Årsredovisning 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
SAMMANFATTNING... 4 VERKSAMHETEN... 7 Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2015... 7 Värdegrund... 7 Vårdöverenskommelsen... 7 Vårdgaranti tillgänglighet... 9 Prestationer... 14 Jämlik vård... 19 Beläggning... 19 Patientsäkerhetsarbetet... 20 Verksamhetens miljöarbete... 25 Verksamhetens säkerhetsarbete... 27 Systematisk återkoppling... 28 PERSONAL...29 Chefsförutsättningar... 31 Sjukfrånvaro... 32 Arbetsmiljö och hälsa... 33 Personalvolym och personalstruktur... 34 Bemanningsföretag... 37 Personalkostnadsanalys... 37 FOUU...38 Utvärderingsenheten... 39 Utbildningsenheten... 39 Strategiska centrumbildningar... 40 Analysenheten... 40 EKONOMI...41 Ekonomiskt resultat... 41 Intäktsutveckling... 42 2 (54)
Kostnadsutveckling... 43 Eget kapital... 47 Investeringar... 47 Åtgärder vid ekonomisk obalans... 49 BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER...50 Bilagor 1. Uppföljning av regionfullmäktiges mål och uppdrag 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden samt vårdens kvalitet 3. Vårdöverenskommelsen uppföljning årsrapport 4. Prestationsredovisning 5. Ledtider akutmottagningarna 3 (54)
Sammanfattning 4 (54) 2016-01-28 Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har under 2015 producerat mer vård än någonsin tidigare till patienter i Göteborgsområdet, Västra Götalandsregionen och nationen. Ökningen är +2,7 % jämfört med budget och +3,9 % jämfört med 2014 och har framför allt skett inom den akuta sjukvården och den högspecialiserade vården. Trots genomförda extrasatsningar för att minska köer och den avsevärt ökade produktionen av vård kvarstår dock köer inom vissa specialiteter. Sjukhuset gör en ekonomisk förlust som uppgår till -122 mnkr (vilket motsvarar 0,8 % av omsättningen) varav -61,5 mnkr var godkänt utnyttjande av eget kapital. Då det finns en takkonstruktion i ersättningen till sjukhusen innebär överproduktion av vård är utförd utan ersättning till ett värde av 174 mnkr. Resultatet är en förbättring i jämförelse med den prognos sjukhuset lämnade i september. Sjukhuset har sedan våren arbetat systematiskt och strukturerat med att minska underskottet genom att genomföra åtgärder med avsikten att sjukhuset ska visa ekonomisk balans i slutet på 2016. Detta resultat bör ses mot de förutsättningar sjukhuset hade inför 2015. Sjukhuset och beställarnämnderna var eniga om att 2015 skulle bli ett krävande år med den ekonomiska ram som tilldelades. Sjukhusets viktigaste resurs är medarbetarna och det förelåg och föreligger en nationell brist av vissa grupper av specialutbildad personal inom bland annat operation, intensivvård, neontaologi och psykiatri förutom den generella svårigheten att bemanna med sjuksköterskor under framför allt sommaren. De ekonomiska ramarna bedömdes också tillsammans med beställarnämnderna vara alltför begränsade för att hela uppdraget inklusive köer skulle kunna genomföras. Resultatet är därför glädjande och baseras på hårt arbete, där i princip alla sjukhusets medarbetare på ett mycket professionellt och lojalt sätt bidragit med särskilda åtgärder under större delen av året. Söktrycket, framför allt inom akutsjukvården, har fortsatt att öka under året, vilket lett till nödvändiga och skärpta prioriteringar som kunnat skötas inom ramen för medicinska prioriteringsförfaranden och den värdegrund sjukhuset fastställt. Effektiviseringar har kunnat accelereras och sjukhuset fortsätter vara det enda universitetssjukhus i Sverige med en positiv produktivitetsutveckling, enligt en jämförande analys genomförd av McKinsey&Co under 2015. I linje med sjukhusets långsiktiga mål har genom nya arbetssätt patientens roll påtagligt kunnat stärkas. Genom bland annat värdebaserad vård, personcentrerat arbetssätt, nytt arbetssätt på operationsavdelning och ändrade rutiner och arbetsfördelning mellan yrkesgrupper på Framtidens vårdavdelning har vården kunnat levereras med patientens uttalade behov som ledstjärna och detta har lett inte bara till förbättrad vårdkvalitet och effektivitet, utan även förbättrad arbetsmiljö inom de områden som omfattas av de nya arbetssätten. För att skapa tydlighet och långsiktighet har sjukhusledningen hållit fast vid de man fastställt tidigare: 1. Akutsjukvård i toppklass 2. Skapa värde för patienterna 3. Ledande universitetssjukhus Alla mål har adresserats med förbättringsaktiviteter som löper från sjukhusledningen till verksamheterna och resulterar i individuella utvecklingsplaner för varje verksamhetsområde. Akutsjukvården har under året fortsatt arbeta intensivt med att förbättra väntetiderna och har också fått välkommet stöd från regionen med resurser. Söktrycket har även under 2015 ökat och trots detta har akutmottagningarna på Mölndals sjukhus, Drottnings Silvias Barn och Ungdomssjukhus och Östra sjukhuset kunnat korta väntetiderna. Under året har också en ny akutmottagning invigts på Östra sjukhuset med stor kapacitet och förutsättningar för effektivare arbetssätt och bättre bemötande. Ytterligare direktinläggningsspår som gör att patienter slipper passera akutmottagningen har införts och tillsammans med bedömningsbilar som hanterar prio 2-3 larm
5 (54) 2016-01-28 kan sjukhuset ge adekvat bedömning och behandling i hemmet och säkerställa att patienten direkt hamnar på rätt vårdnivå. Ambulanssjukvården har ytterligare stärkts och Göteborgsområdet har stadigt goda resultat avseende responstider och adekvat prioritering. Måltalen är trots detta inte uppfyllda avseende Akutsjukvård i toppklass och sjukhusledningen avser att ytterligare stärka arbetet under kommande år för att uppnå nationella mål. Verksamhetsstyrning genom värdebaserad vård har fortsatt under året och fler patientgrupper har startat sitt arbete för att systematiskt kunna arbeta med metoden. Arbetssättet fortsätter vara framgångsrikt med förbättrat fokus på medicinska utfall som har betydelse för patienterna, ökad kostnadseffektivitet och förhöjd produktion som resultat. Under året har en kunskapsorganisation som stödjer införandet av värdebaserad vård byggts upp under ledning av kvalitetsdirektören. I december inleddes arbetet att transparent och externt fortlöpande rapportera medicinska utfall. Arbetssättet har fortsatt röna internationell uppmärksamhet och flera utländska och svenska vårdteam har besökt SU i studiesyfte. Sjukhusdirektören är en ofta anlitad föredragshållare vid internationella konferenser avseende värdestyrning. Ett resultat från den värdebaserade vården som särskilt stöder målet Ledande universitetssjukhus är formeringen av tvärprofessionella arbetsgrupper runt ett sjukdomstillstånd. Här arbetar man med att skapa högkvalitativa vårdprocesser tillsammans med patienterna, men också att säkerställa kontinuerlig förbättring och utforskande av nya metoder och kunskaper. Det har resulterat i nya centrumbildningar under året till exempel Centrum för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) med flera aktörer inom och utanför sjukhuset såsom till exempel primärvården, Angereds Närsjukhus och Astra Zeneca i tillägg till Sahlgrenska akademin och sjukhusets medarbetare. Under 2015 har projektet för Bild och Interventions Centrum (BoIC) har fortsatt följa tids- och ekonomiska planer och den första patienten tas emot enligt plan i maj 2016. Flera organisatoriska anpassningar har genomförts för att säkerställa att de nya faciliteterna blir tillgängliga för regionens behov av integrerad vård på ett professionellt sätt och för rätt förutsättningar för det nya, framtidsbetonade och tvärprofessionella arbetssättet runt svårt sjuka patienter som kräver behandling från flera olika kompetenser som idag är organiserade separat. BoIC kommer att under lång tid framöver verka som en utvecklingsplattform för såväl vård som forskning, utbildning och utveckling för hela regionen. Under året tilldelades VGR genom SU ytterligare förtroende för att för fem år framåt bedriva rikssjukvård inom hjärt- lever- och lungtransplantationer. SU är vidare bland de ledande sjukhusen i Europa beträffande epilepsikirurgi och drivande part i ett europeiskt referensnätverk, European Reference Network=ERN, en modell som EU nu etablerar för högspecialiserad vård på europeisk nivå, I en rad andra verksamheter har vi landet eller t.o.m. norden som upptagningsområde och tar emot externa patienter. Här kan framhållas bland annat oseointegrationer, tetra-hand, tarmsvikt, avancerad barnkirurgi och olika delar av cancerkirurgin. En stor utmaning för kommande år är att med de resurser som står till buds kunna utveckla och stärka dessa verksamheter och samtidigt kunna upprätthålla den högt prioriterade vården beträffande akutsjukvård och imperativ vård, t.ex. cancervård. SU har i samverkan med Sahlgrenska akademin genomfört satsningar för att utveckla och stärka utbildningarna som bedrivs på SU, t.ex. genom att förbättra handledarfunktionen vid verksamhetsförlagda utbildningar. Vidare har verksamheten vid Simulatorcentrum väst expanderat med såväl färdighetsträning som utbildningar, inte minst med inriktning på interprofessionellt lärande. SU är ett attraktivt utbildningssjukhus med höga söktryck och hög ranking ibland annat AT-lakarnas utvärdering av landets sjukhus och ambitionen är att stärka SUs roll som utbildare ytterligare. Trots den positiva utvecklingen 2015 står sjukhuset inför än större utmaningar 2016. Den ekonomiska ramen som fastställts i budget ställer utomordentligt stora krav på professionalitet och
kvalitetsmedvetenhet inom alla sjukhusets verksamheter och innebär att fortsatt arbete med effektiviseringar och produktivitetsökning måste bedrivas för att uppnå och vidmakthålla ekonomi i balans. Det finns inga utrymmen för ytterligare vårdkostnader eller andra externa, oväntade kostnadsökningar. Om ökad vård ska kunna utföras under 2016 måste denna åtföljas av finansiering med full kostnadstäckning. 6 (54)
Verksamheten Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2015 Långsiktiga mål och mätetal Målvärde 2015 2016-01-28 Utfall mars 2015 Utfall augusti 2015 Utfall december 2015 Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen < 6 timmar 8:23 7:56 7:46 timmar timmar timmar Andel patienter som är nöjda med informationen vid 85 % - 70 % 73 % akutbesöket Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad 88 % - 87 % - förstagångsstroke (april) Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade 75 % 76 % 73 % 70 % inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk 9 % - 9,6 (april) 6,5* slutenvård Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 35 % 41 % 64 % 52 % dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl. < 2 500 4 330 3 230 3 311 psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) 0-29 -132-61 Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus 2-4 (2014) - Bibliometriskt index 0,190 - - - Andel sökande per utbildningsplats - Läkare - Sjuksköterska 9,5 7 - - 8,0 5,1 Antal patienter från andra regioner 325 311 311 314 *mätning via Infektionsverktyget, tidigare mätning via PPM VRI Värdegrund Tillsammans för patienten, med patienten Sahlgrenskas värdegrund Arbetet med att införliva den sjukhusgemensamma värdegrunden har 2015 varit fokuserat kring att göra värdegrunden känd för medarbetarna samt möjliggöra för cheferna i organisationen att påbörja dialog kring vad värdegrunden betyder för dem och hur den kan vara ett stöd deras arbete. Enligt medarbetarenkätsundersökningen anger 88 % att de har kunskap och värdegrunden och under hösten har cirka 2500 medarbetare i form av workshops reflekterat kring värdegrunden med sina kollegor. Arbetet med att införliva värdegrunden har gått enligt fastlagd plan och intresset och engagemanget kring frågan i organisationen har varit stort. Värdegrundsarbetet fortsätter under 2016 då fokus kommer att ligga på att ytterligare öka engagemanget kring värdegrundsfrågor samt att involvera patienter i processen. Vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen (VÖK) med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2015 fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i Göteborgsnämnden och Västra nämnden och till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU 7 (54)
region- och rikssjukvård för invånare i VGR, region Halland och riket, det senare enligt rikssjukvårdsavtalet och rikssjukvårdsuppdragen. forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) och finansieras direkt av regionstyrelsen. I VÖK definieras 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i VGR. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år och uppföljning av verksamheten. I VÖK har sjukhuset fått utökad finansiering och uppdrag för följande: Permanent finansiering av utökade uppdrag i vårdöverenskommelse 2013-2014 avseende IVA, basmottagningar beroendeverksamheten, tillgänglighetssatsningar och dietist och kuratorsfunktion vid funktionen Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Ökat med 310 stycken förlossningar Läkemedel och metoder som tidigare har finansierats av HSU Vissa medicinska metoder biobank, robotkirurgi och simulatorcentrum - som tidigare har finansierats av utvecklingsanslag vid HSU. Hyposensbehandlingar (allergivaccinationer) Ljusbehandlingar Övertag av tillnyktringsenheten från Göteborgs stad ACT-team inom Hisingen för ett förbättrat omhändertagande av patienter med psykiatrisk dubbeldiagnos Förbättrad MR diagnostik inom barn- och ungdomssjukvården Bedömningsbilar inom ambulanssjukvården för att underlätta processerna inom akutsjukvården. Finansiering av nya vårdplatser för att minska överbeläggningarna övergår från riktat uppdrag till att ingå i överenskommelsen. Utökning för SUs andel av RF satsning till sjukhusen för att täcka obalanser. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsstyrelsen enligt regionfullmäktiges budget för 2015, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat förbättrad akutsjukvård, förstärkningar psykiatri, genomförande av nya läkemedel och metoder inom ramen för ordnat införande, år 1 och år 2 och särskilt uppdrag för den rättspsykiatriska vården. Regionstyrelsen fattade beslut den 10 december 2013 om regiongemensam produktionsstyrning (RS 2071-2012). Beslutet innebär en koncentration av definierade åtgärder till specifika sjukhus Beslutet innebär att ventrikelcancer koncentreras till SU och att rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus till SU. Vidare överförs ett antal vårdtillfällen för koloncancer och benign kolonsjukdom från SU till Kungälvs sjukhus. Från SU överförs också galloperationer och ljumskbråcksoperationer till Frölunda Specialistsjukhus. Förändringarna har reglerats i särskild tilläggsöverenskommelse till vårdöverenskommelse 2015. 8 (54)
Vårdgaranti tillgänglighet 2016-01-28 Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2014 December December Utfall Antal 2015 2014 2015/2014 Förstabesök 12 891 10 549 2 342 Operation/ Behandling 4 706 3 004 1 702 Antal genomförda förstabesök och operation/behandling 2014-2015 December December Diff Antal Andel 2015 2014 2015/2014 produktionsökning Förstabesök 76 715 75 542 1 173 1,6 Operation/ Behandling 29 829 28 763 1 066 3,7 Tillgänglighet Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 76 % på förstabesök inom hudoch könssjukvård, ortopedi, ögonsjukvård och urologi. Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 48 % på operation inom plastikkirurgi, öron-näsa-hals, allmänkirurgi och hjärtsjukvård Prognos för 2016 Sjukhuset arbetar kontinuerligt för att effektivisera patientomhändertagandet på mottagningar och operation för att kunna ta hand om så många patienter som möjligt inom ramen för villkoren som fastställdes i samband med vårdöverenskommelsen 2015. Detta ledde till ökad vårdproduktion på cirka 4 % på helårsbasis. SU har haft ett rejält ökat inflöde av remisser under året, exempelvis inom BUP där remissinflödet ökade med 30 %. Sjukhuset har skickat patienter till samtliga upphandlade externa vårdgivare som är upphandlade. SU har även i egen regi startat kvällsmottagningar samt en del effektiviseringar såsom uppgiftsväxling för att klara tillgängligheten men detta har inte kunnat möta det ökade remissinflödet. Vid årsskiftet hade 12 891 patienter väntat mer än 60 dagar på förstabesök och 4 706 patienter hade väntat mer än 60 dagar på behandling. Detta har noterats i VÖK i samråd mellan beställarnämnden och SU. Baserat på de ekonomiska ramar som sjukhuset fått för 2016 finns det stor risk att tillgängligheten för göteborgarna framför allt när det gäller länssjukvård kommer att försämras under 2016, eftersom de förutsättningar SU fått inom ramen för VÖK inte motsvarar behovet. 9 (54)
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, december 2014-december 2015 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, december 2014 december 2015. Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan för SU, markeras i diagrammet. Tillgänglighet undersökningar koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2014 December December Utfall Antal Andel december Andel december 2015 2014 2015/2014 2015 2014 Koloskopi 59 122-63 14 % 28 % Gastroskopi 48 53-5 17 % 17 % Antal genomförda koloskopier/gastroskopier 2014-2015 December December Diff Antal Andel 2015 2014 2015/2014 produktionsökning Koloskopi 4 457 4 052 405 10,0 % Gastroskopi 3 448 3 339 109 3,3 % 10 (54)
Antal och andel patienter väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi under året Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Koloskopi 2014 2015 2015 2015 2015 15 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 Totalt 122 114 116 172 124 84 79 173 208 130 54 46 59 Andel väntande över 60 dagar 28 % 26 % 25 % 44 % 32 % 24 % 16 % 30 % 42 % 31 % 15 % 11 % 14 % Dec Jan Feb Mar April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Gastroskopi 2014 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 Totalt 53 54 34 54 33 11 24 67 89 57 52 41 48 Andel väntande över 60 dagar 17 % 19 % 15 % 28 % 16 % 5 % 8 % 21 % 29 % 18 % 21 % 17 % 17 % Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn erbjuds patienterna specialistläkarbesök inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. Målvärde 100 %. Inom allmän kirurgi fick 99 patienter läkarbesök inom garantitiden under december medan två patienter fick vänta totalt 15 dagar på läkarbesök, Inom urologi fick 81 patienter läkarbesök inom garantitiden medan fyra patienter fick vänta mellan 15 och 19 dagar. Inom öron-näsa-hals sjukvård fick 29 patienter vård inom garantitiden och en patient väntade 17 dagar. Inom ortopedi fick en patient vänta 16 dagar. Till de verksamheter som inte nådde garantitiden till 100 % återförs resultatet med krav på förbättring. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin under året. Specialitet dec 14 jan 15 feb 15 mars 15 april 15 maj 15 juni 15 juli 15 aug 15 sep 15 okt 15 nov 15 dec 15 Allmän kirurgi 98% 96% 97% 99% 99% 100% 98% 98% 98% 99% 98% 95% 98% Gynekologi 100% 100% 0% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Hudsjukvård 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 97% 100% 100% 100% 100% 100% Lungmedicin 96% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Urologi 98% 63% 100% 98% 93% 100% 95% 100% 100% 100% 92% 85% 95% Öron-näs-halssjukvård 100% 89% 100% 100% 100% 100% 96% 96% 100% 100% 100% 100% 97% Ortopedi 100% 100% 100% 100% 100% 100% 50% 100% 100% 100% 100% 67% 50% Åtgärdsplan utökad volym avseende tillgänglighet 2015 Sjukhusets tillgänglighetssatsningar för utökad volym 2015 kan delas in i 3 grupper Regional tillgänglighetssatsning, utökad egenproduktion och köpt vård SU-intern satsning med stöd av VÖK 2015 Regionala särskilda satsningar eller förändrad ersättningsform som obesitas, höft- och knäprotes samt koloskopi Regional tillgänglighetssatsning utökad egenproduktion VGR följer sedan 2014 planerad produktion första besök och behandling inom vårdområdena ortopedi, ögon, allmän kirurgi, urologi, hud, handkirurgi, plastikkirurgi, gynekologi och ÖNH. Dessa verksamheter redovisar de största tillgänglighetsproblemen och omfattar sammantaget 91 % av alla väntande till första besök och 85 % av väntande till alla behandlingar. SU rapporterar månadsvis antal utförd vård och antal väntande i jämförelse med plan per vårdområden i Produktions- och Kapacitetsplanering (PK). 11 (54)
Första besök vårdområden som mäts inom PK, plan, utfall och ack avvikelse 2015 Not. Planerad produktion avser både basvolym och tillägg. Den negativa avvikelsen återfinns inom ÖNH. Behandling vårdområden som mäts inom PK, plan, utfall och ack avvikelse 2015 Not. Följande diagnosområden mäts: ledprotes, ryggkirurgi, övrig kirurgi ortoped, urologi, handkirurgi, plastikkirurgi, katarakter, övrig ögonkirurgi, gynekologi och ÖNH. Plan avser basvolym och tillägg. Ökningen under hösten 2015 återfinns huvudsakligen inom ögonsjukvården men även ortopedin, övrig kirurgi, allmän kirurgi, urologi och handkirurgi redovisar en ökad produktion. För respektive vårdområde har en basvolym fastställts vilken ingår och finansieras genom grunduppdraget i VÖK. Utifrån beslut i regionstyrelsen 2013 att tillgänglighetssatsningar ska göras på sjukhusen inom VGR har vissa vårdområden fått tilläggsuppdrag. För att få ersättning för tillgänglighetssatsningarna ska först fastställd basvolym inom VÖK vara utförd. SUs tilldelade regionala tillgänglighetssatsningar, utökad egenproduktion, omfattar 5 400 första besök och 1800 behandlingar/operationer inom givna områden. Budgeterat värde för 2015 uppgår till cirka 72 mnkr. Sammanlagt har SU utfört knappt 5 700 första besök och 1 773 operationer utöver fastställd basvolym till ett ekonomiskt värde på knappt 80 mnkr. Under 2015 fattades beslut om att även ersätta kataraktoperationer utöver basvolym. Utfallet blev 726 som ersatts med 3,5 mnkr. Allmän kirurgi är ett område med växande köer trots en markant ökad produktion både inom första besök och behandling. Operationssalar på andra vårdinrättningar har utnyttjats när det är möjligt och kirurgi, Östra sjukhuset har även ett gott samarbete med Alingsås sjukhus. Efter sommaren har 15 remisser i veckan kunnat skickas dit, och från årsskiftet kommer, på initiativ från Alingsås, 25 remisser att kunna skickas per vecka. 12 (54)
Regional tillgänglighetssatsning köpt vård Ortopedi och ögonsjukvården har störst problem med tillgänglighet och har genom regionens tillgänglighetsavtal anlitat externa vårdgivare som ett led i att minska antal väntande, se tabell nedan. Avvikelsen mellan tilldelad och skickad volym för ortopedibesök är kopplad till ett avtal där volymen inte stämmer överens med behovet, eftersom den avtalade volymen är betydligt större. I de fall där patient åberopar sin vårdgaranti använder sig SU i möjligaste mån av andra landstings sjukhus och avtal med externa vårdgivare. Under hösten direktupphandlades även hud förstabesök då avtalad leverantör inte kunnat ta emot patienter i önskad omfattning. Beviljad volym externa köp Skickade betalningsförbindelser minus returer Returer Ortopedi besök 1 780 897 100 Ortopedi behandling 419 505 38 Ögon besök 6 056 5 004 179 Ögon katarakt 3 288 3 502 124 Ögon YAG laser 470 255 11 Hud 1 082 1 082 0 Kärl-Thorax besök 176 176 0 Kärl-Thorax behandling 123 123 0 Summa 13 394 11 544 452 SU-intern tillgänglighetssatsning med stöd av VÖK 2015 SU planerade med stöd av Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna Göteborg, Väster och SU ett antal satsningar för att öka tillgängligheten till vård 2015 inom de mest angelägna områdena. Samtliga tillgänglighetssatsningar är beslutade volymer utöver 2011 års produktion, fastställd basvolym. SU satsar ytterligare 14 mnkr utöver budget och sammantaget har satsningen ett planerat ekonomiskt värde på 60 mnkr och omfattar: 8 800 öppenvårdsbesök, t.ex. BUP, läkarbesök, sjukvårdande behandlingar, barnlogopedi, ögonsjukvård, hjärtsjukvård, onkologi, reumatologi, gynekologi och reproduktionsmedicin 500 behandlingar/operationer benign tumörkirurgi, allmän kirurgi, ÖNH, neurokirurgi 15 570 medicinska undersökningar, t.ex. radiologi, MR, datortomografi, ultraljud, patologi analyser, klinisk fysiologi ultraljud av hjärta och vener, gastroskopi både vuxna och barn, ögonbottenfotografering förstärkt primärjourslinje akutsjukvård psykiatri, särskild satsning på strålbehandling samt ögondiabetesvård Flera av satsningarna startade redan under 2013 med gott resultat. Utöver fastställd basvolym utförde verksamheterna under perioden 2015: 8 953 besök, 468 behandlingar/operationer och 28 545 medicinska undersökningar. Verksamheterna ersätts efter utförd vård upp till budgetnivå och det ekonomiska värdet uppgår till 45,4 mnkr 75 % av helårssatsningen. Det lägre utfallet är ett resultat av att vissa planerade operationsvolymer omprioriterades under året. Om verksamheterna skulle prestationsersatts för all volym utöver plan ökar det ekonomiska värdet med 37 mnkr. Obesitas - Förändrad ersättningsmodell/finansiering Enligt beslut i regionstyrelsen (RS) december 2013 samlas all volym och ersättning kopplad till obesitasvård till RS. Ny basvolym utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi vilken för SU var 285 operationer. Sjukhuset prestationsersätts för utförd produktion, budgeterat värde knappt 19 mnkr. 13 (54)
SU har utfört 254 obesitasoperationer vilket är 89 % av helårsplanen och i nivå med föregående år. Under 2014 startades ett utvecklingsprojekt att även operera barn. Område 1 har utfört 8 obesitasoperationer under perioden 2015. Under hösten 2015 beslutades, i en tilläggsöverenskommelse, att en omföring av kirurgisk vård skulle ske i regionen. 40 obesitasoperationer togs över av SU och 65 gall- och bråckoperationer fördes över från SU till Frölunda Specialistsjukhus (FSS). Förändringen har påbörjats, kirurgin på Östra sjukhuset har minskat volymen bråck- och galloperationer med 50 jämfört med föregående år. Verksamheten har däremot inte kunnat öka motsvarade obesitaskirurgi under 2015 eftersom antalet akuta operationer ökat och det skett en förskjutning till mer komplicerad och tyngre kirurgi. Koloskopier Utökad regional tillgänglighetssatsning 2015 SU tilldelades en tillgänglighetssatsning för att utföra 1 395 koloskopier under 2015 utöver basvolym. Basvolymen är sedan tidigare fastställd 3 773 och utgår från 2012 års faktiska produktion i egen regi. SU ersätts per extra utförd koloskopi, totalt budgeterat värde 5,5 mnkr. Satsningen har fallit väl ut och är genomförd med 1 575 koloskopier utöver basvolym. 2013 utfördes 301 koloskopier och 2014 utfördes 1 150 koloskopier utöver basvolym. Gastroskopier För att möta det ökade behovet har SU sedan 2014 en intern tillgänglighetssatsning. Sammantaget utförde SU 5 897 gastroskopier, vilket är i strax över föregående års produktion (5 795). Prestationer Totalt för perioden januari-december 2015 var SUs utförda vård 3,9 % högre än 2014 års utfall och 2,7 % högre än budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-vgr patienter. Perioden totalt Utfall 2015/Utfall 2014 Diff utfall 15 - budget Kategori Förändring Antal/% 15 Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % 2015 2015 2014 VGR 213 778 210 457 206 115 7 355 3,7 % 3 321 1,6 % Övriga 18 387 15 561 17 418 1 277 5,6 % 2 826 18,2 % SU Totalt 232 165 226 018 223 533 8 632 3,9 % 6 147 2,7 % NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Den oplanerade vården har ökat inom både sluten och öppen vård i jämförelse med föregående år. Ökningen kan till stor del hänföras till akutmottagningarna, där antalet inkommande patienter varit 3 % fler än 2014. Akutmottagningarnas genomsnittliga antal besök per dag har under 2015 varit 544 (528 föregående år). December blev en enskilt lugn månad, antagligen på grund av det milda vädret som bidrog till minskade infektioner och olyckor. Den totala ökningen av antalet patienter som söker akut vård har påverkan på flera verksamheter i både sluten och öppen vård. 14 (54)
Källa: Cognos RDB Sjukhus Den oplanerade slutenvården ökade med 4,6 % medan den planerade slutenvården minskade med 4,8 %. Ökningen av den oplanerade slutenvården är en direkt effekt av det höga inflödet av patienter till akutmottagningarna. Minskningen av den planerade slutenvården är en effekt av akutinflödet samt önskvärd överföring från sluten till öppen vård. +2 292-1 688 Not:*Avslutade samt pågående vtf Källa: Cognos RDB Sjukhus Behovet av akuta operationer har varit stort inom flera verksamheter, bland annat inom neurosjukvård, kirurgi, barnkirurgi och transplantation. Speciellt inom de kirurgiska verksamheterna har omprioriteringar gjorts dels för att möta det ökade behovet av akuta operationer, dels i syfte att utföra kirurgi av cancerpatienter i rätt tid. Omprioriteringen har inneburit att planerade operationer fått köställas bland annat inom gynekologi, neurokirurgi, kardiologi, öron- näsa- halssjukvård samt plastikkirurgi. Viss planerad vård får också stå tillbaka på grund av rekryteringsproblem av specialistsjuksköterskor, t.ex. inom barnsjukvård och röntgen, specialistkompetenta läkare inom t.ex. psykiatri och laboratoriemedicin samt vårdadministratörer. Inom öppenvården ökade både den planerade och oplanerade vården med 4,2 % respektive 4,6 %. Till följd av det höga antalet patienter som söker akut vård ökar också behovet av uppföljningsbesök. En annan väsentlig faktor för ökningen i öppenvården är antalet inkomna remisser. 15 (54)
Källa: Cognos RDB Sjukhus Mellan 2013 och 2015 har antalet sjukvårdskontakter för asylsökande och papperslösa ökat med 121 % inom öppenvården och 99 % inom slutenvården i relativa tal. Dessa kontakter utgjorde knappt 1 % av total vårdproduktion. Källa: Cognos RDB Sjukhus Totalt inkomna remisser ökade i förhållande till föregående år med 3 %, vilket motsvarar 6 066 remisser. Andelen omhändertagna remisser ökade med 9 %, vilket motsvarar 11 056 st. Vidarebefordrade remisser minskade med 9 %, vilket motsvarar 4 990. Ökningen av remisser kan härledas till patienter från SUs upptagningsområde. Remisser från övriga regioner och landsting minskade med 2 % (148) jämfört med samma period 2014. Av utomlänsremisserna kom 61 % från Halland. Remisserna från Halland ökade med 6 % i förhållande till samma period föregående år. Verksamheter med störst ökning av inkomna remisser Antal remisser - VO med 2015 2014 2015-2014 störst ökning Barn o Ungdomspsykiatri 5 029 3 798 1 231 32% Hudsjukvård 17 172 16 218 954 6% Kvinnosjukvård 6 852 6 115 737 12% Barnkirurgi 3 197 2 680 517 19% Infektion 2 576 2 252 324 14% Kirurgi Sahlgrenska 4 986 4 665 321 7% Handkirurgi 3 575 3 292 283 9% BarnNeuroHab 2 457 2 219 238 11% Öronsjukvård 12 921 12 695 226 2% Geriatrik Mölndal 3 650 3 430 220 6% Not: Internremisser, ekonomiska betalningsförbindelser (BF) samt konsultremisser (KO) exkluderade 16 (54)
Många verksamheter har haft ett ökat remissinflöde jämfört med föregående år. I tabellen ovan visas de verksamheter som haft störst nominell ökning. Även den cancergenetiska mottagningen har haft ett ökat inflöde. Ett ökat remissinflöde samt en produktion som inte klarar att kompensera för denna ökning kan leda till att antalet väntande patienter till ett förstabesök kommer att öka. För mer information se under avsnittet om tillgänglighet. Utförda prestationer och ekonomiskt utfall jämförelse mot budget och föregående år per område Utförda prestationer och ekonomiskt utfall jämf budget och fg år Avvikelse ack, ekonomiskt utfall Källa: Cognos Ekonomidata samt RDB Sjukhus Varav löner, sociala avg, inhyrd personal 2015 Varav läkemedel Avvikelse sammanvägt prestationstal % 2015/2014 Förändring sammanvägt prestationstal jämf fg år % Område 1-105,8-117,8 2,7 0,9 1,7 Område 2 4,6-26,0-2,3-0,4 3,9 Område 3-40,5-37,8-11,5 2,9 2,6 Område 4 35,5 20,2 27,8-1,3 2,9 Område 5-11,6-15,3-4,0 8,8 5,0 Område 6-58,5-52,2-54,9 4,6 1,8 Sjukhusgemensamt 115,4 117,0-2,2 Resultat -60,9-111,9-44,4 2,7% 3,9% Somatisk slutenvård Totalt sett når inte slutenvårdsproduktionen upp till budgeterade nivåer. En väsentlig anledning är att vården mer styr mot öppna vårdformer och många avancerade behandlingar nu genomförs inom öppen vård, t.ex. inom barnonkologi, kardiologi och neurosjukvård. Till 2016 kommer slutenvårdsbudgeten justeras ned med 2 500 vårdtillfällen samt med 3 400 vårddagar som istället budgeteras som läkarbesök. En annan orsak till den sjunkande slutenvårdsproduktionen är den aktiva styrningen som görs för att parera det akuta flödet. Det finns också ett ökat behov av isoleringsplatser bland annat beroende på högre antibiotikaresistens, vilket leder till att vissa vårdplatser inte kan hållas disponibla, t.ex. kan rum med två vårdplatser bara nyttja en vårdplats. Antalet medicinskt utskrivningsklara patienter som genererar vårddygn har liksom föregående år varit högt. Under 2015 var sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter under 42 791 dagar (varav 3 024 psykiatri), vilket i genomsnitt motsvarar 117 vårdplatser (varav 8 psykiatri). Ökningen mot föregående år var 5 %. Medelvårdtiderna påverkas negativt och annan planerad vård får stå tillbaka Under 2015 utfördes 354 transplantationer, mot 324 föregående år, vilket motsvarar en ökning med 9 %. Den största ökningen har skett av njurtransplantationer från 132 till 177 (34 %). Antal hjärttransplantationer minskade från 37 till 35 i jämförelse med samma period föregående år. Transplantationsverksamhetens variation i produktionen beror på tillgången till organ, sett över längre tid har flera metoder utvecklats för att tillvarata fler organ, så variationen består men på en högre nivå. Av rikets 764 transplanterade organ 2015 bidrog SU med 371 (48,6 %). Motsvarande andel föregående år var 41,6 %. Somatisk öppenvård Antalet sjukvårdande behandlingar ökade mycket mot föregående år medan antalet läkarbesök minskade. Denna ökning skedde generellt över sjukhuset som en medveten riktning i verksamheternas utveckling av vården. Ökningen kan förklaras av främst två orsaker. En del är växling av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier som praktiseras inom många verksamheter för 17 (54)
att möta nya behov, t.ex. inrättade barnakuten en sjuksköterskemottagning där barn med lindriga besvär omhändertas för att minska ledtiderna och kunna hantera ett ökat söktryck. Inom barnsjukvården anställdes också två farmaceuter för att överföra en del av läkemedelsberedningen från sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen och hjärtavdelning 323. För sjuksköterskorna innebär förändringen avlastning och därmed mer tid för patientnära arbete. En del är nya operationstekniker och behandlingsmetoder som gör det möjligt att flytta från sluten till öppen vård. Ny effektiv läkemedelsbehandling är möjlig att utföra i öppen vård, t.ex. inom neurosjukvård och reumatologi. Antalet förlossningar 2015 var 10 004, (9 964 föregående år) vilket är lägre än prognosen. Fler antal kvinnor har valt att föda på andra sjukhus i regionen och i Halland, främst Varberg. Under året valde 400 (372 föregående år) kvinnor att förlösas i Varberg. En del av avvikelsen mot prognosen beror på att 44 kvinnor har blivit hänvisade till andra enheter på grund av platsbrist på neonatalavdelningen. Vuxenpsykiatri Slutenvård psykiatri mäts i antal vårddagar. Under 2015 var antalet vårddagar 4 % högre än föregående års utfall. Även i jämförelse med budgeterade volymer var det en positiv avvikelse för antalet vårdagar med 2 %. Totalt antal besök var 4 % högre än utfallet 2014 men 8 % lägre än budgeterade volymer. En stor orsak till den negativa budgetavvikelsen är att telefonkontakter som ersätter ett öppenvårdsbesök inte ännu räknas som produktion enligt regionens anvisningar. Cirka 19 000 sådana telefonkontakter utfördes 2015, vilket är en önskvärd utveckling för såväl patienterna som för sjukhuset. I övrigt arbetar verksamheten med en planerad förändring av bemanningsstrukturen inom vissa öppenvårdsenheter och flera vakanser är under tillsättning. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Antalet vårdtillfällen inom BUP var 28 % fler jämfört med föregående år. Dock minskade antalet vårddagar med 8 % jämfört med samma period 2014. BUPs slutenvård har inte haft lika många patienter med långa vårdtider som tidigare år. Även om patienterna inte varit inlagda lika länge som tidigare år ser man dock en trend i verksamheten att patienterna är mer vårdtunga och utåtagerande. Anorexiverksamheten har arbetat med att individanpassa vårdprogrammet efter patienternas behov eftersom en del patienter behöver kortare och några längre vårdtider. Tidigare användes fasta tolvveckorsprogram. Satsning har också gjorts på DBT-teamet (Dialektisk Beteende Terapi) i syfte att stödja patienter som krävt mycket slutenvård att klara sig bättre i öppenvården. BUP har likt all annan verksamhet tagit emot ett större antal asylsökande än tidigare. 268 patienter vårdades 2015 inom öppen- och sluten vård mot 92 föregående år. En ökning med 191 % (176). Öppenvårdsbesöken inom BUP har totalt ökat med 7 % mot föregående år och var 16 % över budgeterad nivå. Detta beror på ett ökat söktryck och fler remisser. Ökningen inom öppenvård består främst av patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Koncentration av ventrikel- och rektalcancer enligt regionstyrelsens beslut I regionstyrelsens beslut 10 december 2013 framgår att ventrikelcanceroperationer ska koncentreras till SU. Beslutet innebär en planerad ökning med 18 patienter till SU. Förändringen är genomförd och SU har utfört 16 operationer av de 18 planerade under 2015. Även operationer av rektalcancer ska enligt regionstyrelsens beslut koncentreras till fyra utbudspunkter inom VGR; NÄL, SkaS, SÄS och Östra sjukhuset. För SU innebar det en växling av kirurgisk vård med Kungälvs sjukhus, där SU tar emot 20 rektalcancerpatienter och lämnar ifrån 18 (54)
sig motsvarande volym inom annan kolonkirurgi. Förändringen är påbörjad och jämfört föregående år har antalet rektalcanceroperationer ökat med 8 st. Jämlik vård Samtliga områden arbetar aktivt med frågan om jämlik vård. Det finns en mängd olika aktiviteter som har rapporterats från respektive område, exempel på aktiviteter redovisas nedan. Dialogmöten avseende religion och intensivvård med företrädare från olika religiösa inriktningar. Flera enheter arbetar med HBTQ-certifiering Klinisk kemi arbetar aktivt för att skapa köns- och åldersrelaterade referensområden för patienternas analyser Statistik och resultat från kvalitetsregister redovisas könsuppdelad för att kunna identifiera snedfördelningar och ta fram åtgärdsplaner, t.ex. inom ortopedin och ögonsjukvården Ett väl genomarbetat skattningsinstrument används för att utjämna könsskillnader inom kataraktprocessen, detta är en uppföljning av tidigare genomförd genusanalys 2013. I SUs utvecklingsplan ingår jämlikhet som en del i sjukhusets uppdrag och som långsiktigt mål anges vi arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande SUs likabehandlingsplan 2013-2015 - Sjukhuset arbetar tillsammans med andra förvaltningar i regionen för att skapa ett standardiserat patientinformationsmaterial så att patienter i VGR får samma information. Informationen finns översatt på nio språk Sjukhuset har börjat använda bildstöd i kallelser till patienterna Information i bildform utvecklas för de patienter som har svårigheter att ta till sig verbal information, t.ex. tobaksfri i samband med operation, det handlar om alkohol och din hälsa, preoperativ information för barn Aktivt arbete för att nå patientgrupper som tidigare varit svåra att nå pågår, t.ex. att använda patientwiki. Patientwiki är en webbplats som ger patienterna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter inom vården till andra patienter och till verksamheterna. Samarbete har påbörjats med Integrationscentrum i Göteborgs stad för information till nyanlända SU-gemensamma rutiner har tagits fram gällande assistanshundar, könsbyte samt barn som anhörig. Verksamheterna har fortsatt arbetet med implementering av Barn som anhörig (HSL 2g) Ett regionalt seminarium har genomförts i syfte att öka kunskapen om patientdelaktighet och ökad förståelse för informationsöverföring till patienterna (hälsolitteracitet). En arbetsgrupp med representanter från samtliga områden har med anledning av den rådande flyktingsituationen bildats på sjukhuset. Syftet är att kunna ta hand om aktuella frågor på ett snabbt och ändamålsenligt sätt, både inom och utanför sjukhuset, för att säkerställa jämlik vård även för denna patientgrupp Beläggning Antalet överbeläggningar per 100 vårdplatser var under året i genomsnitt 3,8 för somatisk vård och för psykiatrisk vård 1,6, ett genomsnittsvärde var 3,2. Jämfört med 2014 är det väsentligen oförändrat, dock ses en viss minskning över året. Som tidigare är det högsta antalet överbeläggningar i samband med jul-, nyår- och sommarledigheter, dock har bland annat ett förbättrat samarbete med kommunerna bidragit till en bättre situation än under föregående år. 19 (54)
Andel utlokaliserade December 2014 - December 2015 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Psykiatri utlokaliseringar Somatik utlokaliseringar Andelen utlokaliserade patienter, dvs. patienter som vårdas på en närliggande avdelning då patientens hemavdelning är fullbelagd, var i genomsnitt 0,6 % jämfört med genomsnittssiffran för 2014 på 0,5 %. Under 2015 var antalet utlokaliserade patienter högst under infektionssäsongen i januari-februari. Ett ökat samarbete mellan avdelningarna kan vara orsaken till dessa utfall, dvs. minskade överbeläggningar och i princip oförändrat antal utlokaliserade patienter. Patientsäkerhetsarbetet Ett robust lärande och återkopplande avvikelsehanteringsarbete är en av grundstenarna för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Under 2015 ser vi att antalet avvikelser rapporterade i MedControl Pro (MCP), som är vårt avvikelsehanteringssystem, ökade vilket betyder att medarbetarnas engagemang i att anmäla avvikelser har ökat. I tabellen nedan ser vi antal lex Maria, IVO-enskilda anmälningar, anmälningar till patientförsäkringen, antal avvikelser och klagomål i MCP samt antal ärenden i patientnämnden. 20 (54)
Antal registrerade patientärenden 2015 Lex Maria Kvinnor Män Övrigt IVO Enskilda anmälningar Kvinnor Män Övrigt 2016-01-28 2011 2012 2013 2014 2015 85 108 117 95 129 42 36 55 53 65 41 68 57 40 60 2 4 5 2 4 224 121 101 2 368 194 173 1 263 162 100 1 381 211 168 2 317 178 138 1 LÖF (Patientförsäkring) 702 747 689 689 779 Övriga ärenden Exp. för patientärenden Journalförstöring Kvinnor Män Övrigt 82 121 143 141 150 13 6 7 - Avvikelser i MCP 19 458 21 089 18 200 19 813 22 536 Klagomål i MCP 1 124 1243 1 445 1 455 1 962 Patientnämnden 993 1 113 1 194 1 299 1 577 41 22 19 18 10 8-24 14 10-19 14 5 - I arbetet med lex Maria görs alltid en händelseanalys där patienten/närstående är delaktig. Denna systematiska genomgång leder alltid till en åtgärdsplan med en del aktiviteter för att förbättra patientsäkerheten och förebygga att liknande händelser upprepas. Samtliga lex Maria-anmälningar följs upp av chefläkare efter 6 månader för att säkerställa att verksamheterna följer upp och genomför åtgärdsplaner. Enskilda klagomål till IVO har minskat vilket kan vara ett tecken på att flera klagomål hanteras i verksamheterna. Patientsäkerhetsaspekten beaktas systematiskt vid verksamhetsförändringar av olika slag, t.ex. görs riskbedömningar ur patientperspektiv. Under året genomfördes en patientsäkerhetskulturmätning som visade att medarbetarna på SU eftersträvade bättre fokus på avvikelsehantering och återkoppling. Chefläkarna arbetar med att ta fram en sjukhusövergripande handlingsplan för att utifrån anmälda avvikelser/klagomål skapa en lärandeorganisation kring patientsäkerhet och kvalitet. Nedan redovisas exempel på arbeten som genomförts under året i syfte att öka kvalitet och patientsäkerhet. Kvalitetshöjande insatser Fortsatt införande av värdebaserad vård (se sid. 23). Café i entré, innebär att intervjuer görs med patienter/anhöriga i direkt anslutning till deras besök på sjukhuset. I arbetet används öppna frågor och patienten får utveckla sina tankar och funderingar för att därifrån identifiera förbättringsförslag som senare blir kopplade till aktiviteter för att bland annat höja patientdelaktigheten. Lärplattformen, är en webbaserad utbildningsplattform som används av flera verksamheter. Fördelen med Lärplattformen är att medarbetarna kan ta del av olika utbildningar när de har möjlighet, t.ex. har en utbildning gällande läkemedelshantering och strålskydd lagts upp under året. Omfattande informationsinsatser gällande journal på nätet och ny patientlag Fler avdelningar arbetar enligt metoden personcentrerad vård. Sjukhusövergripande värdegrundsarbete (se sid. 7 värdegrund) 21 (54)
Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete med bland annat samtalsutbildningar. Kvalitetsdagarna anordnades 3-4 mars med temat Patienten som partner där medarbetarna fick ta del av de bästa förbättringsarbeten som genomfördes på SU under senaste året. Dessa presentationer kompletterades med en föreläsning av patient och anhörig med fokus på delaktighet. Hälso- och sjukvårdsministern besökte kvalitetsdagarna och deltog i en debatt gällande patientdelaktighet. Fortsatt logistikerstöd till verksamheterna avseende produktionsplanering. Patientsäkerhetsarbete Systematiskt arbete med patientsäkerhetsronder där chefläkare går igenom verksamheternas patientsäkerhetsarbete. Arbete med breddinförande av Infektionsverktyget. Detta är ett webbaserat verktyg där orsaken till infektionen registreras varje gång en patient får antibiotika. På det sättet kan man kontinuerligt följa upp bland annat VRI. Utbildningar i kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation). Genom att använda sig av en struktur för hur kommunikation och informationsöverföring sker minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. NITHA - nationellt IT-verktyg för händelseanalyser har införts på SU. Syftet är att samla ihop samtliga händelseanalyser i ett IT-verktyg och på så sätt skapa en kunskapsbank. Under 2015 påbörjades 121 händelseanalyser i NITHA. Fem omfattande riskanalyser med fokus på patientsäkerhet har genomförts samt en sjukhusövergripande händelseanalys gällande kommunikationsstörningar. Verksamheterna genomför markörbaserad journalgranskning, detta är en systematisk journalgranskning med syfte att identifiera och förebygga vårdskador Fortsatt arbete med de mest sjuka äldre. En arbetsgrupp på sjukhuset med representanter från samtliga sjukhustomter arbetar för att förbättra vården för denna växande grupp patienter. SU deltar i temagrupp Äldre med syfte att genom samverkan med kommunen och primärvården förbättra förutsättningarna för omhändertagande av denna patientgrupp. Punktprevalensmätningar har genomförts inom VRI, trycksår och basala hygienrutiner och klädregler. Verksamheterna arbetar med egenkontroll genom Kvalitetsbarometern som är ett ledningssystem som följer 16 prioriterade kvalitets- och patientsäkerhetsparametrar 22 (54)
Värdebaserad vård Under våren 2015 har sjukhuset fortsatt med införandet av värdebaserad vård till flera patientgrupper samtidigt som SU byggt upp organisationen för att kunna ge kunskapsstöd vid det fortsatta införandet. De verksamhetsområden som har bedrivit två patientgrupper har nu självständiga verksamhetsutvecklare som kan fortsätta införandet av värdebaserad vård med reducerat stöd från Värdekontoret. Med start från våren 2016 kommer antalet patientgrupper att dubbleras. Värdebaserad vård, med fokus på att förbättra resultaten för patienterna, är ett långsiktigt arbete men redan nu ser SU en del positiva trender i uppmätta resultat. Dessa kommer att följas noggrant av verksamheterna framöver. Följande verksamheter leder arbetet med värdebaserad vård inom sina patientgrupper: barnneurologi, barnpsykiatri och habilitering, kvinnosjukvård - område 1 psykiatri Affektiva område 2 ortopedi och geriatrik område 3 reumatologi och infektion område 4 onkologi, urologi, plastik och kirurgi område 5 geriatrik, lungmedicin och allergologi område 6 Följande verksamheter är delvis involverade i arbetet med värdebaserad vård: barnoperation, an/op/iva/barnröntgen/fysiologi område 1 medicin, geriatrik, akutmottagning område 2 arbetsterapi och fysioterapi, an/op/iva, medicin och akutmottagning område 3 klinisk kemi, klinisk patologi och genetik, radiologi område 4 an/op/iva, öron-, näs- och hals område 5 medicin område 6 Nedan redovisas några exempel på förbättringar inom patientgrupperna: 1. Osteoporos antalet patienter som diagnostiserats med benskörhet och får läkemedelsbehandling för att förebygga frakturer har ökat rejält i jämförelse med 2014. 2. Normalförlossning färre antal akuta kejsarsnitt. Andelen mödrar med stora blödningar i samband med förlossning har minskat. 3. Psykiatri andel patienter med sysselsättningsgrad över 50 % har stigit jämfört med 2014. 4. Ortopedi, höftproteser kortare väntetid för operation, kortare vårdtid, reducerat antal patienter med oönskade händelser (blodtransfusion, infektion, fall, urinvägsinfektion, trycksår), mediankostnad per patient reducerad. 5. Prostatacancer reducerad vårdtid efter robotassisterad operation, reducerat antal återinläggningar inom 30 dagar efter operation. De positiva erfarenheter som upplevs av de grupper som startat med värdebaserad vård förutom mätbara resultat är ökad patientdelaktighet, ökat engagemang från olika professioner, ökat samarbete inom verksamheten, bättre kommunikation, bättre fokus på patienten och bättre fokus på resultaten samt ökat samarbete mellan olika verksamhetsområden på sjukhuset. Strategiskt läkemedelsarbete Strategiska Rådet för Läkemedelsfrågor (SRL) består av experter från Läkemedelsenheten, chefläkare, ekonom och en läkemedelsansvarig läkare från varje område. SRL ger stöd för ett decentraliserat ansvar för läkemedelsfrågor på SU. För en ökad patientsäkerhet avseende läkemedel har SRL formulerat ett antal mätetal i linje med de övergripande målen på SU. Mätetalen fokuserar bland annat på efterlevnad till rutiner som rör läkemedelshantering och genomförandet av läkemedelsberättelser. Mätetalen följs upp på 23 (54)
områdesnivå i strategiska rådet och på verksamhetsnivå i områdesvisa läkemedelsgrupper. Utfallen publiceras löpande på Läkemedelshemsidan. Genomförda läkemedelsberättelser till alla inneliggande patienter ökade från 19 % i januari till 24 % i augusti 2015 (decemberdata tyvärr försenade inför årsrapportering). Under kommande år återstår arbete på verksamhetsnivå för att öka antalet läkemedelsberättelser. Målsättningen ligger enligt regional medicinsk riktlinje på 100 %. Jämförelsevis noteras en genomförandegrad om 44 % för alla utskrivna patienter över 75 år. Sjukhusapoteket VGR/SU stödjer verksamheterna inom SU till följsamhet avseende läkemedelshanteringsrutiner och ger utbildningar av olika slag för ett rationellt, kostnadseffektivt och patientsäkert läkemedelsanvändande. Under 2015 har 140 utbildningstimmar hållits inom SU, både avdelningsförlagda, i aula eller på Kliniskt träningscenter rörande olika teman som t.ex. följsamhet till det regionalt rekommenderade läkemedelssortimentet, praktisk läkemedelshantering som iordningsställande av antibiotika, utbildningar rörande lämpliga läkemedel till äldre, och rörande sömn- och narkotiska läkemedel. En webbutbildning om läkemedelshantering enligt SOSFS 2000:1, som riktar sig till sjuksköterskor och läkare, har tagits fram och presenteras på Lärplattformen från januari 2016. Under året har ett samarbete mellan kvalitetsansvarig apotekare och chefläkare etablerats. Kvalitetsansvarig apotekare kommer framöver förstärka händelseanalysteamen i de fall en avvikelse inträffat som rör felaktig läkemedelshantering. Kvalitetsansvariga apotekare finns även i de fall tillgängliga som en resurs för enhetschefer och kvalitetsansvariga inom berörd verksamhet avseende utbildningar för att undvika upprepning. Genomförandet av sortimentsanalyser i de patientnära lagren på enhetsnivå är en del av Sjukhusapotekets rutinarbete som styr in enheters läkemedelsanvändning till det av regionalt sjukhusapotek definierat sortiment. Det borgar för en säker tillförsel av beställda läkemedel och minskar även enheters läkemedelskostnader. Sjukhusapoteket har under 2015 genomförde under 2015 analyser vid 87 prioriterade enheter. Under året har SRL fortsatt samverka med Sjukhus-Strama. I arbetet har bland annat fortsatt utbildning av kontaktläkare för Infektionsverktyget bedrivits. Inom klinisk farmakologi har patientsäkerhetsprojekt drivits för att ta fram blandbarhetsdata för vanligt förekommande intravenösa läkemedel. Totalt finns nu lathundar för sju läkemedelsintensiva verksamheter inom SU som rutiner i Barium. Från januari 2016 kommer en tjänst för sakkunnig apotekare inom blandbarhet inrättas för att i förvaltningsform ta arbetet vidare till förmån för hela regionen. En blandbarhetsdatabas har tagits fram i samarbete med VGR IT och kommer lanseras under början av 2016. Detta kommer innebära att vårdpersonal snabbt kan söka fram blandbarhetsdata för säker samadministrering av läkemedel. För en ökad patientsäkerhet har iordningsställande farmaceuter introducerats i vårdmiljö på barn-iva och inom barnkardiologin sedan höstterminen 2015. Detta har rapporterats ge en bättre arbetsmiljö för berörda sjuksköterskor och en positiv trend rapporteras vad gäller förekomst av läkemedelsavvikelser. Förberedande arbete har startat för att genomföra lokalt införandeprojekt avseende automatiserad slutenvårdsdos. Slutenvårdsdos förväntas ge ytterligare avlastning för särskilt sjuksköterskor avseende iordningsställande och utdelning av läkemedel. Dessutom väntas en säkrare läkemedelshantering i form av bättre patientindividuell märkning av doser och ett minskat behov av manuella byten till likvärdiga läkemedel än de ordinerade när dessa avviker från definierat sortiment. 24 (54)
Verksamhetens miljöarbete Regionalt långsiktigt mål Regionalt mål 2016 relevant för SU År 2020 ska Västra Västra Götalandsregionens Götalandsregionens person- och varutransporter transporter ska till vara oberoende av fossil 60 procent utföras energi. med förnybar energi. År 2020 ska Västra Götalandsregionens person- och varutransporter bedrivas energieffektivt. Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995. I de hyrda lokaler där Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet ska energianvändningen bli avsevärt effektivare till 2030. Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen ska stödja en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen ska tas om hand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. År 2020 ska Västra Götalandsregionen leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Västra Götalandsregionen ska, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen av läkemedel. Mängden hushållsavfall till förbränning ska minska med 10 procent jämfört med 2012. Mängden material för utvalda produktflöden inom Västra Götalandsregionen ska minska Mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter har minskat med 80 procent jämfört med 2010. Miljöbelastningen av produktion, ordination och kassation har minskat jämfört med 2013. SU mål 2016 Styrtal SU Måltal SU 2015 Utfall 2015 Vid nyanskaffning av Andel under året 100 % 100 % fordon, exklusive nyanskaffade fordon ambulanser, ska SU välja som går på förnybar fordon som går på energi. förnybar energi. Antalet resta mil med bil i tjänsten (tjänstebil, förmånsbil och privat bil) per årsarbetare ska 2016 ha minskat jämfört med 2013. Alla avdelningar/enheter på SU ska identifiera vilken kontorsutrustning och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används och implementera den lokala rutinen. Mängden hushållsavfall ska 2016 ha minskat jämfört med 2012. Minska miljöpåverkan från inredning. Användningen av kemikalier upptagna på substitutionslistan ska 2016 ha minskat jämfört med 2014. Användningen av miljöoch hälsofarliga kemikalier upptagna på SIN-listan ska 2016 ha minskat jämfört med 2014. Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat. Minskning av antal resta mil i tjänsten med bil per årsarbetare. Andel avdelningar/enheter som identifierat kontors- och medicinskteknisk utrustning som ska stängas av när den inte används. Minskning av mängd hushållsavfall jämfört med 2012. Andel nyinköpta kontorsmöbler som finns med på Gröna Listan. Minskning av använd mängd kemikalier på substitutionslistan (exklusive laboratorier). Minskning av använd mängd kemikalier på SIN-listan inom laboratorieverksamhet. Antal kinolonrecept per 100 vårdtillfällen + vårdkontakter (läkare) 6 % + 1,5 % 60 % 46 % 6 % + 1,7 % 75 % 69 % 3 % 19 % 2 % 5 % Minskning Uppgift saknas Andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner (antal DDD) på rekvisition >65% 68,7 % Öka andelen relevanta verksamheter som använder FaR som metod. Andel relevanta verksamheter som använder FaR som metod. >50 % 34 % 25 (54)
Regionalt långsiktigt mål Regionalt mål 2016 relevant för SU År 2020 ska vårdens utsläpp av lustgas ha minskat med 75 procent jämfört med 2009. Vårdens utsläpp av lustgas har minskat med 50 procent jämfört med 2009. SU mål 2016 Styrtal SU Måltal SU 2015 Utfall 2015 Öka andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. Andel opererande verksamheter som arbetar på rutin med Rökstopp i samband med operation. 100 % 71 % Mängden utsläppt lustgas ska minska. Minskad mängd utsläppt lustgas. 10 % 19 % Transport Under 2015 har alla tjänstebilar funnits i Regionservice ägo i en så kallad bilpool. Uppgifter om mätarställning registreras i systemet Fleas av den som brukar eller är ansvarig för bilen. Mätarställningen ska registreras varje månad. För 2013 fick körsträckan för en del bilar räknas fram utifrån några få registreringar och för några bilar fanns inga uppgifter alls på grund av bristfällig följsamhet till rapporteringskravet. Gällande förmånsbilar registreras endast körda mil i tjänsten när ersättning begärs. Det finns anledning att misstänka att det körs mer med dessa bilar i tjänsten, men att ersättning inte alltid begärs. Sammantaget innebär detta att det finns en relativt stor osäkerhet i siffrorna för tjänstebilar och förmånsbilar från 2013. Målet uppnås inte och fler åtgärder behöver vidtas på detta område. Energi SU ansvarar för att minska användningen av verksamhetsel. Ett första steg i detta arbete är att identifiera all utrustning som kan/ska stängas av när den inte används. En checklista för detta arbete har tagits fram och börjat användas på enheterna. Målet uppnås inte för 2015. På några områden uppges att identifieringen gjorts men inte dokumenterats. Fler åtgärder krävs för att målet ska uppnås. Avfall Målet om 6 % minskning av hushållsavfall (det avfall som går till förbränning) uppnås inte på SU, en ökning har uppmätts. En av anledningarna till detta är att ombyggnation av miljöstationen på Mölndals sjukhus är fortsatt försenad, vilket begränsar möjligheterna till sortering av avfall där. Den personal på Regionservice som hanterar avfall på sjukhusen behöver mer utbildning, och vårdpersonalen behöver få mer information om riktlinjer och rutiner för hantering av avfall. En uppdatering av sorteringsguiden för avfall gjordes under 2015 och publicerades i slutet på året. Under 2013 genomfördes ett projekt på Centralkliniken på Östra sjukhuset där matavfall från personalutrymmen och avdelningskök sorterades ut. Utifrån resultatet konstaterades att mängden källsorterat avfall skulle kunna öka med 5 % om denna lösning infördes överallt på SU. Miljöavdelningen bedömer att lagstiftningen inom en snar framtid kommer att förändras på ett sätt som medför att utsortering av matavfall blir obligatorisk för SU. I dagsläget finns inte möjligheter till internt omhändertagande av matavfall från avdelningskök och personalutrymmen på sjukhustomterna, vilket måste åtgärdas. Inköp I Gröna Listan presenteras inredning som finns upphandlad i regionen och som dessutom är kontrollerad enligt gällande miljökrav. Dessutom finns information om tillgänglighet, hygien- och brandskyddskrav listade. Resultatet är beräknat per inköpt artikel. Målet uppnås inte för 2015. Värt att notera är att många av de artiklar som inte finns på Gröna Listan är kabelrännor, datorhållare och liknande. 26 (54)
Kemikalier Under 2015 har SUs substitutionslista använts som ett verktyg för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Listan som finns tillgänglig för sjukhusets personal listar produkter som ska undvikas och lämpliga substitut om det finns. Listan uppdateras kontinuerligt med substitut. Under 2015 har användningen av kemikalier på listan minskat med 19 % (112 liter). Målet var 3 % minskning och det är mycket glädjande att SU lyckats minska användningen så mycket. Använd mängd kemikalier på substitutionslistan 2015 var 478 liter. Användningen av Cidex OPA, miljöfarlig kemikalie som används för instrumentdesinfektion, har minskat med 76 liter under året. Användningen av korrigeringsvätska, lacknafta och medicinsk bensin har minskat kraftigt. Inom ortopedteknik har universallim 636W1, reproduktionsstörande CMR-produkt, fasats ut under året. Inom laboratorieverksamhet används SIN-listan för motsvarande arbete. Under 2015 har användningen av kemikalier på listan minskat med 5 % (26 liter). Målet var en minskning med 2 %, vilket uppfylls med marginal. Använd mängd kemikalier på SIN-listan 2015 var 465 liter. Läkemedel Strategiska rådet för läkemedelsfrågor ansvarar för målen om antibiotika. Uppföljning gällande antibiotika på rekvisition sker genom att resultatet för kvartal 4 jämförs med motsvarande period 2014. Målet har uppnåtts vilket innebär att man minskat andelen cefalosporiner. När det gäller målet om kinolonrecept har inga siffror erhållits från Strategiska rådet för läkemedelsfrågor. Hälsofrämjande sjukhus ansvarar för målen rörande fysisk aktivitet på recept och rökstopp i samband med operation. Målen uppfylls inte. Lustgas Lustgasutsläppen från SU har minskat med 29 % sedan 2009, men minskningen har under senaste året varit försumbar. För att klara målet om 75 % minskning av lustgasutsläppen i regionen till år 2020 krävs anläggningar för lustgasdestruktion på förlossningsverksamheterna. Installation av lustgasdestruktionsanläggningar på Mölndals sjukhus och Östra sjukhuset har påbörjats under 2015. Anläggningarna beräknas tas i drift under början på 2016. Verksamhetens säkerhetsarbete SUs plan för intern styrning och kontroll utgör grunden för SUs säkerhetsarbete. I dokumentet beskrivs risker ändamålsrisker, verksamhetsrisker och omvärldsrisker. Risker ska identifieras, värderas och sannolikheten för att risker kan förhindra att sjukhuset når uppställda och fastställda mål ska definieras. Riskbedömningar och åtgärder ska genomföras som en integrerad del av löpande operativ verksamhet. Ett antal riskanalyser genomfördes under 2015 som t.ex. risk- och sårbarhetsanalys med inriktning på vatten och avlopp, riskanalys hot och våld ur ett patientperspektiv, riskanalys psykiatriska akutmottagningen på Östra sjukhuset samt ett antal riskanalyser för byten av IT-system och programvara. I enlighet med SUs säkerhetsavdelnings handlingsplan har förslag på ett antal säkerhetshöjande åtgärder presenterats för sjukhusledningen under 2015, t.ex. ordningsvakter på våra tre största sjukhustomter, övergripande överfallslarm, att generellt hålla avdelningar låsta, utökad kameraövervakning, avgränsningar/låsning av kulvertar och trygghetscentral för SU och VGR. Flera av dessa förslag är hanterade. På grund av höga kostnader i samband med införande har frågan om tillskott till budget ställts till SUs ägare. Ett antal regiongemensamma risker har identifierats. Exempel på detta är driftstörningar och/eller avbrott i tekniska försörjningssystem, t.ex. IT eller telefoni, att trygga materiell försörjning till 27 (54)
VGRs förvaltningar i krislägen, risker med stora grupper, bland annat kriminella gäng, som ibland uppehåller sig i våra lokaler samt ytterligare ett antal risker Samtliga risker finns redovisade i SUs säkerhetsredovisning 2015 till regionstyrelsen. Systematisk återkoppling I förändringsagendan för hälso- och sjukvård 2015 anges att ta fram en modell för systematisk återkoppling av patienters synpunkter och erfarenheter som en prioriterad aktivitet. Den framtagna modellen består av tre nivåer. Nedan beskrivs SUs aktiviteter fördelat på dessa nivåer. Nivå 1 - vården tar emot synpunkter från patienter/närstående Patientenkäter Café i entré, som innebär att intervjuer görs med patienter/anhöriga i direkt anslutning till deras besök på sjukhuset. I arbetet används öppna frågor och patienten får utveckla sina tankar och funderingar för att därifrån identifiera förbättringsförslag som senare blir kopplade till aktiviteter för att bland annat höja patientdelaktigheten Synpunkter och klagomål tas emot i alla verksamheter och rapporteras i MedControl Pro Nivå 2 - dialoger förs med patienter/närstående Patientwiki en webbplats som ger patienterna möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter inom vården till andra patienter och till verksamheterna Arbete med värdebaserad vård innebär att patienten medverkar i utformning av vården och är med under hela processen. Inom arbetet med personcentrerad vård görs individuella kontrakt avseende vård och förväntningar. Vid etiska reflektioner kan patienter/närstående bjudas in för att vara delaktiga Vid händelse- och riskanalyser tillfrågas patienter/närstående att delta med synpunkter Patienter medverkar aktivt i alla delar av SUs kvalitetsdagar Nivå 3 - patienter/närstående involveras i styrning och ledning, tjänstedesign eller som medaktör i forskningsprojekt Patienter deltar i strategiska grupper som arbetar med förbättringar Patientorganisationen Ung cancer har varit involverade i att designa vårdmiljön på utvalda avdelningar på SU för att skapa bättre vårdmiljö för unga patienter Inom arbetet med värdebaserad vård förs dialog med patienter inom samtliga berörda diagnosgrupper. I flera verksamheter på sjukhuset pågår aktivt patientdeltagande i förbättringsarbetet Återkoppling till patienter/närstående Café i entré redovisas på externa hemsidan Patientwiki redovisas publikt i realtid Patientenkätresultat redovisas på SUs externa hemsida och handlingsplaner utifrån resultat på verksamheternas avdelningar och mottagningar. Delvis på universitetssjukhusets facebooksida I samband med vårdskador och genomförd händelseanalys sker återkoppling Posterutställning i huvudentréerna i samband med kvalitetsdagarna Personlig återkoppling/deltagande vid händelseanalyser av enskilt vårdtillfälle 28 (54)
Personal Utmaningar SU arbetar med en strukturerad kompetensförsörjningsprocess vilket möjliggör en helhetsbild, bättre beslutsunderlag och den långsiktighet som behövs för att sjukhuset ska klara sin egen kompetensförsörjning nu och framåt. En utmaning är att integrera kompetensförsörjningsprocessen med verksamhetsplanering och budgetprocess. Aktiviteter Under 2015 startade ett nytt introduktionsprogram (kliniskt basår) riktat till alla nyutexaminerade sjuksköterskor. Projektet Workshifting, som är en del av kompetensförsörjningsstrategin, syftar till att utreda möjligheter att omfördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper för bästa möjliga kompetensoch resursanvändning. Framtidens vårdavdelning är ett övergripande uppdrag för sjukhuset. Projektet ska samverka samt integreras med det utvecklingsarbete som parallellt sker inom värdebaserad vård och personcentrerad vård. Kompetensförsörjning Förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens påverkar sjukhusets möjligheter att nå framgång, att utvecklas och att möta utmaningar. För att nå rätt person med rätt kompetens på rätt plats i rätt tid så att patientens behov tillfredsställs och verksamhetens mål uppnås behövs ett genomtänkt och strategiskt arbete med organisationens kompetensförsörjning. Sjukhusets kompetensförsörjningsprocess kan beskrivas som en årlig process integrerad med verksamhetsplanering och budgetprocess. Det innebär att behovet av kompetens styrs av verksamhetens mål och anpassas efter sjukhusets ekonomiska ramar. För att fånga upp verksamhetens framtida kompetensbehov tas också hänsyn till demografiska förväntade förändringar, ekonomiska utmaningar samt medicinsk och teknisk utveckling. Inom ramen för kompetensförsörjningsprocessen genomfördes under 2015 ett antal workshops med samtliga verksamhets- och områdesledninar samt sjukhusets ledningsgrupp. Vid dessa workshops har samtal förts om framtida utmaningar samt vilka kompetenser och yrkesgrupper som efterfrågas. Resultatet av att detta arbete ligger till grund för revideringar av kompentensförsörjningsplaner och beslut om framtida åtgärder. Som en del i kompetensförsörjningsprocessen genomförs årligen utvecklingssamtal med sjukhusets medarbetare där individuella utvecklingsplaner tas fram. 80 % av sjukhusets medarbetare hade utvecklingssamtal med sin chef under 2015 och 70 % hade en individuell utvecklingsplan. Arbete inom projekt Workshifting Under 2015 fortsatte arbetet med projektet Workshifting med en projektledare på heltid. Projektet följde upp arbetet i fem pilotprojekt med syfte att utreda möjligheterna att omfördela arbetsuppgifter mellan olika yrkeskategorier för bästa kompetens- och resursanvändning samt pröva behovet och nyttan med nya yrkesroller i vården. Under 2015 genomförde pilotprojekten nulägesanalys och upprättade handlingsplan för fortsatt arbete, utförde risk- och konsekvensanalyser, analyserade resultaten och hanterade nödvändiga justeringar samt planerade uppföljningsmätningar. Preliminära resultat visade på positiva effekter vad det gäller effektivitet och patientsäkerhet med de nya yrkesrollerna i vården samt förbättringar av produktionsflödet och arbetsmiljön. 29 (54)
Positiva effekter och goda exempel har marknadsförts och kommunicerats och har resulterat i ett flertal projekt (cirka 65) och nya projektidéer (cirka 45). Arbete inom Framtidens vårdavdelning På uppdrag av sjukhusledningen startade Framtidens vårdavdelning 2014 med syfte att våga, testa och prova en innovativ struktur för arbetssätt och ansvarsfördelning. Inom kompetensförsörjningsområdet har detta medfört nya yrken i vården, såsom apotekare och patientvärd som bidrar till ökad patientsäkerhet och förbättrad arbetsmiljö för alla. Integrerat teamarbete med patientfokus är ett faktum på Framtidens vårdavdelning. Med utgångspunkt från dessa erfarenheter har sjukhuset påbörjat arbete med att sprida delar av konceptet till ytterligare enheter/avdelningar på sjukhuset. Arbete med Kliniskt basår Fördjupad introduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor 2014 ledde till kliniskt basår som påbörjades under 2015. Kurs 1 som startade i mars 2015 omfattar 117 sjuksköterskor och kurs 2 med start i september omfattar 136. Inom ramen för denna insats har de nyutexaminerade sjuksköterskorna fått träna sina färdigheter och teoretiska kunskaper under överinseende av handledare. Målet är att de ska ges möjlighet att utvecklas inom professionen samt växa in i den nya rollen som sjuksköterska och medarbetare på SU. Basåret är obligatoriskt för alla nyutexaminerade sjuksköterskor. Det kliniska basåret är indelat i två placeringar, en av placeringarna är där sjuksköterskan har sin grundanställning. Den andra placeringen sker inom en annan specialitet på en annan avdelning/enhet. Varje placering börjar med minst en månads bredvidgång tillsammans med en erfaren sjuksköterska. Två gånger per månad ges kompetenshöjande föreläsningar i aktuella ämnen. Sjuksköterskan deltar också i processorienterad omvårdnadshandledning i grupp två gånger per månad. Arbete inom kvalitetssäkrad rekrytering Projektet Kvalitetssäkrad rekrytering drevs som en pilot under 2013/2014 i syfte att avlasta chefer och för att kvalitetssäkra och effektivisera rekryteringsarbetet. Erfarenheterna av projektet har under 2015 tagits tillvara i form av ett utbildningsuppdrag och utbildningen har vänt sig till HRspecialister på samtliga av sjukhusets HR-avdelningar. Kompetensförsörjning inom Bild och Interventions Centrum (BoIC) Utifrån sjukhusledningens beslut om föreslagna åtgärder avseende behovet av vårdpersonal och läkare inom hybrid- och interventionsverksamheten, genomfördes eller påbörjades bland annat följande aktiviteter under 2015: Ett utvecklingsprogram omfattande upp till 25 % arbetstid för ytterligare 9 läkare avseende arbete i hybrid- och interventionsverksamhet samt fortsatt utvecklingsprogram för 12 läkare påbörjades. Ett utvecklingsprogram omfattande upp till 25 % arbetstid för vårdpersonal (14 st) avseende arbete i hybrid- och interventionsverksamhet påbörjades. Tvärprofessionella basutbildningar (2 st) avseende arbete i hybrid- och interventionsmiljö. Utbildningarna omfattade totalt 48 + 38 personer från sjukhuset respektive övriga Västra Götalandsregionen. 30 (54)
Tvärdisciplinära och tvärprofessionella fördjupningsutbildningar avseende arbete i strål- och MR-miljö (11 st), effektiv kommunikation (15 st), handledning (22 st), praktiskt arbete i hybridmiljö (16 st), presentationsteknik (16 st) och SBAR (13 st). Anpassad strålskyddsutbildning för interventionister (17 deltagare). Presentation av arbetet med kompetensförsörjningen inför BoIC vid flera verksamheter inom sjukhuset i syfte att sprida kunskap och skapa intresse inför framtida rekrytering. Övriga kompetensutvecklingsinsatser som genomförts Utbildningsbefattningar för specialistsjuksköterskor (50 %) finansierade av VGR. Under 2015 har 127 sjuksköterskor haft möjlighet att studera på halvfart med hjälp av dessa medel 40 tog sin specialistsjuksköterskeexamen VT 2015 och 55 påbörjade sin utbildning under hösten. Utbildningsbefattningar för specialistsjuksköterskor (100 %) finansierade av förvaltningen Ambulans 2 stycken, Operation 3 stycken. Uppdragsutbildning inkl. löneförmån specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård för 30 sjuksköterskor. Löneförmån för specialistutbildning ögonsjuksköterska för 3 personer med examen VT 2016. Löneförmån för YH-utbildning för undersköterskor, barnsköterskor och skötare inom framförallt områdena ambulanssjukvård och psykiatri VT 2015 blev 5 personer klara ambulanssjukvårdare. YH-utbildning till medicinsk sekreterare i samarbete med utbildningsanordnare. Under 2015 fem kursstarter (VT 2 starter och HT 3 starter). Chefsförutsättningar Ett analysarbete genomfördes inom SU under våren 2015. Analysen omfattade en kartläggning av antal medarbetare för 445 chefer och förslag på utvecklingsområden inför genomförandet av regiondirektörens beslut om normtal för antal underställda medarbetare per chef. De förslag till ny organisation som framkom och som kommer att genomföras är ett femte chefsled, gemensamt chefskap, dela avdelningar samt att slå ihop två eller fler avdelningar/enheter. Genomlysning av varje verksamhetsområde/enhet inklusive handlingsplan för genomförande pågår och kommer att vara klart 31 januari 2016. Ett projekt prövades under hösten 2015 för att skapa ett femte chefsled på tre enheter med fler än 70 medarbetare. Resultatet var positivt och kommer därför att vara ett alternativ till lösning för att nå normtalet för de allra största avdelningarna. Som stöd i förändringsarbetet kommer workshops att hållas för chefer. 31 (54)
Sjukfrånvaro 2016-01-28 Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön. Källa: Cognos UDP 2016-01-12 Sjukfrånvaron var 2015 högst inom kategorierna kök, städ, tvätt, undersköterskor m.fl. samt administratör, vård och lägst för läkare vilket speglar fördelningen 2014. Jämfört med 2014 ökade sjukfrånvaron med 0,4 procentenheter, en ökning som återfinns inom både den korta sjukfrånvaron (1-59 dagar), som ökade med 0,16 procentenheter och den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar), som ökade med 0,25 procentenheter. Jämfört med 2014 ökade den korta sjukfrånvaron inom samtliga personalkategorier men var tydligast inom kategorierna teknik, hantverk (0,44 procentenheter) och undersköterskor m.fl. (0,32 procentenheter). För den långa sjukfrånvaron ökade sjukfrånvaron i huvudsak inom kategorierna kök, städ, tvätt (1,92 procentenheter), undersköterskor m.fl. (0,37 procentenheter) och administratör, vård (0,35 procentenheter). Noteras bör att i kategorierna teknik, hantverk och kök, städ, tvätt är antalet anställda relativt begränsat (49 respektive 70) vilket gör grupperna mera känsliga för enskilda individers sjukfrånvaro. Fördelat per åldersgrupp ökade den långa sjukfrånvaron tydligt med stigande ålder. Samma trend framträder i huvudsak även för den korta sjukfrånvaron med undantag för åldersgruppen 20-29 år som redovisade högst sjukfrånvaro. Trenderna 2015 speglar i huvudsak trenderna 2014. Jämfört med 2014 ökade sjukfrånvaron för samtliga åldersgrupper med undantag för den korta sjukfrånvaron för åldersgruppen 20-29 år som minskade med 0,14 procentenheter. 32 (54)
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för 2015 och 2014; ackumulerat. Källa: Cognos UDP 2016-01-15 Efter högre sjukfrånvaronivåer i början av året i likhet med övriga Sverige, till stora delar till följd av en kraftig influensaperiod, sjönk sjukfrånvaron under året. I februari var sjukfrånvaron 0,8 procentenheter högre än 2014, ett värde som sjunkit till 0,4 procentenheter till årets slut. Sjukfrånvaron på sjukhuset följer i huvudsak utvecklingen inom såväl riket som VGR. En sjukhusgemensam handlingsplan med åtgärder för att sänka sjukfrånvaron är framtagen och bygger på den regiongemensamma handlingsplanen. Några exempel på insatser är att synliggöra orsaker till sjukfrånvaro och konsekvenser av sjukfrånvaron, säkerställning att rutiner för hantering av sjukfrånvaro fungerar på arbetsplatserna, riktade insatser till arbetsplatser med en sjukfrånvaro över 5 %. Andra exempel är arbetet med hälsofrämjande insatser för att förebygga sjukskrivning och underlätta återgång i arbete samt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det pågår även projekt som syftar till att sänka sjukfrånvaron - TUM-projektet - som syftar till att stärka hälsan och öka känslan av sammanhang för medarbetarna och projekt rehabilitering. Bägge projekten genomförs i samarbete med Hälsan och Arbetslivet och beräknas avslutas under första delen av 2016. I projekt rehabilitering deltar även Försäkringskassan. Arbetsmiljö och hälsa Hälso- och arbetsmiljöarbetet utgår från tre perspektiv; det hälsofrämjande, förebyggande samt det återskapande/rehabiliterande. Hälsofrämjande arbete Insatserna med att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser har fortsatt under 2015 med huvudsakligt fokus på TUM-projektet. I övrigt har en verktygslåda med hälsofrämjande verktyg riktad till organisationens chefer lanserats på intranätet. Hälso- och friskvårdsaktiviteter ingår i sjukhusets satsning för hälsofrämjande sjukhus. I aktiviteter som anordnats av verksamhetsområdet Arbetsterapi och Fysioterapi i form av gruppträning, styrketräning samt sjukgymnastiskrådgivning deltog 943 medarbetare. En ökning med 180 deltagare jämfört med 2014. Sjukhuset erbjuder ett friskvårdsbidrag på 500 kronor som bland annat kan användas för att köpa motionskort vid motions- och friskvårdsanläggningar i Göteborgsområdet. Under 2015 utnyttjade 4 164 medarbetare friskvårdsbidraget jämfört med 3 655 medarbetare 2014. 33 (54)
Friskvårdsdagar, föreläsningar och stegtävlingar har genomförts i syfte att öka kunskapen om levnadsvanornas betydelse för god hälsa. Med start 2014 subventionerar sjukhuset startavgiften i Göteborgsklassikern som 38 medarbetare genomförde under 2015. Förebyggande hälso- och arbetsmiljöinsatser Sjukhusgemensamma arbetsmiljöutbildningar genomfördes vid sex tillfällen för chefer och skyddsombud (cirka 150 deltagare). Utbildningen omfattar tre dagar och tar bland annat upp relevanta lagar och avtal, organisation, delegering, samverkansfrågor samt Försäkringskassans och företagshälsovårdens roller. Under året fortsatte det partssammansatta arbetet med att revidera nuvarande utbildning i syfte att göra vissa delar av utbildningen interaktiv. Detta arbete genomförs i samarbete med organisationen Sunt arbetsliv som har ett uppdrag från Sveriges kommuner och landsting att ta fram en gemensam interaktiv utbildning för organisationens medlemmar. Återskapande-/rehabiliterande hälso- och arbetsmiljöinsatser Samarbetet med Hälsan & Arbetslivet fördjupades under 2015 med bland annat intensivare dialog avseende gemensamma handlingsplaner som ligger till grund för beställningar av företagshälsovårdsinsatser. I likhet med regionledningens riktlinjer för företagshälsovård är målsättningen att vi i nära samarbete med Hälsan & Arbetslivet ska verka för en god hälsa hos förvaltningens medarbetare. Som tidigare år är den största delen av köpta företagsvårdstjänster från Hälsan och Arbetslivet insatser med fokus på individnivå till exempel rehabiliteringsinsatser och arbetsförmågebedömningar. Medarbetarenkät Under 2015 genomfördes för andra gången en regiongemensam medarbetarenkät. Svarsfrekvensen blev 69 % vilket var en ökning i jämförelse med föregående mätning (2013) med 3 procentenheter. Mätningen av prestationsnivån (index) blev 65,1 vilket var något lägre än tidigare. Motsvarande utveckling återfinns i regionens resultat som helhet. Starka områden i enkätresultatet är medarbetarkraft, socialt klimat och lärande i arbetet. Områden med störst förbättringsbehov är arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt, och målkvalitet. Arbetet med framtagning av handlingsplaner är initierat och ska på enhetsnivå vara klart sista mars 2016. Sjukhusets övergripande handlingsplan ska redovisas för regionen sista juni 2016. Personalvolym och personalstruktur Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare (antal och %), 2015 i jämförelse med 2014 Källa: Cognos UDP 2016-01-12 Antalet månadsanställda i december 2015 var 302 fler jämfört med motsvarande månad 2014 vilket var den minsta volymskillnaden under 2015. Med avseende på nettoårsarbetare var antalet i december 160 fler än motsvarande månad 2014 vilket i likhet med månadsanställda var den minsta volymskillnaden jämfört med föregående år för 2015. Antalet nettoårsarbetare i december var det lägsta antalet under året. 34 (54)
Nettoårsarbetare 2015 och 2014. Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Källa: Cognos UDP 2016-01-12 Ökningen, sett till nettoårsarbetare, återfinns i huvudsak inom kvinnosjukvården (+29), kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset (+23), onkologi (+18) samt inom geriatriken (+14) och operation (+17) på Mölndals sjukhus. Ökningen inom kvinnosjukvården var i huvudsak ett resultat av rekrytering av medicinska sekreterare (+11). Övriga ökningar var till största delen befintlig personal som i större utsträckning arbetade i december 2015 jämfört med december 2014. Kirurgi på Sahlgrenska sjukhuset ökade sin bemanning främst som en konsekvens av extra vårdplatser och ökade resurser för forskning. Ökningen inom onkologi var i huvudsak ett resultat av rekryteringar av nya tjänster till följd av nya nationella riktlinjer för diagnosgrupper. På Mölndals sjukhus har geriatriken öppnat fler vårdplatser och inom operation arbetar man enligt en modell med förkortad arbetstid, båda verksamheterna med en planerad bemanningsökning som följd. Sjukhuset uppvisar för 2015 en extern personalomsättning (lämnar SU) på 9,7 % vilket är en ökning jämfört med föregående år på 0,6 procentenheter. Ökningen jämfört med föregående år beror i huvudsak på ökningar av avslut genom egen begäran (0,3 procentenheter) och ålderspension (0,3 procentenheter). Sjukhuset arbetade under 2015 utifrån fastställd rutin avseende hantering av ofrivilligt deltidsanställda, vilket innebär bland annat att kvarvarande ofrivilliga deltider ska registreras i sjukhusets bemanningsservice för att ges möjlighet till ökad tjänstgöring. Antalet ofrivilligt deltidsanställda för 2015 var 10 (0,06 %) vilket är oförändrat antal jämfört med föregående år. 35 (54)
Personalstruktur Nettoårsarbetare, antal och andel per personalgrupp, 2015 i jämförelse med 2014 Källa: Cognos UDP 2016-01-12 Anställda, antal och andel per anställningsform, 2015 i jämförelse med 2014 Källa: Cognos UDP 2016-01-12 Sett till antalet nettoårsarbetare skedde, under 2015, störst förändringar i personalstrukturen inom kategorierna administration (+45), läkare (+45) och administratör, vård (+24). Ökningen i gruppen administration är till största delen kanslister (+8) som rekryterats på grund av vissa rekryteringssvårigheter av medicinska sekreterare. Gruppen verksamhetsutvecklare har också ökat (+8). Vidare består administrationsökningen av bland annat chefer (+18). Ökningen i gruppen läkare är till största delen specialistläkare (+32) och i huvudsak kopplad till nya uppdrag. Ökningen av administratör, vård är rekryteringar för vakanser. Arbetade timmar Arbetad tid i timmar och i heltidsekvivalenter (ackumulerat), 2015 i jämförelse med 2014 Not: Justerade timmar avser justering med anledning av fler arbetsdagar 2015 jämfört med 2014. 2015 var antalet arbetsdagar 1 mer jämfört med 2014. Redovisas för jämförbarhet mellan perioderna. Källa: Cognos UDP 2016-01-13 Den arbetade tiden 2015 ökade med 2,2 % eller 242 heltidsekvivalenter jämfört med 2014. Med justering utifrån att antalet vardagar var en mer 2015 jämfört med föregående år blir ökningen av den arbetade tiden 1,9 % eller motsvarande 217 heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under 2015 motsvarade 358 heltider vilket var 12 (3,4 %) fler än motsvarande period 2014. 36 (54)
Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, 2015 i jämförelse med 2014. Tkr. 2016-01-28 Källa: Cognos UDP 2016-01-15 Till följd av det svåra rekryteringsläget inom vissa yrkeskategorier anlitade sjukhuset under 2015 bemanningsföretag till en kostnad av 71,5 mnkr, vilket var 11,3 mnkr högre än 2014. De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer inom område 4 och anestesiologer inom område 3 (Mölndals sjukhus). Inom kategorin sjuksköterskor, skedde den huvudsakliga inhyrningen inom område 3 (Mölndals sjukhus) på operation och geriatrik samt inom område 1 (Östra sjukhuset) på Barn-IVA. Kategorin övriga är till största delen inhyrning av medicinska sekreterare. Inhyrningen av läkare låg under de första tre kvartalen på en förhållandevis stabil nivå för att sedan sjunka under sista kvartalet. För sjuksköterskor var utvecklingen över året ökade kostnader fram till och med hyrstoppet i oktober. Mängden bemanningsläkare motsvarade cirka 10 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet läkare på 0,4 %. Motsvarande siffra för bemanningssjuksköterskor var cirka 40 årsarbetare eller en andel i förhållande till det totala antalet sjuksköterskor på 0,9 %. Med anledning av den ökade användningen av bemanningsföretag beslutade sjukhuset och övriga offentliga sjukhus i Västra Götalandsregionen om ett stopp för användandet av bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. Utvecklingen av bemanningsläkare följs kontinuerligt. För att säkerställa att sjukhuset endast anlitar regionens avtalade leverantörer av hyrpersonal finns rutin som föreskriver att HR-specialist och ekonom ska bistå verksamhetschef vid avrop från bemanningsföretag. Personalkostnadsanalys Personalkostnad Fördelning per konto av personalkostnader 2015 Källa: Cognos UDP 2016-01-15 37 (54)
Under 2015 ökade personalkostnaderna med cirka 430 mnkr (5,03 %) jämfört med 2014. I fördelningen av personalkostnaderna motsvarar löner och arvoden 68,4 %, sociala avgifter 29,0 %, inhyrd personal 0,8 % och övriga personalkostnader 1,7 %. Under 2015 redovisade sjukhuset en negativ avvikelse på personalkostnader motsvarande -109,2 mnkr, fördelat på löner och sociala kostnader -40,3 mnkr, inhyrd personal -71,5 mnkr och övriga personalkostnader +2,6 mnkr. Avvikelsen på löner och sociala kostnader motsvarar i bemanning cirka 80 anställda baserad på aktuell personalmix. Sjukhuset redovisade under 2015 prestationer på 2,7 % över budget vilket varit en bidragande orsak till den ökade bemanningen med negativ ekonomisk avvikelse som följd. Kostnader; Grundlön, Ob och Mertid/Övertid, 2015 i jämförelse med 2014 Källa: Cognos UDP 2016-01-15 Ob-ersättning Kostnaden för Ob-ersättning ökade i förhållande till grundlönen från 3,5 %, 2014 till 3,6 %, 2015. Kostnaden för Ob-ersättning ökade för samma period med cirka 16,1 mnkr (7,9 %). Under 2015 ökade antalet ob-timmar jämfört med 2014 med motsvarande 16,9 heltidsekvivalenter. Orsaken till kostnadsökningen var en kombination av höjd ersättningsnivå enligt avtal för Ob samt ökat antal Ob-timmar. Mertid och övertid Under 2015 skedde en marginell ökning av arbetade mer- och övertidstimmar motsvarande cirka 6 heltidsekvivalenter. FoUU Gothia Forum Gothia Forum utsågs under året till en regional nod representerande Västra sjukvårdsregionen (VGR och norra Halland), med statligt uppdrag att i samarbete med övriga regioner och den Nationella noden utveckla klinisk forskning på regional och nationell nivå. En vetenskaplig konferens kring kliniska studier är arrangerad i samarbete med Nationella noden. Primary care Trial Center (PTC) PTC har under 2015 etablerat verksamhet i Västra Frölunda och en ny enhet är under etablering i Skövde. Clinical Trial Center, CTC CTC har under året har sett en stadig ökning av antal studier och CTC hanterar nu cirka 50 % fler uppdrag jämfört med vid förra årsskiftet. 38 (54)
Sahlgrenska Biobank (SaB) SaB har under året, i enlighet med uppsatta mål, införlivat ytterligare biobanker/provsamlingar vid SU och Sahlgrenska akademin och man har stött forskare med direktiv och riktlinjer, erbjudit kurser på olika nivåer och deltagit i nationella och internationella nätverk. Ett stort problem har varit lokalbrist inom hela SU och man har därför tvingats säga nej till att bistå i studier då man inte har haft utrymme att placera nya frysar. Verksamhetsutveckling, administration och strategiskt stöd (VASS) Research Support Office (RSO) VASS och RSO har följt och överträffat planer för verksamheterna. Ett Grants Office har upprättats med uppdrag att stödja ansökningar till strategiska fonder, bland annat Horizon 2020. Innovationsplattformen Innovationsplattformen etablerades, som ett regionalt uppdrag med finansiering från regionutvecklingskansliet, i och med att Innovationsslussen togs över från regionutvecklingskansliet och en chef tillsattes. Tillsammans är nu 12 personer på hel- eller deltid knutna till Innovationsplattformen och verksamheten har utvecklats positivt. Under 2015 har ett flertal projekt genomförts i samverkan med studenter från bland annat Chalmers och Sahlgrenska School of Innovation and Entrepreneurship. Utvärderingsenheten HTA-Centrum HTA-Centrum har fortsatt sin verksamhet i väsentligen samma omfattning som tidigare och efterfrågan på HTA-analyser är oförändrad. Projekten tenderar emellertid att ta längre tid innan färdigt resultat och att kvalitetssäkrad rapport föreligger beroende på att deltagarna från verksamheterna har fått allt svårare att friställas för arbetet med HTA-projekt. Arbetssättet har väckt nationell och internationella uppmärksamhet. Medicinska biblioteken Hos de medicinska biblioteken har antalet sökningar som bibliotekarier utför på uppdrag av sjukhusets anställda ökat markant. Sökningarna görs dels som stöd för forskning, dels som stöd för verksamhetsutveckling. Under året har projektet "Get your apps together" genomförts vilket syftar till att hjälpa sjukvårdspersonal att få ut så mycket som möjligt av sina mobila plattformar. En appsamling är under uppbyggnad. Utbildningsenheten Till Utbildningsenheten har en ny studierektor för akademiska vårdutbildningar och två nya sjukhusgemensamma studierektorer för ST rekryterats. AT-kansliet AT kansliet rapporterar om att SU fortfarande är ett attraktivt sjukhus för AT-utbildning med högt söktryck och att AT-läkarnas utvärdering AT-utbildningen varit på motsvarande nivå som för 2014. Under året har AT-handledning varit i fokus, vilket inkluderat ett flertal utvärderingar och utbildningsinsatser. Det har skett fortsatta satsningar på att engagera AT-läkarna i förbättringsprojekt och klinisk forskning, det senare genom prova-på -forskningsmånader och forskar AT-block. ST-kansliet Under 2015 har ST-kansliet genomfört och arrangerat utbildningar för studierektorer, handledare och ST-läkare, inklusive pedagogisk ST-utbildning och kurs i medicinsk vetenskap för ST-läkare. 39 (54)
Akademiska vårdutbildningar Kansliet för akademiska vårdutbildningar har bedrivit verksamhet med att organisera VFUutbildning på grund- och avancerad nivå för olika studentkategorier. Vidare har genomförts kurser i studenthandledning och kompetenshöjande utbildningar med inriktning mot magister/master examen. Kvalitetsutvecklingsarbete har bedrivits beträffande interprofessionellt lärande (IPL). Gymnasium och yrkeshögskola Verksamheten riktad mot gymnasie- och yrkeshögskolan presterat arbetsplatsförlagt lärande (APL) och lärlingsutbildning för elever inom Vård och omsorgsprogrammet samt lärande i arbete (LIA) för medicinska sekreterare och specialiseringar för undersköterskor, skötare och barnsköterskor inom ramen för yrkeshögskoleutbildningar. Man har medverkat i kompetenshöjande handledarutbildning för bashandledare för undersköterskor/skötare/barnsköterskor och medicinska sekreterare Simulatorcentrum Väst Verksamheten vid Simulatorcentrum väst har präglats av ombyggnation och utbyggnation av centrumet vilket inneburit praktiska utmaningar med flytt av utrustning och utbildningar som behövt anpassas till ombyggnationens faser men också planering och anpassning av centret för att kunna ha flera parallella utbildningsaktiviteter i de nya lokalerna. Flera nya kurser som utvecklats utifrån berörda verksamheters behov har tagits fram och genomförts. Speciellt bör framhävas: Kurser riktade till personal som ska arbeta i avancerade hybridoperationssalar genom seminarier, föreläsningar, kursutveckling och simulatorträning Nya kurser riktade till verksamheter med specialuppdrag som krävt omfattande kursplanering såsom simulering av trombolyskedja med stroke-enheten samt simulering av akuta livshotande tillstånd inom beroendepsykiatrin Implementering av obligatorisk interprofessionell simulering samt examination för alla läkaroch sjuksköterskestudenter T11 och T6. IMS-instruktörskurs i medicinsk simulering med tredagars träning i simulatorpedagogik för facilitatorer och operatörskurs. Utöver simulatorträningen har Simulatorcentrum tillsammans med Kvalitetsavdelningen utvecklat och genomfört seminarie- och workshop-baserade kurser i patientkommunikation och medarbetarkommunikation. Centrumets faciliteter har också använts till kurser inom kirurgisk färdighetsträning samt examination av studenter och ST-läkare. I mars ordnade Simulatorcentrum tillsammans med föreningen KlinSim en nationell konferens i klinisk träning och medicinsk simulering. Fakultetsutveckling har skett i form av deltagande i kurser i simulatorpedagogik, kommunikation, coachning och förbättringskunskap. Strategiska centrumbildningar Inom ramen för FoUU-verksamheten har utretts förutsättningar för strategiska centrumbildningar för att stödja särskilda vårdprocesser och satsningar inom life science-området och har under året resulterat i etablering av ett KOL-centrum från 1 september. Ytterligare utredningar är startade med sikte på bland annat kongenitalt hjärtcentrum, bröstcentrum och metabolt centrum med inriktning på obesitas och ett tarmsviktcentrum. Analysenheten En analytiker har rekryterats inom Analysenheten, med avsikten att leda och utveckla enheten. Enhetens kapacitet kommer att förstärkas successivt, med målet att komplettera dagens analyskapacitet inom strategiska och tvärfunktionella frågeställningar. Enheten kommer att vara 40 (54)
nära kopplad till sjukhusledningen, för att även stötta ledningen i tillfälliga frågeställningar, en s.k. think tank. Ekonomi Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet 2015 var -122 mnkr, vilket motsvarar en budgetavvikelse på -61 mnkr. Avvikelsen motsvarar 0,4 % av omsättningen. Resultatet förbättrades kraftigt under december bland annat beroende på ett antal sena engångsintäkter: extra ersättning rörelseorganens sjukdomar (+10 mnkr), läkemedelsrabatter (+3 mnkr), ersättning för förlossningar (+17 mnkr) och lagerinventering läkemedel (+8 mnkr). Dessutom producerades mycket tillgänglighetssatsningar och transplantationer vilket medförde höga intäkter utöver budget i december Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed fick SU full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. En hög produktionstakt, ett fortsatt högt remissinflöde och ett fortsatt högt inflöde av patienter till akutmottagningarna i kombination med fortsatta rekryteringsproblem inom ett flertal verksamheter har lett till högre kostnader än budgeterat. Med en skattad marginalkostnad på 75 % motsvarar överproduktionen 174 mnkr i produktionskostnader som SU inte fått ersättning för. SU fick beslut på att regionstyrelsen ersätter extraordinära säkerhetskostnader med maximalt 5 mnkr under 2015. Upparbetade extraordinära säkerhetskostnader blev drygt 5 mnkr och full ersättning har rekvirerats. Bokförda kostnader för evakuering av nya vårdbyggnaden uppgick 2015 till 4 mnkr. Merkostnaden för SU under 2015 för ny styrmodell för serviceöverenskommelsen med Regionservice var 29 mnkr. I bokslutet har Regionservice gjort en återbetalning till sina kunder vilket för SUs del inneburit en minskad merkostnad på 11,6 mnkr. SU får ersättning enligt fastställd prislista från regionen för kostnader kopplade till asylsökande och papperslösa patienter. Dock genererar det kraftigt ökade inflödet av asylsökande och papperslösa patienter till SU dyra lösningar såsom ökade jour- och övertidskostnader samt tränger undan övrig vård. En utredning pågår med syfte att kartlägga hur stor andel av kostnaderna som täcks av det fastställda pris som SU kan fakturera. Ersättning helår 2014 var 61 mnkr. Ersättning för 2015 uppgick till knappt 86 mnkr. Budgeterad nivå 2015 var 65 mnkr. 41 (54)
Resultaträkning 2015 Rapportrad Utfall mån Budget mån Avv mån Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår Vårdintäkter VGR 1 097 1 009 88 11 928 11 661 267 11 253 675 11 661 Vårdintäkter övriga 93 84 9 1 046 984 62 1 005 41 984 Patientavgifter 16 14 2 175 169 6 168 7 169 ALF-medel 70 38 32 427 432-5 391 37 432 Övriga intäkter 90 94-3 1 063 1 082-19 974 89 1 082 Intäkter 1 367 1 238 129 14 638 14 327 311 13 790 848 14 327 Löner och arvoden -529-529 -1-6 136-6 077-59 -5 839-297 -6 077 Sociala avgifter -227-228 1-2 602-2 621 19-2 466-136 -2 621 Övriga personalkostnader -17-14 -3-156 -158 3-170 14-158 Inhyrd personal -3 0-3 -72 0-72 -60-11 0 Personalkostnader -776-771 -5-8 965-8 856-109 -8 536-429 -8 856 Köpt vård -38-13 -26-260 -152-107 -236-24 -152 Läkemedel -137-134 -2-1 697-1 653-44 -1 492-205 -1 653 Lokalhyror -64-63 -1-742 -753 10-712 -30-753 Material, varor, tjänster mm -273-240 -33-2 795-2 684-111 -2 574-220 -2 684 Avskrivningar -24-23 -2-276 -270-6 -271-5 -270 Övriga kostnader -536-473 -64-5 770-5 512-258 -5 285-484 -5 512 Finansiella intäkter kostnader -3-2 -1-25 -21-4 -12-13 -21 Kostnader -1 315-1 245-69 -14 760-14 389-372 -13 833-927 -14 389 Resultat 52-7 59-122 -61-61 -44-79 -61 Källa: Cognos rapport 6010 SUs budgetavvikelse 2010-2015 Källa: Raindance ekonomisystem SU har under de senaste sex åren sammantaget bedrivit verksamheten i ekonomisk balans. För 2015 var budgetavvikelsen -61 mnkr, vilket innebär en avvikelse på -0,4 %. Intäktsutveckling Vårdöverenskommelsen 2015 med hälso- och sjukvårdsnämnderna Göteborg och Väster utgjorde den största andelen av SUs intäkter. Totalt ersättningsutrymme från VGR var för länssjukvård 7 797 mnkr och för region- och högspecialiserad vård 3 116 mnkr. 42 (54)
Intäkter jämfört med budget 2011-2015, utfall i fasta priser Källa: Raindance ekonomisystem Intäktsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 3,1 % 2015 jämfört med 2014. Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen och därmed fick SU full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Att utfallet totalt för vårdintäkter VGR ändå var högre än budget (+267 mnkr) berodde huvudsakligen på ersättningen för köpt garantivård och resursförstärkningar från hälso- och sjukvårdsstyrelsen som inte är budgeterade (ersättning för förlossningar, standardiserade vårdförlopp, medel för akutsjukvård, ersättning för MS-läkemedel mm). Den positiva budgetavvikelsen (+62 mnkr) för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter än budgeterat, inom bland annat barnkardiologin och onkologin. Fakturering av vårddagar för medicinskt utskrivningsklara patienter uppgick till 39 mnkr under 2015 jämfört med 42 mnkr föregående år. Den negativa budgetavvikelsen avseende övriga intäkter (-19 mnkr) berodde i huvudsak på minskad försäljning av medicinska tjänster, lab och röntgen och minskad försäljning av medicintekniska tjänster samt lägre ersättning för forskning och utbildning inom FoUU än planerat. Kostnadsutveckling Kostnaderna var knappt 372 mnkr högre jämfört med budget och 927 mnkr (6,7 %) högre än föregående år varav nya uppdrag 2015 utgjorde 290 mnkr (2,1 %), lönerevision 2015 utgjorde 245 mnkr (1,8 %), index övriga kostnader utgjorde 91 mnkr (0,7 %). Övriga kostnader som inte kan härledas till ökad produktion (ny styrmodell Regionservice, avskrivningar, ränta, hyror etc.) 43 (54)
utgjorde 45 mnkr (0,3 %). Således totalt 671 mnkr. Av kostnadsökningen på 927 mnkr mellan 2014 och 2015 kan 256 mnkr härledas till ökad produktion. Produktionsökningen mätt i sammanvägda prestationer ökade med 3,9 % mellan 2014 och 2015. Detta indikerar en positiv produktivitetsökning på drygt 2 % under 2015. Kostnader jämfört med budget 2011-2015, utfall i fasta priser Källa: Raindance ekonomisystem Kostnadsutvecklingen i fasta priser visar en ökning med 3,7 % 2015 jämfört med 2014. Personalkostnader Personalkostnaderna var för 2015 totalt 109 mnkr högre än budget. Ett stort antal verksamheter utförde under året mer produktion än planerat. Samtidigt har det funnits svårigheter att rekrytera personal inom vissa specialiteter/personalkategorier vilket har lett till höga övertids-, mertids- och jourkostnader. Kostnaden för övertid/mertid var för perioden drygt 164 mnkr, vilket var 69 mnkr högre än budgeterat och 8 mnkr högre än föregående år. Jourkostnaderna för perioden uppgick till 196 mnkr, 32 mnkr högre än budgeterat och 8 mnkr högre än föregående år. Kostnaden för sjuklön var för perioden 108 mnkr, 36 mnkr högre än budgeterat och 14 mnkr högre än föregående år. 44 (54)
De sociala avgifterna var lägre än budgeterat (+19 mnkr). Den positiva effekten avtog dock efter nya politiska beslut som trädde i kraft under 2015 gällande de yngre medarbetarna. Under året har behovet av bemanningsföretag fortfarande varit aktuellt inom flera verksamheter och kostnaden uppgick till drygt 71 mnkr, vilket var 11 mnkr (19 %) högre än föregående år. Av kostnaderna avsåg knappt 25 mnkr köp av läkartjänster och drygt 43 mnkr köp av sjukskötersketjänster. Det var framför allt kostnader för köp av sjukskötersketjänster som ökade under perioden januari-september jämfört med föregående år. Med anledning av de ökade kostnaderna för bemanningsföretag beslutade sjukhuset tillsammans med övriga sjukhus i VGR om att sluta använda bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. SU har genomfört detta stopp och för december var kostnaden för bemanningsföretag (läkare, sjuksköterskor samt övrig personal) 61 % lägre än den månatliga genomsnittskostnaden januariseptember. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick under 2015 till knappt 260 mnkr, vilket var drygt 107 mnkr högre än budget och cirka 24 mnkr (10 %) högre jämfört med utfallet föregående år. Budgetavvikelsen på -107 mnkr berodde främst på att köpt garantivård och reserverade medel inom kömiljarden inte var budgeterade men finansierade bland intäkter. Dessutom har kostnaden för ecmo-vård överskridit budget. För valfrihetsvården redovisas ett underskott för 2015 på knappt 13 mnkr trots en förstärkning från hälso- och sjukvårdsnämnderna på 5,9 mnkr. Totalt uppgick kostnaderna till 83,5 mnkr, en ökning med 28,5 mnkr (52 %) jämfört med föregående år. Kostnaderna var lägre än budgeterat under de första 8 månaderna men ökade under hösten (en förändring under de sista fyra månaderna på 15 mnkr jämfört med budget). Den nya patientlagen och patienternas rätt att söka öppenvård utan betalningsförbindelse kan vara en del av förklaringen. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel för januari-december 2015 jämfört med budget och med föregående år (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Utfall Förändring 2015 2015 budget budget % 2014 2015/2014 % Recept 1 014 995-19 -2 % 853 19 % Rekvisition 683 658-25 -4 % 639 7 % Total 1 697 1 653-44 -3 % 1 492 14 % Läkemedelsbudgeten för 2015 avviker negativt med 48 mnkr mot budget, 44 mnkr på kostnadssidan och 4 mnkr på intäktssidan. Nya effektiva, men dyra preparat men också ett ökat patientunderlag låg bakom den negativa budgetavvikelsen. Den ökade kostnaden - jämfört med budget - kan främst hänföras till neurosjukvården (MS-patienter). SU fick under året fått en extra ersättning på 15 mnkr för MS-läkemedel, vilket reducerar överskridandet för neurosjukvården till 21 mnkr. Andra områden där kostnaderna överskrider budgeten är inom hematologi och ögonsjukvården. Den stora kostnadsökningen för receptläkemedel - jämfört med föregående år - kan hänföras till nya läkemedel mot Hepatit C. Kostnaderna för dessa nya läkemedel uppgick till 126 mnkr. 45 (54)
Lokalhyror 2016-01-28 Lokalhyror Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse jmf Utfall 2014 tkr med budget Lokalhyra VF 623 759 633 418 9 659 601 096 Externa hyror 118 635 119 372 737 110 984 Totalt 742 394 752 790 10 396 712 080 För hyreskostnaderna redovisas ett positivt resultat med 10,4 mnkr (1,3 %) mot budget. Några orsaker till det positiva resultatet är: - Tidsmässig försening av fastighetsinvesteringar - Lägre kostnad vid förhyrning av paviljonger - Minskning av antalet hyrda kvadratmeter efter rivning av en byggnad på SU - Förändrat kostnadsansvar för en säkerhetsanläggning Material, varor och tjänster Material, varor och tjänster avviker mot budget med -110 mnkr. Det är främst kostnader avseende sjukvårdsmaterial inklusive hjälpmedel som förklarar den negativa avvikelsen. Ett ökat antal obesitasoperationer, fler utförda organtransplantationer än förra året samt att många svårt sjuka patienter krävt dyra behandlingar påverkar materialkostnaderna negativt. Materialsidans budgetavvikelse förklaras till stor del av ökade kostnader för sjukvårdsmaterial såsom implantat, isotoper och laboratorieartiklar samt hjälpmedel utanför förmånen och medicinskteknisk utrustning. Inom köp av tjänster visar både röntgen- och laboratorietjänster en negativ budgetavvikelse vilket förklaras till stor del av ökad produktion. Utfallet för övriga tjänster inklusive IT-tjänster visar en negativ budgetavvikelse och förklaras bland annat av ytterligare kostnader för regionens ITorganisation (-6,9 mnkr) enligt regionbeslut sent på året. Merkostnaden för SU under 2015 för ny styrmodell för serviceöverenskommelsen med Regionservice var 29 mnkr. I bokslutet har Regionservice gjort en återbetalning till sina kunder vilket för SUs del inneburit en minskad merkostnad på 11,6 mnkr och en nettokostnadsökning vid årets slut på drygt 17 mnkr. Vid jämförelse av utfall mellan 2014 och 2015 finns en jämförelsestörande post, resekostnader (-20 mnkr), som tidigare bokades inom raden för övriga personalkostnader. Externa konsultkostnader och IT-tjänster Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 Periodutfall 30,1 mnkr Regionfullmäktiges beslutade besparingar är inarbetade i budgetramen för SU. Utfallet på redovisade konton förklaras av för SU väsentliga pågående utvecklingsprojekt, exempelvis Bildoch InterventionsCentrum (BoIC) och akutenprojektet (Målnivå 2015: 13,3 mnkr). 46 (54)
Eget kapital 2016-01-28 SU fick tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital inför 2015. Under året har knappt 40 mnkr av dessa medel förbrukats fördelat på nedanstående poster: Uppdragsutbildning till IVA-ssk Utlandsrekrytering specialistläkare psykiatri Extraordinära kostnader neonatal Köpt vård ortopedi Projektledare akutenprojektet Benchmarking Projektledare Värdebaserad hälso- och sjukvård Framtidens vårdavdelning Studier utvecklingsprojekt Summa 9,3 mnkr 3,0 mnkr 3,0 mnkr 11,7 mnkr 0,8 mnkr 2,7 mnkr 0,7 mnkr 5,0 mnkr 3,6 mnkr 39,8 mnkr De specifika projekt som inte genomförts under 2015 kommer att belasta eget kapital under 2016 i enlighet med att besluten om kapitalanvändande gäller för två år. Kvarvarande 21,7 mnkr inför 2016 kommer att fördelas i projekten Köpt vård ortopedi med 18,3 mnkr och Studier utvecklingsprojekt med 3,4 mnkr. Investeringar Större byggprojekt Regionstyrelsen beslutade i februari 2010 att uppföra ett regionalt Bild- och InterventionsCentrum (BoIC) vid Sahlgrenska sjukhuset. Etapp 1 omfattande husets stomme och skalskydd som färdigställdes 2014 och Etapp 2 omfattande invändig byggnation och installationer som beräknas färdigt inom första kvartalet 2016. Regionstyrelsen beslutade i augusti 2014 att genomföra fastighetsinvesteringen för Etapp 3 som avser invändig byggnation och installationer omfattande resterande hälft av plan 1, 2/3 och 4. Parallellt pågår utrustningsinstallationer inom Etapp 2 och planering/inköp för inredning och den omfattande medicintekniska utrustningen i Etapp 3. Regionstyrelsen beslutade också i augusti 2014 att genomföra byggprojektet för tillbyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus och grundläggningsarbetet för huset pågår. Byggnationen för Låghusprojektet, Etapp 4 på Sahlgrenska sjukhuset färdigställdes och ibruktagandet beräknas slutfört i februari 2016. Program- och systemhandlingsarbetet för etapp 1 och 2, en tillbyggnad inom neonatal- och förlossningsvård på Östra sjukhuset pågår och beräknas färdigt i andra kvartalet 2016. Byggentreprenaden för Hus R på Mölndals sjukhus, en nybyggnad för forskning och utbildning och husbyggnationen pågår. Andra omfattande ombyggnationer Övriga omfattande projekt som genomförts eller påbörjats under 2015 är t.ex: Byggnationen för ombyggnad av Akutmottagningen på Östra sjukhuset färdigställdes och är i bruk. Byggentreprenaden för till- och ombyggnad av sterilcentral på Mölndals sjukhus färdigställdes och i bruk. Byggentreprenaden för ombyggnad inom Transfusionsmedicin på Sahlgrenska sjukhuset pågår. 47 (54)
Säkerhetsanläggningar moderniseras löpande under året och byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras utförs kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Fastighetsinvesteringar, utfall i jämförelse med investeringsram Fastighetsinvesteringar exklusive så kallade strategiska investeringar uppgick till 220 mnkr. Utfallet är att jämföra med investeringsramen som inbegriper sjukhusets årliga ram, plus sparad ram för beslutade fastighetsinvesteringar från tidigare investeringsmodell. Utfallet för strategiska fastighetsinvesteringar blev 446 mnkr, som huvudsakligen handlar om utgifter i projekten regionalt Bild- och InterventionsCentrum på Sahlgrenska sjukhuset, R-huset på Mölndals sjukhus, Neonatal och förlossning samt Nya Barnsjukhuset på Östra sjukhuset. Investeringar i fastigheter 2015. Utfall och investeringsram (mnkr). Utfall 2015 a) Investeringsram 2015 b) Fastighetsinvesteringar 220 252 Strategiska fastighetsinvesteringar 446 591 Summa 666 843 Not: a) Källa:Västfastigheters bokföring. b) VGRs detaljerade investeringsplan 2015-2017 Fastighetsinvesteringar 2009-2015 exkl. strategiska. Utfall i mnkr. Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning, utfall 2015 För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerade SU en investeringsram på 270 mnkr. Till detta kommer ett investeringsutrymme från VGRs särskilda satsning för strategiska utrustningsinvesteringar på 125,5 mnkr. Det innebär att SU totalt disponerade 395,5 mnkr i investeringsram. Överförda investeringsramar från 2014 uppgick till 247 mnkr att användas för pågående projekt. Investeringarna under 2015 uppgick till 381 mnkr vilket var 54 mnkr högre än år 2014. Under året har externfinansierade investeringar genomförts till ett värde av 20 mnkr. De större genomförda utrustningsinvesteringarna som installerats under 2015 utgjordes bl. a. av: Utrustning till BoIC etapp 1 och 2 uppgick till 102 mnkr. Totalt beställdes utrustning för 322 mnkr till BoIC etapp 1 och 2. Resterande investeringskostnad kommer att belasta 2016 och 2017 av tidigare överförda investeringsramar Utrustning till ombyggnad av låghus Sahlgrenska sjukhuset etapp 4 uppgick till 13 mnkr. Byte och uppgraderingar av övervaknings- och anestesiutrustningar genomfördes vid operation och akutmottagning på Östra sjukhuset och Kardiologen på Sahlgrenska sjukhuset. Kostnad 23 mnkr. 48 (54)
Installation av 4 linjäracceleratorer till Strålbehandlingsavdelning från beslut 2011,2012,2014 och 2015. Delkostnaden 30 mnkr belastar 2015. Upprustning av Sterilcentralen Mölndals sjukhus uppgick till 25,3 mnkr. Utrustningar för bland annat två MR-kameror till Sahlgrenska sjukhuset, en MR-kamera till Östra sjukhuset, cyklotron samt utrustning till angiografilab och hybridsalar i BoIC-byggnaden är beställda men kommer att faktureras under 2016 och 2017 Överföring av investeringsmedel till 2016 för pågående projekt är 261,5 mnkr. I grafen nedan redovisas utfallet för utrustningsinvesteringar under åren 2009 till 2015. Åtgärder vid ekonomisk obalans Sjukhuset har under stora delar av året signalerat bekymmer med de ekonomiska förutsättningarna i förhållande till den ökande mängden patienter. I delårsbokslutet mars prognostiserades en negativ budgetavvikelse på -50 mnkr. Åtgärder startades innan sommaren för att sänka kostnaderna men den mätbara effekten av initiativen blev lägre än förväntat. Under oktober beslutade styrelsen om ett åtgärdsprogram värderat till 226 mnkr, för ett omedelbart genomförande samt för att under 2016 nå en balans i ekonomin. Efter styrelsens genomförandebeslut har arbetet med konkretisering och närmare värdering av ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter inneburit att vissa åtgärder bytts ut mot nya eller effekter omvärderats. Vid årsskiftet fanns det 213 åtgärder värderade till 280 mnkr vilka planeras att genomföras under 2016. Åtgärderna är inarbetade i områdenas budgetar för 2016 vilket säkrar genomförandet och ökar tydligheten vid uppföljningen under nästa år. Åtgärdernas genomförande kommer vid varje styrelsemöte att rapporteras. Underlaget för rapportering till styrelsen inhämtas vid en controlling av varje område inför varje möte samt den skriftliga månadsrapporteringen. 49 (54)