15 mars 2017

Inledning Detta är en mall för landstingens handlingsplaner för införandet av 2017 års standardiserade vårdförlopp (SVF). Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan har tagit fram mallen i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För att få ta del av medlen ska landstingen/regionerna (i detta dokument benämnda landstingen) tillsammans med RCC ta fram och lämna in en handlingsplan enligt denna mall. RCC i samverkan kommer också att ta fram den mall som ska användas för redovisningen som ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 1 november 2017. Arbetet med cancersatsningen ska bygga på det utvecklingsarbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de upprättade RCC. Genom satsningen ska också RCC och landstingens linjeorganisation knytas närmare samman för ännu bättre resultat i cancervården. Krav i överenskommelsen 2017 För att få ta del av vårens medel (204 mkr) ska landstingen senast den 15 mars 2017: tillsammans med RCC ta fram en handlingsplan enligt mall. Respektive landsting ansvarar för att den egna handlingsplanen tas fram. involvera patientföreträdare vid framtagandet av handlingsplanen genom RCC lämna in handlingsplanen till Socialdepartementet fortsätta arbetet med de 18 SVF som infördes under 2015 och 2016. För att få ta del av höstens medel (203 mkr) ska landstingen också senast den 1 november 2017: Lämna in en redovisning enligt kommande mall. I redovisningen ska det framgå att landstingen o senast den 1 november 2017 har infört* tio nya SVF (totalt 28 införda SVF). SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats, så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF. o redovisat hur de har arbetat med SVF som går över landstingsgränser o använt den nationella PREM-enkäten för de 18 SVF som införts under 2015 och 2016 (se avsnitt 4.2 nedan). Respektive RCC samordnar arbetet med redovisningarna vilka ska lämnas till Socialdepartementet. *Ett standardiserat vårdförlopp räknas som infört när patienter med välgrundad misstanke har remitterats för start av standardiserat vårdförlopp, alternativ beslut tagits om att starta ett standardiserat vårdförlopp. Patienter ska ha genomgått utredning enligt det standardiserade vårdförloppet och startat behandling eller avslutats på annat sätt.

1. Beskrivning av arbetet efter redovisningen den 1 november 2016 1.1 Nuläge för införda vårdförlopp a) Beskriv nuläget och planerat fortsatt arbete för de 18 SVF som infördes 2015 2016. Utgå från det som skett efter att 2016 års redovisning lämnades in (senast den 1 november 2016). Om uppföljning via de patientadministrativa systemen och rapportering till SKL:s nationella databas, koordinatorfunktion eller obokade tider inte är på plats för samtliga SVF, beskriv vilka åtgärder som landstinget kommer att vidta för att färdigställa detta. Ambition att göra ingången till cancervården mer tydlig och transparent för alla aktörer inom regionen fortgår. Enheten för samordnad cancerutredning (Enheten), med uppgift att utgöra remissingång för merparten av vårdförloppen har nu varit verksam sedan oktober 2015 och har bedömt och validerat drygt 2 000 vårdförlopp fram till årsskiftet 2016/2017. Enheten bemannas av ett multiprofessionellt/disciplinärt team (kirurgisktonkologisk och palliativ kompetens) och har under 2017 förstärkts med paramedicinsk kompetens. Förutsättningar för enhetens uppdrag och grundläggande arbetssätt: Kriterier för remittering välkända, transparenta och giltiga för ALLA patienter Standardiserad vårdbegäran med nödvändig information för säker leverans i nästa steg Validering av kriterier Access till systemets förbokade tider för första åtgärd, t.ex. radiologi eller specialistbesök, i vårdförloppen Direkt personlig telefonkontakt för möjlighet till individanpassning, trygghet, ökad delaktighet och valfrihet Möjlighet att använda hela systemet parallellt med utredning till exempel rökavvänjning via primärvård, symtomlindring via smärtenhet, etablera kontakt med kommunala stödstrukturer Data genereras i ingången nödvändig för planering längre in i vårdförloppet till exempel operationsplanering Enheten utgör, tillsammans med utredningsenheterna på Vrinnevisjukhuset, Norrköping och Lasarettet i Motala, ansvariga enheter för SVF allvarliga, ospecifika symtom och SVF för patienter med cancer utan känd primärtumör. Nedan redovisas nuläge och planerat arbete för vårdförlopp som införts under 2015-2016: SVF Urinblåsa: Aktuella kriterier gör att ett stort antal patienter med låg sannolikhet för cancer går in i SVF. Inflödet är stabilt och förbokade tider finns till radiologisk undersökning samt läkarbesök för cystoskopi. Diskussion förs avseende möjlighet till kompetensförflyttning avseende cystoskopi till annan yrkesgrupp än läkare. I vårdförloppet har flera patienter med annan cancer upptäckts. Analys har gjorts avseende antalet cancerfall per kön och åldersgrupp vilket kan användas för att vidareutveckla kriterierna. Uppföljning av resultat från PREM-enkät kommer att göras under vårterminen.

SVF Prostata: Kriterier för vårdförloppet har förändrats vilket leder till att ytterligare personer med PSA-förhöjning kommer att utredas enligt SVF. Konsensus för detta behöver dock nås inom urologin såväl nationellt som lokalt för att uppnå efterfrågad standardisering. Personlig kontakt tas med alla patienter och förbokade tider finns till läkarbesök. En gemensam mottagning, urologisk/onkologisk är igång sedan våren 2016. Regionen har haft svårt att uppnå målsättningar avseende väntetider men vi ser att trenden långsamt vänts. Arbetet med att säkra leverans av PAD-svar och förbokade tider till behandlingar kommer att ha fortsatt prioritetet under året. Resultat av PREM-enkät kommer att analyseras under våren 2017 SVF Huvud/hals: Kriterierna för misstanke/välgrundad misstanke har tidigare inneburit vissa svårigheter kommunikativt. Arbetet med att säkra leverans av PAD-svar och förbokade tider till behandlingar kommer att prioriteras under året. I SVF huvud/hals finns ett patientflöde från främst Kalmar till kirurgi och strålbehandling i Linköping. Kodningen av utomlänspatienter behöver utvecklas men har säkerställts med manuell hantering under 2016. SVF Matstrupe/magsäck: Vårdförloppet startar sent i patientens resa, vi har därför använt SVF för allvarliga symtom som en möjlig väg in att fånga dessa patienter tidigare. Systemet med förbokade tider finns till läkarbesök, radiologi och om behov föreligger till ytterligare gastroskopi. Enheten ansvarar för utredning fram till MDK. Nytt arbetssätt med gemensam mottagning, (kirurg, onkolog, palliativmedicinerare, kontaktsjuksköterskor) startades i november och kommer att utvärderas i slutet av februari. Detta möjliggör att patienten möts av multidisciplinär kompetens redan i utredningsskedet och därmed snabbt kan få möta den kompetens hen behöver. Patientflödet kommer att utökas under 2017 då kirurgiska åtgärder kommer att centraliseras till Linköping från Kalmar. SVF AML: Ett vårdförlopp där vi inte gjort några förändringar jämfört med hur vi tidigare tog hand om patienterna. Hematologiska kliniken tar snabbt kontakt och ansvarar för patienten under hela vårdförloppet. Vår bedömning är att vi uppnår väntetidskraven. Ett mindre antal patienter från Jönköping och Kalmar behandlas i Linköping. SVF Allvarliga, ospecifika symtom och Cancer utan känd primärtumör: Två vårdförlopp där införandet av SVF kommit att innebära relativt stora förändringar av tidigare arbetssätt. Patienterna utreds av regionens tre utredningsenheter, personlig kontakt tas med alla patienter och förbokade tider finns till läkarbesök, radiologi och vid behov skopiundersökningar. Inom vårdförloppet Cancer utan känd primärtumör finns ett antal kriterier som även återfinns inom andra SVF. Den strategi vi valt är att alla patienter som uppfyller något av dessa kriterier kan utredas vid utredningsenheterna och genom detta arbetssätt har vi fått ett mer samlat omhändertagande men även identifierat brister i samverkan mellan discipliner och inom diagnostiken. Patientgruppen har aktualiserat behovet även av att utveckla en väg ut d.v.s. få tillgång till förbokade tider i palliativ verksamt eftersom dessa personer redan vid diagnostillfället ofta har andra komplicerade faktorer som betydande samsjuklighet eller stor tumörbörda med påverkan på funktionsnivån vilket hindrar initiering av tumörspecifik terapi. SVF Bröstcancer: Införandet av SVF har inneburit förändringar från den tidigare etablerade processen och krävde relativt långt förberedelsearbete under 2016. Personlig kontakt tas nu med alla patienter som inkluderas och förbokade tider finns till besök och inledande radiologi/punktion. Vårdförloppet är därefter uttalat standardiserat och här är den främsta utmaningen att korta väntetiderna. Därför kommer arbetet med att säkra leverans av PAD-svar och förbokade tider till behandlingar att ha prioritet under året. Även resultat från PREM-enkät kommer att analyseras. SVF Cancer i Bukspottskörtel, Gallblåsa och Lever: Dessa vårdförlopp påminner i delar om SVF matstrupe/magsäck och här kommer vi under våren 2017 att fortsätta utveckla det arbetssätt som vuxit fram för SVF matstrupe/magsäck med tidigarelagd multidisciplinär bedömning. Det bedömer vi kan ge både ett bättre omhändertagande av patienten men även ett mer effektivt

arbetssätt som kommer att avlasta de multidisciplinära konferenserna. Kodningen av utomlänspatienter behöver utvecklas men har säkerställts med manuell hantering under 2016. SVF Lungcancer: Regionen har sedan tidigare en väl utbyggd utredningsverksamhet. I och med införandet av SVF så tar Enheten ansvar för validering av remissen, tar den första kontakten med patienten och kompletterar eventuella behov av diagnostik. Flödet inom vårdförloppet är väl fungerande och bedömningen är att merparten av patienterna kommer till behandling inom förväntad väntetid. Här finns ett betydande inflöde av patienter från både Jönköping och Kalmar. Tillgängligheten till PET-undersökningar behöver säkras och rutinerna för kodning i samband med överflyttning. behöver förbättras men har säkerställts med manuell hantering under 2016. Resultat från PREM-enkät kommer att analyseras under året. SVF Maligna lymfom och Myelom: Patienter som inledningsvis uppfyller kriterier på allvarliga, ospecifika symtom visar sig inte sällan ha lymfom eller myelom. Inom dessa vårdförlopp har införandet av SVF inneburit ett tydliggörande kring vem som ansvarar för vad i utredningsskedet. Väntetiderna från fastställd diagnos till första behandling är korta och utvecklingsinsatserna kommer att inriktas på att förbättra tillgängligheten till punktioner. För personer med lymfkörtelförstoringar i mediastinum behövs mediastinoskopi för att säkra vävnad för PAD. Här har noterats behov av att säkra kompentensförsörjning inför framtida pensionsavgångar. SVF Malignt melanom: Ett vårdförlopp där vi valt en försiktig start och främst involverat regionens hudkliniker inklusive privat aktör med avtal. Införande av teledermatologi kommer att ge förbättrade förutsättningar inom vårdförloppet. Arbetet med att säkra leverans av PAD-svar och förbokade tider till kirurgiska behandlingar kommer att prioriteras under året liksom behovet av att stärka koordinatorsfunktionen när diagnosen ställts. SVF Hjärntumörer: Ett nytt arbetssätt med mer multidisciplinär samverkan har inletts. Problem med kodning i journal, tillgänglig på nätet för våra patienter, har gjort att vi fått göra en omstart avseende kodningsrutinerna. Arbetet med att säkra förbokade tider till strålbehandling och palliativa insatser kommer att prioriteras under året liksom behovet av att stärka koordinatorsfunktionen när diagnosen ställts. SVF Tjock- och ändtarmscancer: Då vi tidigare haft rutinen att primärt undersöka patienter med larmsymtom med CT-kolon har vi behövt tid för omställning och därmed inte kunnat följa vårdförloppet fullt ut. Patienter kan erbjudas tider till första läkarbesök och förbokade tider till radiologi. Koordinatorsfunktionen är väl utbyggd. Regionen valde att under hösten 2016 centralisera operationer av tjocktarmscancer till Norrköping och ändtarmscancer till Linköping. Arbetet med att säkra förbokade tider till kirurgisk- och onkologisk behandling kommer att prioriteras. SVF Äggstockscancer: Vårdförloppet startar relativt sent i patientens resa. Införandet av ytterligare SVF inom området kommer att ge större volymer och mer kraft i SVF- arbetet. Behov av att stärka koordinatorsfunktionen finns. Här finns ett flöde av patienter från såväl Jönköping och Kalmar som Västmanland och Södermanland där rutinerna för kodning i samband med överflyttning ytterligare behöver utvecklas men har säkerställts med manuell hantering under 2016.

b) Hur fungerar systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅ-kodning och hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? Våra utdata bygger på KVÅ- kodning som görs i journal. Ett förankringsarbete tillsammans med diagnosspecifika team kring KVÅ-kodning har pågått och kommer att behöva pågå under 2017. Genom utdataportalen, REBUS, kan vi kontinuerligt avläsa antalet startade vårdförlopp/avslutade vårdförlopp inom respektive SVF. REBUS kan även leverera datauttag på patienter som inte avslutat sitt vårdförlopp inom 60 dagar, vilket möjliggör eftergranskning. Vi kan även söka ut data avseende patienternas hemkommun, kön och ålder för respektive vårdförlopp samt verksamhetsrelaterad information som remitterande enhet mm. Denna funktion gör att vi också kan säkerställa utsökning av patienter som är mottagna respektive överflyttade med avsändare och mottagare. Databasen har möjliggjort ett eget valideringsarbete och ger förutsättningar för en ny typ av uppföljning. c) Denna fråga ska besvaras av de landsting som vid 2016 års redovisning inte kunde redovisa att patienter hade genomgått och avslutat utredning enligt SVF för samtliga 18 SVF införda 2015 2016: Ej aktuell fråga 1.2 Erfarenheter av SVF-arbetet fram till nu a) Beskriv landstingets erfarenheter av införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. Vår samlade erfarenhet är att införandet av SVF har flyttat fokus till de möjligheter och utmaningar vi har i de inledande delarna av vårdförloppen, d.v.s. utredning av misstänkt cancer fram till eventuell cancerdiagnos från att vi tidigare haft stort fokus på tiden från diagnos till första behandling, främst operation. Primärvården har under flera års tid lyft problematiken kring att utredning av misstänkt cancer tar allt för lång tid även då patienten uppvisar allvarliga symtom. Det gör att för patienter med allvarliga, ospecifika symtom, men också för patienter med cancer utan känd primärtumör, så har införandet av SVF inneburit att tröskeln sänkts till sammanhållen utredning. Detta har uppskattats av främst primärvården men även inneburit nya möjligheter till sammanhållen utredning när patienten kommer till/vårdas på sjukhusets specialist kliniker. Vi ser även behov av att i framtiden tänka mer i termer av 365/7/24 dvs säkra att vårdförloppen flyter på under årets alla dagar vilket kommer att ställa betydande krav på vår verksamhetsplanering och kanske även innebära en fördjupad samverkan med angränsande landsting/regioner för att täcka svackor i vår egen leverans.

Vi inför koordinatorsfunktionalitet på tre olika nivåer: Koordination av den generiska cancerutredningsprocessen genom Enheten i samverkan med regionens utredningsenheter: o o Samtliga koordinatorer har sjuksköterskekompetens då vi tidigt vill screena för livsstilsfrågor, fånga olika typer av medicinska- och omvårdnadsmässiga behov som exempelvis symtomlindring, utsättning av antikoagulerande läkemedel och tolkbehov men även identifiera personer med barn som anhöriga och personer i behov av kommunalt stödstrukturer. Patienter som behöver erbjudas stöd under vårdförloppet identifieras tidigt, vilket vi ser som ett led i att förhindra undanträngning av dessa patienter. Koordination av respektive diagnosspecifikt förlopp/ process, i de flesta fall från den tidpunkt då patienten har cancer. För de större diagnoserna stödjer vi diagnosspecifika team alternativ team med flera förlopp/diagnoser för att säkra t.ex. validitet i process, förbättringsarbete och processutveckling. För koordination av enskild patients resa har vi kontaktsjuksköterskor som nyckelpersoner. Flertalet verksamheter har valt att ta stöd av den centrala koordinatorsfunktionen medan några verksamheter velat ta hela koordinationsansvaret (SVF bröst- och tjocktarmscancer). Koordinatorsstödet från Enheten har mottagits väl och inte minst den helpdesk funktionalitet som byggts upp ger stöd till verksamheterna. I samband med införandet av SVF görs en överenskommelse med involverade verksamheter på vilket sätt och i vilken omfattning Enheten ska inneha ett patientansvar. Hur långt detta ansvar sträcker sig varierar mellan vårdförloppen och har ofta att göra med förloppets komplexitet och verksamhetens tidigare arbetssätt. Tillsammans med radiologin har vi arbetat intensivt med tillgång till obokade tider vilket också innebär att koordinatorerna kan direktboka i deras system. Detta är infört för den inledande radiologin inom vårdförloppen och då görs heller ingen ytterligare medicinsk bedömning av radiolog. Detta arbetssätt frigör läkartid inom radiologin och ökar flexibiliteten genom att exempelvis regionens tre röntgenenheter kan användas som gemensam resurs. Arbete pågår nu för att utöka möjligheterna till direktbokning längre in i vårdförloppen. Vår målbild är att detta system även ska finnas för att exempelvis kunna boka punktioner, preoperativa bedömningar men också för bokning av palliativ hemsjukvård, kemoterapi och strålbehandling. b) Har landstingets erfarenheter av implementeringen lett till förändringar i upplägget inför 2017 och i så fall på vilket sätt? Nej, vi fortsätter enligt plan genom att främst utveckla de arbetssätt som vi uppfattar ger patienten bättre möjligheter att påverka sin egen vårdprocess och arbetssätt där vi arbetar allt mer multidisciplinärt och integrerat över hela vårdförloppet.

c) Har landstinget erfarenheter som ni vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke i något SVF? Om ja, specificera vilket SVF det gäller och beskriv erfarenheterna. Benämningen välgrundad misstanke känns byråkratisk och för tankarna till enbart ett professionellt perspektiv. Vår långsiktiga strävan är att designa vården utifrån patientens perspektiv varför vi väljer att kommunicera i termer av symtom eller fynd som möjliggör för den enskilde människan att komma till specialistvården för bedömning. Båda perspektiven leder till samma åtgärder men vi tror att vi genom att börja kommunicera med en delvis annan utgångspunkt kan utveckla helt andra former för den framtida cancervården. En vård där den enskilde i allt högre utsträckning kan påverka formerna för sin egen cancerresa. Om vi betraktar andra delar av Hälso-och sjukvården ser vi t.ex. inom såväl hjärt- som strokevården goda exempel på att när man ger kunskap till en befolkning men också kopplar denna kunskap till möjlighet för den enskilde att handla så skapas möjlighet för tidig upptäckt men också möjlighet att över tid förbättra de medicinska resultaten. Om vi överför detta tankesätt till cancervården så ser vi att det inom cancerområdet finns sex symtomområden eller fynd som är viktiga att förmedla till medborgarna för att öka enskild persons awareness på eventuell bakomliggande tumörsjukdom. Om du noterar något av nedanstående och du känner dig orolig för vad detta kan bero på, tveka inte att kontakta oss på telefonnummer xxxx o blödningar, o knölar, o hudförändringar, o viktnedgång, o svettningar eller feber, o aptit, mättnad, avföringsvanor

1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat* de SVF som implementerades 2015 2016 fram till och med den 31 december 2016? * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut. Redovisa antalet patienter i nedanstående tabell: Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Vårdförlopp Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 3 1 0 0 1 1 AML Urinblåse- och 449 368 0 0 2 0 urinvägscancer Huvud- och halscancer 48 48 0 0 6 3 Matstrups- och 23 10 0 0 1 1 magsäckscancer Prostatacancer 466 0 3 0 13 0 Allvarliga ospecifika 30 36 0 0 0 1 symtom som kan bero på cancer Bröstcancer 2 70 0 0 0 0 Bukspottkörtelcancer 3 6 0 0 1 1 Gallblåsecancer 2 3 0 0 2 1 Hjärntumörer 2 2 0 0 1 0 Hudmelanom 11 6 0 0 0 0 Levercancer 4 0 0 0 4 3 Lungcancer 14 8 0 0 2 1 Lymfom 11 5 0 0 1 0 Myelom 4 1 0 0 0 0 Okänd primärtumör 25 27 0 0 0 0 (CUP) Tjock- och 18 15 0 0 1 1 ändtarmscancer Äggstockscancer 0 11 0 0 0 11 Kodningen av patienter som överflyttats till annat landsting för behandling behöver utvecklas ytterligare i sjukvårdsregionen men har validerats med gemensam och manuell hantering för andra halvåret 2016.

1.4 Överföring av information Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? a) Hur har landstinget implementerat den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting?* Ett utvecklingsarbete pågår kring hur vi säkrar korrekt registrering för patienter som kommer till oss från andra regioner/landsting. I dag kan vi identifiera utomlänspatienterna i utdata men vi har inte fullt ut säkrat kodningsrutiner med krav på kodning direkt inom samtliga förlopp. Vi har också bekymmer med att komma åt datum för välgrundat misstanke från avsändande landsting. Detta orsakar förstås bekymmer och vår region har inte kunnat säkerställa data för hela 2016 utan haft fokus på att rapporterat in patienter som gått över huvudmannagränserna från juli 2016 och framåt. Samarbetet inom sydöstra sjukvårdsregionen kring SVF etablerades i ett tidigt skede och vi har samarbetat utifrån varje huvudmans önskan om återkoppling inom specifikt vårdförlopp. Vi är eniga kring att vi hellre vill att den huvudman som satt den välgrundade misstanken även ska vara den som rapporterade in vårdförloppet då den nuvarande principen skapar onödigt administrativt arbete. I november 2016 påbörjade sydöstra sjukvårdsregionen ett gemensamt valideringsarbete genom att jämföra utdata för att identifiera eventuella skillnader i registrering och tolkning. Här fann vi vissa skillnader som främst handlar om tolkning av KVÅ-manualerna. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? Det finns behov av att systematisera överföringen av data mellan berörda landsting och säkra kodning direkt. Helt automatiserad överföring av data ser vi inte vara möjlig i nuläget. Våra ytterligare åtgärder handlar om att fortsätta det påbörjade valideringsarbetet enligt ovan. * http://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/varje-dagraknas/rapportering_svfpatienter_22jun16.pdf

2. Plan för införande av tio nya vårdförlopp under 2017 Tio SVF har fastställts för införande under 2017. När ett SVF införs i cancervården utgår man från det framtagna underlaget. Landstingen ansvarar för att SVF införs. Nyckelområden för arbetet är införandet av välgrundad misstanke efter en nationell definition, införande av koordinatorfunktion och införandet av obokade tider hos utredande enheter. 2.1 Tidplan för införande Hur ser tidplanen för år 2017 ut? Ange följande: a) När planerar landstinget att koordinatorfunktion för de nya SVF ska vara i drift? b) När planerar landstinget att obokade tider för de nya SVF ska vara i drift? c) När planerar landstinget att börja inkludera patienter i respektive SVF? Samtliga 10 vårdförlopp kommer att införas under februari och mars månad. I samband med införandet kommer koordinatorsfunktion vara införd och obokade tider kommer erbjudas till inledande besök och undersökningar. Införandet under 2017 kommer att underlättas av att verksamheterna känner till konceptet och vet vad införande av SVF innebär. En gemensam plan för införande av SVF under 2017 finns inom sydöstra sjukvårdsregionen. Detta för att underlätta samverka kring patienter som flyttas över. 2.2 Stöd till utvecklingsarbete Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med a) Införandet av välgrundad misstanke i primärvården? b) Införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården? Utifrån de nationella dokumenten tas nya beslutsstöd fram som vid behov uppdateras när de nationella dokumenten förändras. Dessa finns tillgänglig på vårt intranät, även tillgängligt för våra privata vårdgivare. Genom den standardremiss som finns för SVF, och som alltid kan skickas till Enheten i samband med att en välgrundad misstanke uppstår, så har SVF blivit etablerat bland remittenterna. När nya vårdförlopp introduceras blir det snabbt synligt i remissmodulen och rådgivningsfunktionen finns som ett stöd åt remittenterna och kommer i genomsnitt 3-4 samtal in per dag. Övergripande informationsinsatserna görs samlat i enlighet med den framtagna och uppdaterade kommunikationsplanen. c) Införande av koordinatorfunktion? Under 2017 kommer det främst finnas behov av att stödja koordinatorerna inom de diagnosspecifika förloppen. Behoven ser olika ut men vår målbild är att gå mot mer integrerade multidisciplinära team där samtliga discipliner behöver komma in tidigare i patientens förlopp. Ett sådant arbetssätt underlättar koordinatorsfunktion och ger nya förutsättningar för ett säkert och effektivt omhändertagande av patienten men ger också

möjligheten till ett ökat lärande discipliner och professioner emellan. Se även punkten 1.2 a. d) Obokade tider? Arbete pågår för att utöka möjligheterna till direktbokning längre in i vårdförloppen. Vår målbild är att arbetssättet ska fungera för att säkra ytterligare åtgärder/behandlingar inom vårdförloppen. Exempelvis möjliggöra direktbokning av tid för punktion, preoperativa bedömning, palliativ hemsjukvård, kemoterapi, strålbehandling etc. Att använda direktbokning på detta sätt förutsätter kontroll på flödena men inte minst att det finns tillit mellan professioner/discipliner och aktörer inom cancervården. Sådan tillit tar tid att bygga upp men ger nya förutsättningar för hur cancervård kan bedrivas. 2.3 Utmaningar och konsekvenser a) Vilka utmaningar ser landstingen med införandet av de nya SVF och hur avser man att lösa dessa? Använd gärna tabellen: Utmaning KVÅ kodning slutkodning KVÅ kodning över länsgränser Utveckling av multidisciplinära team Utveckling av MDK tillsamman med sydöstra sjukvårdsregionen Produktionsplanering i realtid Planerad åtgärd Riktade informationsinsatser kommer att fortgå under våren 2017 med särskild fokus på utomlänspatienter. Genom att utveckla sammanhållen dokumentation i process kommer kodningen att underlättas över tid. Riktade informationsinsatser kommer att fortgå under våren 2017. Genom att utveckla gemensam dokumentation i samband med MDK. Genom att testa E-remiss. Testa nytt arbetssätt, från välgrundad misstanke, inom vårdförloppen: matstrupe/magsäck, bukspottskörtelcancer, lever och gallblåsecancer med utvärdering i maj respektive oktober 2017 Samverkan i sydöstra sjukvårdsregionen kring riktlinjer och arbetssätt för gemensamma MDK Genom att använda data från vår utdataportal kan produktionsplanering ske i hela systemet och inte bara i respektive vårdförlopp. Konceptet med en ingång kan tillämpas längre in i patientens resa vid senare övergångar som till exempel en gemensam operationsplanering.

b) Bedömer landstinget att det finns risk för att undanträngningseffekter/omprioriteringar kan komma att uppstå under 2017 som följd av införandet av SVF? Beskriv i så fall vilka och hur dessa kommer att följas och åtgärdas. Vi bedömde tidigt att det finns risk för undanträngningseffekter som en följd av SVF. Undanträngning kan ske på flera nivåer: Inom samma diagnosgrupp (äldre vs yngre, män vs kvinnor, glesbygd vs storstad, svenska medborgare vs nyanlända, kuration vs palliation) Mellan olika diagnosgrupper inom cancerområdet Mellan cancer och non-cancer De vårdförlopp som införts under 2016 har inneburit en större variationer utifrån enskild individ inom respektive diagnosgrupp t.ex. avseende ålder, samsjuklighet, tumörstadium och eventuell spridning vid diagnos vilket påverkar prognos och därmed möjlighet till standardisering. Det vi lärt är att: tidig personlig kontakt med varje patient gör att vi kan erbjuda patienten olika typer av stöd tidigt i patientens utredning och anpassa vårdförloppet utifrån individens förutsättningar genom att samordnad utredningarna för SVF allvarliga, ospecifika symtom och SVF för patienter med cancer utan känd primärtumör så fångar vi upp patienter som annars riskerar att få en fragmenterad utredning. de nya arbetssätten ger förutsättning för en mer samlad och starkt aktör kring cancerutredning Genom det angreppssätt vi valt tror vi att det går att både motverka och synliggöra undanträngningseffekter. Några iakttagelser som vi avser att göra datainsamling kring under 2017: Svarstider till patologi varierar ännu mellan diagnosgrupper och behöver balanseras på ett bättre sätt. Väntetiderna tenderar att bli längre för de äldre patienterna. Patienter som utreds, men som inte visar sig ha en cancer, behöver kunna garanteras en fortsatt sammanhållen utredning om symtom kvarstår. Under hösten 2016 har ett forskningsprojekt sjösatts under ledning av Bonnie Posinska, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings Universitet. Forskningsprojektet görs i samverkan med andra forskare inom sjukvårdsregionen och tillsammans med RCC. Ovanstående frågeställningar har diskuterats men arbetet kommer att ha fokus på täckningsgraden inom SVF (patienter diagnostiserade via SVF/patienter diagnostiserade totalt sett). Detta kommer att fodra samköring av data från vår utdataportal med cancerregistret En magisteruppsats har presenterades under hösten 2016, författad av Magdalena Smeds, Implementering av standardiserade vårdförlopp en genväg in i cancervården.

3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Förutom en förbättrad tillgänglighet ska införandet av SVF även skapa ökad nöjdhet hos patienterna genom bl.a. bättre information, mer delaktighet och kortare väntetider. a) Hur har landstinget involverat patient- och närståenderepresentanter i arbetet med handlingsplanen? b) Hur avser landstinget att fortsätta involvera patient- och närståenderepresentanter i arbetet med SVF? RCC:s patientråd fungerar som referensgrupp i arbetet med införandet av SVF i sjukvårdsregionen. Hur införandet av SVF fortgår inom sydöstra sjukvårdregionen återförs och diskuteras regelbundet, senast vid mötet tillsammans med processledare i februari. Flera av medlemmarna har gjort besök på Enheten och vi har även bjudits in till enskilda möten av patientföreningar som Bröstcancerföreningen, Prostatacancerföreningen, Blodsjukas förening samt Gynsam. Genom våra koordinatorers direkta personliga kontakter med varje person som går in i SVF kan vi kontinuerligt fånga synpunkter och förbättringsförslag på vår egen process Ett projekt med extern part har genomfört djupintervjuer med patienter som genomgått SVF med framtagande av empatiskapande berättelser. Detta för att få fram ett starkt kommunikativt verktyg i den fortsatta cancerprocessutvecklingen. 3.2 Privata vårdgivare Hur avser landstinget att samverka med representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? Lagetablerade läkare, privata vårdcentraler och övriga privata vårdgivare har involverats i processen inte minst för att säkra tillgänglighet till samma information. Längst har vår samverkan kommit inom de urologiska flödena där Enheten har tillgång till tidbok hos en privat aktör. Samerkan med privata vårdgivare inom gynekologi fortgår i samband med införande av ytterligare SVF för cancer i kvinnliga könsorganen. För privata vårdgivare som inte har tillgång till regionens journalsystem uppstår utmaningar kring främst kodning som vi ännu inte funnit en bra lösning på. 3.3 Primärvård Hur säkerställer landstinget att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Genom beslutsstöd och genom Enhetens helpdesk funktionalitet samt genom kontinuerlig monitorering av remissflöden. Under 2017 planeras konferens avseende SVF riktad till primärvårdens medarbetare.

4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur avser landstinget att följa upp och använda resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i det fortsatta arbetet med de införda SVF? Vi har redan under 2016 haft återkommande dialogmöten med de diagnosbaserade processgrupperna. Under 2017 kommer dialogmöten innefatta en första analys utifrån resultat av väntetidsmätningarna Inom de urlogiska diagnosgrupperna har dessa resultat redan diskuterats. De analyser som kommer göras av forskargrupp enligt ovan, kopplat till cancerregistret, ser vi kommer utgöra fördjupade möjligheter till analys. 4.2 PREM-enkäten För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC, och som bygger på arbetet med nationell patientenkät (NPE), användas även under 2017. Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under 2015-2016. Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och lokalt. a) Hur planerar landstinget att använda PREM-enkäten för de SVF som infördes 2015 2016? Regionen har aktiverat utskick till samtliga 18 vårdförlopp och avser att inkludera de SVF som införs under 2017. b) Hur avser landstinget att analysera och tillgodogöra sig resultaten av PREMenkäten? Vår övergripande processledningsgrupp kommer att ha ett samordnade ansvar för återföringen av resultaten av PREM- enkäten. Data kommer att vara ett värdefullt komplement för att balansera väntetidsmätningen. Resultaten kommer att utgöra underlag för förbättringsarbeten inom respektive SVF. Under 2017 kommer dialogmöten kunna innefatta presentation, analys och även identifiering av förbättringsförslag utifrån resultat av PREM-enkäten för uppskattningsvis ett tiotal vårdförlopp. c) Planerar landstinget att använda sig av PREM-enkäten till de SVF som införs 2017? Ja, se ovan.

5. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget planerar att arbeta för att arbetet med SVF fortsätter efter 2018. Vi är väl medvetna om att detta är ett långsiktigt arbete som sträcker sig bortom 2018. Ett arbete som i grunden kommer att förändra vårt sätt att möta medborgarnas behov i detta fall av cancerutredningar och cancerbehandlingar men kanske också förändra vårt sätt att leda och styra Hälso-och sjukvården. Vi vill gå mot att försöka styra mer och mer efter behov och medicinska resultat. Region Östergötland valde initialt en modell med En ingång till cancervården för införandet av SVF för att få ordning och reda i början av patientens resa. Vi gjorde detta utifrån lärdomar där vi tidigare sett att vårdsystemen inte riktigt hänger ihop t.ex. inom cancerområdet. Det har blivit för långa avstånd mellan primär- och specialistvård, mellan sjukhus i olika länsdelar, mellan diagnostiker och kliniker, mellan kliniker och akademiker, mellan olika professioner och det viktigaste av allt för långt mellan oss i vården och de vi är till för. Genom dessa avstånd har murar byggts, murar som gör att vi inte är så resurseffektiva som vi vill vara. Vi vill istället bygga broar och arenor där multidisciplinära/professionella team designas utifrån enskild individs behov. Genom tidigare utvecklingsarbeten i regionen har vi även noterat att det finns tendens till undanträngning, t.ex. av äldre eller andra svaga behovsgrupper, i stunder när våra gemensamma resurser inte riktigt räcker till. Vi har upplevt att den högspecialiserade cancervården har ett tydligt koncept men att den mer nära cancervården är dåligt definierad avseende innehåll men också oklar avseende ansvarsförhållanden och kanske dessutom underfinansierad. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget erfarenheter redan nu kring spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Vi tror att denna modell fungerar även för andra komplexa processer med stora interindividuella variationer i behovsgruppen som t.ex. sköra äldre.

Dnr: 17/17 Bilaga: Fastställda standardiserade vårdförlopp Vårdförlopp som infördes under 2015 och 2016: Akut myeloisk leukemi, AML Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Cancer i bukspottkörteln och periampullärt Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång Cancer utan känd primärtumör, CUP Lungcancer Maligna lymfom Malignt melanom Myelom Primär levercancer Primära maligna hjärntumörer Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer Vårdförlopp som ska införas 2017: Analcancer Akut lymfatisk leukemi Kronisk lymfatisk leukemi Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer De standardiserade vårdförloppen kan hämtas på http://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/kortarevantetider/vardforlopp/