Norrbottens läns landsting RESULTATRAPPORT PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Norrbottens läns landsting RESULTATRAPPORT PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET No

Förord 2008 ställde sig ett enat landstingsfullmäktige bakom den Europeiska jämställdhetsdeklarationen och Norrbottens läns landsting beslutade sig för att påbörja arbetet med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Landstingsledningen såg programmet för hållbar jämställdhet som en möjlighet att med kraft, påbörja ett intensifierat arbete med jämställdhet Syftet har varit att nå landstingets målsättning, det vill säga att säkerställa att flickor och pojkar, kvinnor och män ges likvärdig vård och medborgarservice. Den största förändringen är en jämställdhetsintegrerad styrning och ledning. Landstingsplanen, det övergripande styrande dokumentet har idag mål satta för tjejer, killar, kvinnor och män. Årsrapporten redovisar könsuppdelad statistik och analyser där så krävs. Att mäta jämställda effekter är svårt och utmanande. Genom att kontinuerligt sätta jämställdhetsfrågan på agendan, och utbilda beslutsfattare, chefer och personal, så hoppas vi att patienter och medborgare får en mer jämställd vård och medborgarservice. Men frågan om jämställdhet är både komplex och utmanande. Det krävs att politiken ständigt efterfrågar resultat och vidtar åtgärder som möjliggör förbättrade och mer kvalitetssäkrade verksamheter. Landstinget har inrättat en permanent strategisk tjänst i direktörens stab, under avdelningen för planering och uppföljning, med särskilt ansvar för jämställdhetsintegrering. Den hållbara jämställdheten är säkrad i styrning och ledning, nu återstår det strävsamma arbetet med att verksamheterna ska leverera en jämställd vård och medborgarservice. Monica Carlsson Kent Ögren Mats Brännström Jämställdhetsråd Styrelseordförande Landstingsdirektör Norrbottens läns landsting 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Resultat... 5 Programmål och utfall... 6 Genomförande... 8 Budget... 9 Hållbarhet... 9 Utbildning och kommunikation... 9 Utvärdering och lärdomar... 10 Bilagor... 11 Norrbottens läns landsting 3

Sammanfattning Landstingets verksamhetsidé är tydlig. Vi arbetar för Norrbottningarnas flickors, pojkars, kvinnors och mäns välfärd. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Landstingets deltagande i programmet för hållbar jämställdhet har möjliggjort ett intensifierat arbetet med jämställdhet, med ett stort utbud av aktiviteter. Syftet med utvecklingsarbetet har varit att fortsätta det arbetet som påbörjats under första programperioden, det vill säga att jämställdhetsintegrera styrning och ledning samt arbeta med standardvårdplaner och utbildningsinsatser. Resultaten är tydliga medan effekterna uteblivit då mycket ännu kvarstår i arbetet med jämställdhet. Vi har en antagit en handlingsplan med krav på: o o o o o Jämställd styrning, ledning och uppföljning Könsuppdelad statistik Jämställdhets /genusanalyser Systematiserad utbildning till chefer och personal Samverkan med externa aktörer Vi har kommunicerat med chefer och personal med metodstöd, exempelvis: o Genushanden o Jämställd vård, utbildning o Webbutbildningen genus och jämställdhet o Kartläggningsmetoden 3 R o Analysmetoden Tre frågor o www.jamstall.nu o Jämställda och evidensbaserade standardvårdplaner o Checklistor för jämställdhet Norrbottens läns landsting 4

Bakgrund Norrbotten läns landsting var det första landstinget i landet som införde den politiska posten jämställdhetsråd. Under många år har den politiska ledningen efterfrågat mer jämställdhet utan resultat. Socialstyrelsens rapport om den ojämställda vården och SKLs kunskapsöversikt om den ojämställda hälso- och sjukvården, resulterade i undertecknandet av den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Dåvarande Hälso- och sjukvårdsdirektör tog initiativ till att delta i Program för hållbar jämställdhet i samverkan med den politiska ledningen. Under den första programperioden deltog samtliga divisioner i jämställdhetsarbetet. Såväl landstingsstyrelsen som alla divisionsledningar genomgick en tredagarsutbildning. Specialistvården deltog i arbetet med standardvårdplaner, ett arbete som innefattar jämställda journalgranskningar som kunde påvisa omotiverade skillnader mellan kvinnor och män i vården. Utbildningsinsatserna, som är definierade som ett metodstöd för att kunna arbeta med jämställdhet, utvecklades under programperiod två till en årligt återkommande kursdag för chefer och ledare, samt en webbutbildning i jämställd vård för medarbetare. Totalt har Norrbottens läns landsting beviljats ca sex miljoner kronor under programperioderna. Resultat Jämställdhetsfrågan har lyfts i organisationen med jämna mellanrum, men främst varit en arbetsgivarfråga. Landstinget har under flera år redovisat jämställdhet i enighet med diskrimineringslagstiftningen krav. Jämställd vård och medborgarservice blev en ny fråga för organisationen, även om problemet varit känt hos såväl enskilda medarbetare som chefer och politiker. Idag är jämställdhet känd både som en förbättrings utvecklings och kvalitetsfråga men även som en fråga om grundläggande rättigheter och en indikator på länets tillväxt. Jämställdhetsfrågan är uppe på agendan i flertalet politiska sammanhang. Norrbottens län har som det första länet i landet, beslutat att jämställdhet är en fråga för alla länets kommuner samt landstinget. Under 2013 väljer alla kommuner i Norrbotten att underteckna den Europeiska jämställdhetsdeklarationen och Norrbotten ska som enat län delta på den Nordiska konferensen om jämställdhet i Malmö 2014, för att presentera sitt enade arbete med Jämställdhet. Norrbottens läns landsting 5

Programmål och utfall Mål satta för den andra programperioden: Jämställdhetsintegrerat lednings- och styrsystem Jämställdhetskompetenta chefer och medarbetare Jämställda standardvårdplaner God vård för våldsutsatta kvinnor och barn Behandling för våldsutövande män Minska kvinnor och mäns ohälsotal Målen som sattes upp under programperioden är delvis men inte helt uppfyllda. Att jämställdhetsintegrera styrning och ledning är genomfört men når inte hela styrkedjan igenom. Utbildningsmålen nås inte och har troligen sin förklaring i att landstinget under programperioden har genomgått den största omorganisationen genom tiderna, vilket krävt mycket energi hos chefer och ledare. Jämställdhetsfrågan har fått stå åt sidan och ledningen har inte mäktat med att kräva linjen på att utföra utbildningarna. Arbetet med standardvårdplaner har varit den mest effektiva metoden för att hitta faktiska skillnader i vård mellan kvinnor och män. Att ta fram en standardvårdplan, för att säkra likvärdig vård till alla patienter med samma diagnos eller i samma vårdprocess, innefattar flera moment. Ett moment är journalgranskning som genomförs med ett jämställdhetsperspektiv. Standardvårdplanerna kräver initialt mycket administrativ tid och projektet hade en processledare som slutade sin tjänst innan arbetet var slutfört. Det förorsakade förseningar och ej avslutade arbeten. Standardvårdplanerna är, trots påtryckningar till ledningen, fortfarande i pappersformat. Det är inte hållbart i längden. För att standardvårdplaner ska blir en journalföring i vården krävs det att dessa digitaliseras och får en övergripande processledare som driver och följer upp arbetet. Landstinget har arbetat fram ett vårdprogram med rutiner för att säkerställa en god vård till våldsutsatta kvinnor och barn. Landstinget har i samverkan med länets kommuner permanentat en organisation med en struktur som förväntas säkerställa att våldsutsatta kvinnor och barn får god vård samt stöd och råd i sin komplexa livssituation. Landstinget har börjat att systematiskt fråga patienter om våldsutsatthet och dokumenterar enligt rådande vårdprogram. Inom ramen för landstingets arbete med våld i nära relation, pågår ett arbete med att hitta former för att kunna behandla våldsutövare. Internt i landstinget och externt i samverkan med länets kommuner och polis, fortsätter arbetet med att hitta en bättre struktur och samverkan för att stödja såväl våldsutsatta som våldsutövare. Vidare har arbetet mot våld i nära relation kopplats samman med både det fjärde delmålet i svensk jämställdhetspolitik; Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, samt målet att bryta och bredda könsnormer (princip fyra i den europeiska Norrbottens läns landsting 6

jämställdhetsdeklarationen). Landstinget har som en part satsat omfattande på kampanjen Bryt tystnaden som handlar om mäns våld mot kvinnor och om att bryta med machonormen. Landstingets mål med att minska kvinnors och mäns ohälsotal är inte uppfyllt. Ledningssystemet för sjukskrivningsprocessen har reviderats och anpassats för att bättre harmonisera med handlingsplanen för jämställd vård och medborgarservice, samt med de förväntningar som ställs på de sjukskrivande enheterna. I landstingets datalager, BusinessObjects InfoView, finns all data från läkarintyget lagrat. Rapportmallar med könsuppdelad statistik är skapade och finns tillgängliga för landstingets verksamheter. Flertalet aktiviteter är genomförda för att nå ett bättre hälsoresultat. I Norrbotten ser vi en tydlig tendens med höga sjukskrivningstal på hälsocentralerna i Piteå älvdal. Skillnaden mellan kvinnor och mäns sjukskrivningar är också stor i den här regionen. Även hälsocentralerna i Bodens kommun visar höga sjukskrivningstal. En anledning till detta kan vara att det i kommunen råder hög arbetslöshet samt att det bor ett stort antal flyktingar där. Hälsocentraler belägna i kommuner med hög andel egen företagare och låg arbetslöshet har förhållandevis låga sjukskrivningstal och skillnaden mellan könens sjukskrivningar är också lägre. Totalt sett minskade ohälsotalen åren 2007 2010 men de har nu börjat öka igen. Aktiviteter Utfall Mål Utfall Plangranskning Utbildningsinsatser, handledningar, etc. Processa framtagandet av standardvårdplaner Följsamhet till vårdprogram/rutiner Implementera rutin för behandling Utförd Systematiserat Pågår Systematiserat Pågår Pågår Pågår Jämställd styrning Jämställdhetskompetenta chefer och medarbetare Jämställda standardvårdplaner God vård för våldsutsatta kvinnor och barn Behandling till våldsutövande män Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Mäta och analysera Utförd Minskade ohälsotal Ej uppfyllt Norrbottens läns landsting 7

Genomförande Stora delar av organisationen har berörts av utvecklingsarbetet. Alla divisioner har varit mer eller mindre engagerade. Hälso- och sjukvården alla divisioner har jämställdhetsintegrerat sin styrning och ledning med varierande kvalitét. Kultur och utbildningsdivisionen har påvisat det bästa resultatet. Både divisionens plan och den regionala kulturplanen har en tydligt jämställd styrning och uppföljning. Divisionen uppskattar att 75 procent av hela styrkedjan i kulturen är jämställdhetsintegrerad och samtliga verksamheter har påbörjade jämställdhetsarbeten. Till exempel har länsbiblioteket en jämställd mediaplan tillsammans med länets kommuner. Länsmusiken har både pågående projekt och färdiga resultat. Norrbottens Kammarorkester ligger till exempel på tredje plats i Sverige gällande antal spelade verk som är komponerade av kvinnor. Under första programperioden (NLLJämt 1) var alla divisioner med i arbetet, arbetet var obligatoriskt. Redan då kunde projektledningen se passivt och aktivt motstånd, helt i linje med rådande forskning (ref. Att framkalla och förändra ordningen, av Eva Amundsdotter). Ett obligatoriskt deltagande har både positiva och negativa effekter. Under andra programperioder (NLLJämt 2) har arbetet i första hand skett med de verksamheter som själva sökt upp samarbete med projektledningen. Den främsta orsaken till det är den pågående omorganisationen som tar mycket energi och tid. Alla verksamheter ska dock följa handlingsplanen som följs upp av ledningen. Under NLLJämt 1 riggades en ordinär projektorganisation. Under NLLJämt 2 påbörjades processen med att integrera jämställdhetsarbetet i ordinarie organisation. Ledningsgruppen blev styrgrupp för jämställdhetsarbetet. På grund av omorganisationen har inte utvecklingsarbetet varit prioriterat i lika hög utsträckning som i första omgången. Projektledaren har under andra omgången verkat själv, utan samarbetspartners, samt tilldelats fler ansvarområden. Ingen jämställdhetspilot, styrgrupp, referensgrupp, eller motsvarande, har funnits. Ambitionerna har varit goda men verkligheten med omorganisationen har tagit överhand. Utöver omorganisationen har landstinget bytt landstingsdirektör tre gånger under de fyra år som jämställdhetsarbetet pågått, vilket bromsat upp utvecklingsarbetet med betydande konsekvenser. Samtliga landstingsdirektörer och den sittande politiska ledningen har haft kontinuerliga avstämningar med projektledaren under utvecklingsarbetets gång. Det har varit avgörande för att ge ledningen förutsättningar att jämställdhetsintegrera styrning och ledning i organisationen. Trots att arbetet bromsats upp, finns intentionerna kvar och arbetet fortskrider in i den nya organisationen. De aktiviteter som sannolikt skapar förbättringar fortsätter att rulla på i ordinarie verksamhet. Rutiner och checklistor revideras årligen och kommuniceras årligen till linjen. Norrbottens läns landsting 8

Landstinget fortsätter att arbeta med könsuppdelad statistik. Fler och fler områden könsuppdelas allt eftersom och alltfler analyser kopplat till statistiken görs årligen. Det finns idag tekniska förutsättningar för att leverera könsuppdelad statistik, men kunskaper för att analysera statistiken varierar. Idag är styrningen jämställdhetsintegrerad och data finns. Det stora jobbet med att analysera och vidta åtgärder kvarstår. I några av aktiviteterna har medborgare och patienter varit delaktiga. Till exempel genom piloten Lärkvinnor. Norrbotten har dåliga siffror kopplat till bemötandefrågor. Kvinnor upplever sig sämre bemötta. Inom kvinnokliniken finns ett arbete där patienter är lärare till blivande läkare. En tillvaratagen patientupplevd erfarenhet ger en bra grund för hur patienter ska bli bemött på ett adekvat sätt. Lärkvinnor har tagit fram en rutin i samverkan med kliniker, som används då blivande läkare övar tillsammans med lärkvinnorna. Denna pilot pågår och följeforskas av hälsovetenskapen vid Luleå tekniska universitet. Budget Landstinget har under två programperioder haft stöd från Sveriges kommuner och landstings (SKL) program för Hållbar Jämställdhet (HÅJ). Sista perioden hade landstinget ett stöd av SKL på två miljoner kronor, vilket finansierat lönekostnader för projektledare och våldplanerare. Utöver det har landstinget årligen avsatt en miljon kronor till arbetet med jämställdhet, som bekostar utbildningsinsatser, trycksaker, annonsering och kommunikation etc. Hållbarhet En fast tjänst som strateg inom mänskliga rättigheter och jämställdhetsintegrering inrättas på planerings- och ekonomiavdelningen. Den strateg som anställs får en controllerfunktion och ska vara stöd och bollplank för chefer och ledare. Det pågår ett arbete med en strategisk plan för det fortsatta arbetet. I och med omorganisationen förbättras också styrsystemet, där jämställdhetsperspektivet är med, exempelvis med jämställda nyckeltal. Kompetenshöjande insatser för att kvarhålla kompetens är systematiserade. Utbildning och kommunikation Utbildningsinsatserna har innefattat flertalet områden bland annat: Teori, historia och praktik Strategi och metoder Statistik och analys Normbreddande analyser och åtgärder De mer tidskrävande utbildningarna har innefattat en hemuppgift kopplat till verksamheten. Till exempel har deltagarna kartlagt och analyserat samt lagt förslag på åtgärder som kan genomföras för att förbättra och/eller förändra verksamheten. Norrbottens läns landsting 9

Utvecklingsarbetet har kommunicerats såväl internt som externt. Intranätet används som en plattformbåde för att kommunicera information, inbjudningar och webbutbildning. Landstingsdirektören har skrivit om arbetet i sina veckobrev och personaltidningen har haft flertalet artiklar om arbetet. Lokala medier har haft inslag, annonser och reportage. Det största och mest uppmärksammade arbetet är kopplat till satsningen Samverkan mot våld. Landstinget har tillsammans med kommuner och länsstyrelse skapat en gemensam webbportal www.våldmotnära.se. Portalen syftar till lättillgänglig och enhetlig information för länets våldsutsatta och våldsutövare i kontexten våld i nära relation. Portalen har lanserats i samverkan med civilsamhället under namnet Bryt tystnaden. Myndigheter, idrottsklubbar, näringsliv med flera har arbetat med att sprida den digitala knappen på sina webbplatser och på sina arbetsplatser. Utvärdering och lärdomar Utvecklingsarbetet har utvärderats kontinuerligt. Projektledaren har haft årliga samtal med landstingsdirektör och divisionschefer. Utvärderingar har analyserats för att utveckla framtida utbildningsinsatser. Projektledningen har även utvärderat den uppföljning som sker i årsrapporten för att hitta förbättringar och eventuella förändringar. Utvärdering har också skett kontinuerligt genom att granska styrsystemet och ge förslag på ändringar. Utvärdering har även skett av projektet i sin helhet, i samverkan mellan projektledaren och landstingsdirektören, kopplat till projektplan och handlingsplan. Få justeringar har gjorts under projektets gång. Vid flertalet enheter i landstingsdirektörens stab och i flertalet divisioner, har det funnits funktioner som fört in jämställdhetsperspektivet i enhetens arbete. Till exempel webbadministratörer, upphandlare, regionala utvecklare och projektledare, utredare, planerare och controllers. Flertalet kommunala politiker har motionerat om jämställdhet och deltagit i samverkan med landstinget för ett enat arbetet för jämställdhet i länet. Samverkan med polis, kommuner och länsstyrelsen har varit konstruktiv i arbetet kopplat till våld i nära relation. Att kommuner och landsting samverkar säkerställer att jämställdhetsarbetet efterfrågas och följs upp av fler politiker och arbetet är inte längre enbart beroende av eldsjälar. Jämställdhetsfrågan är inte accepterad i verksamheten i den utsträckning den borde för att få effekt på patienter och medborgare. Passivt och aktivt motstånd, både bland chefer och medarbetare, kräver fortsatt handpåläggning och ett politiskt tryck. Norrbottens läns landsting 10

Bilagor Bilaga 1 Checklista jämställdhetsintegrering Bilaga 2 Checklista jämlika och jämställda beslut Bilaga 3 Checklista jämställdhetssäkrade och jämlikhetsfrämjande events Bilaga 4 Checklista journalgranskning Bilaga 5 Upphandlings /avtalsskrivning Bilaga 6 Projektplansmall Bilaga 7 Kortfattad definition av jämställd vård Bilaga 8 Exempel, genus/jämställdhetsperspektiv brobygge Bilaga 9 Folder 4R metoden Bilaga 10 Annons, kampanjen Bryt tystanden Norrbottens läns landsting 11

Resultatrapport Program för hållbar jämställdhet Landstingets deltagande i programmet för hållbar jämställdhet har resulterar i ett brett och omfattande utbud av utbildningar och aktiviteter, kopplat till styrning och ledning, samt till normbreddande och normbrytande event. Ett antal standardvårdplaner är framtagna där journalgranskningar visat på omotiverade skillnader mellan kvinnor och män. Ledningssystemet är jämställdhetsintegrerat, metoder och utbildningar är framtagna och systematiserade. En stor satsning på mäns våld mot kvinnor har påbörjats. Landstinget har permanentat en tjänst i landstingsdirektörens stab för arbetet med mänskliga rättigheter och jämställdhetsintegrering. Resultaten är relativt tydliga medan effekterna uteblivit då mycket ännu kvarstår i arbetet med jämställdhet. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Tanya Jendersen, tanya.jendersen@nll.se Norrbottens läns landsting, 2013 Post: 971 89 LULEÅ Besök: Robertsviksgatan 7 Telefon: 0920-28 40 00 www.nll.se