Program dialogforum 15 april 2015

Relevanta dokument
Inspektionen för vård och omsorg. Förtroendet för IVO. Rapport från en kvantitativ undersökning med intressenter

Välkommen till IVO-dagen november, Malmö

Skyrev årsmöte Klas Öberg Avdelningschef Analys och utveckling

Välkommen till IVO-dagen november, Jönköping

Välkommen till IVO-dagen november, Umeå

Välkommen till IVO-dagen november, Göteborg

Välkommen till IVO-dagen november, Örebro

Välkommen till Återföringsdialog!

Välkommen till IVO-dagen november, Stockholm

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

inspektionen for vård och omsorg

Inspektionen för vård och omsorg i vårdhygiensverige. Hygiendagar i Umeå, SFVH, Maria Melin

Hur ser verksamheterna på IVO:s tillsyn? Enkät Statskontorets rapport 2015

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015

Välkomna till Dialogforum. Stockholm 5 april 2017

Välkomna till dialogforum. Stockholm 20 november 2017

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

inspektionen for vård och omsorg

Bilaga 2 till Statskontorets rapport Inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg. Slutrapport. (2015:8)

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Delbetänkandet SOU 2015:14 Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Rutin för hantering och handläggning av klagomål och synpunkter

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Inspektionen för vård och omsorg

Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Minnesanteckningar från IVO:s dialogforum den 21 maj 2018 med organisationer som företräder patienter, brukare och/eller anhöriga

Ledningssystem för god kvalitet

Välkommen till IVO-dagen Av erfarenheter blir man vis

Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen Anne-Kathrin Schneider, sektionschef

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete

Klagomål inom hälso- och sjukvård förändringar från 1 januari 2018

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Samma lagstiftning som tidigare gäller. Generaldirektör Gunilla Hult Backlund

Sedd, hörd och respekterad

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

IVO, Inspektionen för vård och omsorg

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Inspektionen för vård och omsorg

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Strategisk färdplan Kortversion

Kvalitetsrapport hemtja nst

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Barn och unga i fokus i IVO:s tillsyn Personalen frågade mig vad jag behövde, vad jag mådde bra av och vad jag hade för drömmar.

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kommittédirektiv. En mer ändamålsenlig hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården. Dir. 2014:88. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kvalitet inom äldreomsorgen

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg

Kommittédirektiv. Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst Inspektionen för vård och omsorg. Dir.

Enhetsundersökning LSS

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Kvalitet i välfärden

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn Hur ser det ut?

Inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN

Svar på förfrågan från socialdepartementet angående patientmaktsutredningen

Annika Nilsson,

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36)

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Generaldirektör Gunilla Hult Backlund

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Lex Sarah inom äldreomsorgen i Farsta. Information till stadsdelsnämndens pensionärsråd 12 maj 2014

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Yttrande över Motion Trygghets- och kvalitetsinspektion av äldreomsorg KS dnr 12/512

Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Transkript:

Program dialogforum 15 april 2015 Kl 13.00-13.30 Inledning Inledning med presentationsrunda Vad har hänt sedan sist? Gunilla Hult Backlund, generaldirektör Kl 13.30-16.00 Workshop inkl fika IVO:s iakttagelser i tillsynen under 2014 Anna Hultin, avdelningen för analys och utveckling IVO:s färdriktning för tillsynen Lena Barrbrink, avdelningen för analys och utveckling Er uppfattning om IVO, om kontakterna med myndigheten och återföring av resultat Hanna Hedenius, kommunikationsenheten Programkommitté Akademikerförbundet SSR, Svenska Barnmorskeförbundet och IVO

Statskontorets slutrapport om inrättandet av IVO Statskontorets uppdrag Att följa upp och utvärdera hur väl IVO:s förändringsarbete uppfyller syftena med att inrätta en ny tillsynsmyndighet en tydlig, samordnad och effektiv tillsyn Undersöka vård- och omsorgsgivarnas uppfattningar om tillsynen Om möjligt bedöma tillsynens betydelse för hälso- och sjukvården och socialtjänsten Vid behov lämna förslag till regeringen och till IVO

Statskontorets slutsatser IVO:s förändringsarbete ligger i linje med motiven för att bilda myndigheten Tillsynen har betydelse för vården och omsorgen Kvarstående utmaningar finns dock: handläggningen måste fortsätta effektiviseras enhetlighet måste prioriteras den interna kommunikationen behöver stärkas ärendehanteringssystemet behöver fortsatt utveckling tillståndsprövningen står inför stora utmaningar ansvarsfördelningen gentemot Socialstyrelsen behöver tydliggöras för vårdgivare

Fortsättning Statskontorets slutsatser IVO har inte tillräckliga förutsättningar att uppfylla målet om en effektiv tillsyn: utrymmet för riskbaserad tillsyn behöver öka klagomålshanteringen behöver reformeras frekvenskraven behöver minska

IVO:s iakttagelser i tillsynen under 2014 Anna Hultin, avdelningen för analys och utveckling

Tillsynsrapport verksamhetsåret 2014 Rapporten ska innehålla de viktigaste iakttagelserna, de åtgärder som myndigheten vidtagit med anledning av uppmärksammade brister och slutsatser av tillsynen.

De viktigaste iakttagelserna betyder att: Fokus på problemoråden vissa verksamheter nämns inte alls. Underlaget: I huvudsak ärenden där myndigheten vidtagit åtgärder (klagomål från enskilda, anmälningar från verksamheterna, egeninitierade ärenden med åtgärder)

Övergripande upplägg av rapporten Slutsatser och diskussion, vad har vi sett, vad bör göras Mer ingående beskrivning av iakttagelserna uppdelat mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst (inkl LSS)

En värdeskapande tillsyn

Egen riskanalys som utgångspunkt för prioritering leder till fokus på brister.

Viktigaste slutsatserna Personalförsörjning och kompetensförsörjning Samverkan vård- och omsorgskedjan Bristande kommunikation mellan aktörer Oklara ansvarsförhållanden

Diskussionsfrågor Hur ställer sig din organisation till de slutsatser IVO drar i tillsynsrapporten? Känns de iakttagelser som IVO har gjort bekanta för er? Har din organisation några synpunkter/kommentarer angående de strukturella frågor IVO pekar på?

IVO:s färdriktning för tillsynen Lena Barrbrink, avdelningen för analys och utveckling

IVO:s tillsynspolicy Tillsynens syfte Tillsynens fokus Tillsynens kännetecken Tillsynens metoder och verktyg En lärande tillsyn

Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.

Tillsynens fokus Tillsynen görs ur ett brukar- och patientperspektiv och inriktas på sådant som är angeläget för enskilda och för grupper av människor. Om inte annat framgår av lag eller förordning ska tillsynen vara riskbaserad och granska det som är väsentligt för att bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet. Tillsynen ska bedrivas effektivt.

Tillsynens kännetecken Tillsynen präglas av tydlighet, trovärdighet och integritet och värnar uppdraget utifrån den statliga värdegrunden. Detta innebär att tillsynen kännetecknas av: Rättssäkerhet, dvs. att tillsynen utgår från lagar och andra föreskrifter samt att likvärdiga bedömningar görs i likvärdiga fall. Förutsägbarhet och öppenhet, dvs. att de granskade har insyn i hur och varför tillsynen genomförs. Krav som ställs i myndighetens beslut ska vara tydliga och uppföljningsbara. Oberoende, dvs. att tillsynen inte låter sig påverkas av olika intressenter. Professionalitet, dvs. att tillsynen är kunskapsbaserad.

Tillsynens metoder och verktyg IVO använder olika metoder och verktyg i tillsynen, både kontrollerande och främjande. Val av verktyg görs utifrån vilken förväntad effekt det har på tillsynsobjekten samt utifrån vilka möjligheter lagstiftningen ger. Tillsynens resultat som också kan inbegripa goda exempel återförs till tillsynsobjekten för att åstadkomma ett lärande så att brister och missförhållanden inte upprepas. På det sättet blir tillsynen ett bidrag till utvecklingen av kvalitet och säkerhet i vården och omsorgen.

Tillsynens metoder och verktyg forts. IVO följer upp tillsynens effekt för brukare och patienter. IVO vägleder personal i verksamheterna bl.a. genom att ge råd med utgångspunkt från tidigare tillsynserfarenheter. Genom analys och redovisning av tillsynens omfattning, iakttagelser, bedömningar och åtgärder på aggregerad nivå sprider IVO iakttagelser och kunskaper från tillsynen till riksdag, regering, kommuner, landsting, enskilda verksamheter och övriga som berörs av myndighetens tillsyn för att bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet.

En lärande tillsyn IVO följer kontinuerligt upp tillsynsobjektens syn på myndighetens tillsyn och analyserar systematiskt egna erfarenheter av tillsynsarbetet i syfte att utveckla verksamheten.

Från ord till handling I IVO:s tillsynspolicy utstakas myndighetsledningens färdriktning för tillsynen. Nu behövs ett arbete inom IVO för att gå från ord till handling. Vad innebär policyn mer konkret i tillsynens vardag och verklighet?

Diskussionsfrågor Hur kan IVO utveckla brukar- och patientperspektivet i tillsynen? Vilka utmaningar ser ni att IVO står inför med den nya policyn? Vilka frågor anser din organisation är särskilt viktiga att lyfta fram i policyn?

Er uppfattning om IVO, om kontakterna med myndigheten och återföring av resultat Hanna Hedenius, kommunikationsenheten

Uppfattningen om IVO, om kontakterna med myndigheten och återföring av resultat Förenkla för våra intressenter i kontakterna med myndigheten Återföringen är en central del av IVO:s insatser för en bättre vård och omsorg

Förtroendet för IVO

Det finns en positiv inställning till IVO och tillsyn i allmänhet. Bättre kommunikation och dialog ser många intressenter som en viktig väg framåt för IVO. Lärande genom kunskapsöverföring mellan verksamheter och ett ökat nätverkande önskas i högre grad. 1 2 3 4 5 Tillsyn ger vanligen positiva associationer. Bara en av tio har spontant negativa känslor. Den största nyttan av tillsyn är kvalitetssäkring samt möjligheter till utveckling och förbättringsarbete Förtroendet för IVO och medarbetarnas kompetens är totalt sett högt. Svagare delar är Lika behandling och effektivitet. Bättre kommunikation och dialog står tydligt ut som en viktig del att arbeta med för att öka förtroendet. När det gäller lika behandling är privata verksamhetschefer mer kritiskt inställda än övriga grupper.

Nyttan av IVO:s arbete I vilken grad tycker du att IVO:s arbete med tillsyn gör nytta? Svarsskala 1-10 där 1 är stämmer mycket dåligt och 10 är stämmer mycket bra. Grafen visar andelen som svarat 7-10. Samtliga. 627 ip. Medel Total 70% 6,8 Majoriteten anser att IVO:s arbete gör nytta Politiker 83% 7,3 Tjänstmän 66% 6,6 V-Chef (Off.) 67% 6,6 V-Chef (Priv) 73% 6,8

Utvecklingsmöjligheter för IVO Vad skulle IVO kunna göra för att förbättra och höja förtroendet? Nedan gruppering baseras på Augurs analys av öppna svar. Bas: Har gett lägre betyg än 9 avseende förtroendet för IVO. 443 ip. Bättre dialog 55% Bättre dialog och kommunikation Bättre verklighetsanknytning Kortare handläggningstider Tätare tillsyn på plats Ökad verksamhetskompetens Mer likvärdiga bedömningar Ökad tillgänglighet Övrigt 9% 6% 6% 3% 7% 17% 16% Det framgår tydligt i alla grupper att en bättre kommunikation och dialog är önskvärt. Bland tjänstemän och verksamhetschefer i offentlig sektor är denna önskan extra accentuerad. Näst vanligaste svarstema är bättre verksamhetskompetens. Nära en fjärdedel, nämner antingen Bättre verklighetsanknytning eller Ökad verksamhetskompetens. Tredje vanligaste svarstema handlar om kortare handläggningstider.

Kommunikation och dialog är i särklass det starkaste utvecklingstemat BÄTTRE KOMMUNIKATION OCH DIALOG Bättre återkoppling. Även lyfta fram det positiva. Muntlig återkoppling ej bara skriftlig rapport. Ökad lyhördhet/lyssna på verksamheten. Gynna nätverkande. Utnyttja potentialen genom allt IVO ser. Kunskapsbank på webben. Fallstudier. Utveckla IVO-dagarna. Fler utbildningstillfällen. Vad skulle IVO kunna göra för att förbättra och höja förtroendet? Augurs analys av öppna svar.

Ökad dialog och kunskapsöverföring även mellan verksamheter är ett dominerande svarstema IVO kunde vara mer stödjande. Det vore bra om de inte bara talade om att det och det är fel, utan också talade om vad som borde göras. IVO borde vara bra rustade att ge råd, eftersom de har bra överblick över flera olika områden och regioner. De kan t ex. se att si och så har man löst motsvarande problem i andra kommuner. Vi har ju bara koll på vår egen kommun. Verksamhetschef (offentlig) Jag skulle gärna se mer kommunikation från IVOs sida och att de samverkade mer med oss MASar och MARar. När de sammanställer resultaten av Lex-Mariaanmälningar vore det bra om vi kunde ta del av dessa resultat. IVO jobbar på en mer övergripande makronivå där de har en bred överblick. Vi MASar arbetar på en mer detaljerad mikronivå där vi har ingående kunskap i detaljer och enskilda fall. Om vi i större utsträckning kunde utbyta erfarenheter vore det berikande för båda parter. Tjänsteman Vad skulle IVO kunna göra för att förbättra och höja förtroendet? Augurs analys av öppna svar.

Klarspråk satsning på begripligare beslut Vårdad, enkel och begriplig svenska Svårt att förstå innehållet i besluten Klarspråkssatsning

Iakttagelsesida på ivo.se Göra information och dialog möjligt när intressenterna själva önskar Befintligt material som rapporter och webbinarier Utreder vilken typ av utvecklat innehåll och funktioner t ex statistik, varningssystem som uppmärksammar professionen på allvarliga händelser och iakttagelser Fokusgrupp Upplysningstjänst för profession

Diskussionsfrågor Hur ser ni på nyttan för era medlemmar med funktionerna som är under utveckling? Vad tycker ni att IVO behöver göra för att ytterligare förenkla era medlemmars kontakter med oss? Har ni några förslag på hur IVO ytterligare kan utveckla återföringen av resultat?