Objektklassifikation med hjälp av CoClass -Ska JM Entreprenad implementera CoClass

Objektklassifikation med hjälp av CoClass -Ska JM Entreprenad implementera CoClass Object classification using CoClass -Should JM Entreprenad implement CoClass Författare: Nora Poormortezavy Niklas Appring Uppdragsgivare: JM Entreprenad AB Handledare: Mikaela Hansson JM Entreprenad AB Mikael Eriksson, KTH Examinator: Per Roald, KTH ABE Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: 2017-06-26 Serienummer: BD2017;58

Sammanfattning Titel: Objektklassifikation med hjälp av CoClass - Ska JM Entreprenad implementera CoClass Författare: Nora Poormortezavy & Niklas Appring Handledare Mikael Eriksson, universitetsadjunkt på Kungliga Tekniska Högskolan & Mikaela Hansson, projekteringsledare på JM Entreprenad Examinator: Per Roald, avdelningschef på Kungliga Tekniska Högskolan Bakgrund: Det finns i dagsläget brister i kommunikationen och informationshanteringen i byggprocessen. Detta har resulterat i att byggbranschen förlorar miljardtals kronor varje år. Projektet BSAB 2.0 startades i början av 2015 med syfte att utarbeta ett nytt klassifikationssystem, nu kallat CoClass. Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka om implementering av CoClass inom kalkylarbetet är av fördel för JM Entreprenad samt hur möjligheterna ser ut med implementering av CoClass i deras BIM-manual. Metod: Examensarbetet har baserats på en kvalitativ metod med litteraturstudier och intervjuer. För att kunna undersöka om CoClass kan införas i JM Entreprenads kalkylarbete så beskrevs en kalkyl med CoClass-koder. En jämförelse gjordes sedan mellan den typiska kalkylen som var utförd med AMA-koder och kalkylen utförd med CoClass. Slutsatser: Att implementera CoClass i kalkylarbete anses vara lönsamt för JM Entreprenad inom en snar framtid. Med det sagt så är CoClass fortfarande under utveckling och få företag har redan börjat använda det. Om JM Entreprenad inför CoClass som klassifikationssystem i dagsläget kommer troligtvis fördelarna med CoClass inte att utnyttjas till fullo och det skulle resultera i mer arbete.

Abstract Title: Object classification using CoClass Authors: Nora Poormortezavy & Niklas Appring Supervisors: Mikael Eriksson, lecturer at the Royal Institute of Technology & Mikaela Hansson, construction manager at JM Entreprenad Examiner: Per Roald, department executive at the Royal Institute of Technology Background: There are currently shortcomings in communication and information management in the construction process. This has resulted in the construction industry losing billions of dollars each year. The BSAB 2.0 project was launched in early 2015 with the purpose of developing a new classification system, now called CoClass. Purpose: The purpose with the report is to examine if an implementation of CoClass within calculation is advantageous for JM Entreprenad and if there is a possibility to implement CoClass in their BIM-manual. Method: The thesis work has been based on a qualitative method of literature studies and interviews. In order to investigate whether CoClass can be introduced into JM Entreprenad's calculation work, a calculation was described using CoClass codes. A comparison was then made between the typical calculations made with AMA codes and the calculation performed with CoClass. Conclusions: Implementing CoClass in the work with calculations is considered to be lucrative for JM Entreprenad in the near future. That being said, CoClass is today still under development and few companies use it presently. This means that if JM Entreprenad where to implement CoClass as their classification system today they would not see the advantages of CoClass and it would result in more work.

Förord Detta examensarbete har skrivits i samarbete med JM Entreprenad AB och har varit det slutliga momentet i Byggteknik och Design vid Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning Produktion/byggekonomi och organisation. Vi vill ägna ett stort tack till vår handledare på JM Entreprenad AB, Mikaela Hansson för att ha tagit sin tid och hjälpt oss med allt. Vi vill även tacka vår handledare på KTH, Mikael Eriksson som har väglett oss genom arbetet. Ett stort tack till Rogier Jongeling, Klas Eckerberg och Emerson Da Silva som har varit hjälpsamma med intervjuer. Stockholm, maj 2017

Nomenklatur BIM - Building Information Modelling AIM - Asset Information Modelling IFC - Industry Foundation Classes (gemensam filstandard) Asset management - Realtillgångar AMA - Allmän Material- och Arbetsbeskrivning MER Hus - Mät- och ersättningsregler för husbyggnadsarbeten MER Anläggning - Mät- och ersättningsregler för anläggningsarbeten ISO 9001- Ett ledningssystem för kvalitet ISO 14001- Samlingsnamn för de standarder som handlar om miljöledning OHSAS 18001- Ledningssystem för arbetsmiljö - Krav LOU - Lagen om offentlig upphandling MAP - Kalkylprogram som används av JM Entreprenad

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1. BAKGRUND... 1 1.2. SYFTE OCH MÅLFORMULERING... 1 1.3. AVGRÄNSNING... 1 1.4. LÖSNINGSMETODER... 1 2. NULÄGESBESKRIVNING... 2 2.1. JM ENTREPRENAD... 2 2.2. KALKYLARBETE PÅ JM ENTREPRENAD... 2 3. TEORETISK REFERENSRAM... 3 3.1. KALKYLARBETE... 3 3.1.1. Mängdberäkning... 4 3.1.2. Klassifikation... 5 3.2. NUVARANDE KLASSIFIKATIONSSYSTEM... 5 3.2.1. BSAB 96... 5 3.2.2. AMA... 5 3.3. COCLASS... 5 3.3.1. Initiativet bakom CoClass... 6 3.3.2. Uppbyggnad... 6 3.3.3. Indelningar inom Objekt i CoClass... 9 3.3.4. Vem ska använda CoClass... 13 3.3.5. CoClass och BIM... 13 3.3.6. Vinster av att använda CoClass... 13 3.3.7. Framtida utveckling... 13 4. FAKTAINSAMLING... 14 4.1. LITTERATURSTUDIER... 14 4.2. PRESENTATION OM COCLASS... 14 4.3. INTERVJUER... 14 5. TRAFIKPLATS KVARNHOLMEN... 15 5.1. INSAMLING OCH GRANSKNING AV INFORMATION... 15 5.2. TOTALENTREPRENAD... 16 5.3. BAKGRUND OM TRAFIKPLATS KVARNHOLMEN... 17 5.4. GENOMFÖRANDE AV ANBUDSKALKYL... 19 6. ANALYS... 20 6.1. DATA & ANALYS FRÅN ANBUDSKALKYL... 20 7. SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER... 22 7.1. SLUTSATSER... 22 7.2. REKOMMENDATIONER... 22 7.3. FRAMTIDA ARBETEN... 22 8. REFERENSLISTA... 23 BILAGEFÖRTECKNING:... 25

1. Inledning 1.1. Bakgrund Digital informationsmodellering av byggnader och anläggningar kräver en alltmer samordnad informationshantering och de höga kraven på användbar information ställs även i produktions- och förvaltningsskedet. Med bättre informationshantering inom bygg- och förvaltningsprocessen kan byggbranschen spara uppemot 60 miljarder kronor per år, enligt Svensk Byggtjänst. Med dessa behov och förutsättningar som krävs innebär att BSAB 96 inte längre är tillräcklig som klassifikationssystem inom branschen. Med hänsyn till detta startades det gemensamma branschprojektet BSAB 2.0 där 150 medarbetare har vidareutvecklat BSAB 96. I starten av projektet fanns det inget ordentligt namn för denna vidareutveckling och den namngavs därför temporärt för BSAB 2.0. Senare i projektet fastställdes det att vidareutvecklingen skulle kallas CoClass, vilket i dagsläget har blivit det nya klassifikationssystemet att ersätta BSAB 96. Systemet lämpar sig till digital modellering och BIM vilket ses som en stor bedrift. (Svensk Byggtjänst, 2016; Eckerberg, K, 2017) 1.2. Syfte och målformulering Syftet med examensarbetet är att utreda ett bättre och mer effektivt arbetssätt inom just kalkylarbetet på JM Entreprenad. Genom att observera hur JM Entreprenad arbetar med kalkylarbetet i dagsläget kan man med hjälp av en analys av detta komma fram till om JM Entreprenad ska implementera CoClass i deras BIM-manual. Målet är att med hjälp av denna undersökning komma fram till om JM Entreprenad ska införa CoClass i deras kalkylarbete. 1.3. Avgränsning För att kunna göra en effektiv studie under tidsramen för examensarbetet måste avgränsningar finnas. CoClass är ett omfattande system och kan användas genom hela bygg- och förvaltningsfasen. Därför valdes det att avgränsa arbetet genom att lägga fokus på CoClass tillsammans med kalkylarbetet. Eftersom CoClass är nytt inom byggbranschen behövdes grundlig information om systemet för att kunna utföra examensarbetet, därför begränsades studien genom att fokusera på att utföra endast en anbudskalkyl. Bristen på olika objekt lämpade att göra en sådan kalkyl med påverkade även avgränsningen. 1.4. Lösningsmetoder En kvalitativ metod har använts för att samla in data då de mest lämpade metoder för arbetsgången skulle ske genom litteraturstudier och intervjuer. Fördelen med denna metod är att det tillhandahålls kunskaper från experter inom det behandlade området. Nackdelen med metoden kan vara att svaren inte blir lika varierande då CoClass är så pass nytt. Det finns ingen kriterievaliditet i studien, dvs. att resultatet stämmer överens med resultat från andra studier då det inte finns andra studier. 1

2. Nulägesbeskrivning 2.1. JM Entreprenad JM Entreprenad är ett dotterbolag till JM AB. Deras verksamhet är belagt i Storstockholm där de har byggt sedan 1945. JM Entreprenad består av 400 anställda och de arbetar främst med bygg-, fasadoch anläggningsentreprenader. Entreprenadverksamheten är uppdelat i affärsenheterna Anläggning och Hus. Inom JM Hus finns det ungefär 150 anställda och därifrån levereras byggnader och fasader inom om- och nybyggnad. JM Anläggning har ca 250 anställda där verksamhetsområdena är inom infrastruktur, mark och industrikonstruktioner. JM Entreprenads kunder är seriösa beställare inom privat, kommunal och statlig sektor. JM Entreprenad är certifierade enligt ISO 9001 och ISO 14001 och de är även ett av få företag som är arbetsmiljöcertifierade enligt OHSAS 18001. JM koncernen har totalt ca 2300 anställda med en omsättning på ungefär 14 miljarder per år. (JM Entreprenad, N/A) 2.2. Kalkylarbete på JM Entreprenad JM Entreprenad utför kalkyler genom att de inledningsvis tillhandahåller ett förfrågningsunderlag från beställaren som de granskar. En utredning sker där det fastställs vilka insatser som behövs i kalkylarbetet och det utförs en förfrågan till underentreprenörer och leverantörer som innefattar bland annat handlingar, materialkostnader och kostnader för arbeten som omfattar underentreprenörer. Kalkylen utförs i programmet MAP och beroende på entreprenadform väljs det en strikt mängdförteckning. (Da Silva, E, 2017) Skillnaden mellan att utföra en kalkyl i en utförandeentreprenad gentemot en totalentreprenad är att det förstnämnda har flera restriktioner, där beställaren konkret klargör hur arbetet ska utföras. Entreprenören tillhandahåller vanligtvis färdiga mängder från beställaren. Svårigheten inom utförandeentreprenad är att eftersträva en kostnadseffektiv lösning gentemot konkurrenterna trots färdiga mängder. Inom en totalentreprenad har beställaren vanligtvis enbart framställt riktlinjer som entreprenören ska tillämpa. Vilket medför att entreprenören har ansvar för både projektering och produktion. Entreprenören har större frihet att producera egna lösningar för att tillgodose beställarens behov. Varierande lösningar från entreprenören kan appliceras på ett uppdrag. Till följd av detta kan olika kostnadsförslag förekomma. Inom totalentreprenad har entreprenören som tidigare nämnts, möjlighet att utarbeta olika åtgärdsförslag till en aktivitet. Detta medför större ansvar för entreprenören, vilket kompenseras med en riskpeng. (Da Silva, E, 2017) Kalkylatorn på JM Entreprenad arbetar vanligtvis ensam med en kalkyl dock varierar detta beroende på projekt. Hur lång tid det tar att utföra en kalkyl beror på olika faktorer. En budgetkalkyl utförs på relativt kort tid jämfört med t.ex. en anbudskalkyl då det genomförs med ungefärliga priser, så kallade nyckeltal. Anbudskalkyler tar oftast längre tid, detta på grund av det är ett mer detaljerat arbete. Storlek på kalkylen, komplexiteten och underlaget påverkar tiden samt typ av entreprenad. Tidsramen för utförandet av anbudet till Trafikplats Kvarnholmen var tre månader. Användningen av modeller i anbudsarbetet inom JM Entreprenad startade för ungefär två år sedan. I dagsläget använder JM Entreprenad sällan modeller. Detta beror på att många projekt som genomförs är utförandeentreprenader där det är ovanligt med modellering i anbudsarbetet. (Da Silva, E, 2017) 2

3. Teoretisk referensram 3.1. Kalkylarbete Oavsett om ett projekt har erhållits via anbud eller om ett projekt ska uppföras inom det egna företaget behövs en kostnadskalkyl framställas. Anledningen till detta är för att kunna beräkna den förväntade kostnaden av ett projekt. (Byggprocessen, 2008) (Byggstyrning, 2011). Kalkylarbetet går ut på att analysera projektets beståndsdelar. Kalkylen förväntas utföras med en hög ambitionsnivå. Detta betyder att slutkostnaden ska beräknas så exakt som möjligt. En mer detaljerad kostnadskalkyl kommer förhoppningsvis i slutändan att vara närmare den verkliga kostnaden för projektet. En del av arbetet som kalkylatorn utför är att ta reda på mängder av de olika byggdelarna i form av byggmaterial som kommer användas. Detta kan inkludera allt från antal m 2 takplåt till antal m 3 betong till en grund. (Byggprocessen, 2008) (Byggstyrning, 2011). Inom en totalentreprenad arbetar entreprenören utifrån beställarens programhandlingar när anbudet ska formas. Entreprenören skall i sitt anbud inkludera kostnader för projektering och produktion. I en totalentreprenad är skillnaden stor inom planeringen för entreprenören då det inte finns kompletta ritningar och beskrivningar att tillgå. Detta gör planeringsarbetet mycket svårare än om det vore en utförandeentreprenad. (Byggprocessen, 2008) (Byggstyrning, 2011). Figur 1. Strukturplan över anbudsarbete (Försäkringsjuristerna. N/A) 3

3.1.1. Mängdberäkning För att kunna utföra all sorts byggstyrning krävs uppgifter om hur stor mängd arbete som behöver utföras. Dessa mängder erhålls från ett byggobjekts ritningar, kallat mängdavtagning. Denna mängdavtagning ligger sedan som grund för att göra en mängdberäkning så att de mängder som tagits fram erfordras. Mängdberäkningarna används sedan för att beräkna de kostnader som kommer krävas för att genomföra ett projekt. Dessa kostnader inkluderar material-, maskin- och arbetskostnader samt kostnader för underentreprenörer. (Byggprocessen, 2008) (Byggstyrning, 2011). Mängdberäkning används i olika skeden men uppkommer först i anbudsskedet där den används för att beräkna de direkta byggkostnaderna. Oftast görs en mängdberäkning även innan byggstart. Den ska då vara mer noggrann än i anbudsskedet för en bättre planering av resurser, tid och materialinköp. Under byggandet så följs det upp och en registrering för verkliga kostnader och tider ställs mot de kalkylerade och planerade. Dessa kontroller används för detaljerad produktionsplanering samt slutkostnadsprognoser. För att kunna utföra dessa beräkningar krävs det en noggrann genomgång av förfrågningsunderlaget och andra bygghandlingar samt tekniska beskrivningar som finns för projektet. Med hjälp av exempelvis ritningarna kan man få fram hur många m 2 kakel som behövs i badrummen. Mängdavtagning, mängdberäkning och mängdförteckningar genomförs i dagsläget nästan enbart med hjälp av datoriserade hjälpmedel. På detta sätt kan man från början koda de olika mängdposterna så att omsorteringen vid byggstart förenklas. (Byggprocessen, 2008) (Byggstyrning, 2011). För att se till att mängdavtagning sker på ett korrekt sätt har Svensk Byggtjänst i samarbete med branschens myndigheter och organisationer tagit fram två böcker med mätregler som är anslutna till AMA. MER Hus och MER Anläggning, dessa böcker uppdateras årligen. (Byggprocessen, 2008) (Byggstyrning, 2011). Syftet med böckerna är att: Skapa underlag för enhetliga mängdförteckning/mängdbeskrivning. Uppmätning av arbete ska utföras på ett enhetligt sätt. Reglering av reglerbara mängder samt ändrings- och tilläggsarbeten ska ske på ett enhetligt sätt. Figur 2. Illustration att all byggstyrning utgår från mängdförteckningen. (Niklas Appring) 4

3.1.2. Klassifikation Klassifikation handlar om att sortera objekt med utgångspunkt i ett syfte. Ett exempel på detta är Carl von Linnés klassificering av växter som snart 300 år senare fortfarande används. Klassificering inom byggindustrin är varierande beroende på syftet. Det som är gemensamt är att funktionsegenskaper och konstruktiva egenskaper är betydelsefullt. Hur den byggda miljön produceras och förvaltas är även av intresse när det kommer till klassifikation. (Byggstyrning, 2011; Svensk Byggtjänst, 2015) Ett byggnadsprojekt innehåller ett stort antal olika beståndsdelar, till följd av detta behövs ett system för att kunna skilja dessa beståndsdelar. Beståndsdelarna sorteras i olika grupper beroende på typ och placering samt klassificeras enligt något sorts system. För att göra detta finns det ett antal olika klassificeringssystem där BSAB 96 är ledande i dagsläget. BSAB 96 är uppbyggt av koder som innehåller siffror och bokstäver som tillsammans betecknar dessa olika typer av byggdelar och produktionsresultat. (Byggstyrning, 2011; Svensk Byggtjänst, 2015) 3.2. Nuvarande klassifikationssystem 3.2.1. BSAB 96 BSAB 96 är det nuvarande systemet för klassifikation som används inom hela byggbranschen, det ägs och förvaltas av Svensk Byggtjänst. BSAB tabellerna står som grund för bland annat ritningsnumrering, beskrivningar, AMA, mängdberäkningar och kalkyler. (Byggprocessen, 2008). Grundidén med tabellerna är att det ska vara ett branschgemensamt språk för benämning av byggdelar och objekt, detta ska i sin tur resultera i en mer effektiv och tydlig informationshantering samt minimera risken för feltolkningar och missförstånd. (BSAB 96 system och tillämpningar, 2005) 3.2.2. AMA AMA är strukturerad enligt klassifikationssystemet BSAB 96 och är en samling projekterings- och utförandestandarder som används i stort sett i alla stora byggprojekt, även detta administreras av Svensk Byggtjänst. Systemet upprättar tekniska beskrivningar och administrativa föreskrifter på ett systematiskt sätt. Vid projektering får AMA vanligtvis stå som underlag och ibland även på bygget vid utförande av detaljlösningar. AMA innehåller koder, rubriker och texter. (Byggprocessen, 2008) 3.3. CoClass I detta kapitel beskrivs ingående information om CoClass. Information om CoClass finns endast tillgänglig från Svensk Byggtjänst hemsida. Som tidigare nämnts påverkas produktionen av bristfällig kommunikation inom byggbranschen. Därför har CoClass tagits fram som med en effektivare kommunikation kan bidra till besparingar i bygg- och förvaltningsprocessen vid användning genom hela livscykeln. Ju längre in i livscykeln projektet befinner sig desto mer detaljerad information finns det behov för. I det tidiga skedet kan övergripande krav räcka, medan det i förvaltningsfasen kan komma att behövas artikelnummer till den produkt som är installerad. Det går att likna CoClass vid en hög med legobitar med olika egenskaper som går att kombinera med varandra. Kombinationen av legobitarna kommer då säga mer än vad respektive bit gör. (Svensk Byggtjänst, 2016). 5

3.3.1. Initiativet bakom CoClass Trafikverket har ett brett ansvarsområde och som är delaktiga i planering, genomförande och förvaltning av bland annat vägar och järnvägar. De observerade att det fanns ett stort behov av gemensamma begrepp genom hela livscykeln. I projekt som Förbifart Stockholm började de utveckla en metod för att kunna beskriva objekt mer samordnat. Det var viktigt att i starten av ett projekt kunna förse objekt med information som troligtvis skulle vara imperativ i förvaltningsskedet. Trafikverket utgick från BSAB 96 men vidareutvecklade den koden med viktiga klasser för byggdelar. I andra projekt som Trafikverket utförde ställdes också större krav på en förvaltningsanpassad projektering. Ett exempel på detta var projektet Nya Karolinska då det var nödvändigt att kunna följa upp funktioner och fort hitta samt åtgärda eventuella fel. I och med den ökade digitaliseringen av byggprocessen så uppstod också kravet för ett nytt klassifikationssystem. En drivande faktor i detta var att kunna implementera BIM i klassificeringen. BSAB 96 som är det nuvarande klassifikationssystemet, baseras på ISO 12006-2 som publicerades i ny version år 2015. ISO 12006-2 var då anpassad till digital modellering och därför beslutades det att en revision behövde göras av BSAB 96. Det ledde till starten av det gemensamma branschprojektet BSAB 2.0. Trafikverket var en ledande aktör i utvecklingen av BSAB 2.0. För att förverkliga ambitionen om en bred samverkan med andra aktörer inom byggprocessen så inledde Trafikverket hösten 2014 ett samarbete med BIM Alliance och Svensk Byggtjänst där en styrgrupp skapades. Gruppens hade som uppgift att framställa olika riktlinjer för arbetet samt granska att viktiga synpunkter från hela branschen upplystes. Trafikverket ansvarade för att starta projektet och under ett och ett halvt år har ca 150 specialister som varit del av ungefär 15 arbetsgrupper arbetat med att framställa det nya klassifikationssystemet för all byggd miljö, CoClass. 3.3.2. Uppbyggnad Beskrivningar för egenskaper, objekt och aktiviteter i hela livscykeln för byggnader och anläggningar finns i CoClass. I förvaltningsprocessen kommer det utgöra stommen för all kommunikation mellan de olika aktörerna. Tanken är att en modell över en byggnad eller anläggning inte bara ska beskriva byggnadsdelarna utan även dess materialinnehåll, miljöbelastning, underhållsbehov, energiförbrukning med mera. Den ska kunna användas som en AIM (Asset information modelling) för en långsiktig förvaltning. (Svensk Byggtjänst, 2016). Att få tillhandahålla en komplett informationsmodell som en grund för effektiv produktion och förvaltning av den byggda miljön blir allt större och därmed ökar behovet av standardisering via gemensam klassifikation och väl definierade egenskaper. Målet är en gemensam informationsstruktur genom hela bygg- och förvaltningsprocessen vilket kan uppnås med det kompletta klassifikationssystemet. Objektklasser är kopplade till egenskaper och egenskapsvärden, detta ska göra det möjligt att i tidiga skeden med hjälp av koder och värden kunna dimensionera efter kraven i projektering, stämma av värden i produktion och följa upp dessa värden i förvaltning till de önskade. (Svensk Byggtjänst, 2016). Som tidigare nämnts har man jobbat mycket med användbarheten hos CoClass och att det ska omfatta hela livscykeln från utredning, planering, utformning och konstruktion genom produktionsfasen fram till drift och underhåll, och slutligen avveckling och återvinning. I en redan byggd miljö finns det en viktig tillämpning som handlar om effektiv informationshantering. I förvaltningsfasen finns det många delar i ett byggnadsverk som kan ändras såsom om- och tillbyggnader, förbättrad ventilation, 6

krav på miljöanpassning med mera och allt detta skulle underlättas betydligt om informationen till själva byggnadsverket skulle finnas tillgängligt. En viktig del i utvecklingen av CoClass är att, på ett kostnadseffektivt sätt ha en systematisk process för drift, underhåll och ombyggnad (asset management). För att kunna klara detta krävs för det första klassifikation av objektet och för det andra att systemet ska gå att nyttja för en identifikation av planerade och verkställande objekt sett utifrån flera olika aspekter. Dessa referensbeteckningar ska kunna appliceras på de olika typer av system och oavsett typ av objekt ska alla kunna hanteras på ett likvärdigt sätt. (Svensk Byggtjänst, 2016). I utvecklandet av CoClass tabellerna användes en öppen och flexibel struktur. Systemet delar upp byggdelar i tre från varandra fristående tabeller utan några styrda kopplingar. Det blir alltså lätt för användaren att använda den tillämpningsstruktur som anses vara mest kvalificerad för den egna funktionen. Förvaltaren av systemet rekommenderas att behålla genomarbetade exempel på tillämpningsstrukturer. De utrymmesskapande systemen bör kunna tas fram relativt enkelt för olika typer av byggnadsverk. (Svensk Byggtjänst, 2016). De internationella standarderna för byggklassifikation kommer påverka den framtida utvecklingen av CoClass. På samma sätt som man tidigare gjort med BSAB 96 så kommer tillägg till standarder och justering av CoClass att göras när behovet uppstår. Samarbete med hela bygg- och förvaltningssektorn är viktigt för utvecklingen av systemet där alla kan vara med och påverka. För fullföljning av arbetet måste vitala egenskaper identifieras i varje skede i livscykeln och dessa ska kunna kopplas till objekt i relevanta tabeller i CoClass.(Svensk Byggtjänst, 2016). När CoClass utvecklades användes vissa principer som riktmärken. För beskrivning och avgränsning av klasser används en kombination av form, läge eller funktion för alla fysiska objekt som en tydlig grund för inledningen. Egenskaperna hos en klass kommer alltid från subklasser. Vilken benämning en klass har utgörs av kod och klassdefinition, men den kan vara olika beroende på ägare och sammanhang. Ett exempel är klassen NCA Markbeläggning: Beklädnadsobjekt för icke vegetationsklätt utrymme på mark, där finns det olika synonymer som Beläggning, Gatubeläggning, Slitlager och Vägbeläggning. Det är viktigt med stabila objekt för alla klasser över hela livscykeln, från idé till förvaltning. Även om ett funktionellt objekt byts ut till ett annat utförande behålls fortfarande klassen. CoClass ska vara lättanvänt då man kan använda sig av synonymer för att hitta rätt klass för objekt som har olika benämningar. Identifikationen ska kunna ske genom både människa och maskin. Programmet har gjorts väldigt flexibelt då byggdelar beskrivs i tre fristående tabeller som är entydiga som görs av användaren och kan på så sätt anpassas till de behov som finns i olika sammanhang. (Svensk Byggtjänst, 2016). 7

Figur 3. Bild tagen från Svensk Byggtjänst hemsida och illustration över hur en CoClass kod kan byggas upp ex. A.CB.NCA (Svensk Byggtjänst) 8

3.3.3. Indelningar inom Objekt i CoClass Byggnadsverkskomplex Ett byggnadsverkskomplex är flera närliggande byggnadsverk som tillsammans bildar en funktion eller en verksamhet. Det klassificeras efter form, funktion eller brukaraktivitet och i CoClass så används det sistnämnda. Detta medför då att tabellen för byggnadsverkskomplex blir nära besläktad med tabellerna för byggnadsverk och utrymmen. Tabellkod BX. Figur 4. Tabell över byggnadsverkskomplex (CoClass) 9

Utrymmen Ett utrymme är en tredimensionell plats där man kan vistas. Det finns byggt utrymme som till exempel sovrum och sedan finns det aktivitetsutrymme som ät-utrymme som tar mer plats då man behöver bord och stolar för att kunna äta. Eftersom utrymmen klassificeras efter form, funktion eller brukaraktivitet så kan användare av tabellen själva välja vad de vill benämna klassen. Har man flera rum som aktivitetsutrymmen vill man gärna klassificera efter användning. Tabellk UT. Figur 5. Tabell över utrymmen (CoClass) Byggnadsverk Utrymmen delas in i olika Byggnadsverk för att uppfylla en funktion. Ett byggnadsverk är ett fristående objekt av karakteristisk form. Exempel på Byggnadsverk enligt CoClass kan vara en bro eller ett småhus. Klassifikationen sker efter funktion eller användaraktivitet. Tabellkod BV. Figur 6. Tabell över byggnadsverk (CoClass) 10

Funktionella system Funktionella system ingår i byggnadsverk där det finns tre underkategorier. I funktionella system ingår utrymmesskapande system, installationssystem och kompletterande system. Utrymmesskapande systemen kan delas upp i mark och grund (A), vägg (B), bjälklag (C), yttertak (D) med tillbehörande koder. Figur 7. Tabell över funktionella system (CoClass) Konstruktiva system Funktionella system kan delas in i mindre delar och de delarna kallas här för konstruktiva system. De konstruktiva systemen delas upp i grupperna, A-Byggkonstruktion, B-Bärande konstruktion, C- Markkonstruktion, D-Banöverbyggnad osv som kan observeras i tabellerna bredvid. Figur 8. Tabell över konstruktiva system (CoClass) 11

Komponenter En komponent kan vara till exempel en dörr eller ett fönster. En eller flera komponenter bildar ett konstruktivt system. Det klassificeras med form, läge, funktion eller inneboende funktion. Som exempel kan komponenter delas upp i täckande objekt (N), öppningsfyllandeobjekt (NA), glasruta (NAA). Figur 9. Tabell över komponenter (CoClass) Produktionsresultat Produktionsresultat är resultatet av den verksamhet som sker på en del eller hela byggnationen. Till exempel som en del av en väg där Slitlager kategori C utförda med heating kan vara ett produktionsresultat av detta. Figur 10.. Tabell över produktionsresultat (CoClass) 12

3.3.4. Vem ska använda CoClass Det finns en rad olika aktörer till CoClass som bygg- och förvaltningsentreprenörer, byggherrar både offentliga och privata, tekniska konsulter och arkitekter, förvaltare och intresseorganisationer. Men det kan även användas inom programvaruföretag inom CAD, planering, kalkylering, förvaltning m.m.(svensk Byggtjänst, 2016). 3.3.5. CoClass och BIM Så här stödjer CoClass BIM och fortsatt digitalisering: CoClass stödjer BIM och fortsatt digitalisering genom att det blir enklare att konstruera digitala informationsmodeller när det är en standardiserad klassifikation. Alla egenskaper kopplas även till ett objekt därav blir det lättare att hitta. (Svensk Byggtjänst, 2016). 3.3.6. Vinster av att använda CoClass Det finns en rad olika fördelar med CoClass för olika aktörer. För byggherrar och förvaltare är den information som levereras strukturerad i alla projekt och det kommer att finnas bra underlag gällande uppföljning, underhållsplanering och analys. Det görs även en kontroll av ingående produkter, komponenter och material. Hanteringen av realtillgångar blir mer effektiv och det uppstår färre tvister och oklarheter. Entreprenörer får på samma sätt som byggherrar och förvaltare en strukturerad information oavsett projektör eller leverantör. Den information som överlämnas från entreprenörerna kommer att ha mindre tolkningsfel och missledande information. Att använda olika system från olika beställare kommer inte vara ett problem för arkitekter, projektörer och tekniska konsulter och kraven från beställaren kommer att vara mer tydlig. (Svensk Byggtjänst, 2016) 3.3.7. Framtida utveckling Trots all tid som har lagts på CoClass är systemet fortfarande i utvecklingsfasen och vissa revideringar kommer att behöva göras då systemet påverkas av de kommande internationella standarderna för byggklassifikation. På samma sätt som det gjorts med BSAB 96 så kommer CoClass att uppdateras vid behov. Det viktiga är att alla i bygg- och förvaltningssektorn ska kunna delta i processen. Egenskaperna ska kunna kopplas till objekt i tabellerna i CoClass, den viktiga funktionen där är att kunna identifiera vilken del som är vital i vilket skede. (Svensk Byggtjänst, 2016) 13

4. Faktainsamling 4.1. Litteraturstudier Faktainsamlingen har delvis skett genom litteraturstudier. Detta gjordes i starten av examensarbetet för att få fördjupade kunskaper inom områdena som berör examensarbetet. Första delen av litteraturstudien innehöll information om CoClass där mycket fakta samlades tack vare Svensk Byggtjänsts omfattande studier inom ämnet som fanns tillgängligt på deras hemsida. Studien fortsatte genom fördjupning inom två böcker. Dessa böcker var till stor hjälp för framtagningen av extensiv information om kalkylarbetet samt en del fakta om det gamla BSAB 96- systemet och AMA-koderna. De två böckerna som informationen hämtades från var Byggstyrning av Ervin Révai samt Byggprocessen av Uno Nordstrand. Två tidigare examensarbeten om kalkylarbeten granskades även, dock var det mest för upplägget av strukturen i rapporten och mindre för innehållet. Det första examensarbetet som granskades var Kalkylarbete för byggnadsprojekt med Vico Office: För- och nackdelar med 5D BIM av Khazan Dilan och Susanna Elewi. Det andra examensarbetet var Kalkyl mot verkligt utfall: Analys av kalkyler och kalkylverktyg med avseende på ROT-projekt av Aleksandar Mladenovic och Thomas Sjöström. 4.2. Presentation om CoClass Vi tog del av en presentation om CoClass som Svensk Byggtjänst hade organiserat på deras kontor på Norrtullsgatan 6. Där talade Helena Dahlberg och Klas Eckerberg, produktchef respektive systematikansvarig för CoClass inom Svensk Byggtjänst. De introducerade CoClass samt gav en fördjupning om systemet och hur det behandlas. Svenska Kyrkan presenterade hur de infört CoClass i deras förvaltningsstruktur. Svenska Kyrkan är stora fastighetsförvaltare över flera tusen olika kyrkor och byggnationer runt kyrkorna. De planerar att tillämpa CoClass för att tillhandahålla en struktur över deras anläggningar till en början. 4.3. Intervjuer Intervjuer utfördes med Rogier Jongeling, Klas Eckerberg och Emerson Da Silva i synnerhet till att få en fördjupad kunskap inom området och samtidigt erhålla personens egna uppfattningar. Den första intervjun gjordes med Rogier Jongeling på Plan B som arbetar med den ideella föreningen BIM Alliance och har varit aktiv med i utvecklandet av CoClass. En fördjupad information om arbetet med CoClass ledde till utformningen av rapporten. Sedan intervjuades Klas Eckerberg, systematikansvarig i utvecklingen av CoClass. Klas gav användbar information om CoClass användning i praktiken och vägledde även med utformningen av anbudskalkylen. Den tredje intervjun utfördes med Emerson Da Silva, kalkylator på JM Entreprenad. Han deltog även i projektet Trafikplats Kvarnholmen. Intervjun omfattade hur kalkylarbetet går till väga på JM Entreprenad samt en fördjupad kunskap om kalkylarbete överlag. 14

5. Trafikplats Kvarnholmen 5.1. Insamling och granskning av information Då CoClass är nytt och det aldrig tidigare har gjorts en studie om CoClass, fastställdes det tidigt att det skulle vara till fördel att rapporten omfattade teoretisk information. Därför startades examensarbetet genom att samla mycket information om CoClass och tillämpningen av systemet. Detta skedde genom litteraturstudier och intervjuer med experter inom området. Processen startades med att fastställa det projektet som är lämpat för att utföra en kalkyl med CoClass. Beslutet om att välja Trafikplats Kvarnholmen togs framförallt för att projektet inte var alltför omfattande vilket gjorde det lämplig inom tidsramen samt att detta var ett projekt som JM Entreprenad strävar att få utföra åt Trafikverket. Detta sågs som en viktig aspekt då Trafikverket har som mål att 2018 kräva att alla deras leverantörer ska använda CoClass. Trafikplats Kvarnholmen kommer att utföras som en totalentreprenad och upphandlingen för projektet sker genom LOU. 15

5.2. Totalentreprenad Projektet som JM Entreprenad strävar att få genomföra åt Trafikverket ska utföras som en totalentreprenad. En totalentreprenad karaktäriseras av att byggherren först utför en utredning där kraven som ska ställas på den färdiga byggnationen fastställs. Detta kan variera, allt från ett visst material som ska användas, till funktionskrav där till exempel hållfasthet för konstruktionen kan fastställas. Kraven som byggherren har framställt sammanfattas sedan i ett så kallat ramprogram. Med detta som underlag startas sedan en upphandling där den blivande entreprenören kommer, utifrån dessa krav, sköta projekteringen samt produktionen av projektet. Entreprenören ansvarar över att den färdiga byggnationen uppfyller de krav som byggherren har ställt på projektet. (Byggprocessen, 2008) Figur 11. Uppbyggnad av aktörer inom en totalentreprenad. (Trenad. N/A) 16

5.3. Bakgrund om Trafikplats Kvarnholmen Trafikplats Kvarnholmen är ett projekt som utförs av Trafikverket med en planerad byggstart hösten 2017. Den nya trafikplatsen kommer att vara belägen på väg 222 Värmdöleden i höjd med Nacka gymnasium. Nacka kommun vill bygga 4000 bostäder och cirka 3000 arbetsplatser på Kvarnholmen. (Trafikverket,2016) I och med att Nacka kommun byggde Kvarnholmsförbindelsen mellan området och väg 222 har trafiken till och från Stockholm fått två vägar att ta sig upp på väg 222, antingen österut mot trafikplats Nacka eller västerut mot trafikplats Lugnet. Trafiken måste därmed gå på lokalgatorna vilket innebär en lägre trafiksäkerhet, mer buller och luftföroreningar vid bostäderna och längre restider. Därför behövs det konstrueras en ny trafikplats. Tanken är att bygga två ramper som ansluter till vägg 222 Värmdöleden med en ramp i vardera körriktning, två cirkulationsplatser samt nytt bullerskydd mot Nacka gymnasium. (Trafikverket,2016) Se bild nedan och bilaga 1. Figur 12. Väg- och detaljplan Trafikplats Kvarnholmen. (Trafikverket,2016) 17

Figur 13. Bilder från Trafikplats Kvarnholmen den 11 april 2017. (JM Entreprenad) 18

5.4. Genomförande av anbudskalkyl Arbetet startade med en analys av den typiska anbudskalkylen som kalkylatorn på JM Entreprenad utförde. Då kalkylen var utförd med AMA-koder krävdes det fördjupad kunskap om AMA och dess användning tillsammans med kalkyler. Efter insamling av information och analys startade omformningen av den typiska kalkylen med CoClass. Den typiska kalkylen är som tidigare nämnt utförd med AMA-koder vilket är detsamma som BSABsystemets produktionsresultat, undantaget är vissa ändringar beroende på mät- och ersättningsregler. Dessa koder låg som underlag i framtagandet av CoClass. Vid utförandet av CoClass-kalkylen låg fokus ej på produktionsresultat då de är identiska med AMAkoderna. Fokus låg istället på att identifiera inom vilka andra kategorier aktiviteterna tillhörde. Analyseras koden som gjorts med CoClass så visas ett tydligt träd som följer liknande: Byggnadsverkskomplex Funktionella System Konstruktiva System Komponenter Produktionsresultat. Arbetet utfördes med en identifikation och analys om vad aktiviteten omfattade och sedan fortskred arbetet med att hitta rätt kod för aktiviteten i de andra kategorierna. För att tydliggöra uppbyggnaden av CoClass-koderna samt lokalisera vissa koder finns olika exempel som hjälpmedel tillgängliga på Svensk Byggtjänst hemsida. Till exempel är AMA-koden för jordschakt CBB.121 medan CoClasskoden är konstruerad enligt följande; <DAA>A.BA.UTB (CBB.121). Figur 14. Kod tagen ur AMA med illustration (Niklas Appring) Figur 15. CoClass-kod som ersätter AMA-koden. Förklaring till bild: <DAA>= Vägnät, A= Mark och grund, BA= Terrasskonstruktion, UTB= Schaktmassa, CBB.112= Jordschakt för väg, plan o d. (Niklas Appring) 19

6. Analys I detta kapitel redovisas fakta från anbudskalkylen som utfördes med CoClass samt en analys av faktainsamlingen. Kalkylerna som är utförda med både CoClass och AMA finns tillgängliga i bilaga 3 och bilaga 4. Priserna i kalkylen har medvetet tagits bort då det är ett pågående anbud. 6.1. Data & analys från anbudskalkyl I analysen presenteras resultatet av arbetet som vi har kommit fram till genom studier om kalkylarbete och tillämpning av CoClass. Vi har kommit fram till fördelar och nackdelar med att byta system från AMA-koder till CoClass. Dessa för- och nackdelar är baserade på egna erfarenheter då vi utförde CoClass-kalkylen till JM Entreprenad och inga andra källor fanns tillgängliga. Det är viktigt att ha kännedom om att både CoClass och AMA utvecklas och förvaltas av Svensk Byggtjänst. I dagsläget använder många företag inklusive JM Entreprenad AMA-koder när de utför kostnadskalkyler. Den typiska kalkylen som är utförd av kalkylatorn på JM Entreprenad är utförd med AMA-koder. Detta kan avvika men det beror mestadels på mät- och ersättningsregler men kalkylatorn kan även i vissa fall lägga till siffror för att skilja olika fall inom samma aktivitet. Exempel på detta är bland annat AMA-koden CBB.112 som skrivs enligt följande CBB.11201. (Se figur 16) Figur 16. Bild tagen ur den typiska kalkylen. (JM Entreprenad) Nackdelen med dessa AMA-koder är att de endast ger en vag översikt över vad en aktivitet handlar om, något som koderna i CoClass behandlar. CoClass är användarvänlig i och med att det är strukturerat på ett sätt så användaren får en tydlig översikt över hur ett byggnadsverk är uppbyggt. Användaren kan även sortera byggdelar efter funktion och behov. AMA systemet är inte uppbyggt på samma strukturella sätt, där finns det endast en kod som beskriver en byggnadsaktivitet. Den koden ger en specifik kunskap om vad aktiviteten har för syfte men den beskriver inte olika egenskaper runt aktiviteten som till exempel om aktiviteten utförs i en trafikanläggning eller i ett flerbostadshus. Inom CoClass har exempelvis UCB Växtjord och ULA Bärlager en gemensam indelning genom det funktionella systemet (A) Mark och grund, däremot kan de skilja sig genom att de tillhör två olika byggnadsverk. Inom AMA beskrivs kategorierna inte på ett likvärdigt sätt, i synnerhet eftersom AMA-koderna är detsamma som CoClass Produktionsresultat. Detta innebär att AMA-koderna inte har någon uppdelning i olika kategorier som förklarar olika egenskaper på samma sätt som CoClass har inom kalkylarbete. Det finns fördelar med att implementera CoClass i sin kalkyl. Uppbyggnaden av systemet är systematiskt då användaren kan gå in på Svensk Byggtjänst hemsida och följa trädet (se Figur 3). Problematiken som uppkom i arbetet var att avgöra vilken kategori en aktivitet tillhör. Ett exempel är Bullerskärm av trä i kalkylen, där fanns det problematik med att uppfatta att det var tillhörande funktionella systemet (A), dvs. Mark och grund då det inte framgick i AMA koderna. I anbudskalkylen fanns även Kabelskydd Tillhandahållna enligt Saferoad vägbelysning som är ett produktionsresultat taget ur AMA. Där framgick det inte vilken kategori en del i koden innefattar. 20

Därför fick vi anta att kabelskyddet tillhörde belysningssystemet för att kunna klassificera den korrekt. Vi hade även problem med att förstå att Jordschakt för väg, plan o d fall A inte är en aktivitet medan Rivning av rörledning är en aktivitet och har därmed ingen CoClass-kod, den beskrivs i kalkylen som ingen byggdel, bara arbete och där används då endast produktionsresultats-koderna dvs AMA-koderna. När vi sedan mailade Klas Eckerberg på Svensk Byggtjänst som varit med och skapat CoClass blev vi informerade om att komponentklassen UTB Schaktmassa är befintlig jord som ska tas bort, det är alltså ett fysiskt objekt och inte själva aktiviteten schaktning. Rivning finns som förvaltningsresultat (H) men tanken är att det kan ingå i vissa former av skötsel. Detta ska dock ändras i framtiden, det kommer att finnas en mer beskrivande kod för aktiviteter som rivning istället för att använda AMA-koderna som i dagsläget. 21

7. Slutsatser & rekommendationer I detta kapitel redovisas de slutsater som är baserade på frågeställningen i kapitel 1.2 samt rekommendationer till JM Entreprenad och framtida examensarbeten. 7.1. Slutsatser Vi har kommit fram till att utföra kalkyler med CoClass inte kommer att underlätta arbetet för kalkylatorn, men som tidigare nämnts gynnar en kalkyl utförd med CoClass andra delar av produktionen och även förvaltningen. Då JM Entreprenad oftast utför arbeten åt beställare som till exempel Trafikverket och sällan förvaltar deras egna byggnadsverk ger CoClass inte många fördelar ur användarsynpunkt dvs. det kommer inte att underlätta för JM Entreprenad om CoClass används. Användandet av CoClass kommer däremot medföra att deras anbud blir mer attraktivt för beställare som tillämpar systemet. Om alla olika aktörer börjar använda CoClass kommer det leda till att JM Entreprenad tillhandahåller information på samma strukturella sätt oavsett om informationen kommer från leverantörer, projektörer eller från beställaren vilket i sin tur kommer leda till mindre feltolkning av information. Hade JM Entreprenad förvaltat sina egna byggnadsverk hade CoClass varit mer lukrativt då de själva hade haft användning av det genom hela livscykeln. I dagsläget är det inte till fördel att implementera CoClass i JM Entreprenads BIM manual. Detta beror delvis på att CoClass inte är helt färdigutvecklat samt att JM Entreprenad sällan använder modeller i deras arbeten, vilket minskar fördelarna med CoClass som klassifikationssystem. Arbetet med modeller kommer dock öka i framtiden och kalkylarbetet är under ständig utveckling. Trafikverket kommer inom en snar framtid kräva att deras modeller är utförda i CoClass. Som ett resultat av detta kommer JM Entreprenad enklare kunna använda CoClass till skillnad från idag. Vi har även dragit slutsatsen av att examensarbetet skrevs för tidigt med tanke på att CoClass fortfarande utvecklas och JM Entreprenads användande av modeller. Hade studien genomförts vid ett senare stadie med fler användare hade det troligen resulterat i ett annat utfall. JM Entreprenad hade då tillhandahållit modeller benämnda med CoClass och på så sätt kunnat använda CoClass som deras klassifikationssystem och implementerat systemet i deras BIM-manual. 7.2. Rekommendationer Våra rekommendationer till JM Entreprenad är att samla all kunskap om CoClass för att så småningom kunna införa det som klassifikationssystem. För att behålla kunder som exempelvis Trafikverket, borde JM Entreprenad ha som mål att införa CoClass innan år 2018. 7.3. Framtida arbeten Då CoClass är ett nytt system som omfattar hela livscykeln kan framtida examensarbeten utföras kring detta. Framtida studier kommer sannolikt även att kunna utföras med opartisk fakta kring systemet då det kommer vara testat och infört av vissa företag. Framtida examensarbeten om CoClass kan behandla andra aspekter av byggprocessen som till exempel inom förvaltningen. Det finns även möjlighet att vidareutveckla vårt examensarbete genom att undersöka hur CoClass fungerar när det finns modeller som underlag. 22

8. Referenslista Elektroniska referenser: Svensk Byggtjänst (2016). CoClass blir nytt system för klassifikation av all byggd miljö https://byggtjanst.se/aktuellt/nyhetsrum/2016/maj/coclass-blir-nytt-system-for-klassifikation-av-allbyggd-miljo/. Publicerat maj 2016. Hämtat 2 april 2017. Smart Built (2017) http://www.smartbuilt.se/library/2251/slutrapport_bsab20.pdf. Publicerat 13 januari 2017. Hämtat 1 april 2017. Svensk Byggtjänst (2015). Principer för informationssystematik i bygg och förvaltning grunden för ett nytt BSAB. https://byggtjanst.se/contentassets/c2ed5f6a7cd44c30b8512b6dabff53cf/bsab-2- principer-systematik-20150507.pdf Publicerat 10 oktober 2014 Reviderad 7 maj 2015. Hämtad 7 maj 2017 Svensk Byggtjänst (2016). Branschprojekt BSAB 2.0 https://byggtjanst.se/tjanster/bsabcoclass/branschprojekt-bsab-2.0/ Hämtat 9 maj 2017 Trafikverket (2016). Väg 222, Trafikplats Kvarnholmen http://www.trafikverket.se/naradig/stockholm/projekt-i-stockholms-lan/vag-222-trafikplats-kvarnholmen/ Senast uppdaterad/granskad: 29 juli 2016. Hämtat 11 maj 2017 Svensk Byggtjänst (2016). CoClass Nya generationen BSAB Klassifikation och tillämpning. https://static.byggtjanst.se/coclass/pdf/slutdokumentation-coclass-v1.2-20161026.pdf Publicerad 26 oktober 2016. Hämtad 11 maj 2017 Examensarbete (2014). Kalkyl mot verkligt utfall. http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:737351/fulltext01.pdf. Publicerad 18 juni 2014. Hämtad 14 april 2017 Examensarbete (2015). Kalkylarbete för byggnadsprojekt med Vico Office.http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:823774/FULLTEXT01.pdf. Publicerad juni 2015. Hämtad 14 april 2017 JM Entreprenad (N/A). Om oss. https://www.jm-entreprenad.se/om-oss/. Publicerad (N/A). Hämtad 5 maj 2017. Examensarbete (2008). Effektivare kalkylarbete med BIM? http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/education/bengtsson_jauernig_mbfj081021.pdf Publicerad augusti 2008. Hämtad 19 maj 2017 Tryckta referenser: Nordstrand, Uno. (2008). Byggprocessen. 4 uppl. Stockholm: Liber AB. ISBN 9789147015115 Révai, Ervin. (2012). Byggstyrning. 4. uppl. Stockholm: Liber AB. ISBN 9789147100569 Muntliga referenser: Jongeling, R. (2017). Intervju med Rogier Jongeling, Medarbetare på BIM Alliance, BIM expert i utvecklandet av CoClass. Den 19 april 2017 23

Eckerberg, K. (2017). Intervju med Klas Eckerberg, Systematikansvarig inom utvecklingen av CoClass från Svensk Byggtjänst. Den 3 maj 2017 Da Silva, E. (2017). Intervju med Emerson Da Silva, kalkylator på JM Entreprenad. Den 19 maj 2017 Bildreferenser: Trenad. (N/A). Totalentreprenad tryggt och bekvämt. http://www.trenad.se/?page_id=31. Publicerad N/A. Hämtad 18 maj 2017. Trafikverket (2016). Väg 222, Trafikplats Kvarnholmen http://www.trafikverket.se/naradig/stockholm/projekt-i-stockholms-lan/vag-222-trafikplats-kvarnholmen/ Senast uppdaterad/granskad: 29 juli 2016. Hämtat 11 maj 2017 Försäkringsjuristerna. (N/A). http://forsakringsjuristerna.se/foretag/offentlig-upphandling. Publicerad N/A. Hämtad 23 maj 2017. Svensk Byggtjänst (2016). https://coclass.byggtjanst.se/sv. Publicerat N/A. Hämtat 2 maj 2017. 24

Bilageförteckning: Bilaga 1 - Situationsplan över Trafikplats Kvarnholmen Bilaga 2 - Systemhandling, förfrågningsunderlag för totalentreprenad 2017-02-08 Bilaga 3 - AMA-kalkyl från Trafikplats Kvarnholmen Bilaga 4 - CoClass-kalkyl från Trafikplats Kvarnholmen 25

Bilaga 1 26

Bilaga 2 27

28

29