EVA Effektberäkningar vid väganalyser

EVA Effektberäkningar vid väganalyser Dokumentation del 1 EVA användningsområden och effektmodeller Yta för bild

TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: EVA Effektberäkningar vid väganalyser, Dokumentation del 1 Användningsområden och effektmodeller Författare: Camilla Granholm och Helen Ahlenius Dokumentdatum: 2017-12-01 Version: 1.0 2

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 5 2. ANVÄNDNINGSOMRÅDEN... 6 3. EFFEKTER SOM BERÄKNAS I EVA... 7 4. EFFEKTER SOM INTE BERÄKNAS I EVA... 8 5. KOPPLINGAR TILL ANDRA VERKTYG... 8 6. SVAGHETER OCH ALTERNATIVA BERÄKNINGSMETODER... 9 6.1 Korsningsåtgärder... 9 6.2 Nygenererad och överflyttad trafik... 9 6.3 Trafiksäkerhet för gång och cykeltrafikanter... 9 6.4 Kollektivtrafik... 9 6.5 Tätort... 9 7. VÄRDERINGS- OCH EKONOMIMODELL... 10 7.1 Lönsamhetskriterium... 11 7.2 Värdering av effekter i EVA... 12 8. VÄGNÄT... 15 9. LÄNKEGENSKAPER... 16 10. NODEGENSKAPER... 18 11. EFFEKTMODELL RESTID... 19 11.1 Huvudprinciper... 19 11.2 Restidsberäkning på länk... 20 11.3 Restidsberäkning nod... 29 11.4 Godskostnader... 39 12. EFFEKTMODELL TRAFIKSÄKERHET... 40 12.1 Förändring av olyckor över tid... 41 12.2 GCM-olyckor... 41 12.3 Parametervärden för länk... 41 13. EFFEKTMODELL LUFTFÖRORENINGAR OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING 49 13.1 Körförlopp... 50 13.2 Bränsleförbrukning... 51 13.3 Varmutsläpp av koldioxid och svaveldioxid... 52 3

13.4 Utsläpp på länk... 54 13.5 Utsläpp i nod... 54 13.6 Kallstartutsläpp... 60 13.7 Utsläpp genom avdunstning... 62 14. EFFEKTMODELL DRIFT OCH UNDERHÅLL... 65 14.1 Vinterväghållning... 67 14.2 Vägkonstruktionstyp... 67 14.3 Underhåll av beläggningar... 68 15. EFFEKTMODELL FORDONSKOSTNADER... 69 15.1 Däckslitage... 69 15.2 Reparationer... 69 15.3 Kapital- och avskrivningskostnader... 71 16. BILAGA 1 BEGREPP... 72 4

1. Inledning EVA Effekter vid väganalyser är ett kalkylverktyg som används för att beräkna och värdera effekter samt beräkna lönsamhet för enskilda objekt inom vägtransportsystemet. Ett objekt kan bestå av flera åtgärder och används för att beteckna objekt som utreds i planläggningsprocesser. EVA lämpar sig framförallt för att analysera effekter och samhällsekonomi för investeringsåtgärder som innebär nybyggnad eller ombyggnad av befintligt vägsystem i landsbygdsmiljö. Åtgärder som kan analyseras med hjälp av EVA är enskilda åtgärder eller kombinationer av åtgärder. Enskilda åtgärder som kan analyseras med EVA är effekter av hastighetskameror (ATK) och hastighetsnedsättningar. Ett vanligt exempel på kombinationer av åtgärder som kan analyseras med EVA är att bygga om en vanlig tvåfältsväg till en mittseparerad väg med vajerräcke samt höjd hastighet och i samband med det stängning av anslutningsvägar, viltstängsel och gång-cykelbana på hela eller delar av berört vägnät. Ytterligare exempel är analys av en förbifart förbi en mindre ort. EVA lämpar sig däremot inte för att analysera detaljerad utformning av åtgärder som t ex ombyggnad av en korsning, men kan beräkna effekter av korsningsåtgärder som en del i en större åtgärd. Detaljerade analyser av korsningsåtgärder bör göras med andra verktyg, som exempelvis Capcal. EVA kan inte heller hantera stora komplicerade trafiknät med nygenererad trafik eller trängsel. EVA fångar inte heller effekter för kollektivtrafik. EVA beräknar lönsamhet av en åtgärd genom att jämföra två tillstånd på vägnätet; ett tillstånd utan åtgärd, det vill säga ett basvägnät från NVDB, och ett tillstånd där åtgärden ingår, ett så kallat utredningsvägnät som användaren har omformat med åtgärden. I den här handledningen beskrivs hur EVA är utformad och hur beräkningarna går till. Vägnätet i EVA delas in i länkar (vägar) och noder (korsningar). En länk avser en sträcka mellan två intilliggande noder, medan en nod är en korsning mellan minst tre vägar. En delnod kan även avse en punkt där någon egenskap hos vägen ändras, till exempel ändrad hastighet eller vägbredd. 5

2. Användningsområden Syftet med EVA är att vara ett analyshjälpmedel inom planeringsverksamheten. EVA används för att ta fram ett beslutsunderlag så att befintliga resurser kan användas mest samhällsekonomiskt optimalt. EVA kan användas i flera olika delar av planeringen: Ekonomiska planeringen (inriktningsplanering och åtgärdsplanering): EVA används för att ta fram ett beslutsunderlag så att befintliga resurser kan användas samhällsekonomiskt optimalt. Fysiska planläggningsprocessen: I den fysiska planeringen kan EVA användas för att jämföra effekter av alternativa utformningar av ett investeringsprojekt. Åtgärdsvalsskede: På samma sätt som i den fysiska planläggningsprocessen kan EVA användas för att jämföra effekter av olika utformningar av en åtgärd. Uppföljning i samband med efterkalkyler: EVA kan användas för att följa upp konsekvenser av genomförda investeringar. 6

3. Effekter som beräknas i EVA I EVA beräknas effekter för tre fordonstyper: personbilar, lastbil utan släp och lastbil med släp, som är definierade utifrån de fordonsgrupperingar som finns i Trafikverkets trafikmätningssystem. I EVA beräknas effekter på: Restid Trafiksäkerhet Godskostnader Utsläpp av luftföroreningar: o Koldioxid, CO 2 o Svaveldioxider, SO 2 o Kväveoxider, NO x o Kolväten o Partiklar Fordonskostnader: o Bränsleförbrukning o Däckslitage o Fordonslitage o Reparationskostnad o Kapitalkostnad o Värdeminskning Drift- och underhållskostnad 7

4. Effekter som inte beräknas i EVA Även om EVA kan beräkna ett stort antal effekter enligt ovan, finns det ibland behov av att beräkna effekter som inte ingår i EVA. Det finns därför möjlighet att komplettera de EVAberäknade effekterna med effekter som beräknas vid sidan om EVA. Dessa effekter kan sedan läggas in manuellt i EVA-gränssnittet för att få med dem i resultatet i form av nettonuvärde, nettonuvärdeskvoter osv. Detta kallas Manuellt kompletterade effekter i EVA. Några exempel på effekter som kan vara aktuella att komplettera en EVA-kalkyl med är: Buller: Vid bedömning att förändring av antal utsatta för buller eller om de samhällsekonomiska bullervärdet är betydande (positiv eller negativ), ska beräkning av dessa effekter utföras med hjälp av annat verktyg och läggas till som en manuellt beräknad effekt i en samhällsekonomisk kalkyl. Vanligen används verktyget BEVA, men även Väg-BUSE kan vara aktuell. Väg-BUSE används för att ta fram underlag för prioritering av vägbulleråtgärder utifrån samhällsekonomisk lönsamhet. Det handlar då om specifika åtgärder för att minska vägbullerstörningen. För bedömning av bullrets samhällsekonomiska betydelse i tidiga skeden ska BEVA användas. Du hittar mer information om verktygen på www.trafikverket.se/beva och www.trafikverket.se/vagbuse. Gång och cykel: EVA fångar bara trafiksäkerhetseffekten för gång- och cykeltrafikanter. Om en specifik gång-och cykelåtgärd görs i samband med en vägåtgärd kan effekterna av GC-åtgärden beräknas i GC-kalk och komplettera en EVA-kalkyl. Du hittar mer information om verktyget på www.trafikverket.se/gckalk. Plankorsningsmodellen: Plankorsningsmodellen används för att göra samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningar av åtgärder i plankorsningar för järnväg. Verktyget kan användas för att utvärdera effekterna av en förändrad utformning av en eller flera plankorsningar, till exempel från oskyddad till enkelbom. Det kan också användas för att beräkna effekter av att en plankorsning försvinner eller tillkommer och vad det innebär såväl för säkerheten i korsning som för den vägtrafik som leds om. Du hittar mer information om verktyget på www.trafikverket.se/plankorsningsmodellen. 5. Kopplingar till andra verktyg Trafiktillväxten anges som uppräkningstal (till två framtida prognosår) eller matas in för varje länk. Förväntade trafikförändringar kan komma från andra system som exempelvis Emme och Sampers som sedan kan beräknas i EVA. Resultaten från en EVA-beräkning kan användas i ytterligare verktyg, modeller eller presentationer så som vissa Mikro-Mesomodeller samt Samlad effektbedömning, SEB. 8

6. Svagheter och alternativa beräkningsmetoder 6.1 Korsningsåtgärder Åtgärder som huvudsakligen innebär ombyggnad av korsning bör analyseras med specialiserade verktyg som exempelvis Capcal. Korsningsmodellerna i EVA är alltför översiktliga för sådana analyser. Det finns exempelvis endast en variant av cirkulationsplats i EVA och i verkligheten kan cirkulationsplatser både variera i storlek och utformning. Du hittar mer information om Capcal på www.trafikverket.se/capcal. 6.2 Nygenererad och överflyttad trafik EVA lämpar sig framförallt för att analysera åtgärder med oförändrad trafikmängd i jämförelsealternativ och utredningsalternativ, vilket innebär att nygenererad trafik inte uppkommer av åtgärden. Effekter av överflyttad trafik kan därmed inte heller beräknas i EVA. 6.3 Trafiksäkerhet för gång och cykeltrafikanter Trafiksäkerhetssambanden för oskyddade trafikanter är schematiska och beräknas på olyckor hos övriga trafikanter. Eftersom EVA-verktyget framförallt tillämpas i landsbygdsmiljö bör det inte ge avgörande effekter. Åtgärder i tätort för att förbättra för gående och cyklister bör emellertid inte analyseras med EVA. Istället bör verktyget GC-kalk användas för att göra samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningar av gång- och cykelinfrastrukturinvesteringar och andra gång- och cykelfrämjande åtgärder. 6.4 Kollektivtrafik I EVA ingår endast effekter på personbil och lastbil (med och utan släp). Bussar hanteras schablonmässigt som lastbilar utan släp, vilket ger relativt korrekta hastigheter, men felaktiga beräkningar av tidsvärden, fordonskostnader, emissioner m.m. Därmed kan inte åtgärder för kollektivtrafik analyseras med EVA. 6.5 Tätort Effektsambanden för restid och trafiksäkerhet i tätort har betydligt sämre empiriskt underlag än motsvarande landsbygdsmodeller. 9

7. Värderings- och ekonomimodell Värderings- eller ekonomimodellen i EVA baseras på den generella kalkylmodell som tillämpas för infrastrukturinvesteringar och slås fast inom ASEK. Utgångspunkten är nuvärdesmetoden, vilket innebär att värdet av alla framtida effekter diskonteras från nominellt värde vid aktuell tidpunkt till nuvärde vid ett valt diskonteringsår (tidpunkten t 0 i figuren). Diskontering innebär omräkning med en räntefaktor som gör att nuvärdet blir lägre än det nominella värde som utfaller vid en senare tidpunkt (se ASEK om kalkylteknik). Genom att nuvärdesberäkna kostnader och intäkter är det möjligt att jämföra dem trots att de infaller vid olika tidpunkter. I EVA finns de förutsättningar som är relevanta för ekonomiberäkningen inlagda som default enligt gällande ASEK-version i fönstret Beräkningsförutsättningar. Figur 1. Schematisk modell över investeringskalkyler Prisnivå Samhällsekonomiska kalkyler görs i reala termer, det vill säga nyttor och kostnader ska vara värderade med reala priser och kalkylvärden. De ska alltså ha gemensamt basår för priser och vara uttryckta i samma penningvärde, se ASEK. Kalkylperiod Kalkylperioden är perioden från att investeringen tas i bruk (trafiköppningsåret) till det sista året för vilket effekter värderas i kalkylen. Enligt ASEK ska kalkylperioden vara samma som investeringens ekonomiska livslängd. Diskonteringsåret Diskonteringsår är det år som utsetts till nutidpunkt (år noll) i investeringskalkylen (år t 0 i Figur 1. Schematisk modell över investeringskalkyler). Diskonteringsåret är lika med öppningsåret för investeringen, vilket innebär att alla framtida löpande kostnader och nyttoeffekter värderas och diskonteras till nuvärde med diskonteringsräntan. Om investeringen och investeringskostnaderna är utsträckta över en byggtid på flera år så ska hänsyn till detta tas vid beräkningen av total investeringskostnad vid investeringens 10

öppningsår. Uppräkningen till slutvärde kallas för kapitalisering och är motsatsen till diskontering till nuvärde. Kapitaliseringen av de årliga kostnaderna under byggtiden måste göras för att den totala investeringskostnaden ska bli jämförbar med alla övriga kostnader och nyttoeffekter som är diskonterade till nuvärde vid diskonteringsåret/öppningsåret. Basår och prognosår Utifrån trafikdata görs effekt/nyttoberäkningen i EVA för tre beräkningsår: Basåret, Prognosår 1 och Prognosår 2. Beräkning av nuvärde för hela kalkylperioden görs i EVA genom att summera nuvärdet från: perioden före prognosår 1 perioden mellan prognosår 1 och prognosår 2 Om kalkylperioden sträcker sig längre än prognosår 2, extrapoleras tillväxtfaktorn mellan prognosår 1 och prognosår 2 för åren efter prognosår 2. Prognosår 2 fungerar också som brytår i EVA, dvs. är det år när tillväxten över tiden av total trafikvolym, från trafikprognosens basår och framåt, och tillväxten av totala nyttoeffekter, från öppningsåret och framåt, upphör. De årliga kostnader och nyttor som utfaller från brytår 2 och framåt antas alltså vara oförändrade. Syftet är försiktighet i värderingen av trafikeffekter och nyttor i en mer avlägsen framtid. Brytåret infaller ofta efter 40 års kalkylperiod, d.v.s. 40 år efter öppningsåret. Öppningsåret Öppningsåret är det år när investeringen tas i bruk. I EVA beräknas effekterna för öppningsåret genom att interpolation utifrån beräkningarna av basår och prognosår 1. 7.1 Lönsamhetskriterium EVA beräknar lönsamhetsmått i form av nettonuvärdeskvot samt ett antal mått på kostnadseffektivitet. NNK i är kvoten mellan de sammanlagda nettovärdet av alla nuvärden av nyttoeffekter och kostnader under hela kalkylperioden och kostnaden för grundinvesteringen i början av kalkylperioden. NNK i visar nettoavkastningen per investerad krona. NNKi kommer inte att redovisas efter den 1 april 2018. NNKidu är kvoten mellan de sammanlagda nettovärdet av alla nuvärden av nyttoeffekter och kostnader under hela kalkylperioden och summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av förändrade drifts- och underhållskostnader (i förekommande fall även reinvesteringskostnader) under kalkylperioden. NNKidu visar genomsnittlig avkastning per satsad krona i investering och/eller drift- och underhåll. För båda kvoterna är kriteriet för lönsamhet att det beräknade värdet ska vara större än noll. 11

7.2 Värdering av effekter i EVA Effekter värderas i EVA genom att multiplicera respektive effekt med värdering av effekten enligt gällande ASEK:s värderingar. Vissa av värderingarna räknas upp realt över kalkylperioden med en årlig procentsats som fastställs i ASEK, detta gäller värderingar för restid, komfort, riskvärderingen för olyckor, luftföroreningar, koldioxidvärdering samt bränslepris. 7.2.1 Restid Beräkningen av restid för personbil görs utifrån restid, ärendefördelning, beläggningsgrad (personer per fordon) samt värdering av restid. Värderingen av restid räknas även upp realt över kalkylperioden. Restiden för personbil värderas olika beroende på om det avser tjänsteresa eller privatresa. Även förutsättningar som ärendefördelning och beläggningsgrad skiljer sig åt mellan tjänsteoch privatresa. Värderingarna uttrycks i kr/timme. Restid tjänsteresa: restid pb ärendefördelning tjänste beläggningsgrad tjänste tidsvärde tjänste real uppräkning av värdering, kr/tim Restid privatresa: restid pb ärendefördelning privat beläggningsgrad privat tidsvärde privat real uppräkning av värdering, kr/tim Restid för lastbil värderas lika oavsett om det är lastbil med eller utan släp och har inte heller någon skillnad avseende beläggningsgrad. Värderingarna uttrycks i kr/timme. Restid lastbil: Restid lbu + lbs ärendefördelning beläggninsgrad tidsvärde lastbil, kr/tim 7.2.2 Komfort Komfort beräknas som skillnad i restid på grusväg mellan BAS- och UTR-vägnät och värderas med komfortvärdering kr/timme. Värderingen av restid räknas även upp realt över kalkylperioden. Komfortkostnad: (Restid pb + lbu + lbs) komfortvärdering kr/tim 7.2.3 Godskostnad Godskostnad beräknas som skillnad i restid för lastbil utan och med släp multiplicerat med värderingen av godstid för respektive lastbil utan och med släp: Lastbil utan släp: Restid godsvärdering lbu, kr/tim Lastbil med släp: Restid godsvärdering lbs, kr/tim 12

7.2.4 Fordonskostnader Nedan beskrivs hus fordonskostnaderna beräknas i EVA. Drivmedelskostnad: Bränslepriserna räknas upp upp realt över kalkylperioden. Personbil bensinkostnad: bensinförbrukning bensinpris, kr/liter Personbil dieselkostnad: dieselförbrukning dieselpris pb, kr/liter Lastbil dieselkostnad: dieselförbrukning dieselpris lb, kr/liter Reparationskostnad: Personbil: reparation timmar pb total timkostnad, kr Lastbil: reparation timmar lb total timkostnad, kr Komponentförslitningskostnad: Personbil: Komponentförbrukning pb (andel) nybilspris pb, kr Lastbil utan släp: Komponentförbrukning lbu (andel) nybilspris lbu, kr Lastbil med släp: Komponentförbrukning lbs (andel) nybilspris lbs, kr Däckslitage: Personbil däckkostnad: däckslitage andel däck pb däckpris, kr Lastbil däckkostnad: däckslitage andel däck lbu däckpris lbu, kr Lastbil däckkostnad: däckslitage andel däck lbs däckpris lbs, kr Kapitalkostnad fordon: Personbil: (nybilspris pb restidsförbrukning pb) diskonteringsränta/ (årsfaktor dygnstimme) Lastbil utan släp: (nybilspris lbu restidsförbrukning lbu) diskonteringsränta/ (årsfaktor dygnstimme) Lastbil med släp: (nybilspris lbs restidsförbrukning lbs) diskonteringsränta/ (årsfaktor dygnstimme) Fordonskostnader fordon: Personbil: reparationskostnad pb + komponentkostnad pb + däckkostnad pb + värdeminskning pb + kapitalkostnad pb 13

Lastbil: reparationskostnad lb + komponentkostnad lb + däckkostnad lb + värdeminskning lb + kapitalkostnad lb 7.2.5 Luftföroreningar (utsläpp) För avgasemissioner används olika värderingar för landsbygd och tätort (befolkning > 0) beroende på deras skilda hälsoeffekter. Värderingar av luftföroreningar räknas även upp realt över kalkylperioden. Koldioxid, CO 2: CO 2 CO 2 värdering, kr/kg Svaveldioxid, SO 2 i tätort: SO 2 SO 2 värdering tätort, kr/kg Svaveldioxid, SO 2 på landsbygd: SO 2 SO 2 värdering landsbygd, kr/kg Kväveoxider, NO x, i tätort: NO x NO x värdering tätort, kr/kg Kväveoxider, NO x, på landsbygd: NO x NO x värdering landsbygd, kr/kg Kolväten, HC, i tätort: HC HC värdering tätort, kr/kg Kolväten, HC, på landsbygd HC HC värdering landsbygd, kr/kg Partiklar i tätort: Partiklar Partiklarvärdering tätort, kr/kg Partiklar på landsbygd: Partiklar Partiklarvärdering landsbygd, kr/kg Det går även att ange mer detaljerade uppgifter om län, kommun och tätort för att göra en mer detaljerad beräkning av tätortsutsläppen. Det finns inget krav på att använda de mer detaljerade beräkningarna i kalkyler. Kostn = 0,029 Fv B lok där B är befolkningen lok är tätortskostnaden (genomsnitt) för aktuellt utsläpp Fv är aktuell ventilationsfaktor 14

7.2.6 Trafiksäkerhetseffekter Beräkningen av trafiksäkerhetskostnader, med undantag för viltolyckor, görs utifrån skadeutfall beroende på landsbygd eller tätortsmiljö. Riskvärderingen räknas även upp realt över kalkylperioden. Olyckskostnader för viltolyckor hanteras däremot separat, endast på landsbygd, och är en fast kostnad per olycka och skyltad hastighet. 8. Vägnät Vägnätet i EVA baseras på inläsning av vägnät från IPA 1. I IPA-nätet ingår alla ÅDT-uppgifter som finns i TMS. Vägnätets egenskaper härstammar från NVDB. 1 Indataförsörjning för Trafikverkets Prognos- och Analysverktyg 15

9. Länkegenskaper I EVA definieras väglänkar utifrån olika egenskaper och det är dessa egenskaper som kan varieras för att analysera en viss åtgärd. Beräkningarna grundar sig på effektsamband kopplade till dessa egenskaper. Egenskaper som kan anges i EVA är: Vägtyp och antal körfält: motorväg (MV), mötesfri motortrafikled (MML), mötesfri landsväg (MLV), motortrafikled (ML), vanlig väg/tvåfältsväg, flerfältsväg med vissa vägbredder kopplade till respektive vägtyp: 2 körfält, 2+1 körfält, gles 2+1, 2+2 körfält, 4 körfält och 6 körfält. Vägbredd: finns ett antal vägbreddsklasser för respektive vägtyp. Trafikavskiljare eller mittremsa: räcke eller målning för vissa vägtyper och mittremsa för motorväg Vägkategori: europaväg, riksväg, primär länsväg, sekundär länsväg, tertiär länsväg, ospecificerat och kommunal väg. Vägmiljö och vägfunktion: vägmiljön beskriver omgivningens karaktär längs vägen/gatan, primärt landsbygd och tätort. För tätort görs en vidare indelning i olika vägfunktioner: ytterområde, mellanområde och centrumområde. Dessa begrepp beskriver översiktligt väg- och gaturummets utformning och hur tätt mindre korsningar, anslutningar, busshållplatser o.d. ligger längs vägen eller gatan. Vägmiljöerna definieras av hastighetsgräns, vägtyp och antal körfält. För kommunal väg och gata skiljs dessutom på funktion (genomfart/infart, tangent och city) och omgivningsmiljö (centrum, mellan och ytter). För statlig väg skiljs även på vägbredd. Trafikvariationstyp (Trfv-typ): speglar exempelvis säsongsmässiga variationer. Trafikvariationen påverkar beräkningar som är beroende av rangkurvor, som restider och emissioner. I EVA kan följande trafikvariationstyper anges: turist, närtrafik, statlig allmän, genomfart och citygata. Rangkurvor beskrivs mer i avsnittet om restidsmodellen. Skyltad hastighet: Referenshastigheterna i EVA är 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100, 110 och 120 km/h. Vägkonstruktionstyp: avser vilket regelverk som gällde för dimensioneringen av vägen, vilket skiljer sig åt över tiden. Vägar som är byggda enligt äldre regelverk är ofta inte dimensionerade för de trafiklaster som förekommer idag och ger därför högre DoUkostnader. Vägkonstruktionstyp påverkar endast drift- och underhållskostnader. Trafiksanering: speglar mängden anslutningsvägar kopplat till olika vägtyper och kan anges som normalt för vägtypen eller att särskilda åtgärder utförts. Siktklass: beskriver översiktligt vägens linjeförings- och siktstandard. Det finns schabloner med fyra siktklasser. Siktklass påverkar restidseffekter, fordonskostnader, godstidskostnader och emissioner. Siktklasserna påverkar däremot inte trafiksäkerhetseffekter eller drift- och underhåll. 16

Bärighet: det finns tre bärighetsklasser: 12/18/64, 10/16/51,4 och 8/12 (axel/boggietryck/bruttovikt). Det är ovanligt att det utförs åtgärder som innebär att en väg flyttas till en högre bärighetsklass. Däremot kan nya vägar vara klassade för högre bärighet än äldre vägar, vilket ger överflyttningseffekter. Slitlager: avser vägens beläggning och kan vara belagd eller grus. Grundsambanden för belagd väg avser IRI=2 och TDI=0,5 (sandpatch). Gång-, cykel- och mopedåtgärd (GCM-åtgärd): beskriver om det finns en gångoch cykelbana i anslutning till vägen och i vilken mån den är separerad från vägbanan. Påverkar trafiksäkerhetseffekterna. Sidoområde: beskriver området vid sidan om vägbanan och kan uttryckas som normalt för vägtypen till som bäst fullständigt separering. Sämre sidoområde än normalt för vägtypen kan också anges. Viltstängsel: beskriver vilken andel viltstängsel som finns på vägen och kan anges mellan 0-100 procent. Påverkar trafiksäkerhetseffekterna. Trafikdata för den aktuella länken: För de flesta länkar hämtas trafikdata från IPA, som är en omarbetning av NVDB. För belagda länkar görs grovt följande beräkningar: Trafikberäkning Årsmedelreshastighet för personbil, lastbil utan släp, lastbil med släp Tids-, gods-, fordons- och utsläppseffekter och kostnader för personbil, lastbil utan släp, lastbil med släp Olyckseffekter och olyckskostnader: vilt och icke-vilt DoU-kostnader Lönsamhetsberäkning 17

10. Nodegenskaper I EVA används begreppet nod för en korsning mellan minst tre vägar. En delnod avser en punkt där någon egenskap hos vägen ändras. Alla typer av korsningar ska kodas som en nod i EVA, oavsett vilken fysisk utbredning korsningen har. Det innebär att ramper inte ska kodas separat, eftersom de ingår i de systemvärden som finns för korsningar. I en korsning är restidseffekterna de fördröjningar som kommer av att fordon måste sakta ner, stanna, vänta, passera korningen samt accelerera. I EVA definieras noder utifrån olika egenskaper och det är dessa egenskaper som varieras för att analysera en viss åtgärd. Beräkningarna grundar sig på effektsamband kopplade till dessa egenskaper. Egenskaper som kan anges i EVA är: Nod/korsningstyp: kan anges som delnod, ABC-korsning, cirkulationsplats, signalreglerad korsning och trafikplats, där vissa korsningstyper har mer detaljerade undergrupper som speglar korsningens utformning. Refugtyp: avser vilken typ av refug som eventuellt finns (målad eller kantsten). Regleringsform: beskriver reglering i form av skyltning: ingen reglering, väjning eller stopp. Belysning: avser om korsningen är belyst eller inte. GCM-separering: speglar om och i så fall i vilken utsträckning en korsning har separerad gång, cykel och mopedtrafik från vägbanan. Separeringen kan uttryckas som olika grader av separering mellan fullständig och ingen separering, samt även sämre än medel. Andel genomgående trafik: avser hur mycket av trafiken som är genomgående i korsningen. För noder görs grovt följande beräkningar: Trafikmodell Medelfördröjning och andel stopp/sväng Tids-, gods-, kapitalkostnader beroende på fördröjningar Bränsle- däcks och utsläppseffekter och kostnader pga. stopp/sväng Olyckseffekter och kostnader för fordons-, cykel- och gåendeolyckor 18

11. Effektmodell Restid Effektmodellen för beräkning av restideffekter som är implementerad i EVA finns beskriven i effektsambandskatalogen. I detta avsnitt beskrivs hur effektmodellen för restid fungerar i EVA. Restidseffektmodellen beräknar effekter av olika åtgärder i enheten kilo timmar för olika fordonskategorier. Värderingen av i kronor hanteras sedan skilt från effektmodellen i en värderingsmodell, på samma sätt som för andra effekter som beräknas i EVA. 11.1 Huvudprinciper Restidsmodellen beräknar restid för enskilda fordon, dels som fritt fordon och dels som fördröjt och påverkat av andra fordon på länkar och i noder (korsningar). Restiden är summan av beräkning av restid på länk och fördröjningar i nod. Slutresultatet för en länkberäkning är årsmedelreshastighet och årsmedelrestid. Resultat från restidsmodellen ligger sedan till grund för beräkningar i andra effektmodeller i EVA. Årsmedelreshastighet används som indata för fordonseffekter, bränsle- och utsläpp. Årsmedelrestid används som indata för restidsberäkningar och avskrivnings- och kapitalkostnader. Restidsmodellen som är implementerad i EVA baseras på Trafikverkets fastställda effektsamband för restid, så kallade reshastighets-flödessamband (även VQ-samband), som beskriver sambandet mellan reshastighet och trafikflöde. Samtliga hastighets-flödessamband finns för personbil, lastbil utan släp och lastbil med släp och gäller för en konstant andel tunga fordon (både lastbil med och utan släp) på 12 %. Sambanden avser enkelriktade flöden, dvs. antal fordon i en riktning. Sambanden avser belagd väg vid dagsljus och torrt väglag samt god vägytestandard (IRI=2). Hastighetsflödessambanden ska spegla typiska hastigheter för en genomsnittlig vägsträcka med vissa egenskaper i form av exempelvis vägtyp, antal körfält, hastighetsgräns, siktklass och vägbredd. Det finns ett stort antal restidssamband som skiljer sig åt beroende på tidigare nämnda egenskaper. Sambanden grundas på trafikmätningar från Trafikverkets trafikmätningssystem, TMS, som analyserats av VTI, se VTI rapport 938 2 och VTI rapport 784 3. Varje VQ-samband är ett linjärt samband med fyra eller fem brytpunkter, som avser punkter där reshastigheten förändras till följd av trafikflödet. VQ-sambandet startar vid nollflöde med en frifordonshastighet som beror på vägtyp, hastighetsgräns och siktklass. Hastigheten sjunker sedan på grund av flödet i egen riktning. Fram till den första brytpunkten från vänster påverkas inte fordon av andra långsamtgående fordon utan friflödeshastighet gäller. Därefter sjunker hastigheten pga. andra fordon. Vid brytpunkten till längst till höger, som 2 Hastighetsflödessamband för svenska typvägar, Förslag till reviderade samband baserat på trafikmätningar från 2012-2015 3 Hastighetsflödessamband för svenska typvägar, Förslag till reviderade samband baserat på TMS-mätningar från 2009-2011 19

Reshastighet (km/h) avser 120 % av efterfrågan, infaller kapacitetsflödet. Därefter används en schablon för reshastigheten på 10 km/h. Nedan finns exempel på VQ-samband för mötesfri landsväg. MLV 2+1 20%, landsbygd, bredd 8-12 m, 100 km/h, siktklass 1 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Flöde, enkelriktat (fordon/h) Pb Lbu Lbs Figur 2. Hastighetsflödessamband (VQ) för Mötesfri landsväg på landsbygd, 100 km/h. Vid snedfördelat flöde finns en korrigeringsterm som justerar hastigheten beroende på graden av snedfördelning. Kurvan slutar vid kapacitetsvärdet. Detta beror på vägtyp och siktklass. Riktningsfördelningen är defaultsatt i EVA beroende på trafikvariationstyp och rang, men kan ändras i justeringsfönstret. 11.2 Restidsberäkning på länk 11.2.1 Beräkna timflöden för personbil och lastbil, lastbilsandel och trafikarbetsandelar per rang Indata behövs i form av ÅDT för personbil och lastbil samt trafikvariationstyp. För varje trafikvariationstyp (Statlig väg, Tätortstrafi, Citygata, Närtrafik, Genomfartstrafik, Turisttrafik) finns en rangkurva 4 med fyra ranger som beskriver hur trafiken fördelar sig över årets 8760 timmar. 4 Se bilaga 1 för definition 20

Följande rangkurvor finns i EVA: Typ Statlig väg Tätortstrafik Ytterområde tätort/citygata Närtrafik Genomfartstrafik Turisttrafik Rang Antal timmar Tabell 1. Rangkurvor/trafikvariationstyper. Timflöde (% av ÅDT) Andel trafikarbete (%) Pb Lb Pb Lb 1 17 12,8 7,8 0,6 0,4 2 895 9,3 7,8 22,6 17,4 3 3746 6,1 6,9 60,1 60,3 4 4102 2,5 3,0 16,7 21,9 Tot 8760 100,0 100,0 1 52 10,2 9,0 1,4 1,2 2 1430 8,1 8,3 31,4 30,4 3 3102 5,8 7,5 48,2 51,4 4 4176 2,5 2,7 18,9 16,7 Tot 8760 100,0 100,0 1 261 10,5 8,4 7,5 5,9 2 1195 8,2 8,0 26,5 23,6 3 3138 5,6 7,7 47,2 55,0 4 4167 2,5 2,2 18,8 15,6 Tot 8760 100,0 100,0 1 156 10,9 8,1 4,7 3,5 2 1303 8,2 7,8 28,9 25,1 3 3337 5,6 7,0 50,6 53,9 4 3963 2,4 2,3 15,9 17,5 Tot 8760 100,0 100,0 1 22 12,8 7,5 0,8 0,4 2 960 9,3 7,7 24,1 18,4 3 3628 6,0 6,7 58,1 57,7 4 4150 2,5 3,0 17,0 23,5 Tot 8760 100,0 100,0 1 52 16,2 7,9 2,3 1,0 2 217 13,3 8,5 7,9 4,4 3 912 9,6 7,9 23,7 17,2 4 2959 6,0 6,8 47,1 47,6 5 4619 2,5 3,8 18,9 29,7 Tot 8760 100 100 Exempel: En väg med ett personbils-ådt på 1000 f/d med trafikvariationstyp statlig väg har schablonmässigt 17 timmar med ett medelflöde på 0,128*1000 = 128 f/h, 895 timmar med ett medelflöde på 0,093*1 000 =93 f/h o.s.v. 21

Trafikvariationstyp samt rangkurva bestämmer sedan en riktningsfördelning av trafiken. En riktningsfördelning på 50/50 anger lika fördelning av trafik i båda riktningarna, medan andra fördelningar anger en snedbelastning för någon av riktningarna. Typ Rang Riktningsfördelning Statlig väg Ytterområde tätort/citygata Närtrafik Genomfartstrafik Turisttrafik 1 60/40 2 55/45 3 50/50 4 50/50 1 63/37 2 55/45 3 50/50 4 50/50 1 63/37 2 55/45 3 50/50 4 50/50 1 60/40 2 55/45 3 50/50 4 50/50 1 58/42 2 55/45 3 50/50 4 50/50 5 50/50 Tabell 2. Riktningsfördelning i EVA Utifrån detta kan timflöden för personbil, lastbil med och utan släp, totalt flöde för respektive rang samt lastbilsandel beräknas. Exempel: En 2 km lång länk med följande förutsättningar: 9 m väg, 90 km/h, M-län, primär länsväg, siktklass 1 med cirkulationsplats i båda ändar. Trafikvariationstyp statlig ÅDT 4500 för personbilar, 250 för lastbilar utan och 250 för lastbilar med släp Rang 1 (enligt tabellen ovan) omfattar 17 timmar med 0,6 % av personbilsårstrafikarbetet och 0,4 % av lastbilsårstrafikarbetet. Timflödet är för: personbilar 12,8 % 4500 = 576 personbilar lastbilar 7,8 % 500 = 39 lastbilar totalflöde 576 + 39 = 615 f/h med 6 % lastbilar 22

Reshastighet (km/h) 11.2.2 Hastighets-flödessamband Totalflödet per rang ger reshastigheter på timnivå för respektive fordonstyp från aktuellt hastighets-flödessamband. Exempel: Trafikflödet totalt under rang 1 är 615 f/h med 6 % lastbilar. Hastighetsflödes-sambanden är enkelriktade, och det antas att det är lika mycket trafik i båda riktningarna. Därmed blir det enkelriktade flödet 308 f/h med 6 % lastbilar. Hastighetsflödessambandet nedan ger därmed en hastighet på ca 82 km/h för personbilar. Tvåfältsväg, landsbygd, 90 km/h, 8-10 m bred, siktklass 1 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 91,5 91,5 81,8 74,7 69 10 0 250 500 750 1000 1250 1500 1750 2000 2250 2500 Flöde, enkelriktat (fordon/h) Pb Lbu Lbs Figur 3. VQ-samband för 9 m väg siktklass 1. 11.2.3 Tillägg på grundsambandet reshastighet Normalvärdessambandet för personbil justeras sedan om något av följande gäller: Lastbilsandelen ligger utanför intervallet 10-16 % för tvåfältiga smala eller normalbreda vägar i landsbygdsmiljö med hastighetsgräns 90 km/h eller högre Korta länkar med stopp/väjning, cirkulationsplats eller signal i båda ändarna 23

11.2.3.1 Justering om lastbilsandelen ligger utan för intervallet 10 %-16 % Normalvärdessambandet för personbil justeras för andel tunga fordon. Justeringen görs med ett tillskott i restid för personbil, T, som är tillägget i restid vid ändring av andelen tunga fordon med en procentenhet. Justering görs om lastbilsandelen är under 10 % eller över 16 % för 2-fältiga landsbygdsvägar med vägbredd <11,5 m och hastighetsgräns över 90 km/h. VQsambandet (reshastigheten) för personbilar justeras då enligt: Lastbilsandel <10 %: V Pbkorr 3600 V ipb 24 * 550 3600 Q *( lb _ andel 0,10) i Lastbilsandel >16 %: Exempel: V Pbkorr 3600 V ipb 3600 7 * Q i * ( lb _ andel 0,16 ) 700 Normalvärdeshastigheten under rang 1 är ca 82 km/h. 6 % lastbilsandel ger: VPbkorr = 3600/(3600/82+24/550 619 (0,06-0,10)) = ca 84 km/h. 11.2.3.2 Justering vid kort länk Reshastigheterna justeras för kort länk vid stopp/väjning, cirkulationsplats eller trafiksignal i båda ändarna. Aktuell länklängd ger maxhastighet för länken med lineär interpolation i tabell nedan. Aktuell hastighet fås som V ij =min(v länk, V ij). Länklängd Vlänk Pb Lbu Lbs 20 13 15 19 30 30 43 60 40 57 97 142 50 99 188 285 60 162 335 523 70 250 576 918 80 374 998 1602 90 529 1989 3025 100 551 110 886 120 2270 Tabell 3. Minsta länklängd för olika hastigheter i EVA. Exempel: Normalvärdeshastigheten under rang 1 för personbilar justerat för lastbilsandel är ca 84 km/h. Länken är enligt förutsättningarna 2 km lång med cirkulationsplats i båda ändarna, vilket ger: Vlänk=110+10 (2000-886)/(2270-886)=118 km/h. Således görs ingen korrektion för kort länk i exemplet. 24

11.2.4 Beräkning av årsmedelreshastighet Årsresmedelreshastighet per fordonstyp j (V jbas) och länk erhålls genom att summera ranghastigheter (V ijkorr) harmoniskt viktat med trafikarbetesandelar (TA ij) över vald trafikvariationstyp för respektive rang i. V jbas i 1 TA V ij ijkorr km/h 11.2.5 Beräkning av årsmedelrestid Årsmedelrestid per fordonstyp erhålls i (h/km) genom att invertera hastigheten. 11.2.6 Beräkning av tillägg på årsmedelrestid pga. vinterväglag I EVA görs slutligen ett tillägg på årsmedelreshastigheten per fordonstyp pga. vinterväglag (h/km) enligt: R v r T1 N T 2 0,035 ÅDT 365 24 ÅDT där T1 N T2 r 0.035 ÅDT 365 24 ÅDT L antal timmar med halka per säsong, se nedan. antal åtgärdstillfällen per säsong, se nedan. åtgärdstid per tillfälle (h) restidstillägg per fordon 0,0018 (h/fkm) eller 6,48 s/fkm medelflöde under vintersäsong (f/h) andel av års-ta länklängd (m) Trafikflödet antas vara 0,035*ÅDT under halka och vid åtgärd med hastighetsnedsättning 6,5 s/km för alla fordon. Antalet åtgärdstillfällen, halktimmar totalt och åtgärdsstimmar per tillfälle beror av län och driftklass, se tabell nedan. Dessa ger totala antalet timmar och trafikarbetesandelar med hastighetsnedsättning. 25

Län Åtgärdstillfällen Drift klass Halk timmar åtgärdstimmar per tillfälle tot. timmar % av TA HIKMNO 45 A B 0 4 180 7 % HIKMNO 45 C D 0 4 180 7 % ABCDEFGTUSWX 44 AB 0 4 176 7 % ABCDEFGTU 44 C* D 200 4 376 15 % SWX 44 C* D 500 4 676 27 % YZABCD 41 A B 0 4 164 7 % YZACBD 41 C D 500 4 664 27 % Tabell 4. Trafikarbetesandelar med nedsatt hastighet p.g.a. halt väglag i EVA. 11.2.7 Körförlopp Varje väglänkstyp är också kopplad till ett av nio körförlopp. Syftet med körförloppen är att beskriva typiska hastighetsvariationer kring medelreshastigheten. Följande körförlopp finns: Landsbygd: Körförlopp 1 (L1): Körförlopp 2 (L2): Körförlopp 3 (L3): väglänkar med hastighetsgräns 70 eller högre och siktklass 1 oavsett vägtyp, vägbredd och vägyta. väglänkar med hastighetsgräns 70 eller högre och siktklass 2 oavsett vägtyp, vägbredd och vägyta. väglänkar med hastighetsgräns 70 eller högre och siktklass 3 oavsett vägtyp, vägbredd och vägyta. Körförlopp 4 (L4): alla väglänkar med hastighetsgräns 70 eller högre och siktklass 4 oavsett vägtyp, vägbredd och vägyta. Tätort: Körförlopp 5 (70Y): Miljö: ytterområdet av en tätort. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Körförlopp 6 (70M): Miljö: mellanområdet av en tätort. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Hastigheten för fritt fordon är 60 km/h. Körförlopp 7 (50Y): Miljö: ytterområdet av en tätort. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Hastigheten för fritt fordon är 55 km/h. Körförlopp 8 (50M): Miljö: mellanområdet i en tätort. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Hastigheten för fritt fordon är 50 km/h. 26

Körförlopp 9 (50C): Miljö: väg/gata i centrumområdet av en tätort. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Hastigheten för fritt fordon är 45 km/h. 11.2.8 Justering av normalvärden för länkar 11.2.8.1 Hastighetsförändringar Hastighetsförändringar på en vägsträcka ger både förändrade effekter på reshastighet, fordonskostnader och utsläpp. Diagrammet nedan visar fördröjningen D (s/f) som uppstår vid hastighetsförändringar. Diagrammet ska utläsas som skillnad mellan restid vid konstant hastighet jämfört med retardation till stopp och därefter acceleration till ursprunglig hastighet. 40 Skattad fördröjning D (s/f) som funktion av ändrad reshastighet V (km/h) Fördröjning D (s/f) 35 30 25 20 15 Pb Lbu Lbs Genomsnitt vid 5% Lbu och 5% Lbs Genomsnitt vid 6% Lbu och 8% Lbs 10 5 0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 Reshastighet V (km/h) Figur 4 Skattning av reshastighetseffekt av hastighetsgränsändring från VGU. Exempel: Hastighetsändring från 90 till 70 km/h ger personbilar en extra restid som ungefär motsvarar skillnaden i geometrisk fördröjning mellan stopp från 90 och 70 km/h, dvs. 13-9 s=4 s enligt diagrammet ovan. 11.2.8.2 Vinterväglag Väglaget inverkar på reshastigheten. Enligt Vintermodellen påverkas hastigheten enligt tabellen nedan. 27

Bredd 6-7,9 m Bredd 8-9,5 m Väglag Pb Lbu Lbs Pb Lbu Lbs Fuktig barmark -2% -2% -2% -1% -1% -1% Våt barmark -3% -3% -3% -2% -2% -2% Packad snö/tjock is -19% -18% -15% -15% -14% -10% Tunn is/rimfrost -8% -7% -7% -7% -6% -6% Lös snö/snömodd -16% -15% -11% -13% -12% -7% Spårslitageväglag: Barmark i spår/snö utanför spår -7% -6% -6% -6% -5% -5% Spårslitageväglag: Tunn is i spår/snö utanför spår -10% -8% -8% -9% -7% -7% Tabell 5 Hastighetsförändringar på grund av snö, vått väglag och halka enligt Vintermodellen 11.2.8.3 Hög andel tung trafik Hastighetsflödessambanden som beskrivs ovan gäller vid en konstant andel tunga fordon på 12 %. När aktuell andel skiljer sig från 12 % ska en justering av reshastighet eller restid för personbil göras. Denna justering görs för hastighetsgräns 90 och 110 km/h vid vägbredd upp till 11,5 m. Således görs inte någon justering för 70 km/h på grund av mindre hastighetsskillnad mellan lätta och tunga fordon samt ej någon justering för högsta breddklassen på grund av vägrenskörning. Förändringen i restid för personbil då andelen tunga fordon är skilt ifrån 12 % används följande formel: restid Pb k 1 (1 e k 2 qtot ) (T 12 ) a där k 1 och k 2 är kalibreringskonstanter q tot är totalflödet i båda riktningarna (f/h) T a är andelen tung trafik i båda riktningarna (mätt i %). Observera att denna justering blir lika stor för personbilshastigheten i båda riktningarna och grundar sig på flödet för båda riktningarna. Anledningen till detta är att det i allmänhet inte finns underlag för att ta fram lastbilsandelen per riktning. Vid beräkning av flödet från aktuell rangkurva eller med index erhålls enbart en total lastbilsandel för båda riktningarna. Vid snedfördelat flöde är i regel lastbilsandelen mindre i mest belastad riktning med det högre flödet och på samma sätt högre i minst belastad riktning. Dessa båda effekter tar ut varandra och det syns rimligt att använda samma justering för båda riktningarna. För T a större än 12 % blir det således ett tillägg i restid för personbil (minskad reshastighet) och vid andel under 12 % blir det en reduktion i restid för personbil (ökad reshastighet). Konstanten k 2 är konstant för alla siktklasser medan konstanten k 1 beror på siktklass och vägbredd enligt tabellen nedan. 28

Siktklass k1 vid bredd 10 m 10,1-11,5 m 1 0,17 0,10 2 0,22 0,13 3 0,28 0,17 4 0,32 0,19 k2 0,0012 Tabell 6 Kalibreringskonstanter för personbil då andelen tunga fordon är skilt ifrån 12 %. Ingen justering görs vid bredd >11,5 m samt vid hastighetsgräns 70 km/h (k1=0). Beräkning av personbilshastigheten (en per riktning) vid aktuell lastbilsandel sker enligt V Just Pb 3 600 3 600 restid V pb Pb Vid tillämpning av formeln ovan måste dock kontroll göras så att inte justeringen leder till orimliga resultat. Vid låg lastbilsandel får inte personbilshastigheten bli högre än aktuell frifordonshastighet. Vid hög lastbilsandel får inte personbilshastigheten bli lägre än hastigheten för lastbil utan släp vid aktuellt timflöde. Om det finns underlag som redovisar andel lastbilar per riktning kan en justering per riktning beräknas. Men då måste beräkningarna ovan justeras så att q tot ersätts med q i aktuell riktning. Samtidigt måste värdet på konstanten k 2 fördubblas till 0,0024. 11.2.9 Grusväg Grusvägssamband fås vid 70 och 90 km/h genom att sänka alla brythastigheter med 3 km/h vid 70 och 3,5 km/h vid 90. 11.3 Restidsberäkning nod 11.3.1 Huvudprinciper Restid i nod beräknas som fördröjning på grund av inbromsning och acceleration till följd av sväng eller stopp och sväng samt väntetid vid stopp eller väjning pga. trafik. Restiden för varje korsningstyp beräknas i tre beräkningssteg: 1. Trafikberäkning 2. Fördröjning 3. Andel stopp/sväng 29

11.3.2 Restidsberäkning i nod för korsningstyp A-C Steg 1: Trafikberäkning Bestäm totalt inkommande ÅDT på primärväg (Q p ) och inkommande från sekundärväg (Q sek ) för att beräkna andel sekundärvägstrafik Bestäm andel genomgående, svängande och korsande trafik Bestäm korsningstyp. Om fyrvägskorsning bestäms om den är sned eller likabelastad B Inkommande primärvägstrafik: Q p =AC+AB+AD+CA+CB+CD A Primärväg Sekundärrväg C Inkommande sekundärtrafik: Q s =BD+BA+BC+DB+DA+DC Totalt inkommande trafik: Q t =Q p +Q s Andel sekundärtrafik= Q s /Q t Andel genomgående trafik totalt (primärvägen)= (AC+CA)/Q t Andel korsande trafik totalt (sekundärvägen) = (BD+DB)/Q t Andel svängande totalt = (AB+BA+BC+CB+CD+DC+DA+AD)/Q t D eller = 1-andel genomgående-andel korsande Andel svängande från A: A s =(AB+AD)/Q t Figur 5. Trafik i korsningstyp A-C. Steg 2: Fördröjning Välj belastningsfall med Q p/ben (inkommande ÅDT per primärvägstillfart) och Q s/kf (inkommande ÅDT per sekundärvägskörfält) som ingångsdata: Qs/kf (tusental fordon) Qp/ben (tusental fordon) <5 <10 <15 <20 <25 >25 <2 1 1 2 3 4 6 <3 1 2 3 4 5 6 <4 2 3 3 5 6 6 <5 3 4 5 6 6 6 <6 4 5 6 6 6 6 >6 6 6 6 6 6 6 Tabell 7. Val av belastningsfall beroende av primärvägstrafik per tillfart och inkommande sekundärvägstrafik. 30

Exempel: B A C 3-vägs korsning med 90 km/h och väjning Qt = 9000 fordon varav AC = CA = 3 500 f/dygn enkelriktat, AB = BA = BC = CB = 500 f/dygn enkelriktat Inkommande primärvägstrafik per tillfart: Qp = ((AC+AB)+(CA+CB))/2 = 4000 Inkommande sekundärvägstrafik per körfält: Qs/körfält = (BA+BC)/2 = 500 belastningsfall 1 enligt Tabell 7. Val av belastningsfall beroende av primärvägstrafik per tillfart och inkommande sekundärvägstrafik. Beräkna fördröjning i sekunder/fordon (s/f) enligt tabellen nedan för genomgående (D g ), svängande (D s ) och korsande (D k ) trafik med belastningsfall, hastighetsgräns och regleringsform väjning eller stopp som ingångsdata. Hastighet på primärväg \ Belastnings fall Väjning och stopp Väjning Stopp Dg Ds Dk Ds Dk 50 70 90 110 50 70 90 110 50 70 90 110 50 70 90 110 50 70 90 110 1 0 0 0 0 7 10 15 15 9 12 17 17 9 12 17 17 13 16 21 21 2 0 0 0 0 10 13 18 18 13 17 22 22 12 15 20 20 17 21 26 26 3 0 1 2 2 14 17 22 22 17 21 26 26 15 18 23 23 22 26 31 31 4 1 2 3 3 19 23 28 28 25 28 33 33 20 24 29 29 29 32 37 37 5 2 3 4 4 29 29 34 34 37 37 42 42 29 31 36 36 37 40 45 45 6 3 4 5 5 50 50 50 50 70 70 70 70 50 50 50 50 70 70 70 70 Tabell 8. Fördröjning i korsning (s/f) beroende av belastningsfall, hastighetsgräns och regleringsform. Hastighetsbegränsning 50 km/h, 70 km/h, 90 km/h och 110 km/h 31

Hastighet på primärväg \ Belastningsfall Väjning och stopp Väjning Stopp Dg Ds Dk Ds Dk 40 60 80 100 40 60 80 100 40 60 80 100 40 60 80 100 40 60 80 100 1 0 0 0 0 5 9 13 15 7 11 15 17 8 11 15 17 12 15 19 21 2 0 0 0 0 8 12 16 18 11 15 20 22 11 14 18 20 15 19 24 26 3 0 1 2 2 12 16 20 22 15 19 24 26 14 17 21 23 20 24 29 31 4 0 2 3 3 17 21 26 28 23 27 31 33 18 22 27 29 28 31 35 37 5 1 3 4 4 29 29 32 34 37 37 40 42 28 30 34 36 36 39 43 45 6 2 4 5 5 50 50 50 50 70 70 70 70 50 50 50 50 70 70 70 70 Tabell 9. Fördröjning i korsning (s/f) beroende av belastningsfall, hastighetsgräns och regleringsform. Hastighetsbegränsning 40 km/h, 60 km/h, 80 km/h och 100 km/h Exempel fortsättning: För 90 km/h och väjning erhålls följande värden för fördröjning enligt Tabell 8. Fördröjning i korsning (s/f) beroende av belastningsfall, hastighetsgräns och regleringsform. Hastighetsbegränsning 50 km/h, 70 km/h, 90 km/h och 110 km/h: Dg=0 (ingen korsande trafik i detta exempel), Ds=15 sek Beräkna medelfördröjning D med (s/f): D med = (A s D s+a kors D kors+a g D g) Exempel fortsättning: Andel genomgående trafik: Ag = (AC+CA)/Qt = (3500+3500)/9000 = 0,78 Andel korsande trafik: Ak = 0 Andel svängande trafik: As = (AB+BA+BC+CB)/Qt = 2000/9000 = 0,22 eller 1-Ag-Ak Dmed = 0,78 0+0,22 15 3 sekunder/fordon Steg 3: Andel sväng/stopp Andel sväng/stopp per vägben bestäms med andel svängande och regleringsform som indata enligt: på primärvägsben är andelen sväng/stopp = andel sväng på sekundärvägsben med - väjning är andel sväng/stopp = 0,75+0,25 andel sväng Exempel fortsättning: - stopp är andel sväng/stopp = 1,0 3-vägs ABC-korsning 90 med 12,5 % svängande från primär- och 100 % från sekundärväg ger: SA = SC =0,125 SB = 0,75 + 0,25 1,0 = 1,0 (om väjningsplikt). 32

11.3.3 Grundvärden för korsningstyp D (cirkulationsplats) Beräkningssteg 1 (3): trafikberäkning Beräkna inkommande ÅDT/körfält. EVA-programmet bestämmer antal körfält med följande regler: anslutande länk med 2 kf och MLV, MML ger ett inkommande körfält anslutande länk med 4 kf ger två inkommande körfält anslutande länk med 6 kf ger tre inkommande körfält Beräkningssteg 2 (3): fördröjning Beräkna fördröjning (s/f) som funktion av hastighetsgräns och inkommande ÅDT per körfält (Q/N): Fördröjning (s/f) Q/N 40 50 60 70 1000 5 7 9 11 3000 8 10 12 14 5000 15 17 19 21 7000 23 25 27 29 8000 48 50 53 55 Tabell 10. Fördröjning i cirkulationsplats. Värden i tabellen avser klassmitt Ovanstående tabell illustreras i diagrammet nedan 5. 5 Observera att en cirkulationsplats på en 90-väg med nedskyltning får felaktiga fördröjnings- och också fordonskostnader och utsläppsvärden i EVA. Detta kan hanteras via justeringsfönster. 33

Figur 6. Fördröjning i cirkulationsplats Beräkningssteg 3 (3): andel stopp/sväng Andel stopp/sväng = 0,75 för alla ben oberoende av trafikflöde. Exempel fördröjning i cirkulationsplats: 3-vägs cirkulationsplats med 90 km/h med lokal hastighetsbegränsning och väjning Både primär- och sekundärväg är 2-fältsväg. Cirkulationsplatsen är 1-fältig. Primärvägstrafik 8 000 f/d Sekundärvägstrafik 2 000 f/d Qtot=4 000 + 4 000 + 1 000 = 9 000 f/d N=3 Qtot/N = 9 000/3 = 3 000 Cirkulationsplats förutsätter lokal hastighetsgräns på 70 eller 50 km/h. Beräkningen för 90 km/h får därför göras approximativt på följande sätt: - fördröjning utläses i tabellen ovan för 70 km/h: 14 s/f - merfördröjning för 90 km/h är 16-11 sek= 5 s/f medelfördröjning i cirkulationsplatsen kan skattas som 14+5=19 sekunder/fordon Total fördröjning: 19 9 000= 171 000 s =47,5 h andel stopp/sväng= 0,75 34

11.3.4 Grundvärden för korsningstyp E (trafiksignal) Trafiksignalstyrningen kan antingen vara oberoende, där varje korsnings signalanläggning arbetar helt självständigt, eller samordnad, där trafiksignalerna i flera korsningar synkroniseras med hjälp av en gemensam styrdator eller kommunicerande lokala styrdatorer. Syftet är att reducera den totala fördröjningen och antalet stopp i området som omfattas av samordningen. Nedan visas hur restiden kan beräknas för enskilda trafiksignaler. Beräkningssteg 1 (3): trafikberäkning Beräkna inkommande ÅDT/körfält för samtliga tillfarter, andel svängande per ben och totalt samt andel genomgående och andel korsande. Beräkningssteg 2 (3): fördröjning Beräkna fördröjning D (s/f) för svängande/korsande och genomgående med inkommande ÅDT/körfält (Q/N) och hastighetsgräns som indata: Dsk Dg Q/N 40 50 60 70 40 50 60 70 500 10 11 12 13 5 6 7 8 1500 12 13 14 15 6 7 9 10 2500 14 15 16 17 8 9 11 12 3500 16 17 19 20 10 11 13 14 4500 19 21 23 25 13 14 16 17 5500 27 28 30 31 17 18 20 21 6000 36 40 45 50 36 40 45 50 Tabell 11. Fördröjning i korsning med trafiksignal. Värden i tabellen avser klassmitt Hastighetsbegränsning 50 och 70 km/h i ovanstående tabell illustreras i diagrammet nedan. 35

60 Trafiksignal - Fördröjning D sk och D g Fördröjning D (s/f) 50 40 30 20 LHOVRA: D g - 3 sek, D sk + 1 sek Samo: 0,8*D g 0,8*S gk 50 Dsk 70 Dsk 50 Dg 70 Dg 10 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Inkommande flöde (ÅDT) per körfält Figur 7. Fördröjning i korsning med trafiksignal. Vid LHOVRA 6 -teknik (prioritering i trafiksignal) justeras fördröjning för genomgående och svängande/korsande trafik enligt: Fördröjning genomgående trafik: D g - 3 s/f Fördröjning svängande och korsande trafik: D sk + 1 s/f Vid samordning 7 justeras fördröjningen för genomgående trafik ned med 20 % (ev. även justerat för LHOVRA): 0,8 D g Medelfördröjning per fordon kan beräknas som fordonsandel multiplicerat med fördröjning: D med=a sk D sk+a g D g (s/f) Beräkningssteg 3 (3): andel stopp/sväng Beräkna andel stopp/sväng för korsande och genomgående trafik med inkommande ÅDT/körfält (Q/N) och hastighetsgräns som indata: 6 LHOVRA: L=Lastbilsprioritering, H=Huvudledsprioritering, O=Olycksreduktion, V=Variabelt gult, R=Rödkörningskontroll, A=Allrödvändning 7 Trafiksignaler kan samordnas med varandra för att minska antalet stopp, fördröjningar, fordonskostnader och avgasemissioner. 36