Övervakad naturlig självrening (ÖNS) som en hållbar åtgärdslösning. Niklas Törneman, Sweco

Relevanta dokument
Åtgärdskrav vid In-situ sanering

Övervakad Naturlig Självrening som åtgärdsstrategi på förorenade områden

Riskvärderingskurs, Malmö Pass 1 förståelse för begreppet riskvärdering

Grundläggande om riskbedömning

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

Före detta bensinstation Brånshult

Landstingstvätten i Alingsås

Kurs i riktvärdesmodellen

Platsspecifika riktvärden

A3. Skäligt och rimligt i praktiken

Översiktlig kostnadsuppskattning för åtgärd av förorenade områden inom Kopparlunden DP Norr.

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Åtgärdsmål vid in-situ sanering Formulering och kontroll av mätbara åtgärdsmål

Förorenad mark på bilskrotar

Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:

KvRenen i Varberg. Bakgrund och lägesrapport från huvudstudie

Kompletterande åtgärder med hjälp av syreavgivande medel vid restförorening. Kristin Forsberg, RGS90 Vårmöte,

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Provtagning hur och varför?

Riskbedömning av förorenade områden

Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?

Maria Florberger & Åke Eriksson, Golder Associates AB. Sanering utifrån risk eller värdering?

Förorenad mark är det kört för grundvattnet?

STABCON stabilisering och solidifiering av förorenade sediment

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

UTVÄRDERING AV STATLIG EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Klorerade lösningsmedel. Undersökning Riskbedömning Sanering

Hållbar Sanering sammanfattning av kunskapsprogrammet

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Hållbara och kostnadseffektiva åtgärdslösningar

ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV FÖRORENAT OMRÅDE ( 28)

In Situ-behandling av bensin- och oljeföroreningar

Att bygga på förorenade områden! Hur vågar man köpa en gammal kemisk industri?

Länsstyrelsens erfarenheter av förelägganden och undersökningar vad är rimligt att kräva inledningsvis?

MARKMILJÖ I PRAKTIKEN VID EBH PROJEKT

In-situ övertäckning av förorenade sediment

Checklista vid granskning och bemötande av

Bohus Varv HUVUDSTUDIE. Undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Thomas Holm SWECO

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

Projekt Valdemarsviken

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Förorenade områden i kulturmiljöer

Riskvärdering med AHP exempel åtgärdsval för fd kemtvätt i bostadsområde

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

GEOB25, Geologi i samhället, 15 högskolepoäng Geology in Society, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Fastigheten Väster 1:43, Nyköping Program för fördjupad miljöteknisk undersökning

Uppdaterad provtagning av grundvatten i Emnabo 2012

Möjligheter i arbetet med förorenad mark i planprocessen. Helena Bergenstierna Fastighetskontoret, Malmö stad

Vad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys?

Klorerade lösningsmedel en svår utmaning. vanligt förekommande klorerade lösningsmedel

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Åtgärdsplan. Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde)

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling

Framtiden, vad är på gång?

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. Naturlig självrening av klorerade alifater vägledning. Lennart Larsson.

Miljökontroll av omgivningspåverkan

Arsenik vid Vällnora bruk riskvärdering och kommunikation. Celia Jones, Ida Lindén, Johan Eriksson.

För renare luft, jord och vatten

Teknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket

PM Fd Phylatterion AB, Trelleborg

Processer att beakta i de förorenade massorna

Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor

TERMISK IN-SITU BEHANDLING Fd RENO KEMOMAT KEMTVÄTT NILS RAHM

Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates.

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område

Huvudstudie Vinterviken

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.

Förorenad mark. Undersökning och bedömning

Strängnäs kommun Åtgärdsutredning för Visholmen

Provtagning och analyser

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Produktvalsanalys, Farobedömning och Riskanalys

Modell för bedömning av värmepumpar inom vattenskyddsområden: Olika modeller att bestämma skyddsavstånd Maria Wikström/Magnus Liedholm

Principer för miljöriskbedömning

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?

MILJÖINVENTERING DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ GODHEMSBERGET, MAJORNA 350:1

Hantering av förorenade områden fokus klorerade lösningsmedel

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV ETT FÖRORENAT OMRÅDE (enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction

Sanering av Klippans Läderfabrik. Studiebesök Renare Mark Syd

Ekologisk riskbedömning, exempel Fönsterfabriken, Sundsvalls kommun

APPLICERA Applicerbar metodik för platsspecifik riskbedömning av effekter på markmiljön

Kv Valsverket 3-5, Eskilstuna Åtgärdsutredning förorenad mark

PM Markföroreningar inom Forsåker

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

Transkript:

Övervakad naturlig självrening (ÖNS) som en hållbar åtgärdslösning Niklas Törneman, Sweco

Bakgrund Vad är ÖNS Varför ÖNS När kan det användas Hur används det

Bakgrund Aktiv sanering av grundvatten innebär att naturliga processer stimuleras Kräver påtagliga insatser, motiverat när det finns tydliga risker Alternativ strategi att utnyttja och övervaka naturliga självreningsprocesser för riskreduktion Tillämpbart när allvarliga risker saknas, men grundvattnets kvalité behöver säkerställas För förorenade områden i glesbygden kan därför ÖNS vara en lämplig åtgärdslösning alt. när åtgärdskostnader överstiger nytta Projekt inom Hållbar Sanering med syfta att beskriva ÖNS och hur metoden kan tillämpas Samarbete mellan SWECO, COWI (Danmark) och Geosyntec (USA)

Vad är ÖNS Definition av Naturlig Självrening naturliga processer som utan mänsklig inverkan, reducerar massa, toxicitet, mobilitet, eller koncentration av föroreningar Används för (mestadels flyktiga) organiska ämnen men även (i ökande grad) för metaller (t.ex. arsenik) Inte likställt med att inte göra något Riskbaserad metodik med krav att åtgärdsmål uppfylls inom en tidsram Övervakad innebär att naturliga processer vilket säkerställer att: angreppssättet fungerar risknivåer är fortsatt acceptabla åtgärdsmål uppnås

Naturliga självreningsprocesser Processerna är nedbrytning, sorption/utfällning, förångning, utspädning De acceptabla processerna för riskreduktion är endast nedbrytning/massförlust/immobilisering via kemiska och biologiska processer. Absolut inte utspädning Biologisk nedbrytning vanligast Ger ofta upphov till nedbrytningsprodukter som bör övervakas

Varför ÖNS Hållbar åtgärdsmetod. Lokala miljöstörningen mycket mindre än vid aktiva metoder Det finns klara vetenskapliga belägg för att naturliga processer kan reducera risker Det finns stort antal projekt i full skala där metodiken fungerar Betydligt mindre kostsam metod jämfört med aktiva åtgärder för att rena grundvatten. Samtidigt ökar fokus på sanering av grundvatten för att: EUs vattendirektiv och det åtföljande dotterdirektivet för grundvatten. ånginträngning från grundvatten många grundvattenföroreningar påträffas Malmö ca 50 platser där kemtvättar hanterat tvättvätskor

Varför ÖNS ÖNS enda åtgärdslösning: vid frånvaro av allvarliga risker då grundvattnets kvalité behöver säkerställas på lång sikt men åtgärder är kostsamma Därför lämpligt i Sverige med många förorenade områden i glesbygden. och i storstadsområden ÖNS mycket lämplig som komplementmetod när källförorening tas bort ÖNS har fått god acceptans i Nordamerika. Exempelvis applicerats på 17 000 objekt med BTEX i grundvatten

Hur genomförs ett ÖNS projekt Olika nivåer Formell utvärderingsmetod Inleds med en bedömning om ÖNS överhuvudtaget är lämpligt. Onödiga utvärderingar undviks.. 1. Är föroreningen lämplig? 2. Är de hydrogeologiska och geokemiska förhållandena lämpliga? 3. Kan ÖNS accepteras av ansvariga myndigheter och andra intressenter? 4. Sker det en oacceptabel påverkan på skyddsobjektet nu eller i framtiden

Hur genomförs ett ÖNS projekt detaljerad utvärdering Platsspecifik konceptuell modell baserad på geologi, geohydrologi, föroreningsförhållanden samt skyddsobjekt. Bedöma om data data från platsen tyder på naturlig självrening samt om ytterligare undersökningar behövs

Hur genomförs ett ÖNS projekt - detaljerad utvärdering Tre bevisvägar påvisar att naturlig självrening pågår och ger acceptans för hos sakägare och myndigheter: A. Historiska trenddata. B. Geokemiska mönster C. Data från laboratorieförsök. Huruvida ett bevis är tillräckligt ska bedömas utifrån platsspecifika förhållanden. En huvudprincip är att beviskrav för att acceptera ÖNS som saneringsmetod ska vara proportionella mot nuvarande och framtida risker, dvs större risker = högre beviskrav

Hur genomförs ett ÖNS projekt A. Historiska trenddata

Hur genomförs ett ÖNS projekt B. Geokemiska mönster

Hur genomförs ett ÖNS projekt C. Data från laboratorieförsök (även i mindre projekt - kostnadseffektivt)

Hur genomförs ett ÖNS projekt detaljerad utvärdering Beräkningar och modeller underbygga bevisföring förutsäga riskreduktion Enkla s.k. screeningmodeller eller avancerade 18 fritt tillgängliga program Innan modellarbetet genomförs behövs mätningar och/eller beräkningar av vissa indataparametrar

Hur genomförs ett ÖNS projekt detaljerad utvärdering Exponeringsanalys och godkännande Är de naturliga självreningshastigheterna tillräckliga för att åtgärdsmålen kan nås nu och i framtiden?? Om svaret är ja är platsen en stark kandidat för sanering genom ÖNS. Om svaret är nej, endast komplement. Långsiktigt kontrollprogram Modeller/mjukvaror används för att bedöma omfattning Övervaka och dokumentera att naturlig självreningen fortgår så att åtgärdsmål uppnås Ska fortgå ända till dess att åtgärdsmålen är uppfyllda. Modifieras efterhand