Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag

Datum Sida 2017-02-24 1 (13) Ert datum Dnr Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2018 2020 Innehåll Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2018 2020... 1 1. Yrkanden... 2 2. Lägesbild över den ekonomiska brottsligheten... 3 3. Verksamhetens inriktning för en effektiv ekobrottsbekämpning... 3 3.1. Så högt som möjligt i den kriminella hierarkin... 3 3.2. Gå på pengarna och återföra brottsvinster... 4 3.3. Effektiva processer... 4 3.4. Brottsförebyggande arbete... 5 3.5. Arbete mot aggressiv skatteplanering... 5 4. Organiserad brottslighet och grov ekobrottslighet måste bekämpas... 6 4.1. Organiserad brottslighet... 6 4.2. Grov ekonomisk brottslighet... 6 4.3. Offensivt försvar... 7 4.4. Nätverkssamhälle och digitalisering... 7 4.5. Internationalisering... 7 5. Komplexitet och omfattning kräver omfattande resurser... 7 6. Digital verksamhetsutveckling påverkar IT-kostnader men ökar effektiviteten... 8 7. Resursbehov för att säkerställa en bred ekobrottsbekämpning... 10 8. Ekonomi och förslag till finansiering... 11 8.1. Investeringar i anläggningstillgångar... 13 8.2. Övriga villkor... 13 Fleminggatan 14 Box 22098 104 22 Stockholm Tel 010-562 90 00 Fax 08-613 40 19 www.ekobrottsmyndigheten.se

2 (13) 1. Yrkanden Ekobrottsmyndigheten hemställer att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att för 2018 öka ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten med 20 miljoner kronor till 689 miljoner kronor föreslå riksdagen att för 2019 ska ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten uppgå till 702 miljoner kronor föreslå riksdagen att för 2020 ska ramanslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten uppgå till 717 miljoner kronor för 2017 tilldela en låneram på 50 miljoner kronor fastställa en anslagskredit på 3 % av anslaget fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 % av anslaget. Informationsskyldigheten enligt 19 MBL är uppfylld gentemot arbetstagarorganisationerna. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Eva Håkansson. I den slutliga beredningen av ärendet har stabschefen Fredrik Holmberg, utvecklingschefen Karin Lönnheden, överåklagaren Fredrik Jonasson, verksamhetschefen Carina Maxson, IT-chefen Johan Nordh, polischefen Torbjörn Rosén samt chefsjuristen Lena Schelin deltagit. Stabschefen Fredrik Holmberg har varit föredragande. Stockholm den 24 februari 2017 Eva Håkansson Fredrik Holmberg

3 (13) 2. Lägesbild över den ekonomiska brottsligheten Ekobrottsmyndigheten gör regelbundet en lägesbild av den ekonomiska brottsligheten. I den senaste lägesbilden konstateras att årligen undandras samhället stora summor i skatter och avgifter. Pengar utbetalas till personer och företag på felaktiga grunder och seriösa företagare tvingas konkurrera på en snedvriden marknad där de normala marknadskrafterna har satts ur spel. Ekobrott, skatteflykt och finansiella skandaler skadar även medborgarnas förtroende för staten, myndigheter och näringslivet. En stor del av Sveriges välfärdssystem och infrastruktur finansieras av skatter och avgifter. Ekonomisk brottslighet drabbar normalt sett inte en brottsutsatt person så som till exempel ett inbrott eller en misshandel. Genom åren har många kallat ekobrotten för offerlösa brott, men Ekobrottsmyndigheten menar att ekobrottens brottsoffer är många. Hela samhället och alla medborgare drabbas när personer och företag undanhåller skatter och avgifter eller förser sig med pengar från exempelvis välfärdssystemet som de inte har rätt till. Av myndighetens lägesbilder framgår att den ekonomiska brottsligheten har blivit alltmer komplex de senaste åren och att denna trend fortsätter. Ärenden blir snabbt allt större och innehåller fler personer och bolag. Brotten och brottslingarna knyter ofta an till varandra, vilket gör det svårt att se början och slutet i en brottskedja. Det krävs därför att man delar upp och begränsar utredningarna för att kunna rikta in resurser och åtgärder. Vidare kompliceras ärendena genom den internationella dimensionen och av användningen av olika IT-lösningar, t.ex. kryptering och den så kallade molnproblematiken. En ständig anpassning av metoder och arbetssätt från myndighetens sida är en förutsättning för en framgångsrik bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Drygt 5800 ärenden kom sammanlagt in till myndigheten 2016. Jämfört med 2014 har ärendeinflödet totalt sett ökat. Ungefär hälften av anmälningarna till Ekobrottsmyndigheten avser brott som är förhållandevis enkla att utreda (så kallade mängdbrott). Det är oftast fråga om tidigare ostraffade småföretagare som gjort sig skyldiga till bokföringsbrott eller brott mot låneförbudet. När det gäller grov ekonomisk brottslighet återfinns det inom alla sektorer och branscher. Skatteverkets satsning på riktade revisioner har renderat i fler anmälningar än tidigare och antalet skattebrott sedan förra året har ökat från 1400 till 2000 och en väsentlig del av ökningen utgörs av grövre brott. Antalet lagförda personer ökar 2016 och ökningen sker inom de ärenden som rör allvarligare ekonomisk brottslighet (så kallade projekt- och särskilt krävande ärenden). Andelen lagförda personer är oförändrad (21 procent) jämfört med 2015, men fler misstänkta inom denna andel lagförs för allvarligare ekonomisk brottslighet 2016. 3. Verksamhetens inriktning för en effektiv ekobrottsbekämpning Ekobrottsmyndigheten har identifierat några områden som särskilt avgörande för en effektiv ekobrottsbekämpning och dessa beskrivs nedan. 3.1. Så högt som möjligt i den kriminella hierarkin För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten ska Ekobrottsmyndigheten fokusera på den organiserade brottsligheten och den grova ekonomiska brottsligheten. I det arbetet prioriterar

4 (13) vi huvudmän samt de strateger, experter, servicefunktioner och andra som bidrar till och drar nytta av avancerade ekobrottsupplägg. Penningtvätt är också ett viktigt modus som vi ska bekämpa. Ekobrottsmyndigheten medverkar enligt regeringens uppdrag i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet med en bred myndighetssamverkan på såväl strategisk som operativ nivå. Arbetet intensifieras i och med uppdragen från regeringen att utveckla satsningen samt att kartlägga, analysera och utveckla arbetet med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor. Uppdragen innebär ett bredare och mer omfattande arbete mot organiserad och grov ekonomisk brottslighet. I regeringens strategi mot terrorism (2014/15:146) framgår att alla myndigheter som kan ha en roll i att bekämpa terrorism måste ta ansvar för att bidra med det de kan. Ekobrottsmyndigheten har tagit fram en handlingsplan med åtgärder som syftar till att förbättra myndighetens förmåga att bidra till att terrorbrott förebyggs, förhindras samt försvåras. Åtgärderna avser bl.a. att utveckla samverkan med andra myndigheter för att underlätta informationsöverföring, informationssäkerhet, krisledningsförmåga samt höja kunskapen kring terrorism så att finansieringsprocesser för terrorism enklare kan identifieras. 3.2. Gå på pengarna och återföra brottsvinster För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten så effektivt som möjligt arbetar Ekobrottsmyndigheten med fokusområdet att öka våra insatser för att själva eller genom andra myndigheter, spåra, säkra och återföra brottsvinster. Brottsutbytesarbetet ska vara en integrerad del i all vår verksamhet. Ett effektivt brottsutbytesarbete förutsätter myndighetssamverkan så att den myndighet som har bäst möjlighet att åstadkomma önskat resultat ska agera. De samverkande myndigheterna har lagt fast en myndighetsöverskridande strategi för samverkan i brottsutbytesfrågor. Myndigheterna ska se till att det finns förutsättningar för att det verktyg oberoende av vilken myndighet som förfogar över det ska kunna väljas som ger det bästa utfallet i ett enskilt ärende om återförande av brottsutbyte. Med utgångspunkt i strategin har myndigheterna låtit ta fram en handlingsplan för 2015-2017 med aktiviteter för att stärka och utveckla det myndighetsöverskridande brottsutbytesarbetet. Penningtvättsbrottslagen som trädde i kraft under 2014 gav myndigheterna nya förutsättningar att arbeta mot penningtvätt, bl.a. genom finanspolisens möjligheter att besluta om dispositionsförbud och åklagares möjligheter att besluta om penningbeslag. Bekämpning av penningtvätt och att spåra, säkra och medverka till att återföra utbyte av brottslig verksamhet är ett av Ekobrottsmyndighetens mest prioriterade verksamhetsområden. 3.3. Effektiva processer Vid myndigheten pågår ett löpande arbete med att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Syftet är att upptäcka, anmäla och lagföra fler samt att utreda och lagföra med hög kvalitet och rättssäkerhet. Ett utvecklat ledarskap tillsammans med ett medarbetardrivet utvecklingsarbete utgör en grund för att fortsätta att utveckla och effektivisera hela processen, från det att brottsanmälningarna kommer in till kamrarna till dess att ärendena slutligt avgörs. En särskild utmaning är att hantera prioritering av de ofta stora och omfattande GOB-ärendena samtidigt som krav ställs på att behålla förmågan inom övrig

5 (13) utredningsverksamhet. Just nu pågår flera större utvecklingsprojekt parallellt på myndigheten för att i olika avseenden öka kvaliteten och stötta organisationen i att utreda och lagföra stora ärenden. En starkt bidragande faktor bakom myndighetens totala effektivitet för all ärendehantering är den särskilda handläggningen av mängdbrott, dvs. enklare ärenden som kan utredas förhållandevis standardiserat. Dessa funktioner arbetar effektivt med små men fredade resurser, och frigör därigenom kapacitet i den övriga verksamheten för bekämpning av den grövre ekobrottsligheten. Mängdbrottshandläggningen uppvisar också 2016 mycket goda resultat, med låg arbetsbalans och korta genomströmningstider. Också andra team finns för att hantera standardiserbara ärenden, s.k. 100-grupper. 100 syftar här på att genomströmningstider ska uppgå till max 100 dagar. Vi utvecklar också möjligheterna att använda myndigheten som en samlad och gemensam resurs vid ärendetoppar. För de större ärendena är dock möjligheterna begränsade eftersom omfattningen av antalet förhör etc. kräver att de genomförs så nära orten för brottet som möjligt. 3.4. Brottsförebyggande arbete Satsningen på att utveckla och förstärka Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande arbete fortsätter. Under de kommande åren ligger fokus på att integrera det förebyggande arbetet med underrättelse- och utredningsverksamheten samt fortsätta utveckla organisation och arbetsformer för att styra, genomföra och utvärdera brottsförebyggande arbete. Målsättningen är att på detta sätt skapa förutsättningar för ett helhetsgrepp som utgår från samhällsnytta, snarare än enskilda organisationers uppdrag och mandat. Utifrån Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhets lägesbild prioriteras vilka branscher, företeelser och aktörer vi bör rikta brottsförebyggande åtgärder mot. 3.5. Arbete mot aggressiv skatteplanering Frågan om skatteplanering och skatteflykt har aktualiserats under året i samband med den så kallade Panama-läckan. Dokumenten har visat på att skatteflykt är ett problem för flera länder. Enligt Skatteverkets bedömning försvinner varje år minst 46 miljarder kronor i skatt utomlands genom internationella transaktioner. En stor del kan härledas till transaktioner med nuvarande och tidigare skatteparadis samt upplägg med utländska bolag. Under våren 2015 publicerades de så kallade Panama Papers i media. I dessa fanns uppgifter om att ett antal svenska fysiska och juridiska personer använde sig av tjänster i Panama för vad som bland annat kunde antas vara oriktiga skatteupplägg. Dessa uppgifter har sedan granskats, och granskas alltjämt, av bland underrättelseverksamheten vid Ekobrottsmyndighetens polisoperativa enhet i Stockholm, Skatteverket, Finanspolisen och Finansinspektionen. För att få en effektiv handläggning med hög kvalitet koncentreras handläggningen av kommande Panama-relaterade förundersökningar vid en kammare med ledning av en rikssamordnare av sådana ärenden (Göteborg). För att dra nytta av specialiserad kompetens kommer likaså den underrättelsebaserade hanteringen av uppgifter från Panama att centraliseras till en polisoperativ enhet (Stockholm). Samverkan med Skatteverket blir avgörande för att bekämpa den aggressiva skatteplaneringen och sker på lokal såväl som på strategisk nivå.

6 (13) 4. Organiserad brottslighet och grov ekobrottslighet måste bekämpas Att bekämpa grov och organiserad ekobrottslighet hör, som har beskrivits ovan, till Ekobrottsmyndighetens allra viktigaste uppdrag och arbetet måste fortsätta. Den grövre brottsligheten är komplex och genererar stora brottsvinster och bl.a. lägesbilden visar att den typen av ärenden blir allt fler och mer omfattande. Arbetet med den mest komplexa brottsligheten karaktäriseras av punkterna nedan. 4.1. Organiserad brottslighet Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har pågått sedan 2009 och inkluderar tolv myndigheter inom och utanför rättsväsendet. Gränsen mellan ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet är flytande. Mot bakgrund av en brottsutveckling där företag används som brottsverktyg i allt större utsträckning efterfrågas Ekobrottsmyndighetens kompetens och resurser alltmer i satsningen. År 2015 gav regeringen de samverkande myndigheterna i uppdrag att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen. I uppdraget ligger att utveckla organisationen till att även omfatta lokal brottsbekämpning med särskilt fokus på problematiken i utsatta områden. Sju nya regionala samverkansråd har bildats för att organisera arbetet. Den nya inriktningen innebär att fler brottsområden ska inkluderas i det redan etablerade nationella samarbetet och ett särskilt fokus ska riktas på problem i de 14 geografiska områden som polisen bedömer som särskilt prioriterade. I arbetet ska möjligheter till bekämpning av terrorism, penningtvätt och brott mot välfärdssystemet beaktas särskilt. Ekobrottsmyndigheten deltar i arbetet med att utveckla satsningen på strategisk nivå och operativt genom pilotprojektet som bedrivs i Polismyndighetens region öst. Det breddade uppdraget innebär en utmaning för Ekobrottsmyndigheten. På kort tid har projektet genererat ett flertal ärenden och bedömningen är att antalet kommer att öka allt eftersom projektet fortskrider. Myndigheten ställs inför prioriteringar av resurser mot brottslighet som är av lokal respektive mer storskalig karaktär. 4.2. Grov ekonomisk brottslighet Ekonomisk brottslighet bekämpas bl.a. med hjälp av underrättelser och ett riktat arbete mot aktörer som begår ekonomisk brottslighet. Många gånger handlar det om punktskattebrott, penningtvättbrott samt regionala fenomen och företeelser som skapar betydande regional skada. Regeringens prioriteringar bekräftar det fortsatta behovet av att arbeta intensivare mot den tyngre kriminaliteten och att det behöver göras i samverkan med andra myndigheter. Arbetet intensifieras också i och med regeringens uppdrag om utveckling och kartläggning av arbetet med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor. Myndigheten arbetar riktat mot aktörer som begår ekonomisk brottslighet där det är bedömt att de har en hög förmåga, är drivande aktörer samt skapar betydande ekonomiska skador. Under året har underrättelseverksamheten arbetat aktivt mot ett antal identifierade personer, vilket har resulterat i att förundersökningar inletts mot majoriteten av dessa strategiska aktörer. Arbetet utmynnar i tydliga resultat, som antal inledda förundersökningar och att samverkande myndigheter anammat det riktade arbetet.

7 (13) 4.3. Offensivt försvar De senaste åren har en bild av en ny försvarartaktik i samband med förundersökning och domstolsförhandling växt fram. Inslagen innebär att det inte endast är innehållet i förundersökningen eller bevisningen som ifrågasätts utan också både utredningspersonalens och förundersökningsledarens arbete och objektivitet. Utvecklingen kräver att myndigheten möter upp med väl planerade förhandlingar från åklagarnas sida, som inkluderar en strategisk beredskap också under pågående rättegång. Det är viktigt att vi ser till att våra förundersökningar är så robusta att de inte ska kunna ifrågasättas ur formell och materiell synvinkel. En del i detta arbete bedrivs som ett utvecklingsprojekt om stora mål och rättssäker bevissäkring för robusta förundersökningar. 4.4. Nätverkssamhälle och digitalisering Trenden med ökad digitalisering, större informationsmängder, fler molnbaserade tjänster och ökad mobilitet fortsätter. Hur och var lagring av information sker påverkar möjligheterna att upptäcka och utreda ekonomisk brottslighet. Fler molnbaserade tjänster har lett till privata moln där informationen finns lokalt lagrad på en server som personer själv förfogar över. Tekniken möjliggör nya transaktionssätt och att tillgångar snabbt, även i det dolda, kan byta ägare nationellt och globalt. Till exempel finns i dag möjligheten att förvara och flytta tillgångar i form av elektroniska pengar eller krypterade elektroniska valutor med anonyma transaktioner. Den tekniska utvecklingen medför att myndighetens kompetens och förmåga måste säkerställas. Vi behöver ständigt utveckla och säkerställa kunskapsnivån avseende personalens tekniska kompetens och att den IT-forensiska verksamheten ligger i framkant. För att bemöta detta behov bedrivs bl.a. ett projekt om utredningsåtgärder och bevisinhämtning i digital miljö samt utveckling av den forensiska verksamheten genom bl.a. stöd till utredningsanalys. 4.5. Internationalisering Den internationella dimensionen är tydlig i den ekonomiska brottsligheten och i vissa fall även en förutsättning för att kunna genomföras, t.ex. när det gäller momskaruseller eller punktskattebrott. Den fria rörligheten av personer, varor och tjänster inom EU nyttjas av kriminella personer och det är allt fler utländska medborgare och företag som förekommer i myndighetens utredningar. Antalet utländska företrädare i svenska företag ökar och antalet med ofullständigt personnummer uppgår till drygt 14 000. Det är inte ovanligt att flera länder förekommer i ett och samma upplägg där varor köps in i ett land och avsätts i ett annat medan företagets säte är placerat i ett tredje land. För att dra maximal nytta av det internationella samarbetet, och för att den ökade internationaliseringen kräver ett utökat samarbete, utvecklas samordningen av utredningar och väckande av åtal mellan de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna. 5. Komplexitet och omfattning kräver omfattande resurser Ärendena som kommer i fråga inom den grövre kriminaliteten är komplexa att utreda och det innebär att de tar omfattande resurser i anspråk. Under 2016 deltog Ekobrottsmyndigheten i drygt 80% av insatserna i satsningen mot organiserad brottslighet beslutade av operativa rådet. Myndigheten har avsatt 50% mer resurser under 2016 jämfört med 2015 för ärenden som drivs inom operativa rådet.

8 (13) Stockholm är särskilt hårt belastat och har under 2016 fördubblat sitt operativa resursuttag i relation till föregående år och uppgick till ca 21 000 timmar. Av Stockholms nedlagda tid har drygt 40 procent lagts i ett enda ärende. Det är därefter svårt att med säkerhet bedöma omfattningen av de resurser som kommer att behövas, men de förväntas öka vartefter satsningen pågår och utvecklas. Komplexiteten kräver dessutom att vi nu måste bemanna större ärenden med två åklagare för att säkerställa aspekter som hög kvalitet, snabb, korrekt och rättssäker handläggning av ärenden, en trygg arbetsmiljö samt för att minska sårbarheten. Det gäller vid förundersökning såväl som huvudförhandling i domstol. Under 2016 har beslut tagits om att ca 30 av Ekobrottsmyndighetens nu pågående särskilt krävande ärenden besätts med två åklagare. Behovet är större och fler ärenden resurssätts fortsatt med dubblering av åklagare. Myndigheten har under 2016 handlagt nästan 6300 brottsmisstankar, varav nära 4700 med inledd förundersökning, i knappt 220 särskilt krävande ärenden. Om diskussionen avgränsas till att gälla enbart huvudförhandlingar är redan det mycket svårt för myndigheten att täcka upp förhandlingarna med nuvarande åklagarresurser. 6. Digital verksamhetsutveckling påverkar IT-kostnader men ökar effektiviteten Ekobrottsmyndigheten genomför en strategisk satsning för att utveckla och förbättra myndighetens digitala verksamhetsutveckling med en målbild till år 2020. Målet med satsningen är en ökad digital medvetenhet och en effektiv verksamhet. Den pågående och framtida digitala utvecklingen i samhället och avancerad ekobrottlighet ställer ökade krav på snabbhet, samarbete och förmåga att säkert hantera och analysera stora mängder information och data och innebär utmaningar inom följande områden: o Ökad digital information: Digitaliseringen och teknikutvecklingen gör att datamängderna som samlas in i utredningarna växer. o Kryptering och information i molnet blir standard: Kryptering av information blir vanligare i den mer grova ekonomiska brottsligheten samt att data och ekonomisk bokföring kommer att finnas i molnet. o Omfattningen av digitala beslag kommer att öka markant: Mer och mer av informationen blir digital och utvecklingen inom lagring går mot större och större enheter. o Digital brottslighet ändrar mönster snabbare: Det går snabbare för brottsligheten att ändra mönster och använda olika tekniska hjälpmedel så som krypterade applikationer för kommunikation. o Mer komplicerade ärenden med ökad samverkan mellan orterna: Med digitaliseringen blir ärenden mer komplexa och det är mycket troligt att detta leder till behov av ökad samverkan mellan orter för att bl.a. kunna kraftsamla i olika ärenden. o Flera olika typer av filer och rörlig media i presentationsmaterial i rätten: Fler filtyper behöver hanteras då EBM inte kan standardisera formen. Samtidigt ökar behoven av visualisering av bevisningen för att det ska bli lättare att ta till sig informationen tex. telefontrafik, ekonomiska flöden mm. o Ökad spårbarhet i bevisningen för en rättssäker hantering: Detta ställer krav på tekniskt stöd som säkerställer spårbarhet i all bevisning för en rättssäker process.

9 (13) Ekobrottsmyndigheten startar satsningen på digital verksamhetsutveckling från en nivå där både den tekniska IT-nivån och förmågan att utveckla IT och verksamhet i gemensam takt, är eftersatt och i stort behov av utveckling. Något som under flera år har framkommit i myndighetens riskanalyser. Vid kostnadsjämförelser av IT mellan myndigheter kan konstateras att Ekobrottsmyndigheten sedan 2013 investerat runt 280 miljoner kronor mindre, eller 70 miljoner kronor mindre per år, i vår digitala förmåga, tjänster och IT jämfört med andra myndigheter i vår storlek, inom staten såväl som rättsväsendet. De huvudsakliga brister som identifierats i framtagandet av målbilden och kommande IT-strategi är således kopplade till både ett effektivt IT-stöd och en sammanhållen verksamhetsutveckling. Brister och behov kan punktvis sammanfattas enligt följande: o Sammanhållen utvecklings- och förvaltningsmodell med helhetsperspektiv på utvecklingsarbete som involverar IT tidigt i verksamhetsutvecklingen. o Enhetlig projektmodell för hur vi genomför utvecklingsprojekt. Vi behöver utveckla hur vi effektivt organiserar, planerar, leder och styr projekt. o Arbetssätt (processer och verktyg) och kompetens kring hur vi identifierar och kravställer i vår verksamhetsutveckling med större IT innehåll. o Kompetens och kunskap kring IT och våra digitala verktyg. o Beställarkompetens och avsaknad av viktiga strukturer i vår samverkansmodell, vilket försvårar samarbetet med våra samarbetspartners kring utvecklingen av digitala verktyg och tjänster. Det kan mot den bakgrunden, dvs. dels samhällsutvecklingen och ekobrottslighetens karaktär och dels ett IT-stöd och verksamhetsutveckling med ovan identifierade brister, konstateras att det är svårt att komma längre i myndighetens generella effektiviseringsarbete utan att vidta åtgärder. För att förverkliga den digitala verksamhetsutvecklingen mot målbild 2020 har fyra fokusområden formulerats för att utveckla IT och samtidigt effektivisera verksamheten. Dessa fokusområden är styrning, arbetssätt & IT-stöd, kunskap & kompetens och ITverksamheten och de tar med sina projekt sikte på att utveckla de identifierade bristerna beskrivna ovan. Särskilt kan nämnas projekt för att förbättra planering, uppföljning och effekthemtagning, styrning av verksamhetsutveckling, hantering av stora mål i Cåbra och Durtvå, informationssäkerhet, förbättra ekonomistyrning för IT samt en effektiv och säker drift och förvaltning. Ekobrottsmyndighetens strategi är att samutnyttja redan gjorda och kommande investeringar för Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten. Eftersom behoven är så pass stora inledningsvis är bedömningen att kostnaderna för digitaliseringsarbetet trots det kommer att fortsätta stiga under planeringsperioden 2017-2019, för att sedan plana ut runt från 2020. Planeringsfasen för målbild 2020 pågår intensivt, varför Ekobrottsmyndigheten avser återkomma med detaljerade beräkningar framöver. Områden som är kostnadsdrivande för de kommande tre åren framgår nedan och utgörs av egna kostnader samt avgifter till Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten: o Analys verksamhet med tillhörande IT-stöd. o IT-forensisk verksamhet med tillhörande IT-stöd. o Allmänt diarium med tillhörande IT-stöd. o Tvångsmedel diarium med tillhörande IT-stöd. o Informationsspridning via Intranät.

10 (13) o Utökad bemanning för att säkerställa förmågor/kompetens inom linjefunktioner men också i genomförande av handlingsplan. o Redundans inom befintlig infrastruktur och IT-stöd för att minska myndighetens sårbarhet. o Utökad IT-infrastruktur för hantering av information tillsammans med Åklagar- och Polismyndigheten. o Utökad kommunikationsmöjligheter via exempelvis Rakel. o Övriga kostnadsökningar inom licenser, support mm. 7. Resursbehov för att säkerställa en bred ekobrottsbekämpning Ett effektiviseringsarbete har pågått på myndigheten under flera år för att frigöra resurser för organiserad brottslighet. I stycket 3.3 om effektiva processer och i årsredovisningen för 2106 beskrivs ett urval av de utvecklingsprojekt som pågår för att effektivisera utrednings- och lagföringsprocessen. Det går framgent inte att förvänta sig att resurser i aktuell omfattning går att frigöra eftersom det bedöms påverka resultatet alltför negativt och också myndighetens effektivitet i stort. Att bekämpa grov och organiserad ekobrottsligheten hör till Ekobrottsmyndighetens allra viktigaste uppdrag och arbetet måste fortsätta. Samtidigt behöver vi vara tydliga med att dimensioneringen av resurser till satsningen mot organiserad brottslighet påverkar Ekobrottsmyndighetens övriga arbete. Den organiserade och grova ekonomiska brottsligheten genererar komplexa ärenden och för att hantera utmaningar som digitalisering, internationalisering, fokusförskjutning mm., är det nödvändigt med fler utredningsresurser och att vi bemannar åklagarfunktionen med dubbla åklagare. Det är idag inte möjligt att förutse vilka resurser som komplexa ärenden och framför allt satsningen på organiserad brottslighet kommer att kräva och Ekobrottsmyndigheten kommer i takt med att satsningen fortskrider återkomma med uppjusterade bedömningar av behov. Tillkommer gör det ofrånkomliga digitaliseringsarbetet, som förväntas leda till en effektivare verksamhet, men som också kommer att medföra kostnader. Med nuvarande resursläge kan vi inte rekrytera i den utsträckning som krävs för att både möta vårt ökade ärendeinflöde mot organiserad brottslighet och grov ekonomisk brottslighet och samtidigt upprätthålla en i övrigt bred och effektiv ekobrottsbekämpning. EBM ser därför följande resursbehov: - Hantering av den grova ekobrottsligheten. Ekobrottsmyndigheten hanterar allt fler ärenden som rör grövre ekobrottslighet och som tar mycket resurser i anspråk att utreda och lagföra. För att hantera den ökade komplexiteten i denna brottslighet och även det ökade ärendeinflöde, som förväntas bli följden av regeringens utökade satsning på organiserad brottslighet, behövs förstärkta resurser. Antalet åklagare i denna typ av ärenden bör alltid dubbleras och fler utredare kommer att behövas. Det är ännu inte tydligt vad den utökade satsningen mot organiserad brottslighet kommer att innebära för Ekobrottsmyndighetens del, då vi befinner oss i början av arbetet. Vår bedömning av behovet, i det korta perspektivet, är att anslaget behöver höjas med minst 10 miljoner kronor.

11 (13) - Digital verksamhetsutveckling för en ökad effektivitet. En satsning på digital verksamhetsutveckling måste genomföras för att effektivisera verksamheten ytterligare och möta behovet av bevisning i en digital miljö. Mot bakgrund av omfattningen av de resurser som krävs för arbete med organiserad brottslighet och komplexa ärenden kommer IT-satsningen att påverka rekryteringar och storleken på personalstocken i kärnverksamheten. Myndighetens utrymme att hantera också andra ärenden kommer att få negativa konsekvenser på verksamhetsresultaten som följd. Planeringen för den digitala verksamhetsutvecklingen och målbild 2020 är i en intensiv fas. Ekobrottsmyndigheten kommer att återkomma med detaljerade beräkningar av investeringsbehov framöver. De redan kända aviseringarna innebär ett behov av en resursförstärkning motsvarande minst 10 miljoner kronor. 8. Ekonomi och förslag till finansiering Ekobrottsmyndigheten fick 2013 ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Övergången till ett nationellt ansvar innebar stora investeringar både i kompetens och i drift genom övertagandet av fler ärenden som åklagarmyndigheten tidigare hanterat. De ökade kostnaderna för det arbetet täcktes i princip av resursförstärkningen regeringen tilldelade i samband med övergången. Kostnader för bl.a. IT och lokaler blev dock högre än förväntat och 2014 använde myndigheten 1% av anslagskrediten. Ett prioriteringsarbete bedrevs för att få en budget i balans och myndigheten avstod från att återbesätta vakanta tjänster och personalen minskade med ca 30 anställda från 592 till 560 anställda. Under 2015 var budgeten åter i balans och återrekryteringar kunde påbörjas. Rekryteringsläget på marknaden var då ett annat, framför allt försvårades rekryteringar av utredare till följd av polisens omorganisation. Detta fick negativa konsekvenser på verksamhetens kvantitativa resultat. Svårigheter att rekrytera i rätt tid medförde att Ekobrottsmyndigheten vid ingången av 2016 hade ett överskott på ca 11 miljoner kronor. 2016 var personalen åter ca 590 anställda. Myndigheten inleder nu ett nödvändigt arbete med en digital verksamhetsutveckling som krävs för att effektivisera verksamheten och säkerställa en god kvalitet. 2017 prognostiseras ett underskott på cirka 10 miljoner kronor. 2017 ökar myndigheten schablonavdraget för lönekostnader, efter hänsyn taget till justeringar för tjänstledigheter eller annan frånvaro, till 5 %. För att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandraganden pågår rekrytering i enlighet med regeringens satsning, motsvarande 10 miljoner för 2017 och 20 miljoner för åren 2018 respektive 2019. Denna satsning sker i dialog med Skatteverket. Medel används till att förstärka personalstyrkan i Stockholmsregionen där inflödet av anmälningar (brottsmisstankar) om grövre skattebrottslighet det senaste året har ökat med 34 %. Myndigheten kommer under planeringsperioden att initiera ett arbete för att undersöka möjligheterna för att minska lokalkostnaderna på sikt. Myndighetens lokalkostnader är idag ca 8 % av den totala budgeten.

12 (13) Ekobrottsmyndighetens yrkanden 2018-2020 sammanfattas i tabellen nedan. Yrkanden (tkr), permanent anslagshöjning 2018 2019 2020 Digital verksamhetsutveckling, inkl. IT-satsning. Permanent anslagsökning. 10 000 Hantering av den grova ekobrottsligheten, bl.a. dubblerad åklagarfunktion och större utredningsresurs. Permanent anslagsökning. 10 000 Summa 20 000 Ekobrottsmyndigheten föreslår följande finansiering för åren 2018-2020 i tabellen nedan. Förslaget inkluderar ovanstående yrkanden. Verksamhetens intäkter (tkr) 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Beräknat 2019 Beräknat 2020 Beräknat Anslag 4:4 636 098 648 449 689 242 702 301 717 440 Avgifter och andra ersättningar 247 250 250 250 250 Summa intäkter 636 345 648 699 689 492 702 551 717 960

13 (13) 8.1. Investeringar i anläggningstillgångar Verksamhetsinvesteringar År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 16 260 4 000 4 000 4 000 4 000 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 5 921 8 760 3 900 1 800 3 050 4 300 Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar 3 062 1 350 4 000 4 000 4 000 4 000 Summa verksamhetsinvesteringar 8 983 26 370 11 900 9 800 11 050 12 300 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 8 728 26 070 11 600 9 500 10 750 12 000 Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) 0 0 0 0 0 0 Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) 255 300 300 300 300 300 Anslag (efter medgivande av regeringen) 0 0 0 0 0 0 Summa finansiering 8 983 26 370 11 900 9 800 11 050 12 300 Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2020 (tkr) Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. IB lån i Riksgäldskontoret 51 620 39 213 49 083 40 180 33 070 27 922 Nyupplåning (+) 6 571 26 070 11 600 9 500 10 750 12 000 Amorteringar (-) -18 978-16 200-20 503-16 610-15 898-14 000 UB lån i Riksgäldskontoret 39 213 49 083 40 180 33 070 27 922 25 922 Beslutad/föreslagen låneram 60 000 50 000 50 000 40 000 35 000 30 000 Ränteutgifter -251-150 100 100 100 100 Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 4 anslag ap.1-19 229-16 350-20 403-16 510-15 798-13 900 Övrig finansiering 8.2. Övriga villkor Räntekontokredit Räntekontokrediten föreslås för budgetåren 2018-2020 vara 10 % av anslaget. Anslagskredit Anslagskrediten föreslås för budgetåren 2018-2020 vara 3 % av anslaget. Låneram Låneramen föreslås för budgetåren 2018-2020 uppgå till 50, 40 respektive 35 miljoner kronor.