KVALITET OCH KVANTITET I FAMILJERÅDGIVNINGSCENTRALERNAS ARBETE 1 Inledning Kyrkans familjerådgivning har redan under nästan 60 år verkat sida vid sida med samhällets öppna vård vid familjers, pars och enskildas kriser. En arbetsgrupp tillsatt av kyrkans kommitté för familjeärenden behandlade år 1993 tillsammans med rådgivningscentralernas arbetsgrupper centralernas grunduppgift. Enligt den definition som formulerades är familjerådgivningscentralernas grunduppgift att på kristen grund med själavårdande och terapeutiska samtal stöda och hjälpa den vuxna befolkningen vid svårigheter i relationer och livskriser samt ge utbildning och arbetshandledning till personer som arbetar med familjefostran och familjevård. I vårt land finns det fyrtio lokala familjerådgivningscentraler. De flesta av dem, tjugoåtta stycken, har köpavtal med kommunerna. Det sammanlagda antalet familjerådgivare som utför klientarbete är 140 och antalet mottagningssekreterare är 35. Antalet klientbesök har ständigt ökat och år 2002 var besökens antal nästan 90 000. Klientarbetet som görs på familjerådgivningscentralerna utgör redan kvantitativt sett en märkbar resurs i nätverket av öppenvård i vårt land. Kyrkans enhet för familjeärenden vid Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning och kyrkans kommitté för familjefrågor svarar för sin del för utvecklingen och koordineringen av familjerådgivningsarbetet. 1. Den goda kvalitetens grundelement När man vill utveckla kvaliteten på familjerådgivningarnas service måste man beakta såväl klienternas, familjerådgivningscentralernas och deras arbetstagares som centralernas upprätthållares och olika samhällsaktörers synvinklar. Från klientens synpunkt märks kvaliteten framförallt i familjerådgivarens yrkeskunskap och kompetens samt i förtroendefull och mänsklig växelverkan. Arbetsmängden är ett viktigt element i arbetets kvalitet. Det måste finnas tillräckligt med tid, utrymme och lugn för klienterna. Klienterna blir alltid osäkra på servicens kvalitet om rådgivaren har bråttom och är stressad. Rådgivarens yrkeskunskap, tillförlitlighet och mänskliga växelverkan når klienten bara om arbetsmängden och resurserna är rätta. Varje familjerådgivare borde ha möjlighet till ett arbetspar eller till teamarbete i sitt klientarbete. 1 Orig. LAATU JA MÄÄRÄ PERHEASIAIN NEUVOTTELUKESKUSTEN TYÖSSÄ.
Tillräcklig och lättillgänglig service är en viktig kvalitetsaspekt. Klienterna måste kunna lita på att centralen i all sin verksamhet är absolut pålitlig. Rådgivningscentralerna måste följa upp servicens kvalitet och regelbundet utvärdera arbetets inverkan ur både familjernas och samhällets perspektiv. Både rådgivningscentralens arbetstagare och klienterna måste känna till de förfaringssätt som gäller om klienten vill klaga över den service han fått. Yttre omständigheter, såsom ändamålsenliga och trivsamma utrymmen inverkar också i väsentlig grad på servicens kvalitet. 2. Kompetens och arbetsuppgifter I enlighet med biskopsmötets beslut krävs en lämplig högre högskoleexamen av familjerådgivningscentralernas chefer och av familjerådgivarna. Därtill förutsätts att den som väljs till chef eller familjerådgivare genomgår lämplighetstest och deltar i specialiseringsutbildning. Behörighetskrav för mottagningssekreterare är en lämplig merkantil/vård/social utbildning. Familjerådgivarens centrala uppgift är att hjälpa och stöda i sådana allvarliga familje- och parrelationsanknutna problem och konfliktsituationer som utgör en fara för personernas, i barnfamiljer särskilt barnens, balanserade psykiska och sociala utveckling. Arbetet förutsätter kännedom om många olika terapimetoder. Till familjerådgivarens uppgifter hör att kartlägga och bedöma klienternas problem, att göra upp en arbetsöverenskommelse, att välja samarbetsmetod, att genomföra terapin samt avsluta och utvärdera samarbetet. Vid sidan av klientarbetet har familjerådgivaren uppgifter inom utbildning och arbetshandledning. Beroende på lokala förhållanden och arbetsfördelning kan familjerådgivaren därtill sköta uppgifter relaterade till familjefostrande arbete, arbetslagsutveckling och information. En betydande del av familjerådgivningscentralerna erbjuder medling i familjefrågor. Familjerådgivningscentralens chef har samma uppgifter som familjerådgivaren. Till chefens ansvar hör att hålla kontakt med centralens upprätthållande institutioner och med samarbetsparter inom kommun och tredje sektor. Därtill bär chefen ansvar för tryggandet av centralens verksamhetsmöjligheter, för arbetets praktiska arrangemang samt för att leda personalen, föra utvecklingssamtal och ansvara för strategisk planering. Till chefens uppgifter i direktionsarbetet hör att bereda och föredra förvaltningsärenden. Verksamhetens fortgående utveckling förutsätter att man följer med både nationell och internationell forskning i anslutning till arbetsområdet, gör utredningar och ser till att personalen upprätthåller sin yrkeskunskap och sin arbetsförmåga. Utveckling av arbetet sker i samarbete med övriga arbetstagare och förtroendevalda. Rådgivningscentralens chef ansvarar för att klientarbetet utförs på ett ändamålsenligt sätt på hela centralen, och för att det finns förutsättningar för utbildning, handledning och information.
Mottagningssekreteraren skapar en god och förtroendefull första kontakt till klienten, kartlägger klientens hjälpbehov och ger vid behov omedelbar krishjälp. Mottagningssekreteraren utför första intervjuer med klienterna och sköter uppgifter som hör till tidsbeställning och mottagning. Sekreteraren utför kansliuppgifter i anslutning till verksamhet och förvaltning samt ger information till klienter, samarbetsparter och arbetsgemenskapens personal. Under 2004 färdigställs en noggrann beskrivning av mottagningssekreterarens uppgifter. 3. Att upprätthålla och utveckla yrkesskickligheten Den specialiseringsutbildning som förutsätts av nya arbetstagare ger nödvändiga grundförutsättningar att verka som familjerådgivare. De grundförutsättningarna måste ändå fortgående stärkas och uppdateras. Man kan påverka arbetstagarens arbetsmotivation och ork i arbetet genom att i anställningsskedet och under anställningen fästa uppmärksamhet på personalens utvecklingsmöjligheter och upprätthållande av kunskaper. I kyrkans personalutbildningsavtal ses personalutbildningen som en del av församlingens verksamhets- och ekonomiplanering och därmed som en del av kvalitetsutvecklingen. Med hjälp av utbildning utvecklar församlingen sin verksamhet, förbättrar personalens arbetsfärdigheter, belåtenhet och andliga välmåga. Följande delområden hör till stödandet av personalens utvecklingsmöjligheter i kyrkan: inskolning, fortbildning och omskolning, arbetshandledning samt själavård och andlig vägledning. Arbetstagarnas motivation och ork skall stödas också genom skapande av en öppen arbetsatmosfär och responsgivning. Familjerådgivningens klientarbete är på många sätt mycket krävande och påfrestande. Familjerådgivaren möter dagligen klienternas svåra och motsägelsefulla känsloerfarenheter. En väsentlig faktor är också att familjerådgivaren i regel ensam ansvarar för samtalsstödet och terapin. Vid tillämpningen av utbildningsavtalets anslagsrekommendationer bör man för familjerådgivningens del tillräckligt uppmärksamma det terapeutiska klientarbetets krav och psykiska påfrestning. Personalens beredskap att sköta sina arbetsuppgifter utvecklas systematiskt också genom arbetshandledning och konsultation. En regelbunden och fortgående arbetshandledning behövs speciellt då de frågor man möter i arbetet är särskilt svåra och arbetet extra påfrestande. Ersättningarna för arbetshandledning bestäms enligt kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal. I mentalvårdslagen konstateras att den service inom öppenvården som lagen avser förutsätter ett fungerande arbetshandledningssystem. Kyrkans familjerådgivning är kvalitetsmässigt helt jämförbar med andra tjänster som erbjuder terapeutisk växelverkan, där en nödvändig del utgörs av arbetshandledning. Likaså är lagen om upprätthållande och utvecklande av yrkesskickligheten bland sjukvårdens professionella personal tillämpbar också på familjerådgivare. Härmed bör också familjerådgivare under arbetstid
årligen enligt en överenskommen plan kunna delta i utbildning, konsultation och arbetshandledning som upprätthåller och utvecklar yrkesskickligheten. Med beaktande av mottagningssekreterarnas krävande och påfrestande arbete bör man också för deras del trygga tillräckliga möjligheter till såväl fortbildning som konsultation och arbetshandledning. Servicens kvalitet och familjerådgivarens professionalitet förutsätter en god yrkesetik. En betydande del av familjerådgivarna hör till sådana yrkesgrupper som har egna yrkesetiska regler. Etiska regler för familjerådgivningen är under arbete. 4. Arbetsmängd och överenskommelser Familjerådgivarens arbetsmängd bör vara sådan att det vid sidan av klientarbetet finns tillräckliga möjligheter för samarbets- och planeringsuppgifter, utbildning och arbetshandledning. Mångsidiga arbetsmetoder befrämjar arbetstagarens ork i arbetet. Rådgivningscentralerna bör se till att kostnaderna för enskilda klientbesök, uträknade på basis av den årliga arbetsinsatsen, är jämförbara med motsvarande kostnader hos andra instanser som erbjuder service. Med varje klient uppgörs en målinriktad arbetsöverenskommelse. I den beaktar man orsaken till att klienten kom, hans behov av förändring, hans livssituation och familjeförhållanden. Arbetets framskridande utvärderas aktivt under arbetets gång. 5. Servicens tillräcklighet och lättillgänglighet I sin framtidsstrategi till år 2010 Den närvarande kyrkan vill Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som en av sina prioriteringar stöda förutsättningarna för familjens välmående. Familjens ställning och karaktär har förändrats. Under en människas liv kan det hända att familjen omorganiseras flera gånger. Kyrkan har som mål att stöda det traditionella äktenskapets och den traditionella familjens ställning. Samtidigt lever den öppnare än förut med dem som lever i olika familjesituationer och med dem som lever ensamma. Familjen är både kyrkans och samhällets viktigaste samarbetspart. Det är fortfarande familjen som skall sköta livets viktigaste och centralaste uppgifter. Kyrkan eller samhället kan inte förbigå familjerna i sådana frågor. Nya generationers uppväxt och utveckling baserar sig huvudsakligen på familjens inre människorelationer. En tidig växelverkan intar en nyckelposition i förälderns och barnets relation. Grunden för värdefostran finns i familjen. Den närvarande kyrkan stöder den här fostraruppgiften. Kyrkans kommitté för familjefrågor rekommenderar en familjerådgivartjänst per 20 000 invånare för kyrkans familjerådgivning. Rekommendationen är riktgivande för hela
landet. På glesbygden borde man hellre ordna filialmottagning än grunda familjerådgivningscentraler med enbart en anställd. Kvalitet hänger samman med servicens lättillgänglighet. Familjerådgivningen bör organiseras så att klienterna har lätt att få information om tjänsterna och lätt att ta kontakt. Familjerådgivningen bör finnas så nära klienten som möjligt, och tröskeln till den bör vara låg. En välplanerad information har central betydelse för lättillgängligheten. Man skall reservera tid för klienter som har behov av brådskande hjälp. 6. Utrymmen Alla arbetstagare, särskilt mottagningssekreterarna, skall vid varje verksamhetsställe ha ett för arbetsuppgiften lämpligt stort arbetsrum, vars belysning, ljudisolering och andra omständigheter skall vara lämpliga för klientarbete och bra för hälsan. Trivsamhet i arbetsrum och väntrum har betydelse för både arbetstagaren och klienten. Om arbetet innehåller gruppsamtal skall det finnas ett ändamålsenligt utrymme för det. I arbetsrum och andra utrymmen bör det finnas möbler som är lämpliga för mottagning och annat arbete. Det bör finnas låsbara utrymmen för dokument som gäller klienter och annat material. Av hänsyn till konfidentialiteten bör också registersystemet vara stängt. Man skall också fästa uppmärksamhet vid tryggheten i arbetsutrymmena. Då arbetstagarens egen trygghet är hotad bör han eller hon ha möjlighet att snabbt kalla på hjälp. För klienterna bör det finnas tillräckliga och ändamålsenliga väntrum. Alla utrymmen bör göras tillräckligt öppna för rullstolsburna klienter och andra grupper med särskilda behov.