Kontaktperson: Bengt Isling 070-459 43 68 bengt.isling@nyrens.se Västra Eriksberg Träpriset 2012
TRÄ I DOCKAN Trä används i riklig omfattning för att skapa ett användbart offentligt rum i den nya stadsdelen Västra Eriksberg på Norra Älvstranden i Göteborg. VÄSTRA ERIKSBERG BAKGRUND Utgångsläget i Västra Eriksberg var varvsområdet där Eriksbergsvarvet från mitten av 1800-talet fram till 1979 byggt allt större båtar och på slutet supertankers i torrdockan. Det hela tog ett abrupt slut i samband med varvskrisen som praktiskt taget utraderade denna en gång så blomstrande industri. Så småningom fick Göteborgs stad ta över marken och har genom det som blivit Älvstranden Utveckling ab utvecklat den till ett modernt bostadsområde på Norra Älvstranden med ca 1650 lägenheter i detaljplanen Västra Eriksberg. Efterhand som varvet växte gjordes allt större ingrepp i landskapet vid Göta Älvs norra stränder och i de omgivande bergen. Ända in på 70-talet utvidgades ytorna kring dockan på nivån 4 meter över havet där båtarna tillverkades; plåtarna svetsades ihop på linjalbäddarna och monterades till skrov. Allt på platsen var stort när vårt projekt inleddes. Den 90 meter höga bockkranen, den 400 meter långa och 70 meter breda dockan och de 20 meter höga bergsskärningarnas var imponerande och inget man kunde bortse ifrån. Vår idé från början var att bevara och utnyttja så mycket som möjligt av spåren från varvsepoken. Det vi la till på de offentliga platserna behöll och bearbetade den stora skalan. Kontraster skapades på gårdar och ett par slutna platser samt i materialens detaljer. I den översiktsplan som Arkitekturkompaniet tog fram efter ett parallellt uppdrag 2003, där vi fick arbeta vidare med landskapet och de offentliga platserna, sparades den svårbebyggda nivåskillnaden mellan Platån och Dockan som en uppdelande och strukturerande park som kallas Pölsebobacken med bland annat en utsiktsplats på en klippa som sågats ur berget. För att utnyttja marken så bra som möjligt klättrar kvartersbebyggelsen uppe på Platån fram med en gata för angöring ytterst på kanten. Av samma orsak breddades de plana ytorna på planet nere vid Dockan för att få fram ett rationellt kvartersmått med en gata i bakkant. Ut mot älven i den så kallade Backen fylls ett sprängschakt från varvstiden igen med ett parkeringsgarage med en lutande park och tre punkthus ovan. PLATSER VID ÄLVEN Platserna i stadsdelen har sin främsta tillgång i den goda kontakten med älvrummet och den öppenhet som blir följden av detta eftersom kajerna är svårplanterade och man vill ha utsikt. Detta kan vara en fördel ur trygghetssynpunkt, eftersom ytorna överblickas från omgivande byggnader. Det kompletteras med god belysning, sittplatser och funktioner som gör att folk vistas på ytorna. DOCKAN Dockan med sina mått på cirka 400 x 60 meter är ett mäktigt arv från varvstiden. Den för kontakten med havet och Älven långt in i stadsdelen. I Dockan där det en gång byggdes supertankers ska i framtiden läggas fritidsbåtar och gärna stora sådana som kan ta hand om det stora och djupa stadsrummet. Det är också dagens användning. Kajen kring Dockan ligger på +14 meter, dvs. den är två meter högre än stadens övriga kajer. För att nå det system av bryggor som löper runt Dockan för båtplatserna behövs trappor och en ramp utöver den ramp som når färjeläget på Bockkranstorget. Dessa ligger mitt för bebyggelsens angöringsgator vilket förtydligar det offentliga. Båtarna förankras mot flytbryggor som är förlagda mot Dockans östra sida för att ge båtfolket den värmande kvällssolen. I Dockans yttre delar finns platser att förankra större båtar längs kajen. Kajerna öster och väster om Dockan är gångstråk för promenader och flanerande. De lokaler som ligger längs kajerna kan angöras med bil på de gåendes villkor. Den västra kajen är 7 meter bred. Den östra kajen som är solbelyst på kvällen är 10 meter vilket kan ge platser för uteserveringar och andra aktiviteter.
Dockan är 400 meter lång. Dockan har en dramatisk belysning. Närmast kajen på ömse sidor löper ett räcke av säkerhetsskäl. Det står i en yta befintlig av betong som innehåller förankringspollare, rännor och på östra sidan bockkranens räls samt andra tekniska anordningar som kan sparas. Därpå följer ett 2 3 meter brett stråk av gångbart trädäck efter förebild från Eriksbergskajen. Det är vid Dockan kajstråkets möbleringszon med långsträckta träbänkar och belysning. Närmast byggnaderna används det befintliga betongdäcket som körbar gång- och cykelväg. Dockan korsas av en cirka 4,5 meter bred gång- och cykelbro som för gångstråket från stapelbädden över Dockan mot gångstråket upp i Backen. Längst in i Dockan planeras en restaurang med trädäck som terrasseras ner mot vattenytan. Tanken är att landskapsarkitekturen kring Dockan tar sin utgångspunkt i platsens unika förutsättningar med varvets och sjöfartens historia i centrum. Genom att bevara och utveckla kajerna med sina detaljer, bockkranen och andra element finns en grund att stå på. Tillkommande delar utformas så att de både anknyter till historien och leder ett steg vidare in i den framtida markanvändningen som en stadsdel för attraktivt boende och verksamheter. Förebilder för detta kan både vara erfarenheter från de genomförda kajerna i Eriksberg och Sannegårdshamnen men de kan även hämtas från andra platser. Genom att använda betong som huvudsakligt markmaterial och utföra detaljer i trä och stål med hög grad av bearbetning kan Västra Eriksberg få en alldeles egen utformning av sina offentliga rum. /Bengt Isling FAKTA Byggherre Älvstranden Utveckling AB genom Thomas Nygren Beställare Göteborgs stad, Park och naturförvaltningen genom Charlotte Horgby, Bengt Nilsson och Barbro Schröder. Offentliga rum hela Västra Eriksberg; gestaltningsprogram och systemhandling; Bygghandling Dockan och Stapelbädden Nyréns Arkitektkontor genom Bengt Isling (ansv), Staffan Malm (handl.), Mårten Setterblad, Per Axelsson m.fl. Detaljplaner Göteborgs stad genom Jöran Bellman och Martin Clase Översiktsplan hela Västra Eriksberg och detaljplan Dockan Arkitekturkompaniet genom Pietro Raffone Belysning Dockan och Bockkranen; Ljusarkitektur genom Kai Pippo mfl. Konstruktion trädäck; VBK genom Lars Engsfelt