Såpsjudaren 15. Energieffektivisering enligt Totalmetodiken

Såpsjudaren 15 Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Beställt av: Dante Felixson, KLP Fastigheter Utfört av: Åsa Ögren, Sten Heidmark, Johan Brock, Fredrik Ramsfeldt, Incoord Datum: 2017-05-09

Denna rapportmall har tagits fram som en del i projektet The Total Concept method for major reduction of energy use in non-residential buildings, som finansierats av Intelligent Energy Europe Programme och BELOK. Total Concept är det engelska namnet på Totalmetodiken. Totalmetodiken är en metod som utvecklas av BELOK (Beställargruppen för lokaler). Projektets hemsida: www.totalconcept.info BELOKS hemsida:www.belok.se Mallen har tagits fram av CIT Energy Management AB i samarbete med Byggherrarna. www.energy-management.se Version 1.2- maj 2016 Ansvarsfriskrivning Hela ansvaret för innehållet i denna publikation ligger hos författarna. Det återspeglar inte nödvändigtvis den Europeiska Unionens åsikter. Varken EACI eller Europakommissionen ansvarar för hur informationen i publikationen kan komma att användas.

Sammanfattning Fastigheten Såpsjudaren 15 på Birger Jarlsgatan i Stockholm har inventerats för att hitta energibesparande åtgärder enligt totalmetodikens etapp 1. Byggnaden består av 8 våningsplan ovan mark med kontorsverksamhet samt på bottenplan butikslokaler. I byggnaden finns även tre källarplan varav två upptas av garage och ett plan upptas av förråd. Fastigheten uppfördes 1958 och en större om- och tillbyggnad gjordes 1989. Byggnadens Atemp ligger på ca 13 000 m 2 och garagets yta på ca 2 700 m 2. I nuläget har byggnaden en specifik energianvändning(exklusive verksamhetsel) på totalt 115 kwh/m 2, år med fördelningen: fjärrvärme 53, fjärrkyla 41 och fastighetsel 21 kwh/m 2, år. Cirka hälften av byggnadens kylbehov går till kyla för serverrum i byggnaden och tillhör egentligen verksamhetsenergi. Identifierat åtgärdspaket omfattar åtgärderna byta ut de flesta av luftbehandlingsaggregaten, installera separat rörsystem för kyla till servrar, installera kylmaskin som tar baslasten av serverkylan, ta bort aggregat LB08 och koppla in kanaler till LB07, installera solceller på fläktrumstaken och installera effektivare styrning för elvärme på tak. Den sammanlagda energibesparingen uppgår till 502 MWh/år (39 kwh/m 2, år) och total investeringskostnad är bedömd till ca 3,5 MSEK. 3

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 6 2 Projektets genomförande... 6 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget... 7 3.1 Byggnaden och dess utformning... 7 3.2 Byggnadens användning... 9 3.3 Inomhusklimat... 9 3.4 Byggnadsskal... 9 3.5 Tekniska system... 10 3.5.1 Ventilation och luftbehandling... 10 3.5.2 Värme... 11 3.5.3 Kyla... 11 3.5.4 Belysning... 12 3.5.6 Vatten och tappvarmvatten... 12 3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna... 13 4 Energi- och resursanvändning... 13 4.1 Energistatistik... 13 4.2 Slutanvändare... 16 4.3 Basfall för energianvändningen... 17 5 Identifierade åtgärder... 18 5.1 Åtgärd 1 Utbyte av fläktenheter... 18 5.2 Åtgärd 2 Utbyte av luftbehandlingsaggregat... 19 5.2.1 Utbyte luftbehandlingsaggregat alternativ 1... 19 5.2.2 Utbyte av luftbehandlingsaggregat alternativ 2... 20 5.3 Åtgärd 3 LB08 demonteras... 21 5.4 Åtgärd 4 Separat system för serverkyla... 22 5.5 Åtgärd 5 Installation av kylmaskin... 23 5.6 Åtgärd 6 Nya fönster... 25 5.7 Åtgärd 7 Tilläggsisolering delar av fasad... 25 5.8 Åtgärd 8 Tilläggsisolering av delar av yttertak... 26 5.9 Åtgärd 9 Installation av solceller... 27 5.10 Åtgärd 10 Installation av solfilm på fönster... 29 5.11 Åtgärd 11 Styrning av belysning i trapphus... 30 5.12 Åtgärd 12 Bättre styrning elvärme tak... 31 5.13 Övriga identifierade åtgärder... 31

6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken... 32 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar... 32 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar... 33 7 Slutsatser... 35 Bilaga 1 Bilaga 2 Indata för energiberäkning Sammanställning energistatistik 5

1 Bakgrund För att utreda möjliga energieffektiviseringsåtgärder i fastigheten Såpsjudaren 15 har fastighetsägaren KLP fastigheter tillsammans med konsulten Incoord tagit fram åtgärdspaket enligt Totalmetodikens Etapp 1. Följande personer har medverkat i projektet: Medverkande Dante Felixson, KLP fastigheter Simon Bernström, KLP Fastigheter Sten Heidmark, Incoord Åsa Ögren, Incoord Johan Brock, Incoord Fredrik Ramsfeldt, Incoord Kontakt dante.felixson@klp.no simon.bernstroem@klp.no sten.heidmark@incoord.se asa.ogren@incoord.se johan.brock@incoord.se fredrik.ramsfeldt@incoord.se 2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Såpsjudaren 15 belägen på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Projektet har omfattat följande arbetsmoment: Insamling av basinformation om byggnaden och sammanställning av teknisk data Energibesiktning och identifiering av energieffektiviseringsåtgärder Energiberäkningar Mätning på plats av eleffekter för fläktmotorer och luftflöden för vissa luftbehandlingsaggregat Investerings- och kostnadskalkyler Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket Information om fastigheten har inhämtats från följande källor: Ritningar (A-ritningar, K-ritningar, VVS-ritningar) Drift- och underhållsinstruktioner Tillgång till styr och övervakningssystem för att plocka fram driftparametrar för VVS-systemen Energistatistik med timupplösning för fjärrvärme för perioden 2014-2016 (uppmätta värden) Energistatistik med timupplösning för fastighetsel för perioden 2014-2016 Energistatistik med timupplösning för fjärrkyla för perioden 2014-2016 Energideklaration OVK-protokoll Fakturor för fjärrvärme, fastighetsel och fjärrkyla 6

Klimatkrav enligt hyreskontrakt Intervjuer med hyresgäster, drifttekniker och fastighetschef Resultat från mätning på plats av eleffekter för fläktmotorer och luftflöden för vissa luftbehandlingsaggregat. Projektet har utförts under perioden november 2016 till maj 2017 med energibesiktning i december 2016 och januari 2017. För energiberäkningar har programvaran IDA ICE version 4.7.1 använts. Investeringskostnader har tagits fram utifrån kostnadsuppgifter från leverantörer, erfarenhet från tidigare projekt, kostnadsuppgifter i Wikells sektionsfakta och Bygganalys lilla prisbok 2016. 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget 3.1 Byggnaden och dess utformning Fastigheten Såpsjudaren 15 ligger på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Byggnaden är uppförd 1958 med en större om- och tillbyggnad som skedde 1989 då byggnaden utvidgades mot Regeringsgatan. Byggnaden tillhör ett kvarter med motbyggda gavlar, långsidorna är orienterade mot nordöst (Birger Jarlsgatan) och sydväst (Regeringsgatan). Byggnaden omfattar kontorslokaler samt på entréplan butikslokaler och en vårdlokal. Byggnaden har tre plan under marknivå där verksamheten är förråd (ett plan) samt garage i två plan. Ovan mark finns 8 våningsplan samt tillkommande fläktrum på taket. Tillbyggnad 1989 Figur 1. Ritning på typiskt våningsplan. 7

Fastighetsgräns Såpsjudaren 15 Fastighetsgräns Figur 2. Utdrag från karta som visar byggnadens utsträckning Aktuella ytuppgifter för byggnaden är sammanställda i figur 3. YTSAMMANSTÄLLNING 15338 13303 13032 2700 BRA L O A A T E M P G A R A G E Figur 3. Sammanställning ytor i fastigheten 8

3.2 Byggnadens användning På källarplan i byggnaden finns dels garage som hyrs ut till hyresgästerna i byggnaden samt ett garage i två plan. Markplan består av två butiker, en vårdlokal (vaccinmottagning) samt en lokal som fram till slutet av 2016 nyttjades som banklokal men som kommer att byggas om till en butikslokal. Lokalerna på de övriga sju våningarna ovan markplan nyttjas som kontor av totalt sju olika hyresgäster. Fördelningen av verksamhetstyp för de uthyrda lokalerna i byggnaden presenteras i figur 4. Garage 21% Förråd 4% Butik 15% Kontor 60% Figur 4. Fördelning av verksamhetstyp i byggnaden 3.3 Inomhusklimat Krav på inomhustemperaturer i lokalerna regleras i hyresgästavtal och ligger för de allra flesta av lokalerna på +22(+2/-3) C. En genomgång av temperaturerna i frånluften från lokalerna visar att temperaturen vintertid ligger på ca +21 i kontor och ca +20 i butiker och eftersom hyresgäster överlag verkar relativt nöjda med detta är det dessa siffror som har använts i beräkningsmodellen. Platsbesök har gjorts hos i princip samtliga hyresgäster (undantag för kontor ACE Group) och upplevelsen av klimatet i lokalerna varierar, många hyresgäster är nöjda med inomhusklimatet men vissa har framfört åsikter om att det vintertid är kallt samt att luftflödet inte är tillräckligt. De varierande åsikterna gör det svårt att dra en generell slutsats för byggnaden som helhet, men störst indikation på att det vintertid upplevs kallt har kommit från en butik och vårdlokal på entréplan där de bakre delarna av lokalerna, där personalrum ligger, upplevs kalla under vintern samt från kontor på plan 1 där det också upplevs kallt. 3.4 Byggnadsskal Kontor Butik Garage Förråd Fönster i byggnaden är främst av originaltyp från 1959 vilket är 1+1-glasfönster med ett bedömt U-värde på 2,8 W/m 2,K samt i de delar som byggdes ut 1989 av typ 2+1-glas 9

med ett bedömt U-värde på 1,8. Komplett information om antagna U-värden finns sammanställt i indatablad i bilaga 1. I fönster på kontorsplan finns mellanglaspersienner vilka sommartid används för solskydd och bländningsskydd. I butiker på bottenplan finns skyltfönster med enkelglas. Ytterväggar från när byggnaden uppfördes har vid inspektion av fönster/väggparti bedömts ha ca 50 mm isolering. Tyvärr har inga byggnadsritningar på isolering i originalväggar hittats. Ritningar finns från 1989 på vägguppbyggnad i utbyggnadsdelen och fläktrummen, dessa är uppbyggda med en lätt konstruktion med isolering på mellan 145 och 190 mm. Isolering på yttertak varierar och för utbyggnadsdelen samt fläktrummen består isoleringen av ca 100 mm mineralull. För övriga äldre delar av taket är uppgifterna om isolering osäkra, vid inspektion av takluckor på tak konstaterades att det fanns mellan 50-120 mm isolering över de kanaler som går på taket. Taket har antagits ha en isolering på i genomsnitt 70 mm. Hur stora köldbryggorna uppgår till finns ingen tillförlitlig uppgift på utan storleken på köldbryggor har varierats i beräkningsmodellen och sedan antagits till 20 % av transmissionsförlusterna vilket bedöms som rimligt. 3.5 Tekniska system 3.5.1 Ventilation och luftbehandling Byggnaden ventileras med från- och tilluft med varierande ålder på luftbehandlingsaggregat men där majoriteten av aggregaten är installerade i början av 1990-talet. Totalt finns 9 st luftbehandlingsaggregat varav ett helt saknar återvinning mellan till- och frånluft och ett av aggregaten har en återluftsfunktion men inget värmeåtervinningsbatteri mellan till- och frånluft. Övriga 7 aggregat har någon form av värmeåtervinning, roterande växlare eller vätskeburen återvinning. För butikerna installerades ett nytt aggregat under början av 2016, aggregatet har vätskeburen återvinning. Fläktmotorer är i de flesta fall av äldre typ med remdrift. Eleffekter för fläktmotorer vid drift har uppmätts och dessa värden har använts i energisimuleringen. Luftflöden har dels hämtats från mätningar i kanaler utförda under januari 2017 och dels från uppmätta eller projekterade luftflöden angivna i OVK-protokoll från 2015 och 2016 (aggregat LB07). Driftstider, temperaturverkningsgrader och tilluftstemperaturer har hämtats från driftsdator för byggnaden. En sammanställning över tekniska värden, luftflöden m.m. för luftbehandlingsaggregat i byggnaden finns sammanställt i bilaga 1. 10

Temp. framledning[ C] Temp. framledning [ C] 3.5.2 Värme Värme distribueras i byggnaden via ett radiatorsystem där konvektorer finns i fönsternischer där tilluften blåses in via kanaler vid fasad under konvektorerna alternativt finns radiatorer på vägg under fönster. Under de senaste två åren har sekvensstyrning av värme till radiatorer och kyla till kylbafflar successivt installerats. Undercentral för fjärrvärme är från år 2005 och bedöms vara i gott skick. Reglerkurvor för framledningstemperatur till radiatorsystemet och till värmesystem till värmebatterier i luftbehandlingsaggregat kan ses i figur 5 och 6. VS Radiatorsystem 80 70 63 60 59 56 50 48 40 30 36 20 21 10-30 -20-10 0 10 20 30 Utetemperatur [ C] VS Luftbehandlingssystem 80 70 69 67 66 60 52 50 40 43 30 20 20 10-30 -20-10 0 10 20 30 Utetemperatur [ C] Figur 5 och 6. Reglerkurvor för framledningstemperaturer värmesystem. I entrén finns en elvärmd ridåvärmare i slussen in till trapphuset som håller temperaturen i entrén på minst 20 C. Övriga installation för värme är värmeslingor i hängränna på tak vilket har en bedömd installerad effekt på ca 6 kw. 3.5.3 Kyla Byggnadens kylbehov tillgodoses via undercentral för fjärrkyla i byggnaden. Kyla distribueras sedan i byggnaden via ett huvudsystem (KB20) på vilket kylbatterier i luftbehandlingsaggregat är kopplade samt via ett sekundärt system (KB21) på vilket kylbafflar för komfortkyla samt kyla för serverrum är kopplade. Totalt finns 7 serverrum som kyls via KB21, dessa är placerade i kontorslokaler på plan 1 till plan 7. I kontor och konferensrum finns kylbafflar installerade för att tillgodose kylbehovet, se figur 7. 11

Figur 7. Typ av kylbaffel i kontorslokaler. Butiker på entréplan kyls med kyld tilluft från aggregat LB07. 3.5.4 Belysning Fastighetens belysning består av i huvudsak av belysning i trapphus, källargångar och driftutrymmen. Driftutrymmen styrs generellt av strömbrytare vid dörr vilket också ofta är en önskvärd funktion. Källargångar och korridorer styrs i huvudsak via närvarodetektorer. Belysningen i trapphusen styrs via tidkanal. I trapphusen finns även en blombelysning som styrs via separat dygnsur, tänt 7-19. Generellt är utrustningen i fungerande skick och borde bara behöva bytas vid ev. fel. För trapphusbelysningen kan tiderna behöva ses över. Inne hos hyresgästerna ansvarar respektive hyresgäst för sin belysning. Statusen varierar mellan de olika hyresgästerna. För butikerna borde respektive hyresgäst anpassa sin belysning till LED-teknik som generellt drar mindre ström än andra lösningar. 3.5.6 Vatten och tappvarmvatten För distribution av tappvarmvatten i byggnaden finns ett varmvattencirkulationssystem där varmvatten värmeväxlas mot fjärrvärme i byggnadens undercentral. Då verksamheten i byggnaden främst består av kontor och butiker som är verksamheter med lågt behov av tappvarmvatten så uppgår varmvattenanvändning i byggnaden endast till en lite del av byggnadens totala värmebehov. Värmeförluster i vvc-system har uppskattats genom mätvärden på timförbrukning av fjärrvärme under en sommarnatt och dess har uppskattats uppgå till ca 3 kwh/m 2, år. Total tappvarmvattenanvändning har uppskattats till ca 5 kwh/m 2, år baserat på uppmätt värmeanvändning under sommarmånaderna (då övrigt värmebehov i byggnaden är mycket lågt). Se mer information under kapitel 4. 12

3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Byggnaden är försedd med datoriserade styr- och övervakningssystem med DUC:ar i apparatskåp och med central övervakning via DHC/SCADA. Huvuddelen av anläggningen är av fabrikat Schneider med ett överordnat system av typ Vista Workstation. Installationerna är av relativt gott skick och en viss implementering av energirelaterade funktioner är utförd i befintlig anläggning.vidare är två stycken luftbehandlingsaggregat anslutna till ett styr- och övervakningssystem av fabrikat Abelko typ Imse. Dessa är inte integrerade i DHC/SCADA från Schneider Electric. Klimatreglering på rumsnivå omfattar sekvensreglering av värme och kyla inom kontorsytor. Denna reglering är inte integrerad med det överordnade styrsystemet DHC/SCADA. Befintliga DUC:ar (fabrikat Schneider typ Xenta) är av en äldre modell som kommer att fasas ut av leverantören. 4 Energi- och resursanvändning 4.1 Energistatistik Energistatistik för byggnaden finns tillgängligt för åren 2014-2016 vilket presenteras i tabell 1 och figur 8 nedan. Detaljerad energistatistik per månad redovisas i bilaga 2. Tabell 1. Uppmätt energistatistik för byggnaden. Normalårskorrigerad. Fjärrvärme Fjärrkyla Fastighetsel År MWh kwh/m 2,år MWh kwh/m 2,år MWh kwh/m 2,år 2016 693 53 530 41 276 21 2015 877 67 481 37 301 23 2014 965 74 545 42 289 22 Energistatistik MWh/år 1000 877 965 800 693 600 530 481 545 400 276 301 289 200 0 Fjärrvärme Fjärrkyla Fastighetsel Figur 8. Energistatistik för åren 2014-2016 2016 2015 2014 13

Fjärrvärme Som kan ses i figuren ovan så har fjärrvärmeanvändningen minskat kraftigt från 2015 till 2016. Detta förklaras troligen av att ett nytt luftbehandlingsaggregat för butiker på entréplan installerades i början av 2016. Äldre aggregat hade ingen återvinning mellan till- och frånluft medan det nya aggregatet har vätskeburen återvinning mellan från- och tilluft vilket minskar värmebehovet. Av denna anledning så är fjärrvärmeanvändningen från 2016 det värde som är mest relevant att använda för byggnaden och det är mot detta värde som resultat från simuleringsmodell kommer att jämföras. Det finns ingen separat mätning av energi för uppvärmning av tappvarmvatten och vvcförluster i byggnaden. Varmvattenanvändningen har uppskattats baserat på uppmätta värden för sommarmånaderna då värmebehovet i byggnaden i övrigt är lågt. Förluster pga. vvc-systemet i byggnaden har uppskattats uppgå till ca 3 kwh/år med utgångspunkt från att förbrukning under nattetid på sommaren bedöms ligga på i genomsnitt ca 5 kw, se figur 9. Figur 9. Timvärden köpt fjärrvärme en sommardag. Fjärrkyla Behovet av fjärrkyla har varierat något över åren även med hänsyn till korrigering av uppmätta värden med hjälp av SMHI:s kylindex. Medelvärdet för kylbehovet under de senaste tre åren ligger på ca 520 MWh/år. En stor del av denna kylenergi går till verksamhetskyla i form av kyla till serverrum i byggnaden. Genom att analysera förbrukning av fjärrkylebehovet per timbasis under nattetid på vinterhalvåret har kyleffekt 14

för serverrum uppskattats ligga på ca 30 kw, se figur 10. Detta innebär att serverrum på årsbasis står för ca 50 % av byggnadens köpta kylenergi. Vid korrigering enligt SMHI:s kylindex har kyla för serverrum exkluderats. Figur 10. Timvärden köpt fjärrkyla en vinterdag. Fastighetsel Fastighetsel i byggnaden har minskat något mellan 2015 till 2016 vilket sannolikt också beror på installation av det nya luftbehandlingsaggregatet till butikerna. Därför bedöms värdet för 2016 vara det mest tillförlitliga värdet att jämföra simulerat resultat med. 15

4.2 Slutanvändare I figurer 11-13 nedan presenteras hur energianvändningen i byggnaden fördelas på olika slutanvändare i byggnaden. Varmvatten och vvc 10% Användning fjärrvärme Luftbehandling 31% Radiatorsystem 59% Luftbehandling Radiatorsystem Varmvatten och vvc Figur 11. Fördelning fjärrvärmeanvändning i byggnaden Serverkyla 50% Användning fjärrkyla Luftbehandling 2% Komfortkyla 48% Luftbehandling Komfortkyla Serverkyla Figur 12. Fördelning fjärrvärmeanvändning i byggnaden 16

Övrigt 23% Användning fastighetsel Värme entré 3% Fläktar 57% Pumpar 17% Figur 13. Fördelning fastighetsel i byggnaden Fläktar Pumpar Övrigt Värme entré 4.3 Basfall för energianvändningen Efter att byggnaden har byggts upp i simuleringsprogrammet IDA ICE och indata om hur byggnaden driftas har lagts in har simuleringsmodellen kalibrerats och simulerad energianvändning för byggnaden så som den används idag presenteras i tabell 2. Tabell 2. Resultat från energisimulering grundmodell för byggnaden. Simulerat Enligt resultat energistatistik Avvikelse [MWh] [MWh] [%] Fjärrvärme 689 693-1% Fjärrkyla 529 520 2% Fastighetsel 275 276 0% För att få en basfalls-modell att jämföra energieffektiviseringsåtgärder med har verksamheten i en befintlig banklokal justerats till att bli butiksverksamhet eftersom lokaler nu byggs om till en butikslokal. Detta minskar behovet av värme i byggnaden något och ökar behovet av kyla i byggnaden något, se tabell 3. 17

Tabell 3. Simulerat resultat för energianvändning för basfall för byggnaden. Resultatposter kwh/år Värmeförsörjning totalt 678 999 Ventilation 193 933 Värmesystem 364 102 Styr- och distributionsförluster värme 55 804 Tappvarmvatten 26 064 VVC 39 096 Kyla totalt 531 654 Komfortkyla 244 413 Styr- och distributionsförluster kyla 24 441 Kyla serverrum 262 800 Fastighetsel totalt 275 838 Fläktenergi 158 151 Pumpenergi 47 384 Övrig fastighetsenergi 62 904 Värme entré 7 399 Total fastighetsenergi 2 293 983 Energianvändning för identifierade åtgärder i byggnaden har jämförts med energivärden för basfall i tabell 3. 5 Identifierade åtgärder Nedan presenteras de åtgärder för att minska byggnadens energianvändning som har identifierats. Åtgärderna presenteras utan inbördes ordning om vilken som är mest lönsam, detta framgår sedan under kapitel för föreslaget åtgärdspaket. Alla kostnader och kostnadsbesparingar är redovisade exklusive moms. 5.1 Åtgärd 1 Utbyte av fläktenheter De flesta fläktenheter är av äldre typ och saknar varvtalsstyrning vilket gör att fläktarnas elanvändning kan minska genom att byta ut fläktenheterna och komplettera med utrustning för varvtalsstyrning för de fläktar som inte redan har detta. Efter besiktning på plats bedöms det genomförbart att byta ut fläktenheter i följande aggregat: LB01 LB02 LB03 LB04 LB05 LB06 18

Med nya fläktenheter och varvtalsstyrning bedöms SFP-talet för fläktarna kunna landa på i genomsnitt 2,0 kw/m 3 /s. Åtgärd 1 Byte fläktenheter Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 62 MWh/år Årlig energibesparing kyla 0 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 16 kw Övrig besparing 2 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 71,8 kkr/år Total investeringskostnad 800 kkr Kalkyltid 20 år Investeringskostnad omfattar kostnad för material och installation av nya fläktenheter samt kostnader för utrustning och installation av ny styrning av fläktarna. Underhållskostnader antas minska något, minskning uppskattas till ca 2 000 kr/år vilket redovisas under posten Övrig besparing i tabell ovan. 5.2 Åtgärd 2 Utbyte av luftbehandlingsaggregat 5.2.1 Utbyte luftbehandlingsaggregat alternativ 1 Många av luftbehandlingsaggregaten i byggnaden är av äldre typ och genom att byta ut aggregaten kan värmeåtervinningen mellan från- och tilluft förbättras samt kan elenergibehovet för drift av fläktar minska med nya effektivare fläktenheter. Efter besiktning på plats bedöms det genomförbart att byta ut följande aggregat: LB01 byts ut till nytt aggregat med roterande värmeväxlare LB02 byts ut till nytt aggregat med roterande värmeväxlare LB03 byts ut till nytt aggregat med roterande värmeväxlare LB04 byts ut till nytt aggregat med vätskeburen batterivärmeväxlare LB05 byts ut till nytt aggregat med roterande värmeväxlare LB11 byts ut till nytt aggregat med roterande värmeväxlare Nya luftbehandlingsaggregat bedöms kunna nå ett genomsnittligt SFP-tal på 2,0 kw/m 3 /s samt en temperaturverkningsgrad på 80 % för roterande värmeväxlare och 65 % för vätskeburen batterivärmeväxlare. Luftflöden för nya aggregat är lika som för de befintliga och framgår i Bilaga 1. 19

Åtgärd 2 Byte av luftbehandlingsaggregat alt 1 Årlig energibesparing värme 82,3 MWh/år Årlig energibesparing el 70,2 MWh/år Årlig energibesparing kyla 0 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 18 kw Övrig besparing 3 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 133 kkr/år Total investeringskostnad 2 550 kkr Kalkyltid 30 år Investeringskostnad omfattar kostnad för och installation av nya aggregat i fläktrummen samt demontering av befintliga aggregat, ev åtgärder på kanalsystem utanför fläktrum ingår inte i framtagen kostnad. Underhållskostnader antas minska något, minskning uppskattas till ca 3 000 kr/år vilket redovisas under posten Övrig besparing i tabell ovan. 5.2.2 Utbyte av luftbehandlingsaggregat alternativ 2 Efter överenskommelse med KLP Fastigheter presenteras här ytterligare ett åtgärdsförslag som handlar om att byta ut luftbehandlingsaggregat. I detta alternativ installeras på fläktrum på tak två stycken nya luftbehandlingsaggregat som ersätter följande aggregat: LB01 LB02 LB03 LB05 LB06 Nya luftbehandlingsaggregat bedöms kunna nå ett genomsnittligt SFP-tal på 2,0 kw/m 3 /s samt en temperaturverkningsgrad på 80 % (roterande värmeväxlare). Ett av aggregaten ersätter aggregat LB01 ochlb02 och har ett luftflöde på 6,0 m 3 /s, det andra aggregatet ersätter aggregat LB03, LB05 samt LB06 och har ett luftflöde på 5,1 m 3 /s. Denna åtgärd förutsätter att det är möjligt att bygga ihop de befintliga fläktrummen på taken så att den totala fläktrumsytan blir större än idag. 20

Åtgärd 2 Byte av luftbehandlingsaggregat alt 2 Årlig energibesparing värme 96,8 MWh/år Årlig energibesparing el 62,5 MWh/år Årlig energibesparing kyla 0 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 18 kw Övrig besparing 20 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 153 kkr/år Total investeringskostnad 3 500 kkr Kalkyltid 30 år Investeringskostnad omfattar kostnad för demontering av befintliga aggregat, kostnad (material och installation) för nya aggregat och ny kanaldragning i fläktrummen samt utbyggnad av fläktrum på taket. Eventuella åtgärder på kanalsystem utanför fläktrum ingår inte i framtagen kostnad. På grund av färre luftbehandlingsaggregat sjunker kostnaderna för drift och underhåll och dessa har uppskattats minska med ca 20 000 kr/år. 5.3 Åtgärd 3 LB08 demonteras Luftbehandlingsaggregat LB08 är det äldsta i byggnaden och installerades enligt OVKprotokoll 1960. Aggregatet ventilerar ytor för förråd/lager på det nedersta källarplanet och på bottenvåningen och har ingen återvinning mellan från- och tilluft. Luftflödet för aggregatet ligger på ca 400 l/s. Aggregatet är placerat i fläktrum i Addnatures lokaler på plan 1 inte långt från aggregatet LB07 som ventilerar butikslokaler på plan 0 och 1. Aggregat LB07 är nytt och installerades i början av 2016 och har enligt aggregatkörning från leverantör en kapacitet på 4 m 3 /s. Luftflödet för butikerna ligger idag på 3,5 m 3 /s vilket gör att aggregatet skulle klara att även försörja de ytor som LB08 idag ventilerar. Genom att demontera aggregat LB07 och istället ansluta till- och frånluftskanaler till aggregat LB07 kan energianvändningen för luftbehandlingen minska. För att inte ventilera när det inte behövs installeras spjäll på till- och frånluftskanaler från LB08 så att luftflödet till dessa ytor kan stängas av under t.ex. helger när aggregat LB07 till butikerna är igång. 21

Åtgärd 3 LB08 demonteras Årlig energibesparing värme 12,2 MWh/år Årlig energibesparing el 1,9 MWh/år Årlig energibesparing kyla 0 MWh/år Effektbesparing värme 10 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el Försumbar kw Övrig besparing 3 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 12,2 kkr/år Total investeringskostnad 105 000 kkr Kalkyltid 20 år Investeringskostnad omfattar kostnad för nya kanaler och spjäll för inkoppling till aggregat LB07 inklusive installation, håltagning och programmering av nya styrfunktioner samt kostnad för demontering och borttransport av aggregat LB08. Underhållskostnader antas minska med ca 3 000 kr/år eftersom det nu är ett färre aggregat som kräver underhåll. Detta redovisas i posten Övrig besparing i tabell ovan. 5.4 Åtgärd 4 Separat system för serverkyla En stor del av byggnadens kylenergibehov består av kyla till serverrum. I dagsläget ligger kyla till serverrum och kyla till kylbafflar för komfortkyla i kontorslokaler på samma system. Detta gör att det under vinterhalvåret finns ett visst kylpåslag i kylbafflar som skulle kunna undvikas om kylbaffelsystemet kunde stängas av vintertid 1. Detta skulle också innebära minskade energiförluster (kylenergiförluster och pumpenergi) för cirkulation i kylbaffelsystemet. För att kunna separera serverrummen från kylbaffelsystemet krävs ny rördragning från undercentralen upp i huset till alla serverrum(7 st) samt installation av ny styrutrustning för serverkylsystemet. Uppskattad rörlängd som behöver installeras är ca 220 m. 1 I beräkningarna har antagits att kylbaffelsystemet kan stängas av under perioden 1 november till 15 april. 22

Kylenergibesparingen har uppskattats genom att studera statistik på timvärden för kylenergibehov under året och den kylenergi som överstiger kylenergibehov för serverrummen under vinterhalvåret har summerats. Åtgärd 4 Separat system för serverkyla Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 1,1 MWh/år Årlig energibesparing kyla 27,5 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing -4 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 10,4 kkr/år Total investeringskostnad 270 kkr Kalkyltid 20 år Investeringskostnad omfattar kostnad för ny rördragning(material och installation) till serverrum, ca 220 m rörledning, inklusive håltagning samt kostnad för programmering av nya styrfunktioner. Underhållskostnader uppskattas för denna åtgärd öka med ca 4 000 kr/år vilket redovisas under posten Övrig besparing i tabellen ovan. 5.5 Åtgärd 5 Installation av kylmaskin I byggnaden finns pga. av kylenergibehov ett kontinuerligt kyleffektbehov på ca 30 kw. Idag används fjärrkyla för att tillgodose byggnadens behov av kyla. Genom att installera en kylmaskin som tar baslasten på 30 kw kan behovet av köpt fjärrkyla minska. Även överskottsvärmen från kylmaskinen kan nyttjas i byggnaden. En kylmaskin på 30 kw ger en värmeeffekt på drygt 40 kw. Kylmaskinen styrs så att den är igång när det finns en avsättning för överskottsvärmen från kylmaskinen. Drifttiden per år har tagits fram genom att studera statistik på timvärden för fjärrvärmeanvändning i byggnaden och uppskattats till ca 4900 h/år. Överskottsvärmen nyttjas i värmesystemet för radiatorer i byggnaden. Kylmaskinen placeras i undercentral för kyla där det bedöms finnas bra med utrymme. Från kylcentral dras rör för inkoppling till värmesystemet i undercentral för fjärrvärme, uppskattad rörlängd ca 180 m. COP(värme) har i beräkningarna uppskattats till 3,5. 23

Åtgärd 5 Installation av kylmaskin Årlig energibesparing värme 207 MWh/år Årlig energibesparing el -59 MWh/år Årlig energibesparing kyla 148 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing -6 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 168 kkr/år Total investeringskostnad 450 kkr Kalkyltid 20 år Om denna åtgärd kombineras med åtgärd 6 installation av nya fönster så bedöms drifttiden för kylmaskinen minska från 4900 till 4400 h/år pga. att det inte längre finns samma avsättning för överskottsvärmen. Detta skulle då istället ge en årlig kostnadsbesparing på knappt 160 kkr. Investeringskostnad omfattar kostnad(material och installation) för ny kylmaskin samt rördragning mellan kylcentral och undercentral för fjärrvärme, ca 180 m rörledning. Ökade underhållskostnader på grund av kylmaskinen har uppskattats till ca 6 000 kr/år vilket redovisas under posten Övrig besparing i tabellen ovan. 24

5.6 Åtgärd 6 Nya fönster En stor del av fönsterna i byggnaden är originalfönster från 1959 då fastigheten byggdes. Befintliga fönster är tvåglasfönster som har bedömts ha ett U-värde på ca 2,8 W/m 2, K. Beräkning har gjorts för energibesparing om dessa fönster byts till nya fönster 2 med antaget U-värde på 1,0 W/m 2, K. Originalfönster finns i kontor på plan 1 till 7 i fasaden mot Birger Jarlsgatan samt i fasaden mot Regeringsgatan undantaget fönster i de delar som byggdes till 1989. Åtgärden omfattar utbyte av totalt ca 450 fönster vilket motsvarar ca 920 m 2 fönster. Åtgärd 6 Nya fönster Årlig energibesparing värme 125 MWh/år Årlig energibesparing el 5 MWh/år Årlig energibesparing kyla -21 MWh/år Effektbesparing värme 65 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 107,8 kkr/år Total investeringskostnad 7500 kkr Kalkyltid 40 år Att kylenergibehovet i byggnaden ökar något förklaras av att de flesta fönsterna sitter i fasad mot nordöst (Birger Jarlsgatan) och är ganska skuggade vilket gör att solinstrålning genom fönster inte påverkas så mycket med nya fönster men däremot blir det svårare för överskottsvärme att lämna byggnaden eftersom den nu är mer välisolerad vilket leder till ett ökat kylenergibehov. Investeringskostnad omfattar kostnad för och installation av nya fönster. Ingen hänsyn har tagits till ev. minskade underhållskostnader på grund av högre standard på nya fönster. 5.7 Åtgärd 7 Tilläggsisolering delar av fasad Fasadpartier under fönsterpartier i de delar av byggnaden på plan 1 till 7 som är från när fastigheten byggdes föreslås tilläggsisoleras på insidan. I fönsternischer finns idag ca 50 mm mineralullsisolering, denna föreslås bytas till mineralullsskivor med isolertjocklek 145 mm. De fasadpartier som föreslås tilläggsisoleras finns under fönsterpartier i kontor på plan 1 till 7 i fasaden mot Birger Jarlsgatan samt under fönsterpartier i fasaden mot 2 För nya fönster har antagits motsvarande Pilkington Optitherm S3 med U=1,0 W/m 2, K och g=0,54. 25

Regeringsgatan undantaget väggar i de delar som byggdes till 1989. Totalt handlar det om ca 450 väggpartier som tilläggsisioleras. Åtgärd 7 Nya tilläggsisolering fasad Årlig energibesparing värme 20 MWh/år Årlig energibesparing el 0,5 MWh/år Årlig energibesparing kyla -3 MWh/år Effektbesparing värme 11 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 17,5 kkr/år Total investeringskostnad 3500 kkr Kalkyltid 40 år Investeringskostnad omfattar kostnad för ny isolering samt arbetskostnad för att tilläggsisolera väggparti under varje fönster. Inga uppgifter har framkommit om att renovering av fasader föreligger inom den närmsta överskådliga framtiden, men om det ur underhållsperspektiv blir aktuellt att renovera fasader bör denna åtgärd övervägas eftersom kostnaden för åtgärden då kraftigt kan minska. 5.8 Åtgärd 8 Tilläggsisolering av delar av yttertak Yttertak på plan 7 undantaget tillbyggnader tilläggsisoleras för att minska byggnadens värmeenergibehov. Det finns viss osäkerhet i nuvarande isolertjocklek på yttertaket men vid inspektion i takluckor har nuvarande isolering bedömts till ca 70 mm. Energibesparing har beräknats utifrån förslag på att taket tilläggsisoleras till en total isolertjocklek på 400 mm. Byggnaden har ingen vind där isolering lätt kan tillföras utan för att tilläggsisolera taket krävs att befintlig taktäckning demonteras för att sedan tilläggsisolera och bygga upp ny taktäckning, detta gör att åtgärden blir dyr i förhållande till den energi som kan sparas genom minskade värmeförluster. 26

Åtgärd 8 Tilläggsisolering av yttertak Årlig energibesparing värme 22,7 MWh/år Årlig energibesparing el 0,7 MWh/år Årlig energibesparing kyla -2 MWh/år Effektbesparing värme 11 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 20,0 kkr/år Total investeringskostnad 3500 kkr Kalkyltid 40 år Investeringskostnad omfattar demontering av befintligt plåttak samt material och arbetskostnad för att isolera och återbygga plåttaket. Inga uppgifter har framkommit om att renovering av yttertak föreligger inom den närmsta överskådliga framtiden, men om det ur underhållsperspektiv blir aktuellt att renovera yttertaket bör denna åtgärd övervägas eftersom kostnaden för åtgärden då kraftigt kan minska. 5.9 Åtgärd 9 Installation av solceller För att minska inköpt el till byggnaden kan solceller som producerar el installeras på taket. Analys av timvärden för fastighetsel över året visar att den finns ett basbehov på knappt 20 kw i byggnaden vilket sätter gränsen för hur mycket el som kan tillgodogöras i byggnaden. Yttertaket är inte optimalt för installation av solceller eftersom det består av flera olika delar med olika höjder. Den yta som bedömts som bäst lämpad för solceller är de ej skuggade delarna av fläktrumstaken, se figur 14. 27

Figur 14. Tänkt takyta för installation av solceller. Denna yta uppgår till ca 100 m 2 och det bedöms möjligt att installera solceller med en sammanlagd toppeffekt på ca 10 kw. Åtgärd 9 Installation solceller Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 8 MWh/år Årlig energibesparing kyla 0 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 6,9 kkr/år Total investeringskostnad 150 000 kkr Kalkyltid 30 år Observera att innan denna åtgärd kan utföras måste utredning kring takets bärighet göras för att säkerhetsställa att det klarar vikten från installerade solcellspaneler. 28

Investeringskostnad omfattar kostnad för och installation av solcellsmoduler inklusive infästningsanordning och tillhörande elutrusning. Investeringskostnad omfattar inte eventuella byggkostnader som kan uppstå om taket behöver förstärkas för att klara vikten från solcellsmodulerna. 5.10 Åtgärd 10 Installation av solfilm på fönster För att minska kylbehovet i byggnaden föreslås att solfilm installeras på fönster i solutsatta lägen. I föreslagen åtgärd har antagits att fönster i fasad mot Regeringsgatan förses med solfilm, undataget fönster i utbyggnaden som vetter åt nordväst, se figur 15. Totalt monteras solfilm i ca 500 m 2 fönster. Förses med solfilm Figur 15. Markering av fasader där fönster förses med solfilm. Enligt uppgift från tillverkare ger en solfilm som installeras i ett 2-glasfönster bestående av klarglas en ungefärlig reduktion av värmeinstrålning(g-värde) på ca 20 %, för ett 2+1 glas blir reduktionen något mindre (antaget ca 15 %). Värden som har använts i beräkningen av åtgärden ses i tabell 4. Tabell 4. Antagna värden för g-värde med och utan solfilm. Fönstertyp g fönster g fönster med solfilm Fönster 2glas 77 62 Fönster 2+1 glas 69 59 29

Åtgärd 10 Installation solfilm på fönster Årlig energibesparing värme -3,9 MWh/år Årlig energibesparing el 0 MWh/år Årlig energibesparing kyla 13,9 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 4,4 kkr/år Total investeringskostnad 400 kkr Kalkyltid 15 år Investeringskostnad omfattar kostnad för material och installation av solfilm på fönster. 5.11 Åtgärd 11 Styrning av belysning i trapphus Befintlig trapphusbelysning är styrd av dygnsur och tryckknapp. Vissa delar har även rörelsedetektering. Dygnsuren tänder belysningen kontorstid, mellan 7-19. Då vissa delar av trapphuset saknar fönster behöver belysningen vara tänd under denna tid. Utöver kontorstid har belysningen trappautomat via tryckknapp/rörelsedetektor. Ytterligare behovsanpassning av belysningen kan bestå i rörelsedetektering dygnet runt. Detta ska vägas mot att trapphusets entréplan kan bli mörkt då det inte detekteras någon närvaro. För att detektera närvaro dagtid i trapphus kan en akustikdetektor installeras. I tabellen nedan har antagits att det är någon närvarande i trapphuset 50 % av tiden. Åtgärd 11 Styrning belysning i trapphus Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 1 MWh/år Årlig energibesparing kyla 0 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 0,9 kkr/år Total investeringskostnad 10 kkr Kalkyltid 10 år Investeringskostnad omfattar kostnad för akustikdetektor samt kostnad för omprogrammering av styrutrustning för belysningen i trapphuset. 30

5.12 Åtgärd 12 Bättre styrning elvärme tak Befintlig takvärmeanläggning har en uppskattad effekt på 6 kw. Idag stänger fastighetsskötarna av anläggningen när det börjar bli varmt. Om man istället kan förse den med årsur, som stänger av anläggningen under de varma månaderna på året, riskerar man inte att den drar onödigt mycket el. Förslagsvis görs det maj-oktober. Under den perioden antas att det är 10 dagar på hösten och 10 dagar på våren då temperaturen är så pass låg att anläggningen är i drift. Åtgärd 12 Styrning elvärme tak Årlig energibesparing värme 0 MWh/år Årlig energibesparing el 3 MWh/år Årlig energibesparing kyla 0 MWh/år Effektbesparing värme 0 kw Effektbesparing kyla 0 kw Effektbesparing el 0 kw Övrig besparing 0 kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 2,6 kkr/år Total investeringskostnad 10 kkr Kalkyltid 10 år Investeringskostnad omfattar kostnad för omprogrammering av befintlig styrutrustning samt externt årsur. 5.13 Övriga identifierade åtgärder I fastighetens korridorer och driftutrymmen finns ett begränsat antal lysrörsarmaturer. Dessa går att förse med ersättningsrör för LED. Eftersom T5 är en relativt effektiv ljuskälla bör man byta till LED-ljuskällor succesivt, dvs. när lysrören går sönder kan man byta till ersättningsrör för LED eller helst hela armaturen till en LED-armatur. I butiker på bottenplan finns även potential för hyresgästerna att minska sin verksamhetsenergi genom att installera effektivare belysning. Eftersom denna åtgärd är något som hyresgästerna ansvarar för har den inte tagits med i det åtgärdspaket som fastighetsägaren rekommenderas att genomföra. Andra åtgärder för att minska energianvändningen i byggnaden som har diskuterats inom projektet men inte resulterat i ett kalkylerbart åtgärdsförslag är bland annat: - Installation av kompletterande temperaturmätare i fläktrum/ventilationsaggregat för att få en tillförlitlig mätning av temperaturverkningsgrad - Installation av mätare för tappvarmvattenanvändning - Injustering av värmesystemet 31

- Installation av larmer för t.ex. låg temperaturverkningsgrad i luftbehandlingsaggregat - Justeringar kopplade till bättre styrning av systemen i byggnaden, t.ex. nattsänkning av temperaturer och prognosstyrning av värme - Automatisk styrning av hyresgästernas egen belysning för att undika att den står påslagen när det inte finns något behov. 6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken För byggnaden har identifierats två olika lönsamma åtgärdspaket, ett som innefattar åtgärden utbyte av endast fläktenheter i luftbehandlingsaggregat och ett som omfattar utbyte av hela luftbehandlingsaggregat. Av dessa ger åtgärden att byta ut hela aggregaten störst energibesparing och därför presenteras endast det åtgärdspaketet i kapitel 6 i denna rapport. Det finns också flera olika alternativ på vilka aggregat som byts ut och om några aggregat ersätts med ett större eller om varje aggregat ersätts med ett lika stort aggregat. Även här har två alternativ beräknats (se åtgärder i kapitel 5.2.1 och 5.2.2). Det alternativ som presenteras i åtgärdspaket nedan är alternativ 1 eftersom det är det mest lönsamma av dessa två alternativ. Oavsett vilket av dessa alternativ som väljs så är det i övrigt samma åtgärder som ingår i det lönsamma åtgärdspaketet. 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Energipriser för energi som köps in till byggnaden har erhållits från KLP Fastigheter och presenteras i tabell 5 nedan. Tabell 5. Energipriser för köpt energi till byggnaden. Energipriser Pris* Fjärrvärme 0,62 kr/kwh 559 kr/kw abonnerad effekt (328 kw) El 0,85 kr/kwh Effektavgift 107 kr/kw per månad Fast avgift 2 920 kr/månad Fjärrkyla 0,49 kr/kwh 666 kr/kw abonnerad effekt (307 kw) *Priser avser energipriser exklusive moms. Energiprisökning utöver inflation har uppskattats till 2 %. Kravet för lönsamhet ligger på en internränta på 7 %. 32

6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar Det lönsamma åtgärdspaket som har identifierats omfattar följande åtgärder: Åtgärd 5 Installation av kylmaskin Åtgärd 12 Styrning elvärme tak Åtgärd 3 LB08 tas bort och kanaler kopplas in på aggregat LB07 Åtgärd 2 Utbyte av luftbehandlingsaggregat LB01, LB02, LB03, LB04, LB05 och LB11 Åtgärd 9 - Installation av solceller på fläktrumstak Åtgärd 4 Eget rörsystem för kyla till serverrum En sammanställning av åtgärdspaketet presenteras i tabell 6 nedan. Tabell 6. Sammanställning åtgärdspaket Beräknad total kostnadsbesparing 333 ksek/år Beräknad energiinvesteringskostnad 3535 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 9,7 % Beräknad total värmebesparing 302 MWh/år Beräknad total kylbesparing 176 MWh/år Beräknad total elbesparing 25 MWh/år -varav fastighetsel 25 MWh/år -varav verksamhetsel 0 MWh/år 33

MWh/år Internräntediagram presenteras i figur 16 nedan. Figur 16. Internräntediagram från totalverktyget. Totalt minskar byggnadens energianvändning från 2037 MWh/år till 1535 MWh/år, se fördelning per respektive energislag i figur 17 nedan. 2 500 Energianvändning före och efter åtgärder 2 000 1 500 1 000 500 0 551 276 532 679 Före åtgärder 551 251 356 377 Efter åtgärder Fjärrvärme Fjärrkyla Fastighetsel Verksamhetsel Figur 17. Energianvändning före och efter åtgärder. 34

I tabell 7 nedan finns en sammanställning över åtgärder som ingår i det framtagna åtgärdspaketet. Tabell 7. Sammanställning åtgärder i åtgärdspaket. Kalkyltid [år] Investering Besparing värme [MWh/år] Besparing el [MWh/år] Besparing fjärrkyla [MWh/år] Övrig kostnadsbesparing [kkr/år] Total kostnadsbesparing [kkr/år] Namn [kkr] 5 Installation kylmaskin 20 450 207-59 148-6 168.18 12 Styrning elvärme tak 10 10 0 3 0 0 2.55 3 LB08 tas bort 20 105 12.2 1.9 0 3 12.17 2 Byte av aggregat 30 2550 82.3 70.2 0 3 132.95 9 Solceller på tak 30 150 0 8.1 0 0 6.88 4 Eget system serverkyla Summa åtgärdspaket 7 Slutsatser 20 270 0 1.1 27.5-4 10.41 3235 301.5 25.3 175.5-4 333.14 Genom att genomföra identifierade energibesparande åtgärder i framtaget åtgärdspaket kan byggnadens fastighetsenergianvändning minska från ca 115 kwh/m 2, år till ca 76 kwh/m 2, år vilket motsvarar en besparing på ca 34 % (exklusive verksamhetsel). En stor del av energibesparingen kommer från åtgärden att installera en kylmaskin som tar baslasten av kylbehovet i byggnaden vilket i princip omfattar kyla till serverrum. Lönsamheten för denna åtgärd är alltså beroende av att behovet av kyla till serverrum i framtiden ligger på samma nivå som idag, detta är en osäker faktor som kan påverka lönsamheten för åtgärden. 35

Uppdrag Såpsjudaren Dokument Bilaga 1 - Indata Energiberäkning basfall Uppdragsnummer 1112673-1 Namn Åsa Ögren Datum 2017-03-17 Reviderad Generella Indata Installationer Beräkningsprogram IDA ICE version 4.7.1 SFP Temp.-verkningsgrad Tilluftstemp. Övrigt Ventilation Atemp [m²] 13032 kw/m³/s % C Underlag Arkitekt Plan- och fasadritningar Se separat indatablad Underlag Konstruktör Vissa ritningar för tillbyggnad finns, annars saknas underlag Underlag Ventilation OVK-protokoll från 2015/2016 samt mätningar på plats Årsverkningsgrad Effekttäckning Energitäckning Övrigt Värme/Kyla COP % % Klimat/Yttre förutsättningar Övrigt Fjärrvärme 1 100 100 Ort Stockholm Fjärrkyla 1 100 100 Klimatfil Vind Markförhållande Stockholm SMHI Sveby Skyddat läge ISO 13370:2007 Standard Övriga indata och tillägg Energi Andel Övrigt Konstruktion kwh % Vägg, tak, golv U Övrigt Pumpenergi 4 Av värmebehov och kylbehov W/m²K Hissar 22000 Enligt Sveby Yttervägg långsidor 0.76 50 mm isolering Beräknat baserat på installerad effekt Snösmältning(hängrännor) 26000 Yttervägg gavel 0.76 Antaget samma som långsidor och bedömd drifttid Yttervägg utbyggnad 0.22 Isolering 145+45 mm Beräknat baserat på installerad effekt i Allmän belysning/fasadbelysning 11200 Yttervägg fläktrum 0.29 Isolering antaget 160 mm (väggtjocklek totalt 200 mm) trapphus och drifttid Källarvägg 1.75 Enl ritning, betong samt 100 mm betonghålblock Uppskattat baserat på timvärden VVC-förluster 39000 Yttertak 0.58 Uppskattad mängd isolering 70 mm fjärrvärme nattetid sommar Yttertak utbyggnad plan 6 0.27 Lättbetong 100 mm + mineralull 100 mm Distributions-/reglerförluster värme 10 Yttertak utbyggnad plan 7 0.33 Mineralull 100 mm Distributions-/reglerförluster kyla 10 Yttertak fläktrum 0.32 Antaget 100 mm mineralull Bottenplatta 1.8 Betong och sand Garageport 2.1 Uppskattat värde Gerenrella kommentarer till indata Mellanbjälklag 1 Betong samt undertak Fönster Uw g Glasandel W/m²K % % Övrigt 2glas original 2.8 77 75 2+1glas 1.8 69 75 Takkupoler 2.5 69 75 Skyltfönster 5 77 85 Portar 3 68 70 Solavskärmning g, förbättr. Övrigt Styr % Mellanglaspersienner 29 Alltid aktiv I fönster i fasad (ej skyltfönster), värde antaget enligt Sveby Övriga förluster Övrigt Infiltration [l/s,m² vid 50Pa] Köldbryggor [%] 0.8 20 Påslag på transmissionsförlusterna

Uppdrag Såpsjudaren Dokument Bilaga 1 - Indata Energiberäkning basfall Uppdragsnummer 1112673-1 Namn Åsa Ögren Datum 2017-03-17 Reviderad A temp Belysning Utrustning Personlast Börvärde Zon Drifttid Drifttid Drifttid Övrigt [m²] [W/m²] [W/m²] Antal T min, C T max, C Mån-fre 25% kl Allmäna ytor 2359 5 0-0 - 21 24 Inga kylbafflar installerade 07-18 Butiker Ny butik (tidigare handelsbanken) 355 Se utrustning - 45 Addnature 847 Se utrustning - 45 Lundell & Zetterberg 309 Se utrustning - 30 Vid öppet 100%, övrig tid 15% Vid öppet 100%, övrig tid 15% Vid öppet 100%, övrig tid 15% 49 grundbelastning 25 %, vardagar 1 h 50% och 1 h 75%, lör 50% 20 24 112 grundbelastning 25 %, vardagar 1 h 50% och 1 h 75%, lör 2h 25%, 3h 50%, sön 1h 25% 3h 50% 20 24 44 grundbelastning 25 %, vardagar 1 h 50% och 1 h 75%, lör 50% 20 24 Förråd/teknik 1318 0-0 - 0-18 30 Garage 2728 5 Mån-fre 50% kl 07-18 Vård (Vaccindirekt) 178 Se utrustning - 21 Kontor generellt 21 0-0 - 10 30 Mån-fre 100% 8-17, övrig tid 15% Mån-fre 100% 8-17, övrig tid 15% 15 Mån-fre 100% kl 08-17 20 24 Mån-fre 8-17, genomsnitt 70% fördelat grundbelastning Se nedan 21 24 66% samt 1h/dag 100%. Soundtrack your brand 696 Se utrustning - Se ovan Se ovan 129 Se ovan 21 24 Kommentar Appelberg 1272 Se utrustning - Se ovan Se ovan 100 Se ovan 21 24 ACE 1149 Se utrustning - Se ovan Se ovan 110 Kontor se ovan, konferensrum 100% 1h/dag, 75% 2h/dag 21 24 Kontor mån-fre 8-17 grund 85%, 2h/dag 100%. De Lage Landen (DLL) 2025 Se utrustning - Se ovan Se ovan 209 21 24 Konferens 2h/dag 100%, 2h/dag 50% KLP fastigheter 271 Se utrustning - Se ovan Se ovan 18 Kontor mån-fre 8-17 genomsnitt 33% 21 24 Clear channel 967 Se utrustning - Se ovan Se ovan 115 Kontor se ovan, konferensrum 100% 1h/dag, 75% 2h/dag 21 24 Insterbridge 180 Se utrustning - Se ovan Se ovan 10 Se ovan 21 24 Kontor mån-fre 8-17 genomsnitt 33%. Konferens 100% Addtech 1007 Se utrustning - Se ovan Se ovan 121 21 24 1h/dag, 75% 2h/dag Öppettider butik: mån-fre 9.30-18, lör 10-15 Öppettider butik: mån-fre 10-18, lör 11-16, sön 12-16 Öppettider butik: mån-fre 9.30-18, lör 10-15 Personbelastning i antal personer har uppmätts från ritningar på antal arbetsplatser och platser i konferensrum. Personbelastning har uppskattats baserat på generella värden från Sveby i kombination med information från platsbesök och intervjuer med hyresgäster. I kontor räknat med halverad personbelastning under sommarsemester i juli månad Effekt för utrustning i butiker och kontor har uppskattats från värden från Sveby i kombination med bedömning vid besiktning på plats