Arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet

2007-09-28 Dnr 2007/887 2007:17 Arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet

2

I regleringsbrevet för 2007 gav regeringen IAF i uppgift att redovisa hur arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna tillämpar regelverket för arbetslöshetsförsäkringen avseende de deltidsarbetslösa. Denna rapport utgör IAF:s redovisning till regeringen. Rapporten har utarbetats inom IAF av Rolf Hermond uppdragsansvarig, Thomas Hedström, Eva Nordström, Fredrik Karlman och Marcus Pettersson. Ansvarig chef Anita Larsson. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3

4

Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Uppdraget... 9 Mål... 9 Genomförande... 9 Metod... 10 Regelverk och metoder... 11 Deltidsarbetslösas ersättningsrätt... 11 Arbetsförmedlingens metoder och regelverk... 13 Metodstöd... 13 AMS administrativa föreskrifter AMSFS 2005:4... 14 Deltidsarbetslösheten i siffror... 14 Deltidsarbetande inskrivna vid arbetsförmedlingen... 14 Begränsning av ersättningsrätten vid ny ersättningsperiod... 16 Kostnader för ersättning till deltidsarbetslösa.... 18 Tillämpningen vid arbetsförmedlingen... 19 På vilket sätt samarbetar länsarbetsnämnderna med arbetsgivare och fackliga organisationer?... 19 Hur organiserar man arbetet med deltidsarbetslösa på arbetsförmedlingarna... 20 Handlingsplaner... 20 Vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder erbjuds... 22 Ersättningstagare som påbörjat arbetsmarknadspolitiska program... 22 Anvisning till arbete... 22 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt... 23 Deltidsintyget... 24 Underlag till arbetslöshetskassorna... 24 Tillämpning vid arbetslöshetskassorna... 25 Rutiner kring anställningsbevis och arbetsgivarintyg. 25 Prövning enligt 7 ALFFo... 26 Bevakning av sexmånadersprövningen... 27 Beslut... 28 Prövning enligt 8 ALFFo... 29 Bevakning av 8... 29 Information till den sökande... 30 Slutsatser... 30 Tillämpning vid arbetsförmedlingen... 30 Tillämpning vid arbetslöshetskassorna... 33 Prövning enligt 8 ALFFo... 33 Sexmånaders prövning enligt 7 ALFFo... 33 IAF:s synpunkter på tillämpningen... 34 Bilagor... 36 Bilaga 1: Enkät till arbetslöshetskassorna... 36 Bilaga 2: Enkät till Länsarbetsnämnderna... 38 5

6

Sammanfattning Den svenska arbetslöshetsförsäkringen medger att en person som fått sin arbetstid sänkt på vissa villkor har rätt till kompletterande arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete. Regler och riktlinjer för dessa villkor och sättet att kontrollera dem syftar ytterst till att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Personer som frivilligt begränsar sitt arbetsutbud, avvisar erbjudanden om kompletterande arbete eller arbetsmarknadsprogram eller inte gör aktiva försök att få mer arbete är vanligtvis inte berättigade till arbetslöshetsersättning. Till detta kommer arbetsförmedlingens uppdrag att samverka med sökande, arbetsgivare och fack för att förbättra den enskildes möjligheter till arbete i önskad omfattning. Kartläggningen visar att drygt hälften av länsarbetsnämnderna har sådana samarbetsgrupper och att arbetet i dessa följs upp systematiskt. Kartläggningen visar också att arbetsförmedlingar och län organiserar arbetet med de deltidsarbetslösa på olika sätt endast få länsarbetsnämnder har program som med kort varsel kan anvisas deltidsarbetslösa deltidsarbetslösa erbjuds generellt programdeltagande i långt mindre omfattning än helt arbetslösa. anvisningar till arbete väsentligt mindre ofta ges till deltidsarbetslösa sökande. underrättelser 1 som lämnas till arbetslöshetskassorna avser deltidsarbetslösa i väsentligt mindre omfattning än helt arbetslösa. det s.k. deltidsintyget begärs i huvudsak regelbundet in av arbetsförmedlingarna. Det är dock oklart om arbetsförmedlingarna i tillräcklig omfattning använder den information man får in för att uppdatera handlingsplaner eller för att i förekommande fall informera arbetslöshetskassorna. När det gäller den löpande kontrollen av att de som uppbär arbetslöshetsersättning vid sidan av deltidsarbete uppfyller villkoren framkommer svagheter. Det rör sig främst om hur arbetslöshetskassornas sexmånadersprövning fungerar i praktiken. Det finns ett behov av översyn 1 Arbetsförmedlingen ska informera arbetslöshetskassan, genom en underrättelse, om förhållanden som förmedlingen känner till och som kan tänkas påverka ersättningsrätten för arbetssökande, som får eller begär ersättning från arbetslöshetskassan, och som förmedlingen antar att arbetslöshetskassan inte känner till, enligt 16 förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. 7

av regler, riktlinjer och sanktioner inom området vilket utvecklas i rapporten. Mindre än hälften av arbetslöshetskassorna uppger att de gör en aktiv löpande sexmånadersprövning av ersättningsrätten för deltidsarbetslösa. Vad man lägger in i denna prövning varierar dessutom mellan arbetslöshetskassorna. Några kassor uppger att prövningen endast görs i de fall då arbetsförmedlingen redan skickat underlag till kassan i form av deltidsintyg eller underrättelse. Få arbetslöshetskassor begär aktivt in underlag från den enskilde och/eller från arbetsförmedlingen. Ett vanligt underlag för prövningen utgörs av uppgiften på inkomna arbetsgivarintyg om huruvida den enskilde tackat nej till erbjudet arbete. IAF konstaterar att det finns oklarheter i hur kassorna skall få ett tillfredsställande underlag för sin sexmånadersprövning. Flera arbetslöshetskassor uppger att det är svårt att dra gränsen för vilka personer som skall betraktas som regelbundet deltidsarbetande. Likaså hur intervallen för sexmånadersprövningen skall fastställas. Många arbetslöshetskassor är osäkra på ansvarsfördelningen när det gäller hur prövningen av ersättningsrätten för deltidsarbetslösa skall gå till. Det finns brister i det systemstöd hos kassorna som skall påminna om att det är aktuellt med en sexmånadersprövning. Även sättet att dokumentera att denna prövning gjorts varierar mellan kassorna. Arbetslöshetskassorna har generellt en korrekt tillämpning av regeln att pröva ersättningsrätten för personer som vid slutet av en ersättningsperiod har en tillsvidareanställning på deltid. Även systemstödet fungerar i dessa fall på ett tillfredsställande sätt. 8

Inledning I december 2006 lämnade IAF en rapport (2006:22) till regeringen om arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas hantering av de särskilda regler och åligganden man har som rör personer som får arbetslöshetsersättning och samtidigt deltidsarbetar. Rapporten visade på brister i hur regelverkat tillämpas. Detta har uppmärksammats i regeringens proposition 2006/07:89 och riksdagens arbetsmarknadsutskotts betänkande 2006/07:AU3. Uppdraget IAF skall enligt regeringens regleringsbrev för år 2007 senast den 28 september 2007 lämna en redovisning av hur arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna tillämpar regelverket för arbetslöshetsförsäkringen avseende de deltidsarbetslösa. Mål Målet är att kartlägga hur arbetsförmedlingarna och arbetslöshetskassorna tillämpar de regler i arbetslöshetsförsäkringen som gäller deltidsarbetslösa. Ett övergripande syftet med uppdraget är också att analysera om de särskilda regler i arbetslöshetsförsäkringen som gäller deltidsarbetslösa är ändamålsenliga och bidrar till att den fungerar som en omställningsförsäkring även för dem som har ett arbete, men inte i den omfattning som motsvarar den enskildes arbetsutbud. Genomförande Följande frågeställningar har formulerats med utgångspunkt från 6-8 i ALFFo. Förordningen, ALFFo i sin helhet finns återgiven längre fram i rapporten under avsnittet Regelverk och metoder. Tillämpning av 6 ALFFo - På vilket sätt samverkar länsarbetsnämnderna aktivt med arbetsgivare, fackliga organisationer och den arbetssökande? - Hur ofta erbjuds lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd och finns det skillnader i antalet anvisningar till arbete och arbetsmarknadspolitiska program mellan arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda? 9

- Finns det skillnad i antalet underrättelser om ifrågasatt ersättning mellan helt arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda och vad är orsaken till dessa? Tillämpning av 7 ALFFo - Hur många 7 -beslut gjordes under 2006? - Gör arbetslöshetskassan en särskild prövning av rätten till ersättning var sjätte månad? - Hur görs och dokumenteras den särskilda prövningen? - Informerar arbetslöshetskassan den enskilde om att ersättningsrätten prövas regelbundet? - Finns nödvändigt underlag för a-kassans prövning? Tillämpning av 8 ALFFo - Hur många beslut enligt 8 fattades under 2006? - Hur många får ersättning efter detta beslut? - Hur många har ett nytt 8 - beslut inom 3 månader efter det första beslutet? - Hur många personer har någon gång under 2005 och 2006 fått ersättning och samtidigt har haft en tillsvidareanställning på deltid? - Hur följer arbetslöshetskassorna upp 8 - beslutet? - Bevakar arbetslöshetskassan att den sökande inte tillerkänns ersättning om han eller hon antar en ny tillsvidareanställning på deltid? Metod Utgångspunkt för redovisningen är de regler som begränsar ersättningsrätten för personer som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa. Dessa regleras i 40 lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF), 7-8 förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo). Utöver detta har även 6 ALFFo legat till grund för arbetet. Ytterligare en utgångspunkt är IAF:s allmänna uppgift inom arbetslöshetsförsäkringen att granska att arbetsförmedling och arbetslöshetskassor kontrollerar att den som får arbetslöshetsersättning också söker och är beredd att anta arbete i den omfattning som sökande har angivit. 10

Vi har inhämtat data från Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, och från samtliga arbetslöshetskassor samt från IAF:s egen databas A-stat. I rapporten används där inte annat anges, AMS definitioner på arbetslösa 2, deltidsarbetslösa 3 och timanställda 4. Information har även tagits in genom enkäter till länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna avseende deras tillämpning av reglerna för de arbetssökande som utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa. Enkäter och svarsfrekvenser redovisas i bilaga 1 och 2. Regelverk och metoder Deltidsarbetslösas ersättningsrätt För att en sökande skall kunna få ersättning vid arbetslöshet krävs bland annat att hon/han uppfyller grundvillkoren 5. Utöver detta måste hon/han även uppfylla kravet på ett arbetsvillkor alternativt ett studerandevillkor 6. Förutsättningen för att arbetslöshetsersättning ska utbetalas till den deltidsarbetande är att den sökande har arbetslös tid att ersätta, dvs. att hon/han hade en arbetstid före arbetslösheten (normalarbetstid) med mer arbetstid än nuvarande deltidsarbete. Även om hon/han uppfyller de krav som lagen uppställer finns det vissa begränsningar som kan förhindra att arbetslöshetsersättning kan utbetalas. De begränsningar som har betydelse för denna rapport är 6-8 ALFFo. Förordningen (ALFFo) ställer även krav på länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassornas tillämpning. 6 Länsarbetsnämnden skall under den tid ersättning vid deltidsarbete lämnas, i samarbete med den sökande, arbetsgivare och fackliga organisationer, aktivt verka för att den sökande får en sammanlagd arbetstid som motsvarar hans eller hennes önskemål. Kan detta inte åstadkommas, skall den sökande om möjligt i stället erbjudas en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 2 Arbetslösa är personer som kan ta arbete direkt och inte deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program sökandekategori 11 3 Deltidsarbetslösa är personer med en fast eller tidsbegränsad anställning som arbetar mindre än önskad arbetstid. sökandekategori 21 4 Timanställda är arbetssökande som har ett arbete av tillfällig karaktär (s.k. springvikarier, behovsanställda) där arbetets omfattning bedöms uppgå till minst åtta timmar per vecka i genomsnitt under en månad sökandekategori 22 5 9 Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF 6 Arbetsvillkoret 12 ALF, Studerandevillkoren18-19 ALF vilka upphörde att gälla 2007-01-01. 11

7 För personer som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa skall en särskild prövning av rätten till ersättning göras var sjätte månad. Länsarbetsnämnden skall se till att det finns nödvändigt underlag för arbetslöshetskassans prövning. Fortsatt ersättning får medges endast en sökande som 1. har fyllt 55 år, eller 2. har fått men ännu inte tillträtt ett arbete med en arbetstid som motsvarar den sökandes önskemål, eller 3. inte har kunnat erbjudas, på hemorten eller någon annan ort, vare sig ett arbete med en arbetstid som motsvarar den sökandes önskemål eller en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 8 Personer som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då de i övrigt är arbetslösa och som vid ersättningsperiodens utgång fortsätter en tillsvidareanställning på deltid har inte rätt till ersättning i den nya ersättningsperioden så länge tillsvidareanställningen på deltid pågår. Denna begränsning av ersättningsrätten gäller också vid en ny tillsvidareanställning på deltid som påbörjas inom tre månader från det att den tidigare tillsvidareanställningen på deltid upphörde. 7 Den enskilde har då två alternativ att välja mellan. Han eller hon kan välja att fortsätta sin deltidsanställning men har då inte rätt att få arbetslöshetsersättning samtidigt. Alternativt kan han eller hon avsluta deltidsanställningen och i stället påbörja den nya ersättningsperioden. Begränsningen avser enbart dem som har en tillsvidareanställning på deltid. Övriga deltidsarbetare som har ett annat anställningsförhållande än tillsvidareanställning berörs inte. Även i de fall där ersättningstagaren har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor med mindre arbetad tid än före arbetslösheten, behåller den sökande den tidigare fastställda normalarbetstiden om det är fördelaktigare för den sökande. 8 7 En historisk bakgrund till förordningen finns beskriven i IAF:s rapport 2006:22. 8 Den som uppfyller ett nytt arbetsvillkor enligt 23 4 st ALF bör kunna stödja sig på det tidigare arbetsvillkoret och den normalarbetstid som då gällde (se 2006/07:AU3 s. 24). Det följer således av bestämmelsen i 28 2 st ALF att den sökande i fall som anges i 27a ALF kan tillgodoräkna sig den normalarbetstid som fastställdes för det tidigare arbetsvillkoret. 12

För den som uppfyller arbetsvillkoret inom pågående ersättningsperiod ändrades ALF den 2 juli 2007. Det normala är då att ny normalarbetstid beräknas enligt nu gällande regler. Ersättningen kan under ytterligare två ersättningsperioder lämnas med bibehållen normalarbetstid och 65 procent av dagsförtjänsten om det är fördelaktigt. Två ersättningsperioder kan i kalendertid vara i flera år beroende på omfattningen av deltidsarbetet. Arbetsförmedlingens metoder och regelverk Metodstöd AMS har utarbetat ett metodstöd för deltidsuppdraget 9 (senast uppdaterat 2005-03-24). AMS metodanvisningarna berör i första hand till handlingsplaner, platsanvisningar och meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, dvs. underrättelser till arbetslöshetskassorna. Dessa verktyg ska enligt anvisningarna kunna användas i samma omfattning för deltidsarbetslösa som för helt arbetslösa. Arbetsförmedlingen ska dessutom använda ytterligare ett verktyg, deltidsintyget. Arbetsgivaren intygar på intyget om den anställde kan få mer arbetstid eller inte. Arbetssökanden intygar om hon eller han önskar mer arbetstid. Metodstödet beskriver hur arbetsförmedlingen ska använda deltidsintyget: Intyget skrivs ut via AIS 10 och lämnas till den arbetssökande, vid registreringen eller vid ett senare tillfälle, enligt handläggarens bedömning. Intyget ska användas för deltidsarbetslösa och timanställda på hela arbetsmarknaden, förnyas senast var sjätte månad och utgöra en del av handlingsplanen. Ta vara på den information som intyget innehåller och använd den inför arbetsgivarkontakter. Innehållet kan även vara användbart vid en eventuell underrättelse till a-kassa. I en kommentar i metodstödet anges att arbetsförmedlingen har fullgjort uppgiften att tillhandahålla underlag för arbetslöshetskassornas sexmånadersprövning om arbetsförmedlingen lämnat en underrättelse till kassan. Endast på begäran ska arbetsförmedlingen lämna ytterligare underlag. 9 I regleringsbreven från år 2000 har AMV haft ett särskilt uppdrag att minska antalet deltidsarbetslösa, men i regleringsbrevet för år 2007 nämns inte ett sådant särskilt uppdrag. 10 AIS är arbetsförmedlingens operativa informationssystem. 13

AMS administrativa föreskrifter AMSFS 2005:4 11 I 19 AMSFS 2005:4 föreskrivs om kassornas sexmånadersprövning att: Arbetslöshetskassan behöver för denna prövning den sökandes insända deltidsintyg samt i sammanhanget relevanta utdrag ur daganteckningar och handlingsplan. Varken i AMS föreskrifter eller i metodstöd finns det reglerat att arbetsförmedlingen på eget initiativ alltid ska lämna underlag till arbetslöshetskassorna var sjätte månad. IAF kan konstatera att anvarsfördelningen när det gäller underlag för sexmånadersprövningen är oklart beskriven i regelverket och att detta medför att sexmånadersprövnngen i praktiken inte fungerar såsom avsetts. Deltidsarbetslösheten i siffror Deltidsarbetande inskrivna vid arbetsförmedlingen Utifrån AMS månadsstatistik har IAF beräknat hur många som varit inskrivna som arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda under 2006. Eftersom antalet inskrivna varierar under året har IAF valt att redovisa medeltalen för ovan nämnda sökandekategorier. Tabell 1: Genomsnittlig arbetslöshet beräknad av IAF utifrån AMS månadsstatistik, 2006, antal och andel (%) fördelat på sökandekategorier och kön. Kvinnor Män Totalt Helt Deltidsarbetslösa arbetslösa Timanställda Totalt Antal 96 722 50 102 62 696 209 519 Andel 46% 24% 30% 100 % Antal 114 168 15 047 33 403 162 618 Andel 70% 9% 21% 100% Antal 210 890 65 149 96 098 372 137 Andel 57% 17% 26% 100% Tabellen ovan visar skillnaden i andel deltidsarbetslösa mellan kvinnor och män. Bland kvinnorna är det 24 procent som är deltidsarbetslösa och bland männen 9 procent. Även andelen timanställda är högre för kvinnor än för män. I IAF:s rapport 2006:22 framkom att andelen helt arbetslösa var 60 procent år 2005, andelen deltidsarbetslösa 17 procent och andelen timanställda 23 procent. Av tabell 1 framgår att andelen timanställda har ökat jämfört 11 Nuvarande föreskrifter började gälla den 1 augusti 2005. 14

med 2005 medan andelen deltidsarbetslösa är oförändrad. Figur 1: Andel deltidsarbetslösa och timanställda 2006 fördelat på arbetslöshetskassor. Hamnarbetarnas Musikernas Kommunalarbetarnas Lärarnas Transportarbetarnas Handelsanställdas Teaterverksammas Hotell/rest. Bensinhandlarnas Journalisternas SKTFs SeA Sveriges arbetares Farmacitjänstemännens HTFs Fastighetsanställdas ST:s SEKO Alfa Skogs/lantbrukstjm Akademikernas erkända SHA Livsmedelsarbetarnas Finans/försäkring Sifs Grafiska arbetarnas Pappersindustriarbetarnas Småföretagarnas IF Metalls Ledarnas Säljarnas Skogs- och Träfackets Sveriges fiskares Byggnadsarbetarnas Elektrikernas Målarnas Tillhör ingen a-kassa 16 20 19 24 24 23 46 45 43 43 43 43 42 39 39 38 38 36 35 35 32 31 30 29 28 55 54 54 53 53 51 50 50 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 58 65 76 84 Det är 12 arbetslöshetskassor som bland sina arbetslösa medlemmar har hälften eller fler deltidsarbetslösa eller timanställda. Hamnarbetarnas har störst andel deltidsarbetande och timanställda (84 procent) men den arbetslöshetskassan har också få medlemmar jämfört med andra arbetslöshetskassor. Därefter kommer Musikernas (76 procent), Kommunalarbetarnas (65 procent) samt Lärarnas (58 procent). Lägst andel deltidsarbetslösa och timanställda finns i Målarnas (16 procent), Elektrikernas (19 procent) samt Byggnadsarbetarnas (20 procent). Bland dem som inte tillhör någon arbetslöshetskassa är deltidsarbetslösheten också relativt låg. 15

Figur 2: Andel deltidsarbetslösa och timanställda fördelat på länsarbetsnämnder, både kvinnor och män, 2006. Inskrivna, medelvärde beräknat utifrån AMS månadsstatistik. Kartan visar att det finns vissa regionala skillnader i förekomsten av deltidsarbetslöshet. Högst deltidsarbetslöshet är det i skogslänen från Värmland och rakt norrut. Även i sydöstra delen av Sverige är deltidsarbetslösheten relativt sett stor, i jämförelse med övriga län. Lägst deltidsarbetslöshet är det i ett område från Västra Götaland, österut och vidare norr ut över Stockholmsområdet. Även i Skåne län och Västerbottens län är deltidsarbetslösheten relativt sett låg. Begränsning av ersättningsrätten vid ny ersättningsperiod När minst 50 dagar återstår av en ersättningsperiod skall arbetslöshetskassan upplysa den arbetssökande om att ersättning kan utgå under en ny period om han eller hon under pågående period har uppfyllt ett arbetsvillkor. 12 För att kartlägga hur många ersättningstagare som har en tillsvidareanställning på deltid har IAF begärt in uppgifter från samtliga arbetslöshetskassor. 12 11 kap. 6 IAFFS 2006:6 16

Tabell 2: Antalet personer som någon gång erhållit ersättning under 2005 och/eller 2006 och samtidigt har haft tillsvidareanställning på deltid. Källa: respektive arbetslöshetskassa Arbetslöshetskassa År 2005 År 2006 Förändring Akademikernas erkända 2 625 2 430-7 % Alfa 1 713 2 056 20 % Bensinhandlarnas 7 5-29 % Byggnadsarbetarnas 209 302 44 % Elektrikernas 14 12-14 % Farmacitjänstemännens 35 59 69 % Fastighetsanställdas 1 086 1 081 0 % Finans- och Försäkringsbranschens 204 186-9 % Grafiska arbetarnas 694 607-13 % Hamnarbetarnas 0 0 0 % Handelsanställdas 10 892 9 477-13 % Hotell- och Restauranganställdas 2 487 2 453-1 % HTFs 8 517 5 449-36 % IF Metalls 1 644 1 739 6 % Journalisternas 128 114-11 % Kommunalarbetarnas 14 152 12 755-10 % Ledarnas 295 277-6 % Livsmedelsarbetarnas 553 578 5 % Lärarnas 1 510 1 426-6 % Musikernas 0 45 Målarnas 75 117 56 % Pappersindustriarbetarnas 51 41-20 % SeA 189 160-15 % Service och kommunikation 1 118 1 048-6 % Sifs 3 464 3 340-4 % Skogs- och Lantbrukstjänstemännens 19 23 21 % Skogs- och Träfackets 144 129-10 % SKTFs 1 892 1 640-13 % Småföretagarnas 618 1 801 191 % ST:s 456 403-12 % Svensk Handels och Arbetsgivarnas 437 398-9 % Sveriges arbetares 240 229-5 % Sveriges fiskares 0 2 Säljarnas 107 117 9 % Teaterverksammas 109 105-4 % Transportarbetarnas 1 275 1 267-1 % Summa 56 959 51 871-9 % Antalet personer som någon gång haft ersättning under 2005 och/eller 2006 och samtidigt haft en tillsvidareanställning på deltid har mellan 2005 och 2006 minskat med 9 procent, från 56 959 till 51 871. Småföretagarnas arbetslöshetskassa hade en kraftig ökning med 191 procent. Detta beror, enligt kassan, på att den vid en intern kontroll funnit att flera av de personer som var registrerade som timanställda i OAS i själva ver- 17

ket var tillsvidareanställda på deltid. Arbetslöshetskassan har nu ändrat detta, vilket förklarar ökningen. En förklaring till att HTF:s arbetslöshetskassa har minskat med 36 procent, kan vara att arbetslöshetskassan tidigare ansåg att timanställda, som arbetat en längre tid i samma omfattning hos samma arbetsgivare skulle ses som tillsvidareanställda och därmed registrerades som tillsvidareanställda i OAS. Även Farmacitjänstemännens och Målarnas hade tämligen stora ökningar, 69 respektive 56 procent, vilket dock rör ett fåtal individer. Av de ersättningstagare som varit tillsvidareanställda på deltid tillhörde 53 procent Kommunalarbetarnas, Handelsanställdas samt HTF:s arbetslöshetskassor. Det är arbetslöshetskassor vars verksamhetsområde omfattas av vård och kontor, dvs. yrkesområden med stor andel kvinnor. Om vi antar att bilden för år 2006 ser lika ut som år 2005 skulle 13 procent av de tillsvidareanställda närma sig slutet av sin ersättningsperiod. För år 2006 skulle det innebära ca 6 700 personer. Uppfyllde 85 procent av dessa sökande ett nytt arbetsvillkor inom pågående ersättningsperiod blir ca 5 700 personer föremål för arbetslöshetskassornas tillämpning av 8 i förordningen, ALFFo. Av vår skattning i den tidigare rapporten var det 75 procent som valde att fortsätta sitt deltidsarbete. Det innebär att ca 4 300 inte påbörjade en ny ersättningsperiod år 2006. Ytterligare ca 670 personer bedöms ha valt en deltidanställning före arbetslöshetsersättning genom att påbörja en ny tillsvidareanställning inom tre månader. Det är således relativt få som väljer att avbryta sin deltidsanställning för att kunna få arbetslöshetsersättning. Kostnader för ersättning till deltidsarbetslösa. IAF har skattat hur mycket som betalas ut i arbetslöshetsersättning till ersättningstagare inskrivna vid arbetsförmedlingen som deltidsarbetslösa och timanställda. Skattningen för år 2005 var 7,7 miljarder kronor, vilket var 25 procent av det totala beloppet. För år 2006 beräknades kostnaden uppgå till 7,3 miljarder vilket var 26 procent av det totala beloppet som utbetalades i arbetslöshetsersättning. Den förste januari 2007 ändrades lagen, ALF, bl.a. vad gäller beräkningen av normalarbetstiden. Förändringen innebär att arbetslöshetskassan alltid ska beräkna normalarbetstid och ersättningsnivå på ett 18

genomsnitt av faktiskt arbetad tid och inkomst de senaste 12 månaderna. 13 Det nya beräkningssättet ger generellt lägre normalarbetstid. 14 Utöver att förändringarna påverkar fastställandet av ersättningsnivån påverkar de även omfattningen av ersättningen vid deltidsarbetslöshet. Med lägre normalarbetstid krävs mindre arbetad tid under veckan för att rätten till ersättning ska begränsas eller falla bort helt. Det innebär att det blir mindre eller ingen arbetslös tid som ska ersättas. Förändringarna av sättet att beräkna normalarbetstiden och dagsförtjänsten får i första hand genomslag för de personer som blir arbetslösa under år 2007 och framåt och som inte har en tidigare ersättningsperiod att återknyta till. Effekten av hur förändringen påverkar kostnaderna för deltidsarbetslösa och timanställda är svår att bedöma idag, men vid samma arbetslöshetsnivå kommer kostnaderna att minska. Tillämpningen vid arbetsförmedlingen På vilket sätt samarbetar länsarbetsnämnderna med arbetsgivare och fackliga organisationer? Länsarbetsnämnderna har i sina enkätsvar uppgett om det finns särskilda samverkansgrupper som bedrivs tillsammans med arbetsgivare och/eller arbetstagarorganisationer som arbetar med att minska deltidsarbetslösheten. 12 av 21 länsarbetsnämnder (Dalarna, Halland, Jämtland, Kalmar, Kronoberg, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Örebro samt Länsstyrelsen på Gotland) uppger att de har samarbetsgrupper. Av de tolv länsarbetsnämnder som har samverkansgrupper följer elva upp gruppernas arbete systematiskt. Vanligast är att samverkansgrupperna, förutom arbetsförmedlingen/länsarbetsnämnden, består av representanter för arbetsgivare och fackliga organisationer från vårdsektorn och handelssektorn. I svaren anges att man inom ramen för samverkansgrupperna även redovisats den aktuella utvecklingen av deltidsarbetslöshet och timanställningar. Länsarbetsnämnden i Kronobergs län har genomfört en omfattande uppföljning av deltidsintygen för sökande 13 Tidigare skulle a-kassan beräkna normalarbetstiden antingen på de sex månader som ingick i arbetsvillkoret eller samtliga tillgodoräkningsbara månader inom en ramtid på 12 månader, beroende på vilket som var mest fördelaktigt. 14 IAF:s rapport 2007:8 Effekter av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. 19

som varit deltidsarbetslösa i tolv månader eller längre. Samarbetsgruppens arbete i länet har enligt denna lett till att arbetsförmedlingarna i länet och de lokala fackliga ombuden träffas och gemensamt samverkar i högre utsträckning. Hur organiserar man arbetet med deltidsarbetslösa på arbetsförmedlingarna IAF har frågat länsarbetsnämnderna om det finns arbetsförmedlare som särskilt ägnar sig åt deltidsarbetslösa. Svaren visar att alla länsarbetsnämnder utom tre har sådana förmedlare. Organiseringen av de arbetsförmedlare som arbetar med deltidsarbetslösa skiljer sig åt. Skillnader finns mellan länsarbetsnämnderna och även bland arbetsförmedlingskontor i enskilda län. Vanligast är att den enskilde arbetsförmedlaren inte arbetar med frågorna på heltid utan ägnar en del av arbetstiden åt dessa. Endast ett fåtal länsarbetsnämnder uppger att de har arbetsförmedlare som på heltid arbetar med frågorna. Några länsarbetsnämnder uppger också att tiden som den enskilde arbetsförmedlaren ägnar åt deltidsarbetslösa varierar beroende på kontorsstorlek och hur många deltidsarbetslösa som finns inskrivna. Vidare uppger någon länsarbetsnämnd att i princip alla arbetsförmedlare arbetar med inskrivning av deltidsarbetslösa, administrering av deltidsintyg, upprättande av handlingsplaner samt matchning och anvisning av jobb. Andra exempel som givits i enkätsvaren är att länsarbetsnämnderna har en person som på del- eller heltid är ansvariga för ett särskilt projekt, exempelvis Arenamodellen. Arenamodellen går ut på att genom en samkörning av arbetsgivares personalregister och AMV:s sökanderegister åstadkomma en gemensam "kartbild" över deltidsarbetslösheten på den aktuella arbetsplatsen och skapa en "arena" där man kan samarbeta för att lösa problemen. Två länsarbetsnämnder uppger också att frågorna diskuteras inom ramen för ett särskilt nätverk, där särskilt utsedda representanter finns för varje kontor, samt att dessa frågor sedan diskuteras på varje kontors resultatdialog. Handlingsplaner IAF har i tidigare rapporter granskat hur handlingsplanerna i praktiken bidrar till att kontrollen över försäk- 20

ringsvillkoren upprätthålls. IAF har i den nu aktuella enkäten bland annat tagit in uppgifter om handlingsplaner för deltidsarbetslösa uppdateras regelbundet och hur detta följs upp. Av svaren framgår att 95 procent av de deltidsarbetslösa och timanställda har en handlingsplan. I AMS metodstödet för deltidsuppdraget, framgår att en handlingsplan skall vara upprättad inom tre månader. Enligt en ändring från den 1:a januari 2007 i 6 förordningen (2000:628) om arbetsmarknadspolitiska verksamheten 2006, så skall en handlingsplan vara upprättad för samtliga arbetslösa inom trettio dagar. Tio länsarbetsnämnder uppger också i enkätsvaret att handlingsplanen skall vara upprättad inom trettio dagar. Ett flertal av dessa nämnder refererar här också direkt eller indirekt till nämnda förordning. Enkätsvaren ger inte vid handen några genomgående skillnader mellan hur handlingsplaner används för helt arbetslösa respektive deltidsarbetslösa. Följande exempel på sådant som rör handlingsplaner för deltidsarbetslösa framkommer i länsarbetsnämndernas enkätsvar: Enligt en nämnd varierar intervallet mellan uppföljningarna av handlingsplanen mellan 2-6 månader beroende på överenskommelser med sökande. En annan nämnd uppger att handlingsplanerna uppdateras regelbundet, antingen vid enskilda besök eller vid gruppaktiviteter Uppföljning sker i kontakt med sökande i samband med besök, telefonkontakt eller via s.k. e-besök. En särskild problematik när det gäller uppföljning av deltidsarbetslösa är svårigheten att få till stånd planerade kontakter/besök på arbetsförmedlingen. Oregelbundna arbetstider och schemaläggningar för de deltidsarbetslösa kan medföra att planerat uppföljningsdatum passeras innan uppföljning kan göras. Vid granskning av daganteckningar för ett urval deltidsarbetslösa framgår att hinder för besök orsakat av arbete förekommer relativt ofta. Några kontor anordnar s.k. deltidsdagar som metod att följa upp dessa sökande. En länsarbetnämnd använder rutinen att granska och följa upp handlingsplanernas aktualitet samt redovisa resultatet på ledningsgruppens möte. En länsarbetsnämnd anger att arbetsförmedlingen i takt med att antalet arbetssökande minskat, har fått mer tid för uppföljning vid personliga besök. Arbetsförmedlingen Kundtjänst anlitas i ökande omfattning för att kunna erbjuda tätare uppföljning. Även de enskilda arbetsförmedlingarna använder telefonuppföljning medan man vid en annan 21

länsarbetsnämnd oftast följer upp skriftligt för att vid behov följa upp med telefonsamtal. Något län uppges att uppföljningen handlingsplanerna alltid sker vid inbokade återbesök. Vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder erbjuds Länsarbetsnämnderna har även tillfrågats av IAF om det finns färdiga, branschanpassade arbetsmarknadspolitiska åtgärder att anvisa deltidsarbetslösa till med kort varsel. Länsarbetsnämnderna i Södermanlands och Uppsala län har man sådana åtgärder. Några länsarbetsnämnder uppger att de tidigare bedrivit ågärder i detta syfte, främst i form av arbetsmarknadsutbildningar, men att det för närvarande inte har det. Vad gäller mer generella arbetsmarknadspolitiska åtgärder är Arena-modellen den vanligaste. Denna bedrivs antingen nationellt tillsammans med H&M och IKEA och/eller lokalt med annan arbetsgivare. Vidare bedriver ett fåtal länsarbetsnämnder egna generella deltidsprojekt. Ersättningstagare som påbörjat arbetsmarknadspolitiska program Om länsarbetsnämnden inte lyckats med att den sökande får en arbetstid enligt dennes önskemål ska länsarbetsnämnden enligt 6 ALFFo om möjligt i stället erbjuda en lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Tabell 3: Antal ersättningstagare som påbörjat ett program under mars 2006 respektive mars 2007, antal inskrivna ersättningstagare i 2006-02-28 respektive 2007-02-28 samt antal påbörjade program per 100 inskrivna ersättningstagare, fördelat på sökandekategori. Källa: AMS Påbörjat program Inskrivna Antal per 100 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Arbetslösa 18 689 8 596 171 847 139 811 11 6 Deltids- och timanställda 1 436 657 135 459 125 109 1 1 Totalt 20 125 9 253 307 306 264 920 7 3 Tabellen ovan visar på en tydlig skillnad när det gäller hur vanligt det är att man påbörjar ett arbetsmarknadspolitiskt program. I mars 2007 påbörjades program av 6 per 100 helt arbetslösa jämfört med en per 100 bland deltidsarbetslösa/timanställda. Anvisning till arbete 22

Anvisning till ledig plats är, enligt regeringen, ett av de viktigaste instrumenten för kontrollfunktionen 15. Tabell 4: Antal anvisningar mars 2006 respektive 2007, antal inskrivna 2006-03-31 respektive 2007-03-31 samt antal anvisningar per 100 inskrivna ersättningstagare, fördelat på sökandekategori. Källa: AMS Anvisningar Inskrivna Antal per 100 2006 2007 2006 2007 2006 2007 Arbetslösa 18 401 37 941 160 112 128 075 11 30 Deltids- och timanställda 6 911 12 792 135 104 124 057 5 10 Totalt 25 312 50 733 295 216 252 132 9 20 Som framgår är i mars 2007 ungefär tre gånger vanligare att en helt arbetslös anvisas arbete jämfört med deltidsarbetslösa/timanställda. Motsvarande uppgifter för mars 2006 visar att anvisningar har blivit mer frekventa inom båda grupperna men att ökningen är väsentligt större för helt arbetslösa än för deltidsarbetslösa/timanställda. Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Underrättelser används av arbetsförmedlingen för att meddela arbetslöshetskassorna att ersättningstagarens ersättningsrätt bör övervägas av olika anledningar. IAF har redovisat siffror över underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt fördelade på arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda. Arbetsförmedlingen gjorde 2005 9 085 16 och 2006 8 776 underrättelser till arbetslöshetskassorna. I AMS Meddelande nr 14/2003 till arbetslöshetskassorna anges att om länsarbetsnämnderna genom arbetsförmedlingen lämnat ett meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt som föranlett nedsättning, skall underlaget för ett sådant beslut även utgöra underlag för en arbetslöshetskassas påföljande sexmånadersprövning av medlemmens ersättningsrätt. Figur 3: Underrättelser lämnade år 2005 och 2006 fördelat på arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda. Källa: IAF 15 Näringsdepartementet, 2005b, Uppdrag om insatser för att säkerställa en mer likartad tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen, Uppdrag N 2005/2965/A och Regeringens proposition 2004/05:1, Budgetpropositionen för 2005, Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 16 Uppgifterna går inte att jämföras med dem som ges i kvartalsrapporten eftersom det till denna rapport gjorts ett särskilt uttag på sökandekategorier. 23

74% 73% Arbetslösa Deltidsarbetslösa Timanställda 15% 11% 11% 16% 2005 2006 Bland de underrättelser som arbetsförmedlingen skickade till arbetslöshetskassan under 2006 var det mer än 70 procent som avsåga en helt arbetslös person. Samma skillnad återfinns för 2005. Av de beslut som fattades för dessa sökandekategorier under 2006 var andelen sanktionsbeslut för de helt arbetslösa 85 procent och för de deltids- och timanställda 83 procent. Deltidsintyget På IAF:s förfrågan till länsarbetsnämnderna i vilken utsträckning man använder sig av deltidsintyg, dvs. kontrollerar med arbetsgivare om denne har möjlighet att erbjuda eller har erbjudit den sökande utökad arbetstid, svarar alla länsarbetsnämnder att man mer eller mindre regelbundet infordrar uppgifterna via deltidsintyg. Samtliga nämnder utom två kan också redovisa hur många deltidsintyg som utfärdats. I fall då intygen visar att deltidsarbetslösa inte är intresserade av att utöka arbetstiden och därmed inte uppfyller krav som ställs för att få arbetslöshetsersättning anger 17 länsarbetsnämnder att man avanmäler den sökande till arbetslöshetskassan. Fem av dessa länsarbetsnämnder gör också en bedömning om en underrättelse till arbetslöshetskassan är en bättre åtgärd, t.ex. i fall när en sökande som deltidsmarkerar vill göra anspråk på ersättning trots att deltidsintyget visar att ersättning inte borde utgå. Anmälan/aktualiteten får således kvarstå tills arbetslöshetskassan tagit beslut i ersättningsfrågan, om man istället för att avanmäla sökande valt att skriva en underrättelse. Fyra länsarbetsnämnder skriver enbart en underrättelse till arbetslöshetskassan. Underlag till arbetslöshetskassorna 24

En särskild prövning av ersättningsrätten skall göras var sjätte månad för personer som regelbundet utför deltidsarbete av arbetslöshetskassorna, enligt 7 ALFFo. Länsarbetsnämnderna skall se till att det finns nödvändigt underlag för arbetslöshetskassans prövning. Samtliga länsarbetsnämnder utom en har en entydig uppfattning om ansvarsfrågan/arbetsfördelningen, att det är arbetslöshetskassornas ansvar att bevaka med sexmånadersintervall och att det är länsarbetsnämndernas skyldighet att på begäran tillhandahålla nödvändiga uppgifter. Tillämpning vid arbetslöshetskassorna Rutiner kring anställningsbevis och arbetsgivarintyg För att kunna tillämpa 7 och 8 i ALFFo krävs att arbetslöshetskassorna har kännedom om vilken form av anställning den sökande har. Anställningsformen och villkoren för anställningen redovisas normalt genom att arbetslöshetskassan begär in en kopia på anställningsavtalet som träffats mellan den sökande och hans/hennes arbetsgivare. Utöver uppgifter om anställningsform och villkor behöver arbetslöshetskassorna också veta hur mycket den sökande rent faktiskt har arbetat under en viss tidsperiod och om anställningen fortfarande består. Dessa uppgifter inhämtar arbetslöshetskassan på blanketten arbetsgivarintyg. På arbetsgivarintyget har arbetsgivaren även möjlighet att lämna uppgift om ifall den sökande har tackat nej till en erbjuden anställning. De två olika intygen används vid olika tillfällen under handläggningen. När den sökande påbörjar ett arbete eller anställningsvillkoren förändras begär kassan in anställningsbevis från den sökande. Anledningen till detta är att man skall kunna konstatera om och i så fall hur mycket ersättning den sökande har rätt till. När anställningsavtalet inkommer till arbetslöshetskassan registrerar handläggaren uppgifterna i OAS 17 under förväntad hindertid och systemet matchar därefter inskickade kassakort 18 mot uppgifterna i förväntad hindertid. En begäran om anställningsbevis skickas ut 17 Arbetslöshetskassornas datasystem för registrering och utbetalning av arbetslöshetsersättning 18 Ansökan om arbetslöshetsersättning gör den sökande på ett kassakort. På kassakortet deklarerar den sökande den arbetslösa tid som han eller hon begär ersättning för. Ifyllande av kassort kan ske manuellt på ett kort eller elektroniskt. 25

automatiskt om den sökande fyller i arbete på kassakortet och det inte finns några uppgifter om anställningen inlagda under förväntad hindertid. Hur lång tid den sökande får för att inkomma med anställningsbevis varierar från arbetslöshetskassa till arbetslöshetskassa i intervallet två till åtta veckor. Det vanligaste är fyra veckor. Arbetsgivarintyg begär arbetslöshetskassan för att konstatera om en anställning har avslutats och för att kontrollera om den sökande har lämnat anställningen på egen begäran och utan giltiga skäl, för att kontrollera om den sökande har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor samt för att kontrollera om den sökande har fyllt i sina kassakort på ett korrekt sätt i förhållande till hur han/hon har arbetat. En begäran om arbetsgivarintyg skickas ut automatiskt efter en viss tid. Hur ofta begäran skickas varierar mellan arbetslöshetskassorna från varje månad till var sjätte månad i de fall det rör fortlöpande anställningar. Om den sökande har haft en tidsbegränsad anställning och handläggaren har fört in uppgiften i förväntad hindertid i OAS så skickas en begäran automatiskt efter att anställningen har upphört. Det är främst i samband med att ett arbetsgivarintyg inkommer som arbetslöshetskassan gör någon form av prövning av ersättningsrätten enligt 7 ALFFo, om någon prövning överhuvudtaget görs. De flesta arbetslöshetskassor använder dock bara uppgiften på arbetsgivarintyget om huruvida den sökande har tackat nej till en erbjuden anställning eller ej som underlag för att tillerkänna fortsatt ersättningsrätt. Prövning enligt 7 ALFFo I den enkät som arbetslöshetskassorna har besvarat uppger 14 arbetslöshetskassor att de utför någon form av prövning av deltidsarbetslösas ersättningsrätt och 16 arbetslöshetskassor att de inte utför någon prövning. Vad som menas med att man gör en prövning varierar dock kraftigt mellan arbetslöshetskassorna. Vissa arbetslöshetskassor har svarat att man kontrollerar på inskickade arbetsgivarintyg om arbetsgivaren har fyllt i om den anställde har tackat nej till en erbjuden anställning eller inte. Bland svaren förekommer också att arbetslöshetskassan uppger att man endast gör en sexmånadersprövning i de fall arbetsförmedlingen på eget initiativ skickat in underlag i form av deltidsintyg och liknande. 26

En tredje situation där arbetslöshetskassan gör en prövning är de fall då en underrättelse har inkommit till kassan. Dessa tre tillvägagångssätt kan inte var för sig anses vara en fullständig sexmånadersprövning. Det är betydligt färre än de 14 arbetslöshetskassor som har svarat att de gör en prövning som gör den på ett fullständigt sätt. Bland de arbetslöshetskassor som gör en mer utförlig prövning förekommer två alternativ. Några arbetslöshetskassor har utformat egna utredningsblanketter som skickas till medlemmen för vidarebefordran till arbetsgivaren. Andra vänder sig till arbetsförmedlingen och begär underlag i form av deltidsintyg, handlingsplan och daganteckningar för att kunna utföra prövningen. Av enkätsvaren framgår att flera arbetslöshetskassor anser att 7 ALFFo är svår att tillämpa. Paragrafen berör inte bara tillsvidareanställda utan samtliga som regelbundet deltidsarbetar. Det framgår faktiskt inte någonstans vad som krävs för att man ska anses utföra deltidsarbete regelbundet. Det finns även en osäkerhet hos några arbetslöshetskassor om när sexmånadersperioden ska börja räknas. Om det är från när personen börjar arbeta eller från när personen börjar få ersättning? Om ett heltidsvikariat, föräldrapenning, sjukperiod eller dylikt tidsräkningen bryter skall medföra att man börjar räkna en ny sexmånadersperiod när man åter söker ersättning? En majoritet av arbetslöshetskassorna uppger att osäkerheten kring vad som gäller och vem som ska göra vad samt att det saknas upparbetade rutiner både på arbetslöshetskassorna och på arbetsförmedlingen innebär att man endast gör en prövning i de fall arbetsförmedlingen lämnar en underrättelse. Någon arbetslöshetskassa uppger även att en manuell hantering i varje enskilt fall skulle bli mycket tidsödande och krånglig. Utgångspunkten för de flesta arbetslöshetskassorna blir alltså att såvida arbetsförmedlingen inte har lämnat en underrättelse så görs ingen prövning av ersättningsrätten. Bevakning av sexmånadersprövningen Vad gäller bevakningen av sexmånadersprövningen finns det två sätt att hantera den. I arbetslöshetskassornas datasystem OAS finns en teknisk inställning som innebär att om det har fattats ett beslut om nedsättning med anledning av att arbetsförmedlingen har lämnat en underrättelse så kommer det automatiskt upp en påminnelse i systemet sex månader efter beslutet om 27

nedsättning. Denna bevakning blir dock bara aktuell om kassab fattats ett beslut om nedsättning av ersättningen.. Det andra sättet är att den enskilde handläggaren manuellt lägger in en bevakning i systemet så att det genereras en påminnelse om att en sexmånadersprövning skall göras. Detta är givetivs beroende av att handläggaren skapar en påminnelse i systemet. I de fall arbetslöshetskassorna gör någon form av sexmånadersprövning varierar sätten att dokumentera prövningen ganska mycket mellan arbetslöshetskassorna. Beslut Gemensamt för samtliga arbetslöshetskassor, som gör en prövning, är att om arbetslöshetskassan fattar ett beslut att avslå den sökandes ersättningsrätt så görs detta genom ett skriftligt beslut till medlemmen. I de fall arbetslöshetskassan inte fattar ett beslut att avslå ersättningsrätten finns det arbetslöshetskassor som överhuvudtaget inte dokumenterar prövningen medan andra gör noteringar i beslutssystemet OAS. Samtliga arbetslöshetskassor som har någon form av underlag för prövningen sparar detta underlag. Ingen arbetslöshetskassa fattar skriftligt beslut om att medlemmen efter denna prövning har rätt till fortsatt ersättning. Endast 15 av 36 arbetslöshetskassor informerar om att en sådan sexmånadersprövning görs. Vanligast är att informationen finns med i beslutet om ersättningsrätt. Informationen lämnas som regel endast vid ett tillfälle, men några få arbetslöshetskassor skickar även separata informationsbrev 19. IAF hämtade uppgifter från A-stat om deltidsarbetslösa och timanställda som fått ett beslut att de inte längre har rätt till fortsatt ersättning enligt ALFFo 7. Vid sexmånadersprövningen hade de erbjudits arbete eller program motsvarande deras arbetsutbud, men tackat nej. Figur 4: Antalet personer 2005 och 2006 som har fått avslag enligt ALFFo 7. Källa: A-stat, 2007-05-08 19 Arbetslöshetskassan har en skyldighet att informera om att arbetslöshetskassan regelbundet pröva ersättningsrätten. IAF:s föreskrift 11 kap.4 IAFFS 2006:3 28

10 2005 2006 12 5 5 2 1 3 1 2 1 1 0 2 1 1 1 1 1 0 0 Akademikernas ALFA Byggnadsarbetarnas Hotell- och restauranganställdas HTFs IF Metall Kommunalarbetarnas Livsmedelarbetarnas SEKO SKTF Ovanstående diagram visar de arbetslöshetskassor som hade fattat beslut enligt 7 ALFFo. Vi kan inte utesluta att fler avslagsbeslut har fattas och som arbetslöshetskassorna har valt att besluta med hänvisning till 9 i lagen, ALF, istället för 7 i förordningen, ALFFo. Det faktum att 26 arbetslöshetskassor saknar sådana beslut bekräftar till en viss del, att arbetslöshetskassornas kontroll av deltidsarbetslösa och timanställda inte utförs i den utsträckning som avses. Mot bakgrund av att arbetsförmedlingen 2006 lämnade ca. 2 400 underrättelser som avsåg deltidsarbetslösa/timanställda skulle man förvänta sig ett större antal avslagsbeslut. Prövning enligt 8 ALFFo Begränsningsregeln enligt 8 ALFFo rörande tillsvidareanställningar på deltid tillämpas i väsentligt större utsträckning av arbetslöshetskassorna. Av samtliga arbetslöshetskassor har 32 stycken svarat att de tillämpar regeln. De arbetslöshetskassor som har svarat nej på frågan har enligt enkäten gjort det eftersom man har bedömt att det inte förekommer nägra sökande med tillsvidareanställningar på deltid inom deras verksamhetsområde. Bevakning av 8 Bevakningen av begränsningsregeln görs genom att arbetslöshetskassorna registrerar anställningform och anställningstid i beslutssystemet OAS under en flik som heter förväntad hindertid. Om en ersättnigstagare har en tillsvidareanställning på deltid registrerad under förväntad hindertid så spärrar systemet automatiskt ersättningen då den sökandes 300 ersättningsdagar är förbrukade. Handläggaren får även upp en varning på en åtgärdslista och kan genom detta kontrollera att det rör sig om en tillsvidareanställning. Om det kan konstateras 29

att den sökande har en tillsvidareanställning som inte har upphört fattar handläggaren ett beslut om avslag. Om en sökande som fått en ny ersättningsperiod beviljad påbörjar en ny tillsvidareanställning inom tre månader ska ersättningsrätten avslås. Arbetslöshetskassorna har en automatisk bevakning av detta i OAS. Om en sökande ibörjar fylla i arbete på kassakorten inom tre månader spärras ersättningen och samtidigt skapar systemet en påminnelse för handläggaren att kontrollera anställningen. Information till den sökande Vad gäller arbetslöshetskassans skyldighet att informera om begränsningen i 8 ALFFo så har samtliga 32 arbetslöshetskassor som bevakar och tillämpar regeln även uppgivit att de informerar om den. Informationen förekommer både i breven där anställningsbevis eller arbetsgivarintyg begärs samt i särskilda informationsbrev som skickas ut i samband med att ersättningsperioden håller på att ta slut. Informationen delges alltså den sökande vid flertalet tillfällen. Slutsatser Tillämpning vid arbetsförmedlingen I det av AMS utarbetade metodstödet för deltidsuppdraget berörs i första hand handlingsplaner, platsanvisningar och meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt. Dessa verktyg skall enligt metodstödet kunna användas i samma omfattning för deltidsarbetslösa som för helt arbetslösa. Arbetsförmedlingen skall dessutom använda ytterligare ett verktyg, deltidsintyget. Handlingsplaner I rapporten har framkommit att i genomsnitt 95 procent av de som är deltids- eller timanställda har en upprättad handlingsplan. Handlingsplaner förekommer därmed i samma utsträckning bland deltidsarbetslösa/timanställda som bland helt arbetslösa. Det framkommer att uppföljning av handlingsplaner för deltidsarbetslösa/timanställda uppfattas som något mer peroblematisk till följd av att oregelbundna eller schemalagda arbetstider för de deltidsarbetslösa medför att planerad uppföljningsdag måste ändras på grund av att den sökande arbetar. Tre länsarbetsnämnder uppger att man gör uppföljning av handlingsplanen i samband med att man tar in det s.k. deltidsintyget. 30