Kompassmodellen. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Relevanta dokument
Vardagskompassen Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.

Navigera rätt i livet

Kompassmodellen Barn och elever med ojämna förmågor. Identifiera ojämna funktionsförmågor. Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG

Lotsens navigeringshjälp Skolkompassen

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

Lotsens navigeringshjälp Vardagskompassen

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd

För dig som vill läsa vidare följer här några bok- och artikeltips:

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Att klara vardagen. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Motiverande samtal vid autism och adhd. Anna Sjölund

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Motiverande samtal vid autism och adhd

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

1

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Om autism information för föräldrar

Danderydsmodellen Kollegial handledning i fyra steg kring elever med autism och adhd. Ann Lindgren, projektledare

Motiverande samtal vid autism och adhd

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Vägledning av personer med funktionsnedsättning. Vad jag ska prata om. Hur förstår vi. Hanterbarhet. Begriplighet

AD/HD självskattningsskala för flickor

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Avsnitt 1: Vad innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för lärandet?

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Annelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Gripsholmsskolans förskoleklass

Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada

Extra anpassning eller ledning och stimulans?

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen Adress: Kontaktperson-uppgifter:

Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet

Vardagsfärdigheter hos vuxna

AST projektet i Borås

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

NU-enhetens frågeformulär om elevens sätt att vara i skolan

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet.

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd


Allmän information från Moröskolan, läsåret

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:


P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children

Att arbeta på en lagom utmanande nivå med det individuella arbetet

Kompensatoriska strategier vid hjärnsynskada

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Kognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen

Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby.

Protokoll skolråd Tisdagen den

Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera

T R I V S E L R E G L E R P Å F R I S K O L A N K A R L A V A G N E N

Autismspektrumtillstånd AST

Skola Elev Plan (SEP)

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Stödmaterial för projektet Dit-i-tid

NPF, SKOLNÄRVARO OCH HEMMASITTARE. Elevhälsans Upptaktsdag Göteborgs Stad Annelie Karlsson, Funkkonsulten 2 september 2019

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

Hämtat från valideringsprocessen framtagen av Botkyrka kommun, 2010 ASPERGERS SYNDROM - KARTLÄGGNING OCH VALIDERING

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Måltiden ett gemensamt uppdrag

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Såhär vill jag ha det i skolan

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Vårt material är indelat i tre delar: Allergironden för elever Uppleveslebaserat lärande Informationsmaterial

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg

Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?

Koncentrera mera Lite inspiration!

Fördjupad kartläggning

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog Linnéuniversitetet

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Facit till Tummen upp! Svenska kartläggning åk 4

Välkomna till Specialpedagogiskt forum. 22 februari 2017

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Stöd- och servicekedja. Personcentrerat stöd. Aktivitetskedja Isbergsmetaforen

Neuropsykologi i urvalsprocessen - tillskott eller ej? Håkan Nyman Dr Med Sc, leg psykolog, specialist i neuropsykologi

Manual Pedagogisk bedömning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Råd och stöd kring vardagssituationer

Transkript:

Kompassmodellen Anna Sjölund Autismpedagogik AB

Kompassmodellens upplägg Vardagskompassen följer vardagssituationer från morgon till kväll Komma upp ur sängen, Morgonrutiner, Frukost, etc. Skolkompassen och Förskolekompassen följer situationer under dagen i skolan respektive förskolan. Lektion, Rast, Matsalen etc. Tillsammans bildar de ett heltäckande underlag för situationsanalys av barnets dagar.

Det är en lyx att bli förstådd Anna Planting Gyllenbåga

Hur gör jag? 1. Kartlägg styrkor och ojämna förmågor 2. Se över vilka krav situationen ställer på barnets/elevens ojämna förmågor. Ta reda på barnets/elevens perspektiv av vad som upplevs svårhanterligt. 3. Gör en situationsanalys var överstiger situationens krav barnets/elevens funktionsförmåga var och när behöver ni kravanpassa/kompensera? 4. Gå till Tryggsäcken. Vilka anpassningar/hjälpmedel kan ni behöva använda?.

1. Identifiera och förankra styrkor!

1. Identifiera ojämna funktionsförmågor Kommunikation/Information Planering/organisation Sinnesintryck/motorik Uppmärksamhet Impulsivitet/aktivitet Tidsuppfattning Flexibilitet

1.Planering/organisation 1.Förmåga att organisera uppgifter 1. Kravanpassa genom att. 2.Förmåga till problemlösning, konsekvensförståelse och sammanhangsförståelse 2.Kravanpassa genom att. 3.Förmåga att komma igång och avsluta 4. Förmåga att komma ihåg 3. Kravanpassa genom att 4. Kravanpassa genom att

2. identifiera vilka krav situationen ställer på ojämna förmågor ex skolmatsal Svårt att inleda och avsluta samtal Svårt att lyssna färdigt och låta andra komma till tals Svårt att prioritera, svårt att välja mellan alternativ Svårt att komma ihåg t ex att plocka undan efter sig Svårt att hantera alla ljud och synintryck Svårt att hantera olika konsistenser på mat Svårt att vänta på sin tur, t ex att stå i matkö

2. Lyssna på barnets perspektiv - elevens navigeringshjälp- Matsalen Det är svårt att äta tillsammans med andra Jag har svårt att äta och prata samtidigt Jag har svårt med vissa smaker och konsistenser Jag har svårt att vänta på min tur, t ex att stå i kö Jag störs av ljuden i matsalen Jag störs av lukterna i matsalen Jag har svårt att skära med bestick Jag har svårt att sitta still.

3. Gör en situationsanalys Vilka krav ser ni att situationen ställer på barnets ojämna förmågor? Vad upplever barnet själv svårhanterligt i situationen? Vilka styrkor har ni och barnet identifierat? I vilka av barnets styrkor kan ni förankra?

4. Se över vilka anpassningar ni behöver göra- gå till kapitlet Tryggsäcken Tips på anpassningar och hjälpmedel för att kompensera ojämn förmåga inom: Kommunikation/Information Planering/organisation Sinnesintryck/motorik Uppmärksamhet Impulsivitet/aktivitet Tidsuppfattning Flexibilitet

Annorlunda sätt att ta emot och bearbeta information PC kontra MAC

Funktionsekvation- skapa en tillgänglig lärandemiljö och lärandesituation för Kalle Situation: Kalle sitter vid fönstret mitt i klassrummet på syslöjden. Läraren har en genomgång och berättar om lektionens syfte, vad som ska göras under lektionen, vilka material man ska arbeta med, var de finns, vad man ska börja med och när arbetet ska vara klart. Det blir en lång muntlig genomgång. Kalle har en mängd ojämna förmågorfunktionsminus. De behöver kompenseras med olika anpassningsplus för att lärandemiljön och lärandesituationen ska bli tillgänglig för honom. Först när du använt anpassningsplus som kompenserar upp för hans funktionsminus går ekvationen ihop- då har du skapat en tillgänglig lärandemiljö och lärandesituation för Kalle.. Du ska här med stöd av Kalles funktionsminus räkna ut vilka anpassningsplus han behöver på syslöjdslektionen Kalle har följande funktionsminus: 1. Svårt att beräkna hur lång tid uppgifter tar (tidsuppfattning) 2. Svårt att sortera bort bakgrundsljud (sinnesintryck) 3. Svårt att ställa frågor för att få mer information (kommunikation/information) 4. Svårt att komma ihåg muntliga instruktioner (arbetsminne) 5. Svårt att planera och organisera eget arbete (planering/organisation) Vilka anpassningsplus behöver du använda för att ekvationen ska gå ihop - vad behöver du anpassa för att lärandesituationen och lärandemiljön blir tillgänglig för Kalle?

Konsekvenser av bristande stöd och anpassning

Med mindre ansträngning finns mer kraft kvar för utveckling! Tina Wiman

Alla behöver en egen tryggsäck med anpassningar!

Tack för att jag fick komma hit och prata! Anna Sjölund Autismpedagogik AB Alla checklistor till Kompassmodellen kan laddas ned på: www.autismpedagogik.se Illustrationer: Ossian Humble och Flora Ordkonstnär: Anna Planting Gyllenbåga