Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Relevanta dokument
Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Information om planerad restaurering av Gravån, Klappmarksbäcken och Pålböleån inom Sävaråns vattensystem

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Vindel River LIFE Restaurering av Vindelälvens flottade biflöden

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Exkursionsguide- miljöåterställning längs Vindelälven inom Lycksele kommun. Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd

Levande laxälvar. Program. Nationell vattenkonferens i Umeå augusti H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar

Konferens Levande laxälvar 1 februari 2017

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Telefonmöte styrgruppen för Ume- Vindelälvens vattenråd VRO10

ReBorN - LIFE. Projektledare Tommy Vennman Roger Vallin. Teknisk koordinator Robert Ström. Laxförvaltning Stefan Larsson

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Restaurering av vattendrag

Stöd till fiskevården

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

Varför flottledsåterställning?

Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Åtgärdskartering av flottledsrensningar längs Rickleån

Flottledsåterställning i Bureälven

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

TVÅ LÄNDER ÉN ELV

Möte Vormbäckens samverkansgrupp Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län, Vattenförvaltning

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vunna erfarenheter av vattendragsrestaurering

Markus Lundgren. med underlag från

Elfiskeundersökning Vindelälven

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Hornträsket den 8 juni 2010.

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Restaurering av sjöar och vattendrag

Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Förstudie Vindelälvsdalen

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Östersjölaxälvar i Samverkan

måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Innehållsförteckning MINNESANTECKNINGAR. Mellanbygdens vattenråd - VRO9 styrgruppsmöte Onsdagen den 9 november i Bureå kl 9-15, Burefast lokaler

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Maskinrestaurering i Leån 2014

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND

Minnesanteckningar från Styrgruppsmöte 1 i Lycksele VRO 10

HYDROMORFOLOGISKA TYPER

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015

Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

VATTENDRAGSRESTAURERING

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

VATTENDRAGSRESTAURERING

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

Frivillig växling, Dag 1 Ammarnäs-Kraddsele idag 20,5 km, extraväxel i Djupfors, ger en sträckning på 10,5+10 km, parkering på väg.

Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2007:11. Biotopvård i Näbbtjärnsbäcken, Helvetesbrännans naturreservat 2007

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

Landsbygdsutveckling i ett regionalt perspektiv. Kajsa Berggren, chef vid Landsbygdsenheten Länsstyrelsen Västerbotten

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS-BETÅSEN

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Modellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)

Vad gör Länsstyrelsen?

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Miljöåtgärder i Öjungsån

Vattenrådsmöte för Vindel- Umeälvens vattenråd VRO10

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Transkript:

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd Finansiärer: Europeiska kommissionen, Havs och Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Västerbotten, Umeå kommun, Vännäs kommun, Vindelns kommun, Lycksele kommun, Sorsele kommun, Arjeplogs kommun, Umeå universitet, Ume/Vindelälvens Fiskeråd & Sveriges lantbruksuniversitet www.vindelriverlife.se www.vindelalvsfiske.se

Varför restaurering? Den ideala miljön för laxen och den ideala miljön för timmerflottningen är varandras motsatser. Därför kommer varje åtgärd som förbättrar transporten av timmer ha en negativ effekt på laxen (skriftligt yttrande från en fiskerättsägare längs Vindelälven 1928 till Vattendomstolen i Umeå)

Återställning 70-80-tal - Upprepade raka trösklar och pooler - Ca 30-40% av det upprensade materialet lades ut - Bäckarna anpassades till sportfiskares behov (eg. fina fiskeplatser) - Fiskutsättningar med begränsat genetiskt anpassat material - Begränsad uppföljning och vetenskaplig dokumentation

Återställning 2015 = generell naturvård - Allt material läggs ut; sprängda strukturer ersätts med material från omkringliggande terräng -Arbetet skall genomsyras av naturlighet; befintliga naturliga strukturer förstärks - Utläggning av grov vedförna - Restaurering av grusbottnar (salmonider & flodpärlmussla) - Vetenskaplig uppföljning & dokumentation (strandzon fisk) - Mindre fiskutsättningar -Skydd & förvaltning av våra vattendrag

Från planering till praktiskt genomförande Inventering/åtgärdsförslag Samråd enskilda Samråd kommun Samråd Lst Samrådsredogörelse till Lst Lst beslut om betydande miljöpåverkan Ansökan miljödomstolen/förhandling Åtgärd Sökanden bedömer att inga allmänna & enskilda intressen uppenbart hotas

Målbild!

Målbild mellanstort vattendrag?

Målbild fjällälv?

Hur restaurerar vi?

Grova block

Död ved

Grus

Holmforsen, Vindelälven före återställning Holmforsen, Vindelälven efter återställning

Ruskträskbäcken, Vindelälven före återställning

Ruskträskbäcken efter åtgärd

Långforsen, Vindelälven före återställning

Långforsen, Vindelälven efter återställning

Djursjödammen (Hjuksån) före åtgärd

Djursjödammen (Hjuksån) efter åtgärd

Holmtjärnsdammen (Vormbäcken) före åtgärd

Holmtjärnsdammen (Vormbäcken) efter åtgärd

Mörkandammen (Arvån) före åtgärd

Mörkandammen (Arvån) efter åtgärd

Lekområde Ruskträskbäcken (naturligt grus- Hartijoki)

Lekområde Akersbäcken (utkört grus- Hartijoki)

Arealer som påverkats av miljöåterställningen i Vindelälvens avrinningsområde Summa biotopvårdad areal Summa återvunnen areal prod. yta Älven: 37,5ha Älven: 17ha Summa biotopvårdad areal Summa återvunnen areal prod. yta Vindel River LIFE: 37,9ha Vindel River LIFE : 20,7ha Totalt har alltså ~37ha högproduktiva miljöer för lax och öringungar återvunnits; Sävaråns hela produktionsareal ligger på 21ha, Rickleåns 15ha och Ljungan 17ha (ICES 2014)! Den potentiella produktionsökningen är >10 000laxsmolt vid en produktion om 300smolt/ha.

Prognos 2014 20 000st!? Maxproduktion?

Konstaterade lekområden: hela Vindelälven, Laisälven tom Gargesonforsen (flera sidovattendrag) Produktion idag (ICES 2014) 1242ha 346 000smolt Ej medräknade ytor ~500ha ~140 000smolt Underskattning om ca 40% Kärnområde laxlek dvs. områden med höga tätheter av laxungar Vindeln, Storforsen, Vindelgransele tom. Sandforsen Viktiga delområden: Långforsen (Vännäs) Nedre Vindelnforsarna Ekorrsele Mårdsele Vormsele/Björksele Blattnicksele-Stensund Några större sidovattendrag med konstaterad laxförekomst Kulbäcken Ruskträskbäcken Rågobäcken Mattjokkbäcken Beukabäcken Gargån Huftabäcken Giertsbäcken

Det spelar ingen roll hur mycket sten, grus eller död ved som läggs ut om fiskbestånden inte hinner reproducera sig innan de beskattas bort. En hållbar förvaltning måste grundas på vattnets naturliga produktionsförmåga! Tack för mig! daniel.holmqvist@lycksele.se