Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Relevanta dokument
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväveform och strategi i höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Kvävestrategi i höstvete

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Uddevallakonferensen 2015

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Kvävestrategi i höstvete

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Kväve- och fosforgödsling till majs

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Kvävestrategi i höstvete

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestrategi i höstvete

1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Kvävestrategi i höstvete

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Gödsling med svavel och kalium till lusern

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Uppdatering av kvävegödslingsrekommendationer för vall

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kemisk bekämpning av skräppa i vall L och L5-6081,

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Sortprovning i olika vallarter

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Redovisning av demonstrationsodling Optimal kvävegödsling till blandvallar Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Kvävestrategi i höstvete

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Räkna med vallen i växtföljden

15A - Grovfoderodling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Transkript:

OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi till blandvall. Första vallåret är skördat på sex platser under 2017 och försöket kommer att pågå i ytterligare två vallår. Kvävegödsling med 180 och 270 gav högre vallavkastning första vallåret jämfört med ingen kvävegödsling eller 90. skörden blev högst i ledet med 270 med cirka 2 100 kg råprotein/ha. Detta led blev inte signifikant skild till kvävegödsling med 180 med delad kvävegiva på våren. halten varierade mellan 13,8 och 19,6 i blandvallen. Högre kvävegödsling och klöverandel gav högre råproteinhalt. Försökseriens syfte är att undersöka kvävegödsling till blandvall under tre vallår. Skillnad mot tidigare försöksserier med kvävegödsling är att försöket läggs ut på en ny försöksplats inom fältet varje vallår. Tanken med detta är att kunna värdera varje vallår för sig under vallens liggtid med tre år. Målet är att framkomna resultat ska vara till för uppdatering av kvävegödslingsrekommendationer och kvävestrategier till blandvall. Frågeställning i försöksserien som belyses är kväverespons av kvävegödsling till blandvall. I försöksserien kommer man också att testa/utvärdera tekniken N-sensor för att mäta/ bestämma kvävebehovet i vallen. Försöksserien finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning, YARA, Jordbruksverket och de regionala försöksregionerna. METOD Sex vallförsök med kvävestege är utlagda 2017 i befintliga förstaårsvallar på gårdar med stallgödsel i växtföljden. Dessa sex blandvallar kommer att följas under tre vallår, men försöket flyttas så att det blir en ny försöksplats inom fältet varje skördeår. Det gör att vi undersöker kväveeffekten för vart enskilt vallår för sig och inte får med skillnader i klöverandel och kvävegödsling, som uppstår mellan leden om försöket ligger på samma plats under tre vallår. I blandvallarna bör arterna timotej, rörsvingel eller rörsvingelhybrid, rödklöver och vitklöver ingå. Engelskt rajgräs får ingå med max 15 av vallfröutsädesmängden. Mätning och registrering sker vid de tre första vallskördarna per år, med mål att skörda vid 11-11,5 MJ/kg ts. Variationen mel- Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311 Plats Region Mull och jordart Boarp Röstånga Skåneförsök Måttlig mullhaltig mellanlera Kläckeberga Kalmar Animaliebältet Måttlig mullhaltig lerig mo Veinge Laholm Animaliebältet Måttlig mullhaltig lerig mo Västergården Grästorp Försök i väst Något mullhaltig mellanlera Bragnum Länghem Försök i väst Måttlig mullhaltig moränsand Hedåker Västerfärnebo Sveaförsöken Mullrik mjälalättlera SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 95

ola.hallin@hushallningssallskapet.se anne-maj.gustavsson@slu.se Tabell 2. Försöksled/kvävestege, kvävegödsling, () och fördelning av kväve mellan delskördar, L3-2311 Totala kvävegiva under vallår Vår 1:a tidpunkt 1 N27 Vår 2:a tidpunkt 2 Kalksalpeter Återväxt till andraskörd N27 Återväxt till tredjeskörd N27 1 0 0 0 0 0 2 90 40 0 30 20 3 180 80 0 60 40 4 270 120 0 90 60 5 0 gräsvall 3 0 0 0 0 6 180 40 40 60 40 1 Vid tillväxtstart, inte på frusen mark. 2 Cirka 4 veckor före första skörd, ca 1 maj, ca 15 cm vallbestånd. 3 n bekämpas med herbicid i befintlig blandvall. Försökstyp: Fullständigt blockförsök, 1 faktor (randomiserat). Antal upprepningar 3. lan försöksplats och vallår kommer att medföra olika kväveleveranser, årsmånsvariationer och botaniska sammansättningar i vallarna. Skillnaderna i botanisk sammansättning mellan försöksplatserna kommer att fastställas genom botanisk analys vid varje delskörd, för att därefter kunna utvärdera klöverns effekt på vallens kväverespons. Näringsvärde bestäms med NIRS-analys på rutvisa grönmassaprover för varje delskörd. Mätning med N-sensor kommer att ske vid andra gödslingstidpunkten på våren, och vid de tre skördetillfällena. Andelen gräs, klöver och ogräs i procent av ts bestämdes rutvis genom en okulär bedömning/ gradering i fält innan skörd. Dessutom gjordes rutvis botanisk analys av gräs, klöver och ogräs, och en ledvis bedömning av utvecklingsstadiet hos insådda arter. Bedömning av utvecklingsstadiet gjordes, i skalan 1 till 7, enligt schema för bestämning av gräsens utvecklingsstadier Halling (2017). RESULTAT Avkastning Total vallavkastning på de sex försöksplatserna, tabell 3-4 och figur 1, varierade mellan 11 300-15 200 (medeltal 12 900 ) i blandvall för tre delskördar vid gödsling med 270 kg kväve/ ha. Motsvarande skördenivå för ledet i blandvall utan kvävegödsling var 8 200-12 200 (medeltal 9 900 ). Skördeökning blev alltså i medeltal 3 000 för gödsling med 270 kg kväve/ha jämfört med ingen kvävegödsling i blandvall. Skördenivån för 90 kg kväve/ha blev i genomsnitt 11 300 och vid 180 kg kväve/ ha 12 300-12 600 beroende på gödslingsstrategi på våren. et med gräsvall utan kvävegödsling är med i försöksserien för att se på markens kväveleveransförmåga. I detta led blev avkastningen mellan 3 000-7 300 (medeltal 5 900 ). Ogödslad blandvall gav alltså en merskörd med 4 000 under första vallåret jämfört med ogödslad gräsvall. skörd och grässkörd I figur 2 visas den artvisa skörden för de tre delskördarna. En intressant iakttagelse är att klöverns avkastning var nästan lika stor för de tre delskördarna och att högst klöveravkastning erhölls i ledet utan kvävetillförsel. Mellan 90 till 180 minskade klöverskörden med 250 och mellan 180 till 270 blev minskningen 100. Skillnad i gräsavkastning mellan skördarna var stor. Avkastningen var högst i första skörd och lägst i tredje skörd. halt och halten omsättbar energi halten för de tre delskördarna varierade mellan led, plats och delskördar (figur 3). halten påverkas av flera faktorer som klöverandel, kvävegödsling, plats och väder. I tabell 3 redovisas medelvärdet för råproteinhalten över delskörd och plats. Resultatet visar på man antingen kan man uppnå en hög råproteinhalt genom högre andel klöver eller genom kvävegödsling. 96 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

En delad kvävegiva på våren före första skörd hade inte så stor effekt på råproteinhalten på de flesta platserna, utom i Laholm där råproteinhalten var högre vid delad giva än med en engångsgiva (17,1 mot 13,7 ). Halten omsättbar energi varierade inte så mycket mellan leden och i tabell 3 redovisas MJ/kg ts för gräsberäkningen, mindre än 50 baljväxter. Variation i NDF-halten beror på att andelen klöver varierar. Högre andel klöver i grönmassan gav lägre NDF-halt. I led 5, ren gräsvall utan kvävegödsling, var kväveskörden i medeltal 107 för sex platser. Det ger dock inte ett rättvisande resultat eftersom många klöverplantor hade överlevt besprutningen på två försöksplatser (Västerfärnebo och Röstånga). Om vi tar bort dessa platser blir kväveskörden istället 87 i medeltal för fyra försöksplatser. För led 1, blandvall utan kvävegödsel, var kväveskörden i medeltal 262 kg N/ha. Inblandning av klöver har alltså gett en ökning med 155-175 jämfört med ren gräsvall. Kväveskörden ökar med ökad kvävegiva och var 338 kg/ha vid 270 kg kväve/ha i medel för sex platser. 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 5233 9910 11267 12283 12610 12928 0-gräs (5) 0 (1) 90 (2) 180 (3) 180-d (6) 270 (4) Röstånga Laholm Kalmar Länghem Grästorp Västerfärnebo Figur 1. Total vallavkastning () för vallår 1 på sex platser, Röstånga, Laholm, Kalmar, Länghem, Grästorp, Västerfärnebo samt medeltal för sex platser. X-axeln visar kvävegiva per hektar och år samt ledbeteckning inom parentes. 5 är gräsvall och led 6 är delad kvävegiva på våren. L3-2311-2017. 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 0-gräs (5) 0 (1) 90 (2) 180 (3) 180-d (6) 270 (4) Gräs sk 1 sk 1 Gräs sk 2 sk 2 Gräs sk 3 sk 3 Figur 2. Vallavkastning i medeltal för sex platser för gräs och klöver () för de tre delskördarna, vallår 1. X-axel visar kvävegiva per hektar och år samt ledbeteckning inom parentes. 5 är gräsvall och led 6 är delad kvävegiva på våren. L3-2311-2017. SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 97

Tabell 3. Vallavkastning (), klöverandel (), råproteinhalt ( av ts), råproteinmängd (kg/ha), omsättbar energi (MJ/kg ts) och NDF-halt ( av ts) för delskörd 1, 2, 3 och totalskörd 1-3, vallår 1. L3-2311 Delskörd 1 av ts kg/ha Energi MJ/kg ts 1 0 4 300 c 36 14,6 638 c 10,7 42,8 2 40 5 020 bc 23 13,8 694 bc 10,6 47,1 3 80 5 600 ab 20 14,3 786 ab 10,6 49,6 4 120 5 820 a 16 15,8 905 a 10,6 49,5 5 0* 2 540 d 1 9,3 241 d 10,7 47,9 6 80** 5 500 ab 21 16,0 861 a 10,7 48,4 NDF av ts Delskörd 2 av ts kg/ha Energi MJ/kg ts 1 0 3 430 c 61 16,7 573 b 10,4 41,4 2 30 4 090 b 40 14,9 592 b 10,5 44,3 3 60 4 350 ab 25 15,8 670 ab 10,5 44,8 4 90 4 640 a 24 16,7 754 a 10,4 47,1 5 0* 2 270 d 6 11,8 276 c 10,5 48,2 6 60** 4 720 a 24 15,9 722 a 10,5 44,7 NDF av ts Delskörd 3 av ts kg/ha Energi MJ/kg ts 1 0 2 610 a 66 19,6 508 a 10,4 35,8 2 20 2 590 a 46 17,8 462 a 10,6 39,6 3 40 2 800 a 34 17,0 482 a 10,7 42,6 4 60 2 960 a 28 18,3 546 a 10,9 42,6 5 0* 1 250 b 9 13,7 182 b 10,8 44,2 6 40** 2 870 a 32 17,5 502 a 10,7 41,9 NDF av ts Totalskörd av ts kg/ha Kväveskörd kg/ha 1 0 9 910 c 53 16,5 1 634 d 261 2 90 11 270 b 34 14,9 1 671 cd 267 3 180 12 290 a 25 15,3 1 857 bc 297 4 270 12 930 a 22 16,5 2 114 a 338 5 0* 5 860 d 8 11,2 668 e 107 6 180** 12 610 a 24 16,1 2 001 ab 320 *Gräsvall; **Delad N-giva på våren. 98 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖR NÄRINGEN Grundförutsättning för att nå framgång med blandvall är en lyckad etablering av vallen med klöver och gräs. Kvävegödsling till blandvall med 180-270 gav högre vallavkastning och högre skördad mängd råprotein än lägre gödsling till vallen under första vallåret. halten varierar mellan skördar och platser. Resultaten visar på att man kan uppnå en högre råproteinhalt i vallen både genom kvävegödsling och med hög andel klöver. Ett behov finns att kunna styra råproteinhalten i vallen för att nå god ekonomi i mjölk- och nötköttsproduktionen. Arbete kvarstår att undersöka om mätningarna med N-sensorn kan användas för att styra kvävegödsling mer exakt, så att man ska nå sina uppsatta proteinhaltensmål i vallen. Dessutom väntar vi med att använda produktionsfunktioner för att utvärdera vilka kvävegivor som har varit optimala tills vi har fått ett större material med fler skördeår. Tabell 4. Vallavkastning på skörd 1-3 (), råproteinhalt på skörd 1-3 (genomsnitt av ts) och total mängd råprotein på skörd 1-3 (kg/ha). Resultat för sex försök under vallår 1 för försöksserie L3-2311 Halland Laholm Västergötaland Grästorp Västergötaland Länghem av ts kg/ha av ts kg/ha av ts kg/ha 1 0 9 640 c 16,5 1 594 10 230 c 18,5 1 890 12 190 c 15,7 1 914 2 90 10 930 b 16,6 1 818 10 940 bc 17,9 1 956 13 290 b 15,1 2 002 3 180 11 280 ab 18,3 2 068 11 340 ab 18,5 2 094 14 280 a 13,9 1 978 4 270 11 980 a 19,3 2 312 11 840 a 19,7 2 334 14 460 a 14,2 2 053 5 0* 5 540 d 10,3 572 5 520 d 10,9 600 6 890 d 10,2 701 6 180** 11 320 ab 19,2 2 177 11 500 ab 18,7 2 155 14 050 ab 14,3 2 013 <0,001 * Gräsvall, ** Delad kvävegiva vår fortsättning tabell 2. Kalmar Kläckeberga Västmanland Västerfärnebo Skåne Röstånga Skörd 1-2*** av ts kg/ha av ts kg/ha av ts kg/ha 1 0 8 850 d 16,7 1 482 8 210 c 14,5 1 193 10 340 b 16,8 1 733 2 90 9 440 cd 12,9 1 222 10 330 b 14,6 1 513 12 670 ab 12,0 1 515 3 180 11 010 bc 12,7 1 396 11 770 a 15,7 1 844 14 020 a 12,6 1 761 4 270 13 060 a 15,0 1 959 12 080 a 17,5 2 109 14 150 a 13,5 1 915 5 0* 2 980 e 9,9 294 7 270 d 13,6 990 6 930 c 12,3 851 6 180** 12 050 ab 13,9 1 678 11 580 a 16,6 1 925 15 160 a 13,6 2 057 <0,001 * Gräsvall, ** Delad kvävegiva vår, *** Röstånga två skördar. 5 på försöksplatserna Västerfärnebo och Röstånga har klövern påverkat utfallet i det rena gräsledet. SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 99

råprotein av ts 23 21 19 17 15 13 11 9 7 5 0 -gräs 0 0 0 40 30 20 80 60 40 80d 60 40 120 90 60 (5) (1) (2) (3) (6) (4), tillförsel av, skörd 1-3 Figur 3. halt, ( av ts) för delskördarna 1, 2 och 3, vallår 1. Medeltal över de sex platserna. De vertikala strecken anger högsta och lägsta värde. X-axeln visar kvävegiva () per skörd för delskörd 1, 2, 3 med respektive kvävegiva per hektar och år samt ledbeteckning inom parentes. 5 är gräsvall och led 6 är delad kvävegiva på våren. L3-2311-2017. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 338 321 297 262 268 87 0-gräs 0 90 180 180-d 270 (5) (1) (2) (3) (6) (4) Röstånga Laholm Kalmar Länghem Grästorp Västerfärnebo medeltal Figur 4. Kväveskörd () för vallår 1 på sex platser, Röstånga, Laholm, Kalmar, Länghem, Grästorp, Västerfärnebo samt medeltal för sex platser. Medeltal för led 5 är beräknad för fyra platser eftersom överlevande klöver fanns kvar i Västerfärnebo och Röstånga. X-axeln visar kvävegiva per hektar och år samt ledbeteckning inom parentes. 5 är gräsvall och led 6 är delad kvävegiva på våren. L3-2311-2017. 100 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017