RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.10.2016 COM(2016) 675 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om finansieringsinstrument som stöds av den allmänna budgeten i enlighet med artikel 140.8 i budgetförordningen per den 31 december 2015 {SWD(2016) 335 final} SV SV

Innehållsförteckning FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 10 1. Strategiska målgrupper: Små och medelstora företag... 18 2. Strategiska målsektorer: Materiell och immateriell infrastruktur.... 20 2.1. Forskning och innovation (FoI)... 20 2.2. Infrastruktur, klimatåtgärder, miljö- och energieffektivitet... 21 2.3. Socialt företagande och mikroföretag... 24 2.4. Utbildning och de kulturella och kreativa sektorerna... 25 3. Strategiska målregioner: Regioner utanför EU... 27 3.1. Utvidgningsländer... 27 3.2. Grannskapsländer... 28 3.3. Länder som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete... 29 SLUTSATS... 31 2

FÖRORD Det gläder kommissionen att till Europaparlamentet och rådet överlämna sin årsrapport om den verksamhet som rör finansieringsinstrument på EU-nivå för inre och yttre politikområden, som får stöd ur unionens budget och som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen i enlighet med artikel 140.8 i budgetförordningen 1. Detta är den tredje utgåvan av rapportering enligt den artikeln 2. Kommissionen har för avsikt att utforma rapporten som ett dynamiskt verktyg för beslutsfattande, framför allt för att ge Europaparlamentet och rådet en fullständig översikt över finansieringsinstrument som inrättats på unionsnivå och deras resultat. Det bör därför säkerställas att rapporten anpassas bättre till andra dokument som innehåller information om EU:s finansieringsinstrument. 3 Även om de olika dokumenten läggs fram för olika praktiska och formella ändamål, och deras tidsplan varierar därefter, har kommissionen för avsikt att anpassa deras innehåll fullt ut i syfte att slå samman dem till en enda rapport inom den närmaste framtiden. Rapporten visar finansieringsinstrumentens avsevärda effekt på EU-nivå per den 31 december 2015. Den ger en överblick av hur skattebetalarnas pengar har använts och vilka framsteg som gjorts i genomförandet av instrumenten. De flesta medlemsstater har en låg men positiv tillväxt och Europa verkar ha börjat återhämta sig från den ekonomiska och finansiella krisen. Strukturella och krisrelaterade svagheter begränsar dock fortfarande den allmänna återhämtningstakten. I synnerhet begränsas bankernas utlåningskapacitet av de höga skuldnivåerna i den privata sektorn och av en stor andel nödlidande lån, vilket därmed hindrar den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten. De utmaningarna kräver snara åtgärder eftersom den europeiska ekonomin är mycket beroende av banksektorns utlåning. Tillgången till eget kapital som en alternativ finansieringskälla är fortsatt begränsad, särskilt för små företag. I det ovan beskrivna ekonomiska klimatet är offentliga finansinstitut och privata investerare mycket ovilliga att låna ut till realekonomin och särskilt till små och medelstora företag, vars investeringar anses vara mycket riskfyllda. Den stora efterfrågan på finansiering, kombinerat med den begränsade tillgången på allmänna medel, innebär att ytterligare kapitalflöden måste till för att fylla luckorna. Unionen uppmanas därför att frigöra ytterligare investeringar från sin budget, framför allt genom att i högre grad använda finansieringsinstrument. I den fleråriga budgetramen 2014 2020 möter unionen dessa utmaningar på följande sätt: 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. 2 COM(2015) 565, 13.11.2015; COM(2014) 686, 30.10.2014. 3 Framför allt avses det arbetsdokument som baseras på artikel 38.5 i budgetförordningen och dokumentet som tillhandahåller den information som erfordras enligt artikel 49.1 e i budgetförordningen. 3

Genom att erbjuda möjligheter att blanda offentliga och privata medel: EU har infört innovativa finansieringsinstrument (t.ex. de som infördes inom Horisont 2020 för forskning och innovation, eller Cosme för små och medelstora företag), och förordningen om gemensamma bestämmelser 4 gör det möjligt för medlemsstaterna att kombinera europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonderna) med medel från Horisont 2020 och Cosme inom ramen för det första gemensamma finansieringsinstrumentet, initiativet för små och medelstora företag. Finansieringsinstrumenten Cosme och Horisont 2020 har sedan de lanserades bemötts av en stark marknadsefterfrågan deras inledande anslag tömdes snabbt och har nyligen utvidgats genom att öka exponeringen mot risktagningsförmågan hos Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) 5. Genom att utforma initiativ för att uppmuntra offentliga finansinstitut att låna ut till aktörer som har svårt att få tillgång till privat kapital: EU har utformat en investeringsplan för Europa, i vilken Efsi utgör den första pelaren. Investeringsplanen syftar till att mobilisera ytterligare investeringar i unionen och se till att infrastruktur, innovativa projekt och företag med upp till 3 000 anställda får ökad tillgång till finansiering med särskilt fokus på små och medelstora företag genom att tillhandahålla riskhanteringsförmåga (garantier) och eget kapital tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) 6. Genom att främja ett bättre företagsklimat för privata investeringar genom att gå mot en utveckling av en kapitalmarknadsunion. 7 EU:s stöd via finansieringsinstrument riktas främst mot små och medelstora företag, som står för två tredjedelar av anställningarna i den privata sektorn och nästan 60 procent av det verkliga mervärdet i EU. Särskild uppmärksamhet ges till företag och andra målgrupper i strategiska sektorer, i synnerhet forskning och innovation, materiell infrastruktur och energieffektivitet, socialt entreprenörskap och utbildning. Denna rapport ger bevis på att finansieringsinstrument är ett effektivt sätt att hantera finansieringen av realekonomins behov. Instrumenten, som genomförs i partnerskap med 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, EUT L 347, 20.12.2013, s. 320. 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå och om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 Europeiska fonden för strategiska investeringar, EUT L 169, 1.7.2015, s. 1. 6 Efsi omfattas av särskilda rapporteringsförfaranden enligt Efsi-förordningen (se nedan), men vissa Efsirelaterade initiativ påverkar nuvarande finansieringsinstrument (t.ex. Cosme, InnovFin och EaSI) och redovisas därför i det arbetsdokument som åtföljer denna rapport. 7 Se kommissionens handlingsplan för att bygga en kapitalmarknadsunion, 30.9.2015, COM(2015) 468 final. 4

offentliga och privata institutioner, hanterar marknadsmisslyckanden vid tillhandahållandet av extern finansiering. Unionens totala bidrag till instrument från perioden 2007 2013 uppgick till nästan 5,8 miljarder euro, som den 31 december 2015 stödde en finansieringsvolym på cirka 90,3 miljarder euro vilket ger en sammanlagd hävstångseffekt på nästan 16 (se diagram 1) samt en investeringsvolym på 142,5 miljarder euro, vilket gynnar strategiska målgrupper och målsektorer inom ramen för EU:s interna och externa politikområden. I budgetramen 2014 2020 avsätts 8,4 miljarder euro 8 som stöd för finansieringen på 87,8 miljarder euro, vilket innebär en genomsnittlig hävstångseffekt på nästan 10,5 och ett investeringsbelopp på 137,6 miljarder euro. Den lägre genomsnittliga hävstångseffekten jämfört med finansieringsinstrumenten från perioden 2007 2013 beror på att finansieringsinstrumenten från perioden 2014 2020, för att säkerställa mervärdet av unionens bidrag, omfattar instrument med en högre risk än det typiska garantiinstrumentet från perioden 2007 2013. Det bör dock noteras att budgetanslagen för perioden 2014 2020 ännu inte inbegriper de efterföljande instrumentens anslag till vissa instrument som avser utvidgnings- och grannskapsländer eller länder som omfattas av utvecklingssamarbete man vet av erfarenhet att en del av dessa når en hög hävstångseffekt och att den hävstångseffekt som rapporterats för instrument från perioden 2007 2013 är den faktiska hävstångseffekt som uppnåtts, medan hävstångseffekten för instrumenten från perioden 2014 2020 är den eftersträvade hävstångseffekten. I vissa fall överskred den verkliga hävstångseffekten målet för instrumenten från perioden 2007 2013 (t.ex. garantiinstrumentet för små och medelstora företag inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP)). Den faktiska hävstångseffekten för finansieringsinstrumenten från perioden 2014 2020 kan i slutändan också överstiga det som för närvarande förväntas. Unionens bidrag på 1,9 miljarder euro, som hade avsatts fram till den 31 december 2015, förväntas stödja en finansieringsvolym på cirka 16,8 miljarder euro, vilket motsvarar en förväntad bruttosoliditetsgrad på cirka 8,7 och en förväntad investeringsvolym på 31,9 miljarder euro. 9 Under de gångna och innevarande programperioderna har unionen lämnat stöd till strategiska grupper och sektorer, såsom små och medelstora företag samt materiell och immateriell infrastruktur (inklusive forskning och innovation), vilket har gett upphov till många entreprenörsmässiga framgångssagor. Några av dessa omnämns nedan: Forskning och innovation: 8 Ramen för 2014 2020 innehåller eventuellt inte alla anslag till nya instrument som kan avsättas för utvidgning och grannskapsländer eller länder som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete. 9 Den förväntade volymen för finansiering och investeringar är i detta skede begränsad till belopp från avtal som redan har ingåtts mellan förvaltande enheter och finansiella intermediärer/slutmottagare. 5

Horisont 2020: InnovFin-garantiinstrumentet för små och medelstora företag Ett lån på 20 miljoner euro till det högteknologiska ingenjörsföretaget Manz AG ger stöd till företagets forskning och utveckling på området för hållbar energi och kostnadseffektiv elproduktion. Det ekonomiska stödet ges inom ramen för det nya InnovFin EU-finansiering för innovatörer som inrättats gemensamt av EIB och Europeiska kommissionen. InnovFin för tillväxtfinansiering för medelstora företag är anpassat till de särskilda behoven hos medelstora företag på området FoUfinansiering. Vår finansiering kommer i första hand att gynna företagets FoU i sektorn för solceller. Manz solcellsteknik är världsledande och har för närvarande den största solljus-till-energi-effektiviteten för CIGS och andra tunna solcellsmoduler, med konkurrenskraftiga kostnader jämfört med andra tekniker. CIGS-tekniken är baserad på koppar, indium, gallium och selen, och produceras med en tunnfilmsteknik. CIGSmodulerna anses för närvarande vara de effektivaste på marknaden. De kräver en relativt liten mängd material vilket gör dem mer hållbara och miljövänliga. http://www.eib.org/infocentre/stories/all/2014-november-05/backing-solar-moduleinnovation-in-germany.htm Sjunde ramprogrammet: Riskdelningsinstrumentet (RSI) och finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) Att hålla gatorna rena kan vara kostsamt för lokala myndigheter och de flesta stadsplanerare skulle tycka om att kunna bygga smutsfria trottoarer i städerna. Det är precis vad CS-Beton gör. Företaget är en av de största producenterna av betongvaror för trottoarer, vägar, motorvägar och flygplatser och är det första företaget i Tjeckien att införa en särskild spray Clean protect för att förhindra smuts från att fastna på betongen. Och det är inte vilken betong som helst. Den speciella betongen är mycket beständig mot frost och kemiska halkbekämpningsmedel. Med sina 160 anställda håller företaget för närvarande på att utveckla nya betongprodukter för busshållplatser med en helt ny konstruktion, nya lösningar för vägbeläggningar och stora stödmurar i syfte att fortsätta att utöka verksamheten över hela Tjeckien och utanför landets gränser. Investeringslånet på 20 700 000 CZK (motsvarande 807 490 euro) med en 50- procentig EU-garanti, tillhandahålls inom ramen för riskdelningsinstrumentet i Tjeckien och har gjort det möjligt för CS-Beton att börja arbeta med större projekt och få tillgång till internationella marknader. http://www.eif.org/what_we_do/guarantees/rsi/casestudies/ceska_sporitelna_czech_republic.htm Zeta Biopharma är ett anläggningsbyggnadsföretag i Österrike med 237 anställda som tillhandahåller processteknik för biofarmaceutiska tillämpningar genom att leverera individuellt utformade anläggningar till globala läkemedelsföretag. Zetas produktionsanläggningar används av stora företag för att utveckla vaccin, injektionsvätskor och läkemedel som används för att bekämpa sjukdomar över hela världen. Företaget är ett av endast två företag i Europa som använder frysbehållare och upptiningsbehållare för lagring och transport av ämnen för läkemedelsindustrin. Dessa 6

vätskor kan i åratal förvaras i fruset tillstånd i en kontrollerad lagringsanläggning och skickas ofta till marknader över hela världen. Anläggningarna används av stora läkemedelsföretag för att utveckla vaccin, injektionsvätskor och läkemedel som används för att bekämpa sjukdomar. Företaget är ett av endast två företag i Europa som använder frysbehållare och upptiningsbehållare för lagring och transport av ämnen för läkemedelsindustrin. Dessa vätskor kan i åratal förvaras i fruset tillstånd i en kontrollerad lagringsanläggning och skickas ofta till marknader över hela världen. Anläggningarna är tillverkade i modulteknik med toppmodern utrustning vid produktionsanläggningen i Lieboch, Graz och transporteras under sterila förhållanden till driftställen inom och utanför Europa, där de installeras och tas i drift av kvalificerad personal och ingenjörer. Lånet på 2,5 miljoner euro, med en 50-procentig EU-garanti, tillhandahålls inom ramen för riskdelningsinstrumentet i Österrike och täcker Zetas stora behov av rörelsekapital under de långa ledtiderna för konstruktion och tillverkning av anläggningarna. http://www.eif.org/what_we_do/guarantees/rsi/case-studies/unicreditbank_austria.htm Vad har bilar, kranar, grävmaskiner, tåg, gruvmaskiner och skördetröskor gemensamt? Alla dessa fordon använder lager för att hålla mekanismen i rörelse. NBI Bearings Europe är ett av de ledande lagerföretagen i Spanien som tillhandahåller dessa värdefulla delar till olika industrisektorer, bland annat olje- och gasindustrin, jordbruksindustrin, järn- och stålindustrin. NBI Bearings unika säljargument är den särskilda designen, som skyddar lagren mot smuts och vatten och gör att fettet hålls kvar på insidan. Forskning och utveckling står i centrum för företagets strategi. Universitetsutbildade tekniker från bland annat Valencias tekniska universitet och Deusto i Bilbao undersöker nya typer av material, tekniker och kvalitetskontroller för lagren. NBI Bearings Europe har 32 anställda som för närvarande täcker marknader i 50 länder, och företaget planerar att utöka inom den närmaste framtiden. Lånet på 500 000 euro, med 50-procentig EU-garanti, tillhandahålls inom ramen för riskdelningsinstrumentet i Spanien och har gjort det möjligt för NBI Bearings Europe att bygga ut sina FoU-anläggningar och rekrytera sex nya anställda till den tekniska anläggningen. http://www.eif.org/what_we_do/guarantees/rsi/case-studies/bankinter_spain.htm Konkurrenskraft för små och medelstora företag: Cosme: Lånegarantiinstrumentet KopfNuss GmbH, Hamburg, har utvecklat en dryck i samarbete med universitetet i Kiel. För att komma igång fick de ett lån på 30 000 euro av en bank i Hamburg. Lånet, som garanterades av KfW genom Cosmeprogrammet, gav luft under vingarna och gjorde det möjligt att bilda det nya företaget, framställa prototypen och starta produktionen av de första 40 000 flaskorna. Den mycket trendiga produkten, en helt 7

naturlig uppfriskande och alkoholfri dryck utan tillsatt socker, lanserades på marknaden för drygt ett år sedan av tre unga entreprenörer. Efter ett år femdubblades produktionen. Företaget har bildat partnerskap med arrangörer av evenemang och får hela tiden fler försäljningsställen. Dennis Redepenning, en av grundarna till KopfNuss GmbH, förklarar: Vi håller på att lansera en andra produkt på marknaden, och vi ska få en europeisk miljömärkning för båda produkterna. Vi fortsätter att expandera. Vårt mål är att vara i Berlin och München nästa år. http://www.euronews.com/2015/10/16/enhancing-access-to-finance-with-cosme/ Infrastruktur och energieffektivitet: Fonden för ett sammanlänkat Europa/projektobligationsinitiativet Unionens bidrag stödde finansieringen av ett nyetablerat transportprojekt för motorvägen A11 i Belgien genom att utfärda projektobligationer för 578 miljoner euro och 79,6 miljoner euro i eget kapital (med ett unionsbidrag på 200 miljoner euro), och Autobahn A7 i Tyskland genom att utfärda projektobligationer för 429 miljoner euro. http://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:d1d8e4af-8fab-11e5-983e- 01aa75ed71a1.0022.02/DOC_1&format=PDF Instrumentet för privat finansiering av energieffektivisering (PF4EE) En transaktion med Banco Santander undertecknades den 26 november 2015. Transaktionen är inriktad på energiinvesteringar i hotellsektorn och kan stötta den spanska regeringens Pimasol- och Perrer EE-program. EIB har beviljat ett lån på 50 miljoner euro medan säkerheten för transaktionen fastställdes till högst 3,6 miljoner euro. Socialt företagande och mikroföretag: Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter Miena Rust friställdes från sitt arbete på ett teknikföretag 2010. Hon investerade i ett kokkärl och en kniv för nougat, slipade sitt recept och upptäckte att hon hade fått en fullträff. Miena s Nougat började som ett enmansföretag i juli 2012. Miena tillverkar förstklassig handgjord konfekt med endast naturliga ingredienser hemma hos sig i Glen of Imaal i Co. Wicklow. Från början distribuerade Miena sitt sortiment med mjuk honungsnougat på lantbruksmarknaden i Marlay Park, Grange Con Café i Blessington, Co. Wicklow och till olika livsmedelsmarknader och mässor i hela Dublin. Sedan 2014 har Mienas nougat sålts i hantverksbutiker, bland annat Avoca 8

Handweavers, Donnybrook Fair, utvalda kaféer och i över 200 lågprisbutiker över hela landet. http://microfinanceireland.ie/mienas-nougat/ 9

SAMMANFATTNING Den här rapporten täcker EU:s centralt förvaltade finansieringsinstrument för interna och externa politikområden i unionen, som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen. Den ger en övergripande bild av de framsteg som hittills gjorts i genomförandet av finansieringsinstrumenten från perioderna 2007 2013 och 2014 2020, och säkerställer insyn i och ansvarsskyldighet för hur skattebetalarnas pengar används. Rapporten visar att centralt förvaltade finansieringsinstrument har skapat en betydande hävstångseffekt, och hur man genom instrumenten på grundval av nu tillgängliga uppgifter har sökt förverkliga de politiska målen. Ytterligare teknisk information återfinns i bilagan. Nedanstående diagram åskådliggör genomförandet av finansieringsinstrument när det gäller hävstångseffekt under den fleråriga budgetramen 2007 2013 och 2014 2020 per den 31 december 2015, både totalt och per budgetkategori (lån, eget kapital och blandade instrument). För finansieringsinstrumenten från perioden 2007 2013 definieras sammanlagda åtaganden som det totala budgetåtagandet för det berörda finansieringsinstrumentet 10. Med uppnådd finansiering avses den finansieringsvolym som tillhandahålls till berättigade slutmottagare av ett finansieringsinstrument genom dess finansieringskedja, inklusive andelen unionsbidrag 11. Med uppnådd investering avses slutligen den investering som ska göras av den slutliga stödmottagaren, i många fall med hjälp av den totala finansieringsvolym som finns tillgänglig för investeringar, inklusive kapitalbasen. 10 Dessa åtaganden omfattar inte bara anslag som tilldelats i budgetgenomförandet utan även budgetmedel såsom EES-bidrag, investeringar från tredjeländer för deltagande i finansieringsinstrumentet eller belopp som överförs inom EU:s budget till det relevanta finansieringsinstrumentet, 11 Dvs. de sammanlagda budgetåtagandena. 10

Diagram 1: Finansieringsinstrument från perioden 2007 2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: SMEG 07, EPMF-G, RSI, RSFF, LGTT, projektobligationsinitiativet, FCP-FIS, EDIF GF 1, EFSE, RSL Turkiet, GIF (CIP), Marguerite, Enef inom EDIF, Enif inom EDIF, stöd till Femip, Geeref, EEEF, GGF, NIF, IFCA&AIF, LAIF Diagram 2: Skuldinstrument från perioden 2007 2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: SMEG 07, EPMF-G, RSI, RSFF, LGTT, projektobligationsinitiativet, FCP-FIS, EDIF GF 1, Efse, RSL Turkiet 11

Diagram 3: Egetkapitalinstrument från perioden 2007 2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: GIF (CIP), Marguerite, Enef inom EDIF, Enif inom EDIF, stöd till Femip, Geeref Diagram 4: Blandade finansieringsinstrument (lån och eget kapital) från perioden 2007 2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: EEEF, GGF, Nif, IFCA & AIF, LAIF För finansieringsinstrumenten från perioden 2014 2020 avses med budgetanslag de anslag för åtagande som förutses för instrumentet under hela dess livslängd. Finansieringsmålet är 12

det planerade finansieringsbeloppet till berättigade slutmottagare (varav en del är den förväntade finansieringen, nämligen det finansieringsbelopp som kan förväntas av undertecknade verksamheter). Målinvesteringarna är slutligen den planerade investeringsutgift som slutmottagaren förbinder sig till (varav en del är den förväntade investeringen, nämligen det investeringsbelopp som kan förväntas av undertecknade verksamheter). Diagram 5: Finansieringsinstrument från perioden 2014 2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: Cosme lånegarantiinstrument, EU:s initiativ för små och medelstora företag, EaSI, InnovFin-garantin för små och medelstora företag, garantiinstrumentet CCS, SLG-instrumentet, PF4EE, InnovFin för stora projekt, RSDI, lånegarantin 2, egetkapitalinstrumentet för tillväxt, FSE egetkapitalinstrument, InnovFin riskkapital för små och medelstora företag, Finansieringsinstrumentet för naturkapital 13

Diagram 6: Skuldinstrument från perioden 2014 2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: Cosme LGF, EU:s initiativ för små och medelstora företag, EaSI, InnovFin-garantin för små och medelstora företag, garantiinstrumentet CCS, SLG-instrumentet, PF4EE, Innovfin för stora projekt, RSDI Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp Diagram 7: Egetkapitalinstrument från perioden 2014 2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: Egetkapitalinstrumentet för tillväxt, FSE egetkapitalinstrument, InnovFin-garantin för små och medelstora företag Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp. 14

Diagram 8: Blandade finansieringsinstrument (lån och eget kapital) från perioden 2014 2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: Finansieringsinstrumentet för naturkapital (NCFF) Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp Instrument som stöds genom unionens budget men som genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning är föremål för separat rapportering. För programperioden 2007 2013 publicerades en årlig sammanfattande rapport om genomförandet av finansieringstekniska instrument inom ramen för Eruf och ESF 12 den 1 oktober varje år. 13 Från och med 2016 kommer kommissionen att presentera sammanfattningar om de framsteg som görs i genomförandet av finansieringsinstrument genom delad förvaltning i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. 14 På liknande sätt ska finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för budgetgarantin för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) som inte är ett finansieringsinstrument i den mening som avses i budgetförordningen vara föremål för den separata rapportering som krävs i Efsi-förordningen. 15 12 Akronymerna skrivs ut i ordlistan i det medföljande arbetsdokumentet. 13 Rapporten för 2014 finns på http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/thefunds/fin_inst/pdf/summary_data_fei_2014.pdf 14 Artikel 46.4 i förordning (EU) nr 1303/2013. 15 Artiklarna 16 18 i förordning (EU) 2015/1017. Framför allt krävs enligt artikel 16.2 att EIB, vid behov i samarbete med EIF, ska överlämna en årsrapport till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansierings- och investeringsåtgärder som omfattas av Efsi-förordningen. Rapporten för 2015 finns på http://www.eib.org/attachments/strategies/efsi_2015_report_ep_council_en.pdf 15

Den här rapporten på EU-nivå kompletteras av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar med detaljerade tabeller och information om instrument inom direkt och indirekt förvaltning under perioderna 2007 2013 och 2014 2020. Diagram 9: Finansieringsinstrument från perioden 2007 2013 totala budgetåtaganden per mål per den 31 december 2015 (miljoner euro) Strategiska målsektorer: LGTT, PBI, Marguerite, EEEF, GIF (CIP), RSI, RSFF, EPMF-G, FCP-FIS Strategiska målgrupper: SMEG 07 Strategiska målregioner utanför EU: IFCA, AIF, LAIF, Geeref, EDIF GF 1, Enef inom EDIF, Enif inom EDIF, Efse, GGF, SMF RSLT, Nif, stöd till Femip 16

Diagram 10: Finansieringsinstrument från perioden 2014 2020 totala budgetåtaganden per mål per den 31 december 2015 (miljoner euro) Strategiska målsektorer: Garantiinstrumentet CCS, SLGF, PF4EE, RSDI, FSE egetkapitalinstrument, Finansieringsinstrumentet för naturkapital, InnovFin-garantiinstrumentet för små och medelstora företag, InnovFin-garantin för stora projekt midcap, InnovFin riskkapital för små och medelstora företag, EaSI Strategiska målgrupper: Cosme lånegarantiinstrument, EU:s initiativ för små och medelstora företag, Cosme egetkapitalinstrument för tillväxt 17

1. Strategiska målgrupper: Små och medelstora företag Små och medelstora företag framträder i allmänhet som den företagskategori som har särskilt svårt att få tillgång till finansiering, och detta i ännu högre grad sedan inledningen av finansoch statsskuldskriserna. För att hantera marknadsmisslyckanden med koppling till asymmetrisk information har ett antal garantiinstrument inrättats för att erbjuda större lånevolymer med bättre villkor till en grupp mer riskabla företag. Dessa instrument syftar till att främja utvecklingen av en alleuropeisk finansmarknad för små och medelstora företag och att ta itu med marknadsmisslyckanden som på grund av sin utbredda natur lämpligast hanteras på EU-nivå. Instrumenten kan uppnå stordriftsfördelar och sprida bästa praxis: 1. Garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG07) inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation har förbättrat de små och medelstora företagens tillgång till lånefinansiering. Den 30 september 2015 hade totalt 377 000 små och medelstora företag dragit nytta av 20 miljarder euro i garanterade lån under perioden 2007 2015, och antalet växer fortfarande. 2. Lånegarantiinstrumentet Cosme, efterträdare till SMEG07, förser små och medelstora företag med begränsade garantier för finansiering via lån eller leasing för att reducera de särskilda svårigheter som livskraftiga små och medelstora företag står inför när det gäller att få tillgång till finansiering på grund av en upplevd hög risk eller brist på tillräcklig säkerhet. Vid utgången av 2015 hade Europeiska investeringsfonden (EIF) avslutat sitt due diligence-förfarande och undertecknat garantiavtal med 26 finansiella intermediärer till ett värde av över 7 miljarder euro. Det uppskattas att den ackumulerade totala finansiering som mobiliseras för perioden 2014 2020 kommer att ligga på mellan 14,3 och 21,5 miljarder euro och nå mellan 220 000 och 330 000 små och medelstora företag. 3. EU:s initiativ för små och medelstora företag, som utformats som ett instrument för krishantering, tillhandahåller obegränsade garantier och/eller värdepapperisering för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag, däribland innovativa och riskabla små och medelstora företag. Det är ett gemensamt instrument som kombinerar medel från Cosme och Horisont 2020 med resurser från medlemsstaternas Eruf och Ejflu i samarbete med EIB/EIF för att generera ytterligare utlåning till små och medelstora företag. Ett första garantiinstrument för initiativ för små och medelstora företag inrättades med Spanien. Med ett åtagande på 692 miljoner euro från Eruf och Horisont 2020 förväntas volymen nya lån till små och medelstora företag som stöds i Spanien nå 5 723 miljoner euro för alla spanska regioner. Malta var det andra av EU:s medlemsstater som valde instrumentet för obegränsade garantier inom ramen för initiativet för små och medelstora företag. Maltas Eruf-bidrag på 15 miljoner euro kommer att ge stöd på över 60 miljoner euro i finansiering till små och medelstora företag. 18

Små och medelstora företag möter också särskilda utmaningar när de ska öka det egna kapitalet, på grund av den nedgång i privat kapitaltillskott som den europeiska riskkapitalmarknaden drabbades av 2008 2014 när det gäller kapitalanskaffning, investeringsnivåer (oaktat en mindre återhämtning 2014) och avyttringsvillkor. Marknaden har förblivit fragmenterad i de olika länderna och allt mer beroende av en livlina från offentliga investerare. Stöd via finansieringsinstrument på EU-nivå är avgörande för att hantera denna fragmentering. Flera egetkapitalinstrument har inrättats för att stärka den inre marknaden för riskkapital genom att ta itu med de marknadsmisslyckanden som påträffats (i synnerhet för nystartade små och medelstora företag som har potential att nå hög tillväxt), tillföra innovation till marknaden och skapa arbetstillfällen med högt mervärde: 1. Egetkapitalinstrumentet för tillväxt (EFG) inom ramen för Cosme, efterföljaren till GIF2, syftar till att stimulera tillgången till och utnyttjandet av eget kapital för små och medelstora företag som befinner sig i en expansionsfas. Under perioden 2014 2020 förväntas ett preliminärt åtagande på 546 miljoner euro till stöd för riskkapitalinvesteringar till ett värde av mellan 2,6 och 3,9 miljarder euro, till förmån för ungefär 360 540 små och medelstora företag. Diagram 11: : Finansieringsinstrument för små och medelstora företag från perioden 2007 2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: SMEG 07. Diagram 12: Finansieringsinstrument för små och medelstora företag från perioden 2014 2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro) 19

Instrument: Cosme lånegarantiinstrument, EU:s initiativ för små och medelstora företag, Cosme egetkapitalinstrument för tillväxt. 2. Strategiska målsektorer: Materiell och immateriell infrastruktur. Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp Strategiska sektorer omfattar infrastruktursektorer i vid bemärkelse, inklusive både materiell och immateriell infrastruktur, t.ex. forskning och innovation. 2.1. Forskning och innovation (FoI) Bevisen för att större, etablerade FoI-intensiva bolag har problem med tillgång till lånefinansiering för att finansiera innovationsprojekt är blandade och metodologiskt svårare att fastställa. En nyligen genomförd ekonometrisk studie, 16 liksom empirisk erfarenhet, tyder emellertid på att efterfrågan på lånefinansiering för FoI för närvarande väsentligt överstiger utbudet. För att tillgodose finansieringsbehoven för forskning och innovation, som knappast kan uppfyllas helt på nationell nivå, har kommissionen inrättat finansieringsinstrumentet för riskdelning (2007 2013) och, inom Horisont 2020, InnovFin för stora projekt, InnovFin för tillväxtfinansiering för medelstora företag och InnovFin-garantin för medelstora företag: 1. Finansieringsinstrumentet för riskdelning (2007 2013) erbjuder lån och hybrid- eller mezzaninfinansiering för att förbättra tillgången till riskfinansiering för FoI-projekt. Unionens bidrag till finansieringsinstrumentet för riskdelning under 2007 2015 på 961 miljoner euro stödde verksamhet till ett värde av 10,22 miljarder euro, jämfört med de 11,31 miljarder euro som förväntades. 16 Europeiska kommissionen, förhandsbedömning av programmet Horisont 2020, 2013. 20

2. Lånetjänsten för FoI (2014 2020) inom Horisont 2020, efterföljaren till finansieringsinstrumentet för riskdelning, erbjuder också lån och hybrid- eller mezzaninfinansiering för att förbättra tillgången till riskfinansiering för FoI-projekt. För perioden 2014 2020 syftar EU:s bidrag på 1 060 miljoner euro till att mobilisera finansiering på 13 250 miljoner euro för slutmottagarna. Vid utgången av 2015 hade EU:s bidrag, som uppgick till totalt 645,5 miljoner euro, redan stött finansiering på 2 399,2 miljoner euro. 3. Riskdelningsinstrumentet inom det sjunde ramprogrammet är ett garantiinstrument särskilt avsett för lån och finansiell leasing i syfte att åtgärda finansieringsunderskottet för innovativa små och medelstora företag samt små midcap-företag (företag med upp till 499 anställda). Instrumentet har än så länge tillhandahållit mer än 2,34 miljarder euro i garantier och motgarantier till 37 banker och företag med ömsesidiga garantier, vilket kommer att göra det möjligt för dem att stödja upp till uppskattningsvis 4 000 innovativa små och medelstora företag och små midcap-företag. Vid utgången av 2015 uppgick den tillhandahållna finansieringsvolymen till 2,3 miljoner euro, med ett unionsbidrag på 270 miljoner euro. 4. InnovFin-garantin för små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020, det nya instrumentet för innovativa små och medelstora företag samt små midcap-företag för perioden 2014 2020, förväntas mobilisera en total lånevolym på omkring 9,5 miljarder euro, med ett unionsbidrag på cirka 1 060 miljoner euro. Det sammanlagda finansieringsvärde som stöds av unionsbidrag förväntas senast 2015 att ligga på omkring 3,7 miljarder euro, varav 310 miljoner euro redan har tillhandahållits. 5. Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation syftar till att öka tillgången till kapital för innovativa små och medelstora företag som befinner sig i en tidig fas (GIF1) eller expansionsfas (GIF2). Vid utgången av 2015 gavs stöd på totalt 625,2 miljoner euro i nettoåtaganden från unionsbudgeten till 43 riskkapitalfonder och 437 slutmottagare, genom att förmedla nästan 1,25 miljarder euro i eget kapital. 6. Instrumentet InnovFin riskkapital för små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020, efterföljaren till GIF1, är utformat för att förbättra tillgången till riskfinansiering för nystartade små och medelstora företag samt små midcap-företag som är inriktade på forskning och innovation. Ett anslag på 460 miljoner euro som preliminärt avsatts för perioden 2014 2020 förväntas ge stöd till eget kapital på cirka 2,7 miljarder euro. 2.2. Infrastruktur, klimatåtgärder, miljö- och energieffektivitet Transport, telekommunikationer och energiinfrastruktur spelar en avgörande roll för utveckling och hållbar tillväxt i sammanhang där privata företag av olika storlekar och offentliga organ interagerar för att få det resultat som krävs. Infrastruktur förbättrar 21

produktiviteten i ekonomin, möjliggör tillväxt och underlättar sammanlänkningen av den inre marknaden. Dessutom blir energieffektivitet och dess främjande allt viktigare i unionen, i synnerhet med tanke på dess övergripande mål om 20 % energieffektivitet senast 2020 och andra mål längre fram. Målet med EU:s finansiella ingripande i de sektorerna är att bidra till att åtgärda bristerna på de europeiska kapitalmarknaderna. De program inom EU:s finansieringsinstrument för de olika delsektorerna (transport och energiinfrastruktur, energieffektivitet inklusive miljö och klimatpolitik samt IKT) som infördes under perioden 2007 2013, eller är planerade för 2014 2020, inbegriper följande: 1. Instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT), ett skuldinstrument för projektfinansiering i de transeuropeiska transport- och energinäten. Den 31 december 2015 uppgick den ackumulerade utestående instrumentgarantin för LGTT till totalt 472 miljoner euro. Den omfattade fem projekt som förväntas göra investeringar (eget kapital, lån, bidrag) på 11,6 miljarder euro. Kommissionens efterhandsutvärdering från 2014 drog slutsatsen att effekten av LGTT varit positiv där instrumentet hade tillämpats, men inte tillräcklig för att uppfylla dess mer övergripande mål. 2. Inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE): a. Projektobligationsinitiativet (PBI, den fleråriga budgetramen 2007 2013), som syftar till att stimulera kapitalmarknadsfinansiering för infrastrukturprojekt inom områdena transeuropeiska transport- och energinät och bredbandsnät. Hittills har avtal ingåtts om flera åtgärder under initiativets pilotfas: i. Redan vid utgången av 2015 bidrog projekten inom projektobligationsinitiativet, uppbackade av ett unionsbidrag på 230 miljoner euro, med en finansiering på 335 miljoner euro av fem stödberättigade projekt och hade därmed en betydande inverkan på realekonomin i EU, inklusive en total investering på nästan 3 miljarder euro. ii. Unionens bidrag till TEN-T stödde finansieringen av - hamnen i Calais, ett avtal som ingicks i juli 2015. Den totala projektkostnaden på 863 miljoner euro finansierades genom en projektobligation på 504 miljoner euro och 358 miljoner euro från andra källor. Det totala projektobligationsinitiativet uppgår till 50 359 000 euro. - byggandet av motorvägen A11 i Belgien. Den totala projektkostnaden på 657,5 miljoner euro finansierades genom en projektobligation på 577,9 miljoner euro och 79,6 miljoner 22

euro i eget kapital. Det totala projektobligationsinitiativet uppgår till 115 580 000 euro. - byggandet av motorvägen A7 i Tyskland. Den totala projektkostnaden på 772,6 miljoner euro finansierades delvis med en projektobligation på 429,1 miljoner euro. Det totala projektobligationsinitiativet uppgår till 85 827 400 euro. iii. budgetbidraget på 20 miljoner euro för IKT-sektorn möjliggjorde också en kreditförstärkning på cirka 38 miljoner euro till stöd för utfärdande av obligationer för cirka 189 miljoner euro av en fransk leverantör av bredbandstjänster. b. Riskdelningsinstrumentet/skuldinstrumentet (FSE) kommer att inrikta sig på projekt av gemensamt intresse inom sektorerna för transport-, bredbands- och energinät. Med början 2015 bygger instrumentet vidare på det befintliga projektobligationsinitiativet och lånegarantier för TEN-T. Om vi antar att hela budgetanslaget på 2,4 miljarder euro görs tillgängligt för instrumentet skulle det kunna dra till sig en total finansiering på mellan 18 och 45 miljarder euro, tack vare unionens bidrag. c. Egetkapitalinstrumentet (FSE) syftar till att stödja finansieringen av små och medelstora företags investeringar i bredband genom att inrätta en investeringsfond för bredbandsnät. Ett åtagande på 100 miljoner euro planeras preliminärt för perioden 2014 2020. 3. Instrumenten för privat finansiering av energieffektivitet (PF4EE), som finansieras inom ramen för Life-programmet, som bland annat kommer att tillhandahålla ett riskdelningsinstrument utformat för att minska den kreditrisk som finansiella intermediärer ställs inför vid utlåning till energieffektivitetssektorn, tillsammans med tekniskt bistånd till finansiella intermediärer för uppbyggnad av ett nytt marknadssegment. Ett unionsbidrag på 80 miljoner euro förväntas stödja totala investeringar på upp till cirka 540 miljoner euro under perioden 2014 2017. På basis av de tre första undertecknade åtgärderna under 2015 (i Tjeckien, Spanien och Frankrike) och den befintliga rörledningen siktar EIB nu på att nå 1 miljard euro i nya investeringar i energieffektivitet. 4. Europeiska fonden 2020 för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Marguerite), en alleuropeisk aktiefond som stödjer infrastrukturinvesteringar inom sektorerna transport (TEN-T), energi (TEN-E) och förnybara energikällor i medlemsstaterna. Unionsbidraget på 80 miljoner euro syftar till att stödja finansieringsvolymer på omkring 10 miljarder euro, varav 4,9 miljarder euro för finansiering av aktiekapital och lån redan har mobiliserats. Den 31 december 2015 hade fonden avsatt 295 miljoner euro i kapitalinvesteringar till tre TEN-T-projekt och sju projekt för förnybara energikällor. 5. Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF), en biprodukt av det europeiska energiprogrammet för återhämtning, som investerar i energieffektivitet, projekt för 23

förnybara energikällor och ren stadstrafik. I slutet av december 2015 hade fonden redan fått ett unionsbidrag på 125 miljoner euro, vilket gjorde det möjligt att anslå 120 miljoner euro för finansieringen av tio projekt motsvarande en investering på sammanlagt 219 miljoner euro. Att ge tekniskt bistånd via EEEF har visat sig vara ett bra sätt för att hjälpa offentliga myndigheter att förbereda projekt som därefter får finansiering. 6. Finansieringsinstrumentet för naturkapital (NCFF), som kommer att finansiera inkomstgenererande eller kostnadsbesparande pilotprojekt som främjar bevarande, återställande, förvaltning och förbättring av naturkapital för att bidra till unionens mål inom områdena natur och biologisk mångfald samt anpassning till klimatförändringar. Det planerade unionsbidraget för pilotfasen är 60 miljoner euro, varav hälften redan har avsatts. 2.3. Socialt företagande och mikroföretag Bland de företag som har svårt att få tillgång till krediter förtjänar socialt företagande särskild uppmärksamhet på grund av sambandet mellan socialt kapital och ekonomisk tillväxt. Det främsta målet för de här företagen är att uppnå en mätbar och positiv social påverkan. Det faktum att socialt företagande i första hand inte strävar efter att maximera sin vinst exponerar de sociala företagen för mer akuta svårigheter att få tillgång till finansiering, eftersom traditionella banker är motvilliga att utvärdera deras affärsplaner och tycker att det är svårt att göra det. De flesta sociala företag är små eller mycket små, och går till mikrofinansmarknaden för att finansiera sin verksamhet. Den europeiska mikrofinanssektorn kännetecknas av en stadig minskning av bankutlåningen, de nationella regeringarnas begränsade förmåga att stödja mikrofinansiering och en stark efterfrågan på marknaden. Det här talar för att det fortfarande finns goda skäl för ingripande på EU-nivå genom att förse mikrofinansinstitut med lösningar för riskdelning och finansiering. Mer konkret: Av studier som genomförts av kommissionen framgår att hög ungdomsarbetslöshet i flera EU-medlemsstater kräver ett kontinuerligt stöd till inkluderande entreprenörskap som ett alternativ för (åter)inträde på arbetsmarknaden. Tillhandahållande av mikrolån är ett viktigt verktyg för detta. 17 De många olika institutionella aktörerna och de produkter som erbjuds kräver särskilda mikrofinansieringsinstrument och sociala instrument i syfte att underlätta tillgången till lån för socialt företagande och mikroföretag. Dessa företag spelar en viktig roll i skapandet av arbetstillfällen men står fortsatt inför ännu större svårigheter än andra små och medelstora företag: 17 Evers & Jung: Study on imperfections in the area of microfinance and options how to address them through an EU financial instrument (2014). http://ec.europa.eu/social/blobservlet?docid=12485&langid=en. 24

1. Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter (2010 2013) består av a. ett garantiinstrument som tillhandahöll upp till 20 % av begränsade garantier med avseende på portföljer med mikrolån som beviljats av intermediärer till mikroföretag, och b. Fonds commun de placement Fonds d investissement spécialisé, en specialiserad investeringsfond med syfte att öka tillgången till mikrofinansiering genom ett flertal finansiella produkter (främst lån). Den 30 september 2015 hade dessa instrument beviljat 45 999 mikrolån till slutmottagare till ett värde av totalt 390 miljoner euro. Det ursprungliga målet var 46 000 mikrolån till ett värde av 500 miljoner euro fram till 2018. Instrumentet är på väg att nå ursprungsmålet, eftersom nya lån kommer att inkluderas fram till 2018. 2. Programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap efterföljaren till ovanstående instrument, syftar till att öka tillgången till mikrofinansiering för sårbara grupper och mikroföretag genom att ge stöd till mikrokreditgivare och till att stödja utvecklingen av socialt företagande. Det planerade unionsbidraget på 96 miljoner euro inriktas på att ge 528 miljoner euro i finansiering till slutmottagarna. 2.4. Utbildning och de kulturella och kreativa sektorerna Utbildning är, som en form av ackumulering av humankapital, en primärkälla för ekonomisk tillväxt. I den utsträckning som utbildning är tillgänglig för studenter med olika social och ekonomisk bakgrund bidrar den även till social rättvisa och sammanhållning. Vidare har studentrörlighet visat sig spela stor roll för social och ekonomisk utveckling. Garantiinstrumentet för studielån är ett nytt finansieringsinstrument från EU inom ramen för programmet Erasmus+ som syftar till att stödja rörlighet, rättvisa och framstående studieresultat via garantier till finansinstitut som går med på att bevilja Erasmus+ masterlån till studenter för studier på masternivå i andra länder. Systemet inleddes 2015 och de första bankerna som anmälde sig till lånegarantin ger masterlån på upp till 60 miljoner euro. De första Erasmus+-garanterade masterlånen utbetalades under 2015. Ett planerat unionsbidrag på 517 miljoner euro för perioden 2014 2020 förväntas stödja lån motsvarande upp till 3 miljarder euro till förmån för 200 000 studenter. Garantiinstrumentet för kulturella och kreativa sektorer inom ramen för programmet Kreativa Europa kommer att förse banker som handlar med kulturella och kreativa små och medelstora företag med garantier och därigenom stärka dessa sektorers finansiella kapacitet. Arrangemanget kommer att inledas 2016 och det totala beloppet för ytterligare lån i de här 25

sektorerna, som stöds av ett unionsbidrag på 121 miljoner euro, beräknas uppgå till cirka 690 miljoner euro. Diagram 13: Finansieringsinstrument för strategiska sektorer från perioden 2007 2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: EPMF-G, RSI, RSFF, LGTT, PBI, FCP-FIS, GIF, Marguerite, EEEF. Diagram 14: Finansieringsinstrument för strategiska sektorer från perioden 2014 2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: EaSI, InnovFin-garantiinstrumentet för små och medelstora företag, garantiinstrumentet CCS, SLGF, PF4EE, InnovFin-garantin för stora projekt-midcap, RSDI, FSE egetkapitalinstrument, InnovFin riskkapital för små och medelstora företag, Finansieringsinstrumentet för naturkapital Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp 26

3. Strategiska målregioner: Regioner utanför EU 3.1. Utvidgningsländer 18 Tillgång till lånefinansiering är fortfarande en av de största svårigheterna för små och medelstora företag i västra Balkan, trots att dessa typer av företag håller på att bli det mest effektiva segmentet i ekonomiernas övergång och en pelare för tillväxt och sysselsättning. För nystartade små och medelstora företag är det nästan omöjligt att få tillgång till bankfinansiering, på grund av deras avsaknad av finansiell historia. Tillgången till finansiering i energisektorn förefaller i allmänhet vara sårbar. Dessa problem håller på att åtgärdas med hjälp av följande: 1. Garantiinstrumentet inom ramen för instrumentet för företagsutveckling och innovation i västra Balkan (EDIF GF1) syftar till att öka den socioekonomiska tillväxten genom att främja nödvändiga förutsättningar för uppkomst och utveckling av innovativa små och medelstora företag med stor potential. Unionsbidraget till EDIF GF1 på nästan 22 miljoner euro beräknas stödja totala investeringar på nästan 118 miljoner euro. 2. Garantiinstrumentet II inom ramen för instrumentet för företagsutveckling och innovation i västra Balkan (EDIF GF2), efterföljaren till EDIF GF1, syftar också till att öka den socioekonomiska tillväxten genom att främja nödvändiga förutsättningar för uppkomst och utveckling av innovativa små och medelstora företag med stor potential. Unionsbidraget till EDIF GF2 på 17,5 miljoner euro beräknas stödja en total finansiering på mer än 94,5 miljoner euro. 3. Fonden för företagsexpansion (Enef) inom ramen för EDIF har som syfte att öka den socioekonomiska tillväxten i regionen genom att skapa förutsättningar för uppkomst och utveckling av innovativa små och medelstora företag med stor potential som befinner sig i en expansions- eller utvecklingsfas. EU:s ekonomiska bidrag på 11 miljoner euro förväntas skapa en total hävstångseffekt på 77 miljoner euro för finansiering/investeringar (inklusive bidrag från det extra samfinansieringsinstrumentet från Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)) enligt den första balansen. Efter den andra balansen förväntas det totala beloppet för finansiering/investeringar uppgå till cirka 110 miljoner euro (inklusive EBRD-bidrag). 4. Fonden för företagsinnovation (Enif) inom ramen för EDIF stödjer socioekonomisk tillväxt i västra Balkan genom att skapa förutsättningar för uppkomst och utveckling av nystartade innovativa små och medelstora företag. Unionsbidraget på 21,2 18 F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien, Turkiet, Albanien. Vidare är Bosnien och Hercegovina och Kosovo två potentiella kandidatländer. Island har avbrutit sina anslutningsförhandlingar och vill inte längre anses vara ett kandidatland. 27

miljoner euro förväntas stödja en finansiering på ungefär 50 miljoner euro under perioden 2014 2020. 5. Europeiska fonden för sydöstra Europa (Efse) är en form av offentligt-privat partnerskap med syfte att locka till sig kapital från den privata sektorn för vidareutlåning till mikroföretag och små företag samt hushåll. Unionsbidraget på nästan 88 miljoner euro har hittills utlöst en total finansiering på 3,8 miljarder euro till förmån för nästan 599 000 slutmottagare i utvidgningsregionen. 6. Fonden för grön tillväxt (GGF) tillhandahåller finansiering som är särskilt avsedd för projekt för energieffektivitet och förnybara energikällor för att hjälpa mottagarländerna att minska sina koldioxidutsläpp och sin energiförbrukning. Unionens bidrag på 38,6 miljoner euro bör ge nästan 368 miljoner euro i förväntad finansiering till slutmottagarna. Hittills har instrumentet gett 289 miljoner euro i finansiering till mer än 18 000 slutmottagare via 32 partnerinstitutioner i 11 partnerländer. 7. Stödlån för återhämtning för små och medelstora företag i Turkiet har som syfte att minska krisens påverkan på små och medelstora företag, bidra till utvecklingen av den turkiska ekonomin och öka sysselsättningen. Unionens bidrag på 30 miljoner euro har hittills mobiliserat nästan 300 miljoner euro i sammanlagd finansiering till 265 slutmottagare. 3.2. Grannskapsländer 19 EU-finansierade program syftar bland annat till att främja hållbar tillväxt för alla och ett gynnsamt investeringsklimat i partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken (EGP). EU strävar efter att förverkliga de strategiska målen för sin grannskapspolitik, nämligen att etablera bättre sammanlänkningar när det gäller energi- och transportinfrastruktur mellan EU och de angränsande länderna, hantera hot mot vår gemensamma miljö och främja smart och hållbar tillväxt genom stöd till små och medelstora företag, genom följande: 1. Investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken (Nif) som syftar till att upprätta bättre och mer hållbara energi- och transportförbindelser mellan EU och grannskapsländerna och mellan grannskapsländerna själva, förbättra energieffektiviteten och efterfrågestyrningen, främja användningen av förnybara energikällor och stärka energisäkerheten, ta itu med begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt hot mot miljön mer allmänt; främja smart och hållbar tillväxt för alla genom stöd till små och medelstora företag, till den sociala sektorn, inklusive utveckling av humankapitalet, och till utveckling av kommunal infrastruktur. 19 Armenien, Azerbajdzjan, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Moldavien, Marocko, Palestina, Tunisien, Ukraina (länder som deltar fullt ut i den europeiska grannskapspolitiken [EGP]), Algeriet (förhandlar för närvarande om tillträde till EGP), Vitryssland, Libyen, Syrien (utanför de flesta av EGP-strukturerna). Se även http://eeas.europa.eu/enp/index_en.htm. 28

Under 2008 2015 har unionsbidraget på cirka 1 454 miljoner euro utlöst en total finansiering på nästan 13,8 miljarder euro (inklusive 12,3 miljarder euro från europeiska finansinstitut), med en total projektkostnad som uppskattas till 28,8 miljarder euro. 2. Stöd till instrumentet för investering och partnerskap för Europa Medelhavsområdet (Femip) förser den privata sektorn i partnerländerna i Medelhavsområdet med kapital på likvärdiga villkor som andra kommersiella investerare i regionen för etablering, omstrukturering eller utveckling av företag. Unionens nuvarande totala bidrag på 224 miljoner euro stöder en finansiering på drygt 6,7 miljarder euro. 3.3. Länder som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete I en del länder utanför EU är avsaknaden av en väletablerad institutionell ram för att skydda immateriella rättigheter, hantera marknadsmisslyckanden och stimulera privata initiativ ofta skälet till underutveckling i sektorn med små och medelstora företag, bristande infrastruktur och otillräckliga totala investeringar i hälsa, utbildning och miljöskydd. Att ta itu med de problemen genom att finansiera livskraftiga små och medelstora företag, infrastruktur och produktiva investeringar är den stora utmaningen för EU i sin utrikespolitik. Detta görs via följande instrument: 1. Investeringsinstrumentet för Centralasien (IFCA) och investeringsinstrumentet för Asien (AIF) har till syfte att främja investeringar och viktig infrastruktur med huvudsaklig inriktning på bättre energiinfrastruktur, ökat miljöskydd och utveckling av små och medelstora företag. Den totala budgeten uppgår för närvarande till 287,6 miljoner euro. Hittills har IFCA-bidrag på 119 miljoner euro utlöst cirka 828 miljoner euro i investeringar, och AIF-bidrag på 89 miljoner euro har utlöst ungefär 2 631 miljoner euro i investeringar. 2. Investeringsinstrumentet för Latinamerika (LAIF) syftar till att främja investeringar och infrastruktur inom sektorerna transport, energi och miljö, och till att stödja utvecklingen av de sociala och privata sektorerna i Latinamerika. Under 2010 2015 tillhandahöll LAIF 232 miljoner euro till 28 projekt motsvarande en sammanlagd investeringsvolym på nästan 6,9 miljarder euro (med ett bidrag från stödberättigade EFI på cirka 3,3 miljarder euro). LAIF återskapades under 2014 för den fleråriga budgetramen 2014 2020 genom ett första anslag på 30 miljoner euro. Den planerade budgeten för hela perioden 2014 2020 uppgår till 320 miljoner euro. 3. Globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref) syftar till att främja energieffektivitet och förnybar energi i utvecklingsländer och övergångsekonomier. Vid utgången av 2015 uppgick de totala investeringarna med stöd av unionens bidrag på 81 miljarder till cirka 892 miljarder euro. 29

Diagram 15: Finansieringsinstrument för regioner utanför EU från perioden 2007 2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: EDIF GF1, Efse, SMF RSLT, Enef inom EDIF, ENI inom Enef, stöd till Femip, Geeref, GGF, Nif, IFCA-AIF, LAIF Diagram 16: Finansieringsinstrument för regioner utanför EU från perioden 2014 2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro) Instrument: EDIF GF2 Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp 30