En kvalitétssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess rapport 2016

1 (15) En kvalitétssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess rapport 2016 Region Skåne Sjukpenningtalet ökar nationellt, så också i Skåne. 2014 visar Försäkringskassans statistik 8,4 dagar (kvinnor 10,9 dagar och män 6,0 dagar) för Skåne, jämfört med 2015 då antal dagar har ökat till 9,4 dagar (kvinnor 12,3 och män 6,6 dagar). Region Skånes mål är en patientsäker sjukskrivningsprocess utifrån Rätt Lagom Säker och Jämställd sjukskrivning. Utmaningen är att fortsätta utveckla de initiativ som visat positiva resultat, men också våga tänka framåt och i nya banor för att öka hälsan och arbetsförmågan bland befolkningen. Framgångsfaktorer är fokus på ökad kompetenssatsning i försäkringsmedicin, ledning och styrning (sjukskrivning har blivit en ledningsfråga) samt att arbeta strategiskt med samverkansytor på olika nivåer. Under 2015 har sjukskrivningsprocessen stärkts på förvaltningsnivå genom en tydligare organisation och förvaltningarna har fått ett utökat ansvar för struktur medan man på regional nivå har skapat ett Försäkringsmedicinskt råd inom befintlig kunskapsorganisation. Utmaningarna inför framtiden är uthållighet, utökade samverkansytor inte minst med patientens arbetsgivare fokus på unga vuxna och den psykiska ohälsan som tenderar att öka samt lära mer om jämställdhetens betydelse för en ökad livskvalitet i världsklass. Villkor 1 En jämställd sjukskrivningsprocess Villkor 1 har två delar: Landstingen ska redovisa resultatet av de analyser som har genomförts utifrån könsuppdelad statistik och annat relevant underlag som en del av sitt kvalitetsarbete. Landstingen ska i arbetet med sjukskrivningar implementera de handlingsplaner och riktlinjer som har utarbetats inom området våld i nära relationer. 1.1 Vad gav analysen av könsuppdelad statistik (bl.a. sjukskrivningsmönster) för resultat? En jämställd sjukskrivningsprocess Sedan flera år har Region Skåne haft en utvecklad statistiktjänst för att följa patienternas sjukskrivningsmönster, såväl ur ett jämställdhetsperspektiv som fördelningen av diagnoser, ålder, kommuner som vilken enhet som sjukskrivit patienterna. På övergripande regionnivå syns inga patientuppgifter, där visas gruppnivå över hela Skåne. Varje enhet kan se sina egna patienter och vilken läkare som sjukskrivit denne. Vad som tillkommit under 2015-16 är att varje patients sjukskrivning ses i färger kopplat till rehabiliteringskedjan (grön, gul och röd) för att enkelt och visuellt visa var patienten är i sin rehabilitering. Statistiken baseras på alla intyg som skrivs i e-intygsmodulen och visar sjukskrivning från första dagen, vilket också gör att vi kan följa sjukskrivning även från dag 1 15 (exkluderat patientens egen sjukskrivningsvecka). Wimi FK16134_003_W

2 (15) Bild 1, visar en viss ökning av antal patienter mellan 2014 och 2015. 2016 visar antal till och med 14 juli. Bild 2, sjukskrivningar per kön 2014 Bild 3, sjukskrivningar per kön 2015 Jämförelse mellan 2014 och 2015 visar en viss minskning av sjukskrivningar från dag ett för kvinnor och samtidigt har männen ökat med samma nivå.

3 (15) Bild 4, sjukskrivning per åldersgrupp 2014 Bild 5, sjukskrivningar per åldersgrupp 2015 Jämförelse med 2014 ses en ökning i alla grupper förutom patienter över 68 år. Bild 6, sjukskrivningsdagar per diagnos 2014, de fem vanligaste diagnoserna.

4 (15) Bild 7, sjukskrivningsdagar per diagnos 2015, de fem vanligaste diagnoserna. F32 depressiv episod, 2014 var 4 122 patienter sjukskrivna varav 71,9 procent var kvinnor, 2015 har det skett en viss ökning, då var 4 936 sjukskrivna varav 70,0 procent var kvinnor. Trots en viss ökning av sjukskrivningstalet har antal sjukskrivna kvinnor minskat. F438A utmattningssyndrom, 2014, 2 569 patienter varav kvinnor 79,6 procent. 2015, hade sjukskrivningsdagarna ökat till 4 034 dagar varav kvinnor 79,2 procent. Mellan åren syns nästan en dubblering av antalet patienter medan ökningen mellan män och kvinnor ligger relativt stabilt. F430 akut stressreaktion, 2014, 3 146 patienter varav kvinnor 71,4 procent. 2015, 4 221 patienter varav kvinnor 74,5 procent. Även inom denna diagnos ses en ökning. M544 lumbago med ischias, 2014, 2 461 patienter varav 51,7 procent kvinnor. 2015, 2 550 patienter varav 51,5 procent var kvinnor. M45 lumbago, 2014, 2 460 patienter varav 51,2 procent var kvinnor. 2015, 2 860 varav 50,4 procent var kvinnor. Sammanfattningsvis, ses en ökning av de psykiska diagnoserna medan smärta i rygg ligger relativt stabilt. Aktiviteter med särskilt fokus 2015 Projekt Ortopedin, SUS Malmö Projektets övergripande mål var rätt patient på rätt vårdnivå i rätt tid. Långtidssjukskrivna som är färdigbehandlade vid kliniken ska överföras till annan/rätt vårdinstans för korrekt hantering. I förbättringsarbetet ingick analys av sjukskrivningsstatistik, patienter som är långtidssjukskrivna har kartlagts, nya rutiner för utveckling av sjukskrivning med ett hälsoinriktat arbetssätt och tidiga rehabiliteringsinsatser har utvecklas. Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen har integrerats i klinikens vardagsarbete. Projektet är slutfört och arbete pågår med att driftsätta projektet. G:\HSDir-Ledning\Sjukskrivningsprojektet\Ortopedprojektet SUS\Rapport Handläggning av långtidssjukskr ortopedpat vid SUS.pdf Projekt inom vuxenpsykiatrin i Lund En kvalitetssäkring av sjukskrivningsprocessen inom verksamhetsområde vuxenpsykiatri i Lund har genomförts i samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen med flera. I förbättringsarbetet har ingått analys av sjukskrivningsstatistik, kartläggning av långtidssjukskrivna patienter, nya rutiner för utveckling av sjukskrivning med ett hälsoinriktat arbetssätt samt har tidiga rehabiliteringsinsatser utvecklats. Riktlinjer för

5 (15) sjukskrivningsprocessen har integrerats i klinikens vardagsarbete. Deltagare i projektet har särskilt genomgått utbildning i genus. Projektet är slutfört och arbete pågår med att driftsätta projektet samt att genom Finsam vidare utveckla särskilda insatser. Fokus är att utveckla samverkansytor mellan specialiserad psykiatri och primärvård, men också tätare och strukturerad samverkan mellan arbetsgivare, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och kommun. Sist men inte minst ökad fokus för patientcentrering. G:\HSDir-Ledning\Sjukskrivningsprojektet\Lundapsykiatrin\Projektrapport Lundapsykiatrin våren 2016.pdf Projekt jämställt föräldraskap - för barnets bästa Det mål som förväntas uppnås inom ramen för projektet är ökad kunskap om hur jämställt föräldraskap kan främjas av medarbetare inom mödra- och barnhälsovården i mötet med familjer samt förbättrad tillgång till pedagogiskt material som medarbetare kan använda sig av. Utöver ovan mål skapas förutsättningar för att föräldrar ska bli jämlikt bemötta i mötet med mödra- och barnhälsovården, samt skapas förutsättningar för att föräldrar ska kunna ta ett jämlikt ansvar för barnets uppväxt. Detta kan i sin tur ses som en del i trygga och goda uppväxtvillkor för barn, vilket kan vara avgörande för hälsan och folkhälsan på lång sikt. Den gemensamma utgångspunkten för projektet är att kvinnor som är föräldrar är dubbelt så mycket sjukskrivna som manliga föräldrar. Genom preventiva insatser i de verksamheter som möter föräldrar tidigt i sitt föräldrablivande är tanken att kunna minska denna sjukskrivning. Barnets perspektiv har ett viktigt syfte att arbeta för barnets bästa rimmar väl med främjandet av alla föräldrars delaktighet, engagemang och ansvarstagande för sitt barn. Metoden har varit att genom utveckling av pedagogiska metoder bidra till ett arbetssätt som medarbetare inom mödra- och barnhälsovård samt på familjecentraler ska kunna använda för att främja ett jämställt föräldraskap för barnets bästa. Pilotprojekt genomfördes på flera barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler och familjecentraler. Inom projektet arbetades en handbok för mödra-och barnhälsovård fram Jämställt föräldraskap för barnets bästa (boken skickas som bilaga per post). Projektet har drivits av Kunskapscentrum barnhälsovård i samverkan med Sjukskrivningsprojektet. Utvärdering sker av Malmö Högskola. G:\HSDir-Ledning\Sjukskrivningsprojektet\Genus\Jämställt föräldraskap 2014-2016 Slutrapport.pdf G:\HSDir-Ledning\Sjukskrivningsprojektet\Genus\Jämställt föräldraskap för barnets bästa Appendix slutrapport maj 2016.pdf Projekt våld i nära relationer med barnet i fokus Projektet syftar till att i tvärsektoriell samverkan utveckla metoder att för professionella inom mödra-och barnhälsovård identifiera familjer där våld förekommer. Tidig upptäckt och tidiga insatser med barnet i fokus kommer att prioriteras. Projektet syfte är också att stärka samverkan mellan vården och socialtjänsten. Målsättningen var att utarbeta dels en sammanhållen och användbar metod i vårdkedjan för mödra- och barnhälsovård för att fråga kring våld i nära relationer, dels en modell för samverkan med socialtjänsten. Projektet har skapat en tydlig och mätbar förändring i deltagarnas förhållningssätt gentemot att fråga och föra samtal om förekomst av våld i nära relationer utifrån ett barnperspektiv. Det har också skett en förändring i kunskapen om vart jakande svar skall

6 (15) förmedlas. Projektdeltagarna är nu mer benägna att rutinmässigt fråga patienter om våld i nära relationer, vilket ger möjlighet att i ett tidigare skede identifiera fler individer och familjer där våld förekommer. Denna tendens ses överlag i alla tillfrågade yrkesgrupper. Enkätsvaren visar på en tydlig trend över alla yrkesgrupper att de över tid blir allt mer bekväma och trygga i att fråga om våld och en klart ökad vetskap om vem man skall vända sig till i händelse av jakande svar. Nästintill alla deltagare vid implementationsfasens slut uppgav att de ställer frågan med barnets behov i fokus. Utifrån detta kan man hävda att syftet med den ursprungliga projektbeskrivningen uppfyllts. Metoden som använts under implementeringsfasen är densamma som togs fram och användes under pilotprojektet. I enlighet med de konkreta mål, som beskrivits i projektplanen har metoder för mödraoch barnhälsovårdens personal att uppmärksamma och rutinmässigt fråga om våld förekommer i familjen framtagits. Det fortbildningsmaterial som utarbetats under projekttiden består av en powerpointpresentation som har använts i implementeringsarbetet. Den enkät som fungerat som ett mätinstrument på implementationen är framtagen under pilotprojektet. I de omständigheter där socialrådgivare inte har funnits tillgänglig på familjecentralen har projektledare tagit mått och steg för att bjuda in socialförvaltningen från den kommun/kommundel där familjecentralen är belägen för att aktivt främja samverkan mellan mödrahälsovården, barnhälsovården och socialtjänsten. Personal från socialtjänsten har då bjudits in för att delta under en eller flera implementationsträffar. Även då det funnits socialrådgivare på plats har det tagits upp till diskussion en eventuell inbjudan av annan representant från socialtjänsten. Under projekttiden har projektledare också presenterat projektet för regionala psykologgruppen i syfte att informera samt föreslå framtida samarbete kring fortbildningsinsatser inom mödra- och barnhälsovård Projektet har drivits inom Kunskapscentrum barnhälsovård i samverkan med Sjukskrivningsprojektet. Utvärdering sker av Malmö Högskola. G:\HSDir-Ledning\Sjukskrivningsprojektet\Genus\Rapport Våld i nära relation - med fokus på barnet maj 2016.pdf Projekt aktivitetsbalans för Hälsa - ReDO TM -RS Aktivitetsbalans för Hälsa - ReDO TM RS är ett projekt inom Region Skåne som avser att motverka medikalisering och utveckla rutiner för användning av kunskapen om genushandens faktorer och dess risker utifrån ett aktivitetsperspektiv för män och kvinnor som söker vård inom primärvården. Syftet är att skapa ett arbetssätt för att identifiera och remittera patienter till arbetsterapeut för aktivitetsbalansering och använda arbetsterapeuternas kompetens om aktivitet på ett kostnadseffektivt sätt. I projektet provas behandlingsmetoden ReDO TM,en arbetsterapeutisk intervention, aktivitet på ett kostnadseffektivt sätt. Metoden är varumärkesskyddad och arbetsterapeuter som använder metoden är certifierade. Metoden kräver att arbetsterapeuten som leder interventionen är uppdaterad och välbevandrad i aktivitetsvetenskap, genushandsrisker och annan lämplig referenskunskap. ReDO och arbetsterapeuter är något som kompletterar övriga vården med just aktivitetsperspektivet som i sin utformning är unikt och kan vara värdefullt för vården i framtiden. För många deltagare ger ReDO viktiga verktyg som kan förändra belastningar i vardagen. Utvärderas av Lunds universitet, Docent Lena-Karin Erlandsson och Docent Carita Håkansson.

7 (15) Projekt Språkspåret Projektet bedrevs vid Smärtrehabilitering, SUS Lund i syfte att erbjuda smärtrehabilitering till medborgare som saknar tillräckliga språkkunskaper för att kunna delta i ordinarie verksamhet. Projektet har också haft som syfte att i en väl etablerad och strukturerad specialistverksamhet för smärta undersöka alternativa arbetsmetoder samt effekterna av dessa för patientgruppen. G:\HSDir-Ledning\Sjukskrivningsprojektet\Försäkringsmedicinskt Råd\Språkspåret rapport mars 2016.pdf G:\HSDir-Ledning\Sjukskrivningsprojektet\Försäkringsmedicinskt Råd\Smärtrehabilitering med tolk Utvärdering av Språkspåret våren 2016.pdf Helt Okej podcast om ungas psykiska hälsa Region Skåne har tagit fram en podcast Helt Okej som riktar sig både till unga vuxna och till medarbetare i vården. Syftet är att få höra de ungas röster och försöka förstå vad ökningen av psykisk ohälsa egentligen handlar om. Hur kan vårdpersonalen förstå? Hur ger vi stöd utan att över- eller underbehandla? Vilka är riskerna om vi medikaliserar livet? Det, och mycket mer, handlar programmen om. Till och med juni månad i år hade 22 326 personer laddat ner programmen! Förutom spridning i vården har information lämnats till alla högstadie- och gymnasieskolor i Skåne. Diskussionerna i podden har förts under ledning av bland annat Kattis Ahlström. Lyssna på avsnitten Varför mår vi dåligt? Droger och alkohol Självmord Varför mår unga vuxna dåligt? 1.2 Hur kommer resultatet att tas tillvara i det fortsatta arbetet för att skapa en jämställd sjukskrivningsprocess? En jämställd sjukskrivningsprocess Fokus är alltid att synliggöra all statistik utifrån kön. Analys och diskussion pågår ständigt inom de samverkansytor och utbildningar som sjukskrivningsprojektet verkar. Inga analyser är gjorda inom ramen för våld i nära relationer på grund av att data inte finns tillgänglig. Arbete pågår för att skapa underlag via journaldokumentation, nationell patientenkät, folkhälsoenkät men oklart hur utfallet av detta arbete blir. 1.3 Hur har de riktlinjer och handlingsplaner som har utarbetats under 2015 om våld i nära relationer implementerats i arbetet med patienters sjukskrivning? Nya riktlinjer har antagits av Regionstyrelsen i februari 2015. Riktlinjerna visar Region Skånes höjda ambitionsnivå och strategi för området. Målsättningarna rör områdena patientmötet, information, kompetens och samordning. Ett regionalt utvecklingsarbete påbörjas för att uppnå ambitionerna och arbetssätten som beskrivs i de nya riktlinjerna mot våld i nära relationer. Utvecklingsarbetet består av flera delar som nedan beskrivs var för sig.

8 (15) Ett regionalt vårdprogram tas fram för att stötta och säkerställa en jämlik kvalitet på område i all verksamhet finansierad i Region Skåne. Vårdprogrammet tas fram av en tvärprofessionell grupp med representanter från Region Skåne. Vårdprogrammet ska beskriva och vägleda hur medarbetare bör agera i patientmötet. Till exempel hur frågan om våld bör ställas, hur dokumentation görs och arkiveras samt lämpliga åtgärder. Vårdprogrammet beräknas vara färdigställt under hösten/vintern 2016. Journalföringen utvecklas för att säkerställa en god patientsäkerhet. Enskilda journalmallar tas fram för journalsystemen PMO och Melior. Journalföringen ska säkerställa bättre stöd för vårdgivaren, koppling mot vårdprogrammet, möjlighet till uppföljning och spärr från e-journal för ökad patientsäkerhet. Detta beräknas vara implementerat under 2016. En kommunikationsplan ska utarbetas och en kommunikatör har avsatts för utvecklingsarbetet. Kommunikationssatsningarna ska riktas så väl internt mot medarbetare som externt mot patienter. Planen ska vara färdigställd 2016. Förbättrad hemsida för att erbjuda vårdgivarna mer lättillgänglig information. Hemsidan ska vara dynamisk och erbjuda uppdaterade kontaktvägar för aktuell kommun. Tidplan för detta är ännu inte satt. En utbildningsplan ska tas fram som en primär del av det implementeringsarbete som väntar av det regionala vårdprogrammet. Planen ska färdigställas 2016. Intern samverkan har initieras genom den tvärprofessionella grupp som bildats för vårdprogrammet. Ökad intern samverkan efterfrågas från vårdgivarna. Utveckling av denna gruppering förväntas ske. Regional samverkan via Länsstyrelsen fortgår i vanlig ordning. Ledning och styrning av området har förtydligats i hälso- och sjukvårdsuppdraget i Region Skåne. Detta förväntas kunna förtydligas ytterligare i takt med att uppföljningen av området förbättras. En brainstorming session med berörda medarbetare i Region Skåne genomförs under hösten för att kreativt diskutera hur området ska bedrivas efter att det beskrivna utvecklingsarbetet är slutfört.

9 (15) Villkor 2 Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Landstingen ska upprätthålla och utveckla den försäkringsmedicinska kompetensförsörjningen i sina ordinarie system och ledningsstrukturer för kompetensutveckling. De ska ha en struktur för långsiktig kompetensförsörjning och kompetensstöd i försäkringsmedicin, såväl för läkare som för andra berörda yrkesgrupper. Det innebär att det ska finnas fortbildning och handledning för läkare och andra yrkesgrupper, till exempel sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer samt koordinatorer inom sjukskrivning och rehabilitering. Landstingen ska anpassa utbildning och handledning inom försäkringsmedicin till de nya kompetenskrav och rekommendationer som finns i målbeskrivningarna för läkarnas specialiseringstjänstgöring, till Socialstyrelsens föreskrifter och till allmänna råd. Kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer ska ingå i kompetensutvecklingen. Bedömning av sjukskrivning som en del av vård och behandling och att undvika medikalisering av normala livshändelser ska ingå i fortbildning och handledning, liksom hur dialogen med patienten i dessa frågor kan utvecklas. 2.1 Hur upprätthålls och vidareutvecklas den försäkringsmedicinska kompetensförsörjningen i landstingets ordinarie system och ledningsstrukturer för kompetensutveckling? Utbildningar Som tidigare utbildas genusambassadörer samt att genusperspektivet och våld i nära relationer genomsyrar alla utbildningar för rehabiliteringskoordinatorer och i de försäkringsmedicinska utbildningarna som bedrivs i Skåne. Region Skåne har en bra grund för olika kompetenssatsningar gällande försäkringsmedicin inom sjukskrivningsområdet och utbildning i försäkringsmedicin fortgår inom nedan områden. 2015 gick ansvaret (punkt 2-4) över till enheten för kompetensförsörjning vilket medför att området har gått från projekt till drift i en befintlig struktur. 1. Grundutbildning för läkare 2. AT-läkare 3. ST-läkare 4. PTP-Psykologer 5. Färdiga specialister 6. Försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare En regional utbildningsgrupp med berörda ansvariga bildades 2014. Gruppen har ett uppföljningsansvar samt ansvar att arbeta med ständiga förbättringar. Under 2016 inleds ett arbete för att ta fram en webbaserad utbildning gemensamt med Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen, ett arbete som Stockholms läns landsting påbörjade redan under 2015. Lunds Universitet har huvudansvaret för grundutbildning för läkare, medan sjukvårdshuvudmannen har ansvar för AT-, ST-utbildningen och för PTP psykologer genom

10 (15) Regionöverläkaren AT/ST och AT-studierektorerna. Temadagsansvariga specialitetsföreträdare anordnar heldags ST-kurser och de praktiska åtgärderna effektueras genom Region Skånes AT/ST-samordnare inom området kompetensförsörjning. Vid alla utbildningarna medverkar Försäkringskassan. På den vartannat år i Malmö arrangerade ST-läkarkonferensen Framtidens specialistläkare, FSL (senast nu 7-9 september 2016), ingår en heldagskurs med fyra moduler i försäkringsmedicin med sjukskrivningsprocessen, förenlig med delmål b4 i målbeskrivningen för nya ST (från maj 2015). AT-Ting Utöver ovan har försäkringsmedicinska utbildningsinslag förekommit vid de årliga regiongemensamma konferenserna, kallade AT-Tinget, där i princip alla AT-läkare i Skåne deltar under de tre dagarna. Försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare I Förvaltningsuppdraget 2015 finns krav på utsedd/namngiven försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare. För att bli sakkunnig krävs dels deltagande vid utbildningsdag enligt STkoncepten ovan, dels deltagande vid en heldagsauskultation vid Försäkringskassan, varvid man involveras i gruppkonsultationer och aktiviteter som ingår i handläggarens uppgifter. Den försäkringsmedicinskt sakkunnige läkaren ska ha kunskap om a) socialförsäkringens regelverk b) försäkringens betydelse i ett samhällsperspektiv c) praktisk försäkringsmedicin Utifrån sin kunskap ska man kunna ge stöd åt kollegor i sjukskrivningsärenden, där den försäkringsmedicinskt sakkunnige läkaren har ett särskilt ansvar. Uppdragsutbildning i försäkringsmedicin, klinisk verksamma medarbetare Under sommaren 2013 gjordes en kartläggning av behovet av försäkringsmedicinsk utbildning bland kliniskt verksamma medarbetare i Skåne. Denna visade att många olika yrkesgrupper hade ett sådant behov. Med utgångspunkt i detta planerades därför en försäkringsmedicinsk introduktionsutbildning riktad främst till legitimerad personal (exklusive läkare) som kommer i kontakt med sjukskrivningsfrågor. Utbildningen genomförs i form av en uppdragsutbildning vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds Universitet. Undervisningen har i huvudsak skett i föreläsningsform men även till viss del i diskussionsform. Utvärderingarna har generellt varit goda, det planeras ytterligare utveckling av pedagogiken genom mer interaktiva övningar och fallbeskrivningar. Deltagarna har i huvudsak kommit från Region Skånes verksamheter men också från privata vårdgivare och myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen. De har varit verksamma som sjukgymnaster, kuratorer, arbetsterapeuter, läkare, psykologer med flera.

11 (15) 2.2 Beskriv strukturen för en långsiktig kompetensförsörjning och kompetensstöd i försäkringsmedicin för läkare och andra berörda yrkesgrupper? 2015 överfördes ansvaret för läkare och PTP psykologer till enheten för kompetensförsörjning, vilket medfört att området har gått från projekt till drift i en befintlig struktur. För andra berörda yrkesgrupper har fortfarande Sjukskrivningsprojektet ansvar, se ovan. Gällande rehabiliteringskoordinatorer (REKO) har förvaltningarna ett tydligt uppdrag. Också detta för att gå från projekt till drift. Utöver det erbjuds alla REKO utbildningsdagar som Region Skånes försäkringsmedicinska råd ansvarar för. 2.3 Hur har landstinget påbörjat anpassning gällande utbildning och handledning inom försäkringsmedicin till de nya kompetenskrav och rekommendationer som finns i beskrivningarna av målen för läkarnas specialiseringstjänstgöring samt till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd? Ja, genomfört. Se punkt 2.1 (utbildningar) 2.4 Beskriv hur kunskap om jämställdhet och våld i nära relationer ingår i Kompetensutvecklingen i försäkringsmedicin. Som tidigare utbildas genusambassadörer samt genomsyrar genusperspektivet och våld i nära relationer alla utbildningar för rehabiliteringskoordinatorer och i de försäkringsmedicinska utbildningarna som bedrivs i Skåne. 2.5 Beskriv hur följande områden ingår i fortbildning och handledning: Att bedöma behovet av sjukskrivning som en del av vård och behandling, att undvika medikalisering av normala livshändelser och att utveckla dialogen med patienten. Sjukskrivning jämställs med andra behandlingsmetoder såsom läkemedel, operationer, gipsning med flera metoder som en fristående process med en egen planering och aktiv medverkan av patienten, där man strävar efter att finna patientens potential med friskfaktorer i ett salutogent perspektiv.

12 (15) Villkor 3 Funktion för koordinering Koordineringsfunktionen ska omfatta alla som berörs av sjukförsäkringen och stödja patienter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Koordineringsfunktionen ska ha kompetens inom jämställda sjukskrivningar. Villkoret kan uppfyllas på två nivåer: grundnivå och utökad nivå. För grundnivån ska redovisas att det finns en koordineringsfunktion på plats enligt villkoret i överenskommelse 2015, vilket motsvarar nivå 5 6 ReKoord-projektet. För utökad redovisas att organisationen utöver grundnivån har en funktion på plats motsvarande nivå 7 8, ReKoord-projektet. De landsting och regioner som av Försäkringskassan har bedömts uppfylla kraven för grundnivån 2015 ska svara på frågorna under Grundnivå. Den sista frågan gäller enbart om landstinget eller regionen dessutom gör anspråk på att kvalificera sig till utökad nivå. De landsting eller regioner som av Försäkringskassan 2015 har bedömts uppfylla kraven för utökad nivå ska svara på frågorna under Utökad nivå för koordineringsfunktionen. Gå alltså direkt till sida 6. Utökad nivå Fylls i av de landsting eller regioner som av Försäkringskassan bedömts uppfylla kraven för utökad nivå 2015, samt de landsting eller regioner som gör anspråk på att kvalificera sig för utökad nivå.

13 (15) 3.1 Hur verkar landstinget eller regionen för att koordineringsfunktionen omfattar befolkningen som berörs av sjukförsäkringen för att stödja patienter i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen? Utdrag ur uppdrag till Region Skånes förvaltningar: Försäkringsmedicin Vårdförvaltningarna ansvarar för att medarbetarna har uppdaterade kunskaper om försäkringsmedicin. Inom samtliga verksamheter där sjukskrivning förekommer ska det finnas en tydlig ansvarsstruktur såväl på ledningsnivå som på medarbetarnivå. Dessa skall samverka med motsvarande nivåer inom försäkringskassans och arbetsförmedlingens verksamheter. På enhetsnivå ska det finnas riktlinjer för sjukskrivningsprocessen Rätt lagom säker och jämställd sjukskrivning, en utsedd försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare samt en rehabiliteringskoordinator. För att säkra processen är det väsentligt att tillräcklig tid avsätts för uppdragen. Jämlik vård Inom alla verksamheter skall finnas en tydlig ansvarsstruktur för arbetet med jämlik vård, inklusive våld i nära relationer. Tydliggörande av rollen konkretiseras i utbildningarna för alla rehabiliteringskoordinatorer (utbildningen är ett krav). 3.2 Beskriv hur koordineringsfunktionen verkar utifrån förutsättningarna för utökad nivå. Förutsättningarna för utökad nivå är att koordineringsfunktion har, utöver den första nivån (grundnivån), ett uppdrag som i ännu högre grad innebär samordning och stöd, t.ex. coaching av patienter, analys av statistik, kartläggning av rehabiliteringsbehov, samarbete med andra aktörer och utveckling av rehabiliteringsteam, dvs. motsvarande nivå 7-8, ReKoord-projektet. 1 Regionalt uppdrag som stöd för lokala uppdrag Syfte Syftet med en rehabiliteringskoordinator är att verka för tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen. En rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivning samt rätt rehabiliteringsstöd bidrar till en god och patientsäker vård. Roll/Uppdrag Rehabiliteringskoordinatorns roll/uppdrag är att främja samverkan dels i vården, men också med andra aktörer som på olika sätt är involverade i patientens vård och rehabiliteringsprocess. Hen ska vara väl införstådd med bland annat Socialstyrelsens beslutsstöd och Försäkringskassans rehabiliteringskedja. Arbetsuppgifter - organisera och skapa rutiner och struktur - skapa förutsättningar för samordning - hantera sjukskrivningsstatistik 1 Nationell utvärdering av koordinatorfunktionen inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet, 2013.

14 (15) - vara stöd till läkare och andra medarbetare i försäkringsmedicinska frågor tillsammans med försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare - samordna patientens rehabilitering - vara kunskapsförmedlare och rådgivare - vara kontaktperson och för patienter delta i bedömningar och ge förslag på rehabiliteringsplan - vara kontaktperson och samarbetspartner till externa aktörer som till exempel arbetsgivaren, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och socialtjänst - säkerställa att det finns uppdaterade och lokala riktlinjer för sjukskrivningsprocessen på aktuell enhet - koordinera teammöten. Ekonomisk ersättning vid utbildning Enheten får (genom fakturering) 20 tusen kronor som stilleståndsersättning för de dagar personen utbildas till rehabiliteringskoordinator. Man måste delta båda dagarna för att bli rehabiliteringskoordinator och för att kunna få ekonomisk ersättning. Deltar man endast en av dagarna blir man inte rehabiliteringskoordinator och ingen ekonomisk ersättning utgår. Bifoga uppdragsbeskrivning eller direktiv för koordineringsfunktionen på landstingseller regionnivå. Se ovan http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/sjukskrivning/#7546 3.3 Hur har landstinget eller regionen säkerställt att koordineringsfunktionen har kompetens inom jämställda sjukskrivningar? Ämnet finns med på rehabiliteringskoordinatorernas grundutbildning. 3.4 Beskriv rutinerna och/eller den struktur för hur direktkontakter med Arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen kan tas. I de fall det är lämpligt och patienten gett sitt medgivande är det önskvärt att direktkontakt tas med arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen om anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter och arbetslivsinriktad rehabilitering. Utdrag ur LOV Vårdcentraler 5.6.4.3 Sjukskrivning och försäkringsmedicin Leverantören ansvarar för att medarbetarna har uppdaterade kunskaper om försäkringsmedicin. Enheten ska ha minst en utsedd försäkringsmedicinskt sakkunnig läkare samt en rehabiliteringskoordinator. För att säkra processen är det väsentligt att tillräcklig tid avsätts för uppdragen. Leverantören ska som vägledning för sjukskrivning följa Socialstyrelsens Försäkringsmedicinska beslutsstöd jämte Region Skånes kompletterande riktlinjer, Rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivning.

15 (15) Rehabiliteringskedjan ställer krav på tidiga insatser för att öka Patientens hälsa och arbetsförmåga och återgång i arbete. För att nå detta ska sjukskrivningssituationen hos Enhetens patienter fortlöpande bevakas. Senast efter sextio (60) dagars sjukskrivning ska behovet av kompletterande rehabilitering bedömas och vid behov genomföras i egen eller annans regi. Det kan innebära att kontakt tas med andra vårdgivare, arbetsgivare, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Socialtjänst när så erfordras. Verksamhetschefen har ansvar för att löpande följa att rehabiliteringsprocessen fortskrider för Enhetens förtecknade patienter, men uppgiften kan delegeras till en rehabiliteringskoordinator. Region Skåne kommer fortlöpande att erbjuda utbildning till sådana rehabiliteringskoordinatorer samt utveckla metoder och verktyg till stöd för dennes arbete. Utdrag ur LOV multimodal smärtbehandling (MMR) 5.3.4 Samverkan Leverantören ska medverka till en väl samordnad patient process även när Patienten har behov av annan kompetens än den som Leverantören kan erbjuda. Leverantören har en skyldighet att medverka i det pågående arbetet med patient processer i Region Skåne. Leverantören ansvarar för planering och synkronisering med andra aktörer såsom arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling och övriga relevanta aktörer. Utdrag ur LOV för psykoterapi 5.3.2 Vård innehåll Vården ska individanpassas och ske utifrån Patientens förutsättningar. En rehabiliteringsplan ska dokumenteras som syftar till ökad hälsa och arbetsåtergång. Rehabiliteringsplanen ska inkludera kontakt med arbetsgivare, Försäkringskassa och Kommunal hälso- och sjukvård.