Fusklappmetoden Petra Grönholm-Nyman (psykologi) Leena Tuomiranta (logopedi) https://www.cfa.harvard.edu/~afriedman/cheatsheetsindex.html
Bakgrund Håkan Hult, professor i medicinsk pedagogik vid Karolinska Institutet presenterade metoden för personalen vid IPL hösten 2013 Tidigare forskning visar att fusklappar (studentprepared testing aids) kan förbättra prestationen vid tentamen (Duncan, 2007; Larwin, Gorman & Larwin, 2013) och dessutom minska på stressnivån vid tentamen (Butler & Crouch, 2011)
Varför fusklappar Vi valde fusklappar för att undvika hetsläsning inför tentamen för att studerande skulle lära sig för livet http://papunet.net/materiaalia /kuvapankki Två varianter på metoden Petras variant (har redan piloterats och erfarenheter publicerats på ÅAs lärarblogg) Leenas variant (piloteras nästa läsår)
Fusklappmetoden första försöket Metoden testades på kursen Kognitiv psykologi och neuropsykologi (hösten 2013) Kursen är omfattande (5sp) och innehåller mycket detaljkunskap tanken var att fusklappmetoden skulle hjälpa studerande att anamma kunskaperna i mindre bitar under kursens gång http://en.wikipedia.org/wiki/file:spicker_trinkflasche.jpg
Fusklappmetoden i praktiken Studerande fick, om de så önskade, skriva en fusklapp (en A4) över varje föreläsning och fusklapparna fick de ta med sig till tentamen Fusklappar fick skrivas endast över föreläsningar man deltagit på och man måste även delta på följande föreläsning för att få en stämpel på fusklappen (endast stämplade fusklappar fick tas med till tentamen) obligatorisk närvaro slopades
Exempel på fusklapp
Fusklappmetoden-resultat Metoden fungerade bra som morot för kursnärvaro 41 personer slutförde kursen och av dessa använde sig 34 st av fusklappar. Medeltalet för antal fusklappar per person var 5,3 av max. 9 möjliga fusklappar
Fusklappmetoden-resultat Några kommentarer från studerande gällande fusklapparna (i samband med tentamen): De var ett bra stöd. Mycket av det som jag skrivit på lapparna kom jag ihåg då jag redan en gång bearbetat materialet, men skönt med stöd+att är aktiv varje gång och inte bara just före tenten Jag hade inte med mig dem, men jag tror ändå att det var en bra repetition att skriva dem Var bra att ha för att kolla upp ord som man annars skulle spenderat mycket tid med att fundera över Jag blev lat med läsandet till själva tenten då jag hade fusklapparna
Examen (Petra) På grund av fusklapparna var frågorna till kurstentamen krävande: 1. Föreställ dig att du sitter och pluggar till tentamen i Kognitiv psykologi och neuropsykologi. a) Vilka minnesfunktioner och minnesprocesser är aktiverade och varför just dessa funktioner och processer? Diskutera. b) Vilka hjärnområden är aktiverade och varför är just dessa områden aktiverade? Diskutera. c) Vilka exekutiva funktioner och strategier använder du dig av? Varför just dessa? Diskutera. d) Vilka av de kognitiva processer som du tog upp ovan (1a-c) använder du av dig nu när du skriver denna tentamen?
Fusklappmetoden - andra försöket kommer att användas på logopedikursen Afasi, talapraxi och dysartri (8 sp) hösten 2014 skillnader till Petras variant: lapparna antecknas på förhand = studenterna läser sig in i temat före undervisningstillfället mera undervisningstid används till krävande teman, frågor som studenter skickar på förhand och praktiska övningar http://papunet.net/materiaalia/kuvapankki
Varför den andra varianten? Att kunna tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken (vid kliniska praktikperioder och senare i arbetslivet) förutsätter djupinlärning Tidigare kursformat har inte tillåtit tillräcklig fördjupning och övningar eftersom mycket tid har gått till grunderna
Tidsplanering: två exempelveckor v 2 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag frågor till läraren per e-post fusklapp 1 föreläsning 1 övningar 1 uppgift: 2 själv -studier v 3 frågor till läraren per e-post fusklapp 2 föreläsning 2 övningar 2 uppgift: 3 själv -studier http://papunet.net/materiaalia/kuvapankki
Tillägg på Leenas variant kursassistenter (äldre studerande) drar studiecirklar stickprov där fusklapparna kommer till nytta motiverar till att anteckna lappar för att kontrollera hur studenterna lär sig/ hur lapparna fungerar http://papunet.net/materiaalia /kuvapankki
Examen en salstentamen på tillämpad nivå http://papunet.net/materiaalia /kuvapankki i linje med de praktiska uppgifterna som övats under kursens gång (diagnosticering/ planering av rehabilitering utgående från case) fusklapparna stöder svarandet men innehåller inte direkt svaret på frågorna
Möjliga risker för studeranden och problem för läraren Studeranden läser inte lika noggrant till tentamen? (Duncan, 2007) En del studeranden väljer att inte anteckna fusklappar eller klarar inte av att göra det ändamålsenligt -> vad lär de sig? Listande av detaljer vid tentamen Tentamensfrågorna måste vara på en mycket fördjupad nivå vilket gör att tenträttandet kan vara tidskrävande http://papunet.net/materiaalia /kuvapankki