NO Ämne och språk. Språkutvecklande arbetssätt i NTA arbetet

NO Ämne och språk Språkutvecklande arbetssätt i NTA arbetet

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklandearbetssatt

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Denna första del gäller alltså hela verksamheten, det vill säga grundskola, grundsärskola, sameskola och specialskola, såväl som förskoleklass och fritidshem. Det innebär att alla verksamheter och alla skolans ämnen har som uppdrag att planera och genomföra undervisning som ger eleverna dessa möjligheter. (s.8) För att elever i skolan ska utveckla kunskaper inom ett ämne behövs faktakunskaper men det räcker inte med det. Kunskaper i och om det språk som är specifikt för detta ämne är en förutsättning för att eleven ska kunna tillägna sig ämnesinnehållet, och det är viktigt att eleven förstår ämnets och ämnesspråkets syfte och sammanhang. Sådana kunskaper utvecklas bäst inom ramen för undervisningen i respektive ämne. (s.11)

Berätta Beskriva Samtala om Dokumentera Diskutera Skapa texter Framföra och bemöta åsikter och argument Formulera frågeställningar och planeringar Föra resonemang Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Genrepedagogik Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk. Johansson och Sandell Ring, 2010:30

Lev Vygotsky en teori om lärande Michael Halliyday en teori om språk Joan Rothery och Jim Martin skolgenre och cykeln för undervisning och lärande

Centrala begrepp Vygotsky Lär oss i sociala sammanhang Närmaste utvecklingszonen Stöttning Halliday Språk och kontext Funktionell grammatik Rothery och Martin Skolgenre Ämne och språk Explicit och stegvis undervisning Metaspråk Låt språket bära s.30-32

GSU-Gränslös språk-och ämnesutvecklande undervisning - Gry Fyrö och Britt Johansson 2017

personligt återgivande genre biografi Förklaringar Faktafamiljen Instruktioner Rapporter argumenterande genre Låt språket bära s.24-25

Lägg bilderna i ordning Skriv ner några ämnesspecifika substantiv/deltagare som behövs för att beskriva bilderna. Skriv ner några verb/processer som behövs för att återge de händelser bilderna visar.

substantiv/deltagare verb/processer frö jord vatten gödning värme ljus hjärtblad stjälk stam flikiga blad knopp blomma kronblad foderblad ståndare knapp pistill fruktämne pollen fröskida pollinatör pensel så vattna vänta gro växa utveckla slå ut blomma pollinera skörda

Återgivande text

Rubrik Orientering Händelse 1 Händelse 2 Händelse 3 Händelse 4 Händelse 5 Händelse 6 Återkoppling/ slutkommentar Från frö till frö Under vårterminen 2015 har klass 4B sått Åkerkål för att se hur frön växer, blir blommor och sedan nya frön. Först började vi med att så. Då använde vi odlingskuber med fyra sektioner. Vi stoppade in vekar i varje sektion och drog ut vekarna till 1/3 på undersidan. Vekarna skulle hjälpa växten att suga upp vatten. Sedan la vi i jord, gödningskorn och till sist två Åkerkålfrön i varje sektion. Efter att vi hade sått fick vi vänta några dagar. Först växte det upp små hjärtblad. Det var 2 hjärtblad för varje frö. Efter ytterligare några dagar blev växterna högre och det utvecklades flikiga blad. Nu var det dags att gallra. Vi tittade noggrant på våra växter och bedömde vilka vi tyckte såg bäst ut. Sedan plockade vi försiktigt bort de dåliga växterna ifrån varje sektion så att de utvalda växterna skulle få så mycket näring som möjligt. Vi passade på att undersöka blad, stjälk och rot på de växter vi gallrade ut. För att det skulle bli extra tydligt använde vi oss av ett förstoringsglas. Efter att vi gallrat växte växterna mycket bra och började utveckla knoppar. Knopparna var först gröna men efter några dagar blev dem mer gula. Slutligen slog knopparna ut och vi fick se blommorna. Blommorna hade 4 kronblad, 4 foderblad, 6 ståndare och en pistill. Nästa lektion såg vi att det fanns pollen på blommornas ståndare. Eftersom vi inte hade några bin eller andra insekter i klassrummet hjälpte vi till med pollineringen, dvs. att föra pollen från ståndarna till pistillen. Vi använde en pensel. Sedan började våra växter vissna men pistillen växte och blev till en lång fröskida. När fröskidan hade utvecklats tog vi bort bevattningen och lät växterna torka ut. Därefter skördade vi fröskidorna. När vi försiktigt rullade fröskidorna i handen gick dem sönder och vi fick fram de nya fröna. Det var roligt att så frön även om det var kladdigt och blött. Alla elever ville kolla sina växter varje dag för att se om de växte bra och hade vatten. Det tog 8 veckor från vi sådde tills vi hade nya frön.

Från frö till frö Under vårterminen 2015 har klass 4B sått Åkerkål för att se hur frön växer, blir blommor och sedan nya frön. Först började vi med att så. Då använde vi odlingskuber med fyra sektioner. Vi stoppade in vekar i varje sektion och drog ut vekarna till 1/3 på undersidan. Vekarna skulle hjälpa växten att suga upp vatten. Sedan la vi i jord, gödningskorn och till sist två Åkerkålfrön i varje sektion. Efter att vi hade sått fick vi vänta några dagar. Först växte det upp små hjärtblad. Det var 2 hjärtblad för varje frö. Efter ytterligare några dagar blev växterna högre och det utvecklades flikiga blad. Nu var det dags att gallra. Vi tittade noggrant på våra växter och bedömde vilka vi tyckte såg bäst ut. Sedan plockade vi försiktigt bort de dåliga växterna ifrån varje sektion så att de utvalda växterna skulle få så mycket näring som möjligt. Vi passade på att undersöka blad, stjälk och rot på de växter vi gallrade ut. För att det skulle bli extra tydligt använde vi oss av ett förstoringsglas. Efter att vi gallrat växte växterna mycket bra och började utveckla knoppar. Knopparna var först gröna men efter några dagar blev dem mer gula. Slutligen slog knopparna ut och vi fick se blommorna. Blommorna hade 4 kronblad, 4 foderblad, 6 ståndare och en pistill. Nästa lektion såg vi att det fanns pollen på blommornas ståndare. Eftersom vi inte hade några bin eller andra insekter i klassrummet hjälpte vi till med pollineringen, dvs. att föra pollen från ståndarna till pistillen. Vi använde en pensel. Sedan började våra växter vissna men pistillen växte och blev till en lång fröskida. När fröskidan hade utvecklats tog vi bort bevattningen och lät växterna torka ut. Därefter skördade vi fröskidorna. När vi försiktigt rullade fröskidorna i handen gick dem sönder och vi fick fram de nya fröna. Det var roligt att så frön även om det var kladdigt och blött. Alla elever ville kolla sina växter varje dag för att se om de växte bra och hade vatten. Det tog 8 veckor från vi sådde tills vi hade nya frön. Språkliga drag Tempus är preteritum Aktionsprocesser ( åka, äta, leka, simma) Mentala processer (se, höra, tycka, tänka) Tidsomständigheter (i förra veckan, efter en stund) Tidsbindeord (först, när, sedan, då, därefter) Evaluerande språk - uttrycker känslor, (svårt, roligt

Faktafamiljen Instruktioner Rapporter Förklaringar Instruktioner Anvisningar Laborationsrapporter Beskrivande Klassificerande/ Taxonomisk Komponent Sekventiell Faktoriell Konsekvens Villkor

Instruktion

Skala apelsinerna. Skär dem i skivor Dela skivorna i bitar med fingrarna. Lägg bitarna i skålen Skala bananen och skär den i skivor. Blanda bananskivorna och apelsinbitarna. Skala äpplet. Dela det och ta bort kärnhuset. Skär äpplet i klyftor, och skär sedan klyftorna i mindre bitar. Lägg äppelbitarna i skålen. Lägg i russinen. Blanda all frukt väl. Saften från apelsinerna skyddar banan och äpple från att bli bruna.

Mål Material Metod Undersök några kolväten Bensin Du behöver: bensin porslinsdegel med lock glasstav kalkvatten en hög bägare 1. Häll lite kalkvatten i bägaren. 2. Ställ ner degeln i bägaren och lägg degellocket upp och ner på degeln. 3. Droppa några droppar bensin i degellocket. Ställ undan flaskan! 4. Tänd eld på bensinen. 5. Håll en ren glasstav strax ovanför lågan en kort stund. Hur ser glasstaven ut nu? 6. Låt bensinen brinna klart. 7. Rör försiktigt om i kalkvattnet med en ren stav. Laborera direkt Kemi 2 Sanoma Utbildning

Rapporter

Välj ett föremål och beskriv det utan att säga vad det är.

Vilket är föremålet? Jag är hård och oftast rektangulär. Jag är gjord av plast eller trä. Jag finns i alla hem. Jag används av nästan alla människor. Jag skyddar. Jag blir ofta repig. Jag är

Vem är jag? Jag är hård och oftast rektangulär. Jag är gjord av plast eller trä. Jag finns i alla hem. Jag används av nästan alla människor. Jag skyddar. Jag blir ofta repig. Jag är Form rund oval rektangulär kvadratisk Material Utseende Hårdhet Användningsområde metall plast trä tyg stor liten tjock tunn platt lång kort hård mjuk i köket när man ska sova när det är is ute när man äter när det är soligt Användare barn vuxna alla elever

Beskriv en fjärils vingteckning Framvinge Bakvinge Prickar Utkantsband Fläckar Ögonfläck Ringfläck Utkantsfläck

Vitgräsfjäril Sorgmantel Rapsfjäril Påfågelöga Puktörneblåvinge Citronfjäril Rapsfjäril Vitgräsfjäril Sorgmantel Puktörneblåvinge Påfågelöga Citronfjäril

Rubrik Klassificering Utseende Hemvist Föda Livscykel B E S K R I V N I N G

Syfte Klassificera och beskriva Organisera och samla information Tempus Oftast presens Ibland preteritum Processer Deltagare Nominalgrupper Relationella processer viktigast Allmänna deltagare som refererar till en hel grupp. Långa Aktionsprocesser är även vanliga

Rissne skog Rissne skog ligger på en liten höjd mellan Rissne, Bromsten och Rinkeby. Det finns både barrträd och lövträd. Det kallas för en blandskog. Djur Skogen har ett varierat djurliv. Där finns många olika fågelarter t.ex. björktrast, större hackspett och skata. Bland mindre däggdjur kan man observera ekorre, skogsmus och fälthare. I mer sällsynta fall hittar man rådjur och räv. Andra djur som trivs i skogen är vinbärssnäcka, tordyvel och röd skogsmyra. Växter I Rissne skog finns många olika grupper av växter. Här kan man hitta både fröväxter, ormbunksväxter och mossor. Bland fröväxterna finns det flest träd t.ex., gran, tall, björk, ek och asp. Andra organismer Skogen har även många andra organismer, både synliga och osynliga. De synliga är olika svampar med hatt och fot t.ex. kantareller och Karljohansvamp. Båda är matsvampar. Andra svampar finns dolda under jorden tillsammans med bakterier och hjälper till att sönderdela allt som har dött till jord. Näringskedjor Alla organismer i Rissne skog är beroende av varandra. Växterna skapar sin egen mat med hjälp av solen. Djuren äter växterna eller andra djur. Exempel på näringskedjor i Rissne skog är; gräs fälthare rödräv asp rådjur rödräv svamp snigel skata gran ekorre rödräv Komponentrapport

http://fof.se/tidning/2015/5/ar tikel/ett-skort-besok-franafrika#overlay=tidning/2015/5 /artikel/ett-skort-besok-franafrika

Förklaringar

Ficklampa Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Att kunna identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion

Ficklampans yttre delar Lins En genomskinlig plastdel som sitter längst fram på ficklampan. Den skyddar lampan eftersom lampan är gjord av glas och därför lätt kan gå sönder.

Får du kontakt? Använd ett batteri, sladdar och en glödlampa. Arbeta två och två. Titta på de olika kopplingarna på nästa sida. Gissa för var och en av kopplingarna om lampan lyser eller inte. Testa de olika kopplingarna. Anteckna om lampan lyser eller inte vid de olika kopplingarna. Skriv ner bokstäverna i de rutor som visar en koppling där lampan lyser. Kasta om bokstäverna och få dem att bilda ett ord. http://www.sagitta.se/handledning/far%20du%20kontakt.pdf

Rubrik Vad är en näringskedja? Definition av fenomen Förklaring av faserna i processen En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra. Det kallas näringskedja för att den visar hur näring sprids och omvandlas från växter till djur. Solen ger växterna energi så att de kan bilda sin egen energi. Den energin kallas näring eller socker. När växterna ätas av växtätare får de i sig en del av näringen. Växtätarna äts sedan av köttätare som också får i sig energi. För varje led i näringskedjan minskar energinivån.

Syfte Språkliga drag Klargöra hur vissa fenomen fungerar Klargöra varför olika processer och företeelser uppstår Tempus Oftast presens Ibland preteritum Processer Deltagare Nominalgrupper Orsaksbindeord Temaprogression Aktionsprocesser viktigast och skrivs ofta i passiv form (hålls, pressas) Allmänna deltagare som refererar till en hel grupp. Långa När, då, därför att, eftersom Den tidigare satsens rema blir tema i nästa sats. Relationella processer är även viktiga Abstrakta deltagare

Fjärilshonan lägger ägg. Ur äggen kläcks larver. Larverna lever på blad. När larven ätit färdigt spinner den ett nät runt sig och förvandlas till en puppa. Puppan är nästan helt orörlig och kan varken klättra, krypa eller äta. Ur puppan kläcks sedan slutligen en fjäril som fladdrar omkring en kort tid.

Cykeln för undervisning och lärande 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet Gibbons 2006, Hedeboe & Polias 2008,

Hemgrupper/Expertgrupper A A B B A A B B Hemgrupper C C D D C C D D

A B A B C D C D Expertgrupper A B A B C D C D

Sexfältare Fråga1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6

Sexfältare Vilken sorts djur är det? (Klassificering) Hur ser det ut? (Utseende) Var/hur bor djuret? (Hemvist) Vad äter djuret? (Föda) Vilka fiender har djuret? (Fiender/faror) Hur förökar sig djuret? (Livscykel)

Hur ser växt och djurliv ut i världens olika naturtyper? Geografiskt läge Djur Växter Anpassningar Regnskog Öken Polarområden Havet Öar Strukturschema

Instrument Plats Tid solur Egypten Babylonien 1500 år f.kr in på 1600-talet enkelt Fördelar + Nackdelar - Inte tillräckligt exakt Fungerar inte på natten Fungerar inte när det är molnigt vattenur Egypten Babylonien (Grekland, Kina, arabländerna) 1500 år f.kr 1500-talet Kunde mäta kortare tidsperioder Tydligare avläsning Kunde även mäta år och månader Inte tillräckligt exakt Vatten avdunstar vid värme Vatten fryser vid minusgrader sandur pendelur Romarriket Europa (arabländerna) Kring år 100 nutid 1600-talet nutid Fungerade bättre vid minusgrader Lätt att använda Mätte olika tidsperioder Blev så exakta att man kunde sätta dit tim-, minut- och sekundvisare. När lodet byttes ut mot spiralfjädern kunde man göra mindre klockor. Sanden kunde klumpa ihop sig Sanden måste vara torr, finkornig och ha jämnstora korn Sanden nötte på konernas fogar Måste vändas vid exakt rätt tidspunkt De första pendeluren stannade om de flyttades Svårt att få klockorna 100 % exakta

Sanduret Sanduret eller timglaset som det också kallas började utvecklas av romarna kring år 100. Det första beviset för att timglas har använts kommer dock från 1300-talet. Ett timglas består av två koniska glasbehållare med en trång passage. Glaskonerna är oftast placerade i ett stativ av trä eller metall. Timglaset är delvis fyllt med sand där sanden ska rinna från den ena halvan till den andra. För att ett timglas skall fungera måste sanden vara mycket finkornig och torr. Timglaset mäter kortare tidsperioder. Timglas har används på fartyg för att navigera och mäta fartygets hastighet. Inom kyrkan användes timglas långt in på 1700-talet för att prästerna skulle veta hur länge de skulle predika. Idag används timglas t.ex. i sällskapsspel.

Diskussionsbilder

Vad är nederbörd och hur ingår det i vattnets kretslopp? Nederbörd är vatten i olika som faller från jordens atmosfär tex. snö, regn och hagel. När vatten i naturen upp avdunstar delar och blir till vattenånga. Vattenånga som är en och lättare än vatten stiger upp i atmosfären. är kall och därför ångan av och kondenserar. Det bildas moln och nederbörd. Beroende på hur högt upp i atmosfären vattenångan är bildas antingen vattendroppar eller iskristaller. Vattendropparna och iskristallerna samlas, blir tunga och faller till marken som. Smält snö och regn samlas i åar, sjöar och. Solen värmer vattensamlingarna och det förångas, stiger upp i atmosfären, till vatten och faller ner som nederbörd. Lucktext

Dictogloss En övning som tränar eleverna i att lyssna, tala, läsa och skriva. I korta drag går den till så här: Läraren läser en text minst två gånger utan att eleverna gör någonting annat än att lyssna. Läraren läser texten ännu en gång men nu ska eleverna anteckna så mycket som möjligt i form av stödord. Två och två får nu eleverna jämföra sina anteckningar och försöka återskapa texten tillsammans. Två par går samman och gör om samma moment, det vill säga jämföra sina anteckningar och skriva om texten. Eleverna skriver med hjälpa av gruppens anteckningar ner texten på nytt. Detta kan också göras gruppvis. Därefter får de möjlighet att jämföra sina egna texter med ursprungstexten. Övningen syftar inte till att texten ska skrivas om exakt, utan att skapa reflektion och att eleverna utnyttjar sina språkkunskaper.