Sida 1(13) Detaljbudget 2017 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden 1. Sammanfattning Nämnden fortsätter arbetet mot målet att invånarna ska ha Sveriges bästa hälsa 2020. Fokus ligger på ett strategiskt folkhälsoarbete. Hälso- och sjukvårdsnämnden har tillsammans med styrelsen för Skaraborgs Sjukhus beslutat om att utveckla ett Närsjukvårdscentrum i Mariestad. Under hösten 2016 har en projektplan tagits fram och Närsjukvårdscentrum kommer successivt att utvecklas under 2017 och 2018. Berörda vårdgivare i Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner deltar. Parallellt med detta fortsätter arbetet med en omstart av psykiatrin med ett närsjukvårdskoncept. Arbetet förutsätter ett aktivt samarbete med vårdcentralerna och kommunerna i hela Skaraborg. Vårdöverenskommelserna 2017 med de olika utförarna innebär få förändringar i förhållande till 2016 förutom regionala direktiv. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar utifrån antagen kommunikationsplan 2015-2018. Kommunikationsplanen beskriver nämndens inriktning kring kommunikation. Under början av 2017 kommer en handlingsplan med insatser och målgrupper att tas fram, liksom tidigare år. Det övergripande målet med kommunikationen är att den ska bidra till att nå nämndens uppsatta mål. Utöver regelbundna dialogmöten med pensionärsorganisationer samt med funktionsnedsättning och patientorganisationer ska nämnden möta invånarna i medborgardialoger. I kommunikationsplanen beskrivs syfte och principer för medborgardialogen. Webben är en kanal för nämndens information och nämndens hemsida uppdateras löpande. Nämnden informerar om sitt arbete via pressmeddelande till media efter alla sammanträden. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar en ekonomi i balans för 2017. Nämndens budgeterade kostnader ryms inom tillgängliga medel. Nämndens regionbidrag uppgår efter justeringar till 4 970 miljoner kronor. 2. Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.2 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Hälso- och sjukvårdsnämnden har som prioriterat mål att skapa förutsättningar för att invånarna kan leva ett liv i hälsa med fokus på ett strategiskt folkhälsoarbete. Nämnden kommer under 2017 att följa: Att alla folkhälsoråd har formulerat en strategisk plan för folkhälsoarbetet inom respektive
Sida 2(13) kommun Minst en familjecentral och en ungdomsmottagning i varje kommun Om Bäst Hälsa 2020 har fått genomslag i kommunernas styrdokument Ungdomars drogvanor Indikatorerna till det övergripande målet att skaraborgarna ska ha bäst hälsa 2020 Arbetet kring området Fullföljda studier Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar långsiktigt med folkhälsoarbetet utifrån den strategiska plan som antogs 2010. Inför 2017 har nämnden gjort en prioritering av vilka områden som man ska fortsatt satsa på med utgångspunkt från målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Områdena är: - Fortsatt samverkan med kommuner för långsiktigt arbete med social hållbarhet, med fokus på barn och ungdom - Medverka till utvecklingen av den hälsofrämjande hälso- och sjukvården och tandvården - Fortsatt samverkan med föreningsliv och folkbildning - Ta initiativ till att utveckla nya avtal mellan nämnden och kommunerna avseende folkhälsoarbetet - Tillsammans med kommunerna och folkhälsokommittén utveckla stödet på Skaraborgsnivå till det lokala folkhälsoarbetet - Medverka till att regionens folkhälsoarbete blir en samlad kraft som ger ett bra stöd till det lokala arbetet Valet av områden har nämnden bland annat gjort utifrån det prioriterade målet i regionens budget att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och arbetet kring social hållbarhet. Med utgångspunkt från detta har nämnden också gett ett uppdrag till Folkhälsoenheten i Skaraborg. Skaraborgs Kommunalförbund och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har fastställt en modell för samverkan i folkhälsofrågor. Det innebär en strukturerad samverkan och kraftsamling kring utvalda områden. Det första området är fullföljda studier. Nämnden stöttar detta arbete med resurser. Ytterligare områden kommer att väljas under 2017. Nämnden har sedan tidigare samverkan med Västra Götalands Bildningsförbund om mat och rörelse. Från och med hösten 2016 görs en extra satsning på mat, Matmöten i Skaraborg.
Sida 3(13) 3. En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 3.1.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har år 2016 legat lågt under de måltal som anges nationellt och regionalt. I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Kompetensförstärkning av team som utreder, diagnostiserar och behandlar barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsstörning/nedsättning och kompetensförstärkning till team som behandlar patienter med självskadebeteende. Nämnden kommer inom neuropsykiatrin att följa upp väntetider till första besök och fördjupad utredning. 3.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Fortsätta arbetet med att implementera den Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri. Påbörja arbetet med att implementera den reviderade Regionala utvecklingsplanen för barn och unga, som kommer inom kort antas av Regionfullmäktige. 3.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har under flera år uppmärksammat behovet av att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad gäller barn/unga och vuxna. Det gäller att säkerställa att det finns både tillräcklig kompetens och kapacitet i första linjen för att motsvara behoven. I revideringen av Krav- och Kvalitetsboken till 2016 tydliggjordes kravet på kompetens. Under 2017 kommer målgruppen fortsatt vara i fokus och nämndområdet deltar i utvecklingsprojektet om första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa genom att Närhälsan Guldvingens vårdcentral i Lidköping under 2017 kommer ha ett tilläggsuppdrag att särskilt ta omhand barn och unga med psykisk ohälsa i åldrarna 7-18 år. Projektet utvärderas efter ett år innan ett eventuellt breddinförande sker i regionen. Nämnden kommer under 2017 att: Följa upp hur vårdcentralerna fullgör åtagandet när det gäller psykisk ohälsa både för barn,
Sida 4(13) ungdomar och vuxna. Följa upp att ungdomsmottagningarna har en god tillgänglighet även på kvällstid och under sommaren. 3.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas 3.2.1 Uppfylla vårdgarantin Östra hälso- och sjukvårdsnämnden följer löpande utvecklingen av hur vårdgivarna uppfyller vårdgarantin. Vid varje nämndmöte redovisas antal väntande för besök och behandling inom somatisk och psykiatrisk vård och hur stor andel som får vård inom 90 dagar. Inom barn och ungdomspsykiatrin gäller 30 dagar och vid misstanke om cancer 14 dagar för vuxen och 2 dagar för barn. Skaraborgs Sjukhus redovisar hur många som får vänta längre än vårdgarantin i samband med delårsrapport och årsredovisningar. Målet är att ingen ska behöva vänta längre än vårdgarantin. 3.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus finns ett uppdrag till sjukhuset att de ska införa ett personcentrerat arbetssätt inom alla verksamhetsområden. Under 2017 fortsätter den regionala utbildningen av verksamhetsutvecklare som ska underlätta införandet av personcentrerad vård. Patienternas delaktighet i vården redovisas genom patientenkäter. 3.2.3 Förbättra akutvårdkedjan I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus finns ett uppdrag till sjukhuset att fortsätta utveckla akutvårdskedjan med syftet att minska väntetider på akutmottagningen och på sikt bygga upp akutläkarfunktionen. Målet är att senast år 2018 uppnå målet att vid 90 procent av besöken ska patienten ha en total vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar. För att nå målet har Skaraborgs Sjukhus tagit fram delmål som följs två gånger per år. (Januari-april och september-december) 3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Nämnden vill arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning. I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Skriftlig utskrivningsinformation till patienter inklusive läkemedelsinformation.
Sida 5(13) Uppföljning genom journalgranskning av verksamhetsutvecklare. Använda data från Infektionsverktyget för att mäta kvaliteten i antibiotikaförskrivningen. Nämnden följer också andelen läkemedelsgenomgångar och följsamheten till rekommenderade läkemedel vid vårdcentralerna inom VG Primärvård. Nämnden vill fortsätta utvecklingen av cancersjukvården genom Kontaktsjuksköterskor och multidisciplinära team inom cancersjukvården Standardiserade vårdförlopp 3.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner I nämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs Sjukhus ingår: Patientsäkerhetsarbetet prioriteras inom alla verksamheter för att vårdskador ska minska. Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner ska minska 3.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser I östra hälso- och sjukvårdsnämndens vårdöverenskommelse med Skaraborgs sjukhus finns ett uppdrag att prioritera patientsäkerhetsarbete inom alla verksamheter för att vårdskador ska minska. Att arbeta med en säkrare läkemedelsanvändning är en av de viktigaste punkterna i detta arbete. Där ska framgå vilka läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden, varför samt hur de ska följas upp. Ett utvecklingsarbete på Skaraborgs Sjukhus är att använda data från infektionsverktyget för att mäta kvaliteten i antibiotikaförskrivningen. I uppföljningsplanen finns också de regiongemensamma indikatorer med måltal som används för att mäta kvalitet i vården. De målvärde som där anges är i nivå med snittet i riket eller strax över. Skaraborgs Sjukhus har ett uppdrag att utveckla sjukhusets roll inom Vårdsamverkan Skaraborg. Målet är att berörda vårdtagare ska uppleva vårdinsatserna som en helhet utan gränser. 3.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Hälso- och sjukvårdsnämnden har som ett prioriterat mål att invånarna ska erbjudas en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare som är jämlik, trygg och säker. Nämnden har beslutat utveckla närsjukvårdscentrum i Falköping, Lidköping, Mariestad och Skövde för den vård som behövs ofta och som är möjligt att bedriva nära. Nämnden har även fokus på att vårdkedjan utvecklas med en god samverkan inom alla nivåer.
Sida 6(13) Under 2016 har nämnden påbörjat arbetet med för att utveckla Närsjukvårdscentrum i Mariestad och en politisk styrgrupp har bildats. Samtliga vårdgivare i Mariestad, Töreboda och Gullspång kommuner är inbjudna. En projektplan har tagits fram under hösten. Nämnden kommer att följa; Att närsjukvårdsteam finns i hela Skaraborg Antalet samordnade individuella vårdplaner (SIP) Andelen återinskrivna inom 30 dagar Patientenkäter vad gäller upplevelse av vård och bemötande Utvecklingen av närsjukvårdscentrum i Mariestad Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Närhälsan, privata vårdcentraler, Folktandvården, Habilitering & Hälsa och kommunalförbundet Skaraborg. Gruppens syfte är att nå en effektiv vårdsamverkan i frågor som berör samtliga parter. Målet är att berörda vårdtagare och patienter ska uppleva vårdinsatserna som en helhet utan gränser. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Kommentarer till ekonomibilagan (se bilaga 1). Regionbidrag Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2017 inkluderande hälso- och sjukvårdsnämndernas regionbidrag. Från 2015 genomfördes det första steget i en förändring av resursfördelningsmodellen, som styr fördelningen av budgetmedlen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna. I 2016 års budget gjordes ett uppehåll av det fortsatta införandet, men i den nu aktuella budgeten för 2017 fullföljs den planerade förändringen i sin helhet. Konsekvensen för östra nämnden är att regionbidraget på denna punkt sänks med 39,6 mnkr. Nämndernas regionbidrag har indexuppräknats med 2 procent jämfört med 2016. Därutöver har hälso- och sjukvårdsnämnderna sammantaget tillförts 400 mnkr i budgetförstärkning, varav östra nämndens andel är 66,8 mnkr. Ansvaret för rättspsykiatrin återförs till nämnderna tillsammans med medel motsvarande innevarande års kostnad med uppräkning för index (72,9 mnkr). Ett riktat tillskott på 4,2 mnkr har också skett avseende folkhälsoinsatser. Dessutom har särskilda
Sida 7(13) justeringar gjorts för jämställda löner, friskvårdsbidrag, tobakssamordnare, fria läkemedel barn och fri mammografi. Östra nämnden har också tillförts de befintliga medlen (7,1 mnkr) för fortsatt projektfinansiering av närvårdsprojektet i Skaraborg. Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2016-09-27 att inför 2017 tillföra hälso- och sjukvårdsnämnderna riktat ägartillskott om totalt 150 mnkr. Tillskottet skedde dels genom 50 mnkr som kompensation för tidigare fattade ägarbeslut, en ersättning som arbetats in som prisökning i vårdöverenskommelserna med sjukhusen. Därutöver tillfördes hälso- och sjukvårdsnämnderna 100 mnkr som förstärkt ersättning till sjukhusen för det riktade uppdraget om valfrihetsvård och har fördelats utifrån sjukhusens områdesansvar för valfrihetsvården. Ägartillskottet, som bokförs under övriga intäkter, har fördelats enligt resursfördelningsmodellen vilket för östra hälso- och sjukvårdsnämnden innebär totalt 25 mnkr. I vårdöverenskommelsearbetet har budget och planeringsdirektiv följts. Ersättningen till utförare har i huvudsak räknats upp med index 2 procent. Sjukhusen har därutöver tillförts ytterligare medel enligt ovanstående beskrivning. Efter de justeringar som skett enligt ovan uppgår nämndens regionbidrag för 2017 till 4 970 mnkr. Övriga intäkter För att synliggöra statsbidrag som en del av den samlade finansieringen för de verksamheter Västra Götalandsregionen bedriver har regionstyrelsen beslutat om ändrad hantering av specialdestinerade statsbidrag. Statsbidragen har tidigare ingått som en del i nämndernas regionbidrag. Från 2016 tillfaller medlen nämnden i särskild ordning och budgeteras under posten övriga intäkter. Justeringar och utökningar har skett 2017 för det upphörda bidraget från sjukskrivningsmiljarden (- 12,7 mnkr), som ersatts av medel för en kvalitetssäker rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess (+ 21,7 mnkr). Det tidigare beskrivna ägartillskottet enligt Regionstyrelsens beslut i september innebär en ökning med 25 mnkr och de särskilda flyktingmedlen till primärvården ingår med 7,4 mnkr. Glasögonbidraget för barn har utökats med 1,5 mnkr. Region- och rikssjukvård Beställningen av region- och rikssjukvård samordnas mellan nämnderna i regionen. Formellt tecknas överenskommelsen med SU av nämnderna i Göteborgsområdet. Budgetbeloppet i sammanställningen baseras på östra hälso- och sjukvårdsnämndens konsumtionsandel av den
Sida 8(13) totala region- och rikssjukvården inom regionen. Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år. Länssjukvård Sjukhus i regionen Budgeten avser i huvudsak hälso- och sjukvårdsnämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen, inklusive Lundby sjukhus som drivs i privat regi. Kostnaden budgeteras utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2015 samt utifrån kända förändringar. Mer än 90 procent av skaraborgarnas konsumtion av länssjukvård inom regionen sker på Skaraborgs sjukhus där nämndens beställning uppgår till 3 561 mnkr. Utöver den av regionen föreskrivna uppräkningen för generella kostnadsökningar med 2 procent har ytterligare förstärkningar skett dels med 21 mnkr för att finansiera nya läkemedel och metoder som utgått ur regionens centrala ersättningsmodell för ordnat införande och dels med 23 mnkr som en förstärkt finansiering genom de beslut som fattades av Regionstyrelsen i september 2016. Det till hälso- och sjukvårdsnämnderna överförda ansvaret för rättspsykiatrin innebär ingen förändring för Skaraborgs sjukhus förutom att ersättningen nu ingår i överenskommelsen med östra nämnden. Från 2015 tillfördes hälso- och sjukvårdsnämnderna 200 mnkr för att finansiera särskilda tillgänglighetssatsningar. Under 2016 utökades utrymmet för att även täcka finansieringen av obesitasoperationer och koloskopier. Fram till och med 2016 har nämnderna finansierat konsumtionen inom dessa områden solidariskt, d.v.s. oavsett vilken nämnds innevånare som vården getts till. Enligt regionfullmäktiges budgetbeslut för 2017 ska denna solidariska finansiering upphöra och var och en av hälso- och sjukvårdsnämnderna finansierar enbart sina innevånares vård. Den regionala styrningen avseende var satsningarna görs kvarstår, vilket innebär att nämnderna inte styr över de kostnader som uppkommer under året. 2017 års budget för tillgänglighetssatsningarna baseras på 2015 års konsumtion och inte på resursandel av de 200 mnkr. Det innebär för östra hälso- och sjukvårdsnämnden att budgeten är ca 20 mnkr lägre än tilldelad andel. Det beräknade utökade utrymmet har använts i den föreslagna budgeten. Det finns av naturliga skäl en osäkerhet och därmed en risk avseende hur den faktiska konsumtionsfördelningen kommer att bli under 2017. Privata specialister i Västra Götalandsregionen Privata specialister ersätts enligt den nationella taxan eller genom upphandlade avtal med
Sida 9(13) Västra Götalandsregionen. Specialister inom allmänmedicin redovisas under posten Privat primärvård övrigt. Budgeten baseras på innevarande års prognostiserade underskott samt kända avtalsförändringar år 2017. Utomregional länssjukvård Ersättningen omfattar främst akut sjukhusvård som nämndinvånare får utanför Västra Götalandsregionen liksom den utlandsvård i EU/EES-länder, som tidigare finansierades av staten genom Försäkringskassan. Kostnaden för utlandsvård har ökat kraftigt under året, framför allt fram t.o.m. juli månad. Budgeten för utlandsvården har därför utökats från 3 till 9 mnkr. Däremot har utomlänsvården inom landet minskat och den totala budgetökning för utomregional länssjukvård uppgår till 5,4 mnkr varav 2,4 mnkr avser det nya ansvaret för rättspsykiatri. Verksamhet finansierad med särskilda bidrag Ersättningen avser länssjukvårdens andel av kostnader för en kvalitetssäker rehabiliteringsoch sjukskrivningsprocess. Primärvård Vårdval Rehab Det ekonomiska ansvaret för vårdval Rehab har från 2016 överförts till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Kostnaden för hjälpmedel som till stor del förskrivs genom vårdgivare inom vårdval Rehab ligger dock kvar i nämndens budget. Kostnaden som 2016 överstiger budgeten beräknas ligga kvar på samma nivå under 2017. En förväntad volymökning under 2017 kompenseras av en genomförd prissänkning. Övrig primärvård (offentlig och privat och övrigt till exempel kommunal)
Sida 10(13) Den offentligt beställda primärvården avser primärvårdsverksamhet utanför VG Primärvård och vårdval Rehab. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård, barn- och ungdomsmedicin och sjukvårdsrådgivning per telefon. Den privata primärvården avser i huvudsak ersättning till privata vårdgivare inom sjukgymnastik, allmänmedicin samt mödrahälsovård, enligt nationella taxan eller genom upphandlade avtal med regionen. Utomregional primärvård Budgeten avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Verksamhet finansierad med särskilda bidrag Ersättningen avser primärvårdens andel av kostnader för en kvalitetssäker rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess (17,7 mnkr) och de särskilda flyktingmedlen till primärvården (7,4 mnkr). Motsvarande medel i 2016 års budget för den s.k. sjukskrivningsmiljarden ingick då i övrig primärvårdför med 10 mnkr. De särskilda flyktingmedlen tillkom under 2016 och ingick inte i budgeten. Tandvård Budgeten består till största delen av kostnad för barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet samt käkkirurgi. Specialisttandvården regleras och ersätts genom vårdöverenskommelsen med Folktandvården, medan käkkirurgin ingår i överenskommelsen med Skaraborgs sjukhus. Funktionshinderverksamhet Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa samt avtal inom privat
Sida 11(13) habiliteringsverksamhet. Folkhälsomedel Utgångspunkten för folkhälsoarbete är att i samverkan med kommunerna påverka de samhällsförhållanden och levnadsvanor som skapar hälsa, samt att tillse att såväl primärvård som sjukhus har ett hälsofrämjande arbetssätt. Avtal som är tecknade med kommunerna sträcker sig till och med 2017-12-31. Det tidigare nämnda riktade tillskottet i budgeten uppgår till 4,2 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer i ett särskilt ärende besluta om användningen av dessa medel. Läkemedel Budgeten avser läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar (bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan), upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Sjukresor Budgeten avser kostnader för nämndinvånarnas sjukresor, som regleras enligt sjukresehandboken. Upphandlingar, regelverk och utbetalningar hanteras av en enhet som ingår i serviceförvaltningen. Nämndens kostnader för sjukresor har ökat tydligt under 2016. Därför har budgeten höjts med 6,3 mnkr, till 72,5 mnkr inkl sjukreseadministrationen. Samordningsförbund Budgeten avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet. Budgeten har justerats enligt statens förslag, vilket innebär en total minskning med 0,4 mnkr enligt följande fördelning:
Sida 12(13) Samordningsförbundet östra Skaraborg 2 500 tkr (2016 3 030 tkr) Samordningsförbundet västra Skaraborg 1 811 tkr (2016 1 811 tkr) Samordningsförbundet norra Skaraborg 883 tkr (2016 803 tkr) Samordningsförbundet Lilla Edet, Trollhättan och Grästorp 183 tkr (2016 183 tkr) Nämndkostnader Budgeten avser främst kostnader för politikerarvoden samt deltagande i kurser och konferenser. Koncernkontoret/Kanslikostnader I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader för det tidigare kansliet bokförs hos regionstyrelsen. Budgeten har uppräknats med index 2 procent och därefter reducerats med ca 4 procent med hänsyn till minskad kostnadsmassa inom koncernkontoret. Övrigt Budgeten avser främst kostnader för förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader samt bl.a. kostnad för Vårdbarometern. Finansiella kostnader/intäkter
Sida 13(13) Budgeten avser ränta på likvidkontot. Resultat Nämnden redovisar för 2017 en budget i balans. 5.2 Eget kapital Östra nämndens underskott från 2015 på 4,6 mnkr har täckts genom en bokslutsdisposition i moderförvaltningens bokslut för 2015. Nämndens eget kapital är därför därefter åter nollställt. Nämnden prognostiserar i augusti ett nollresultat för 2016, vilket skulle innebära att det egna kapitalet är fortsatt nollställt både som ingående och utgående värde för 2017. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar en ekonomi i balans för 2017. Nämndens budgeterade kostnader ryms inom de tillgängliga medlen. 6. Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Hälso- och sjukvårdsnämnderna har att budgetera och rapportera den vård som invånarna konsumerar oavsett var den produceras och varifrån inom Västra Götalandsregionen som den ersätts. I bifogad sammanställning redovisas förväntad vårdkonsumtion för nämndens invånare år 2016 (se bilaga 2). 7. Intern kontroll Östra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde vid sitt sammanträde i mars 2016 plan för intern kontroll 2016. Såväl riskanalys som plan diskuterades på flera presidie- och nämndmöten. Mot bakgrund av den korta tid som planen gällt kommer planen även att gälla under 2017. Inför 2018 görs en ny riskanalys och en ny plan kommer att tas fram. Analyslänkar Bilaga 1 - Ekonomibilaga Bilaga 2 - Konsumtion../../userfiles/1/documents/2188_2912_D7BB1.docx../../userfiles/1/documents/2188_2912_9F031.docx