STOCKHOLMS Stockholmsekonomin fortsätter att gå bättre än normalt. Konjunkturen stärks något under sista kvartalet 2017, vilket beror på ett ökat förtroende hos hushållen i Stockholm. Näringslivets konfidensindikator sjunker något. Men konjunkturen viker nedåt för flera branscher. Byggsektorn, handeln och databranschen upplever en försvagning av konjunkturen. SSVVAAGG TT FJÄRDE KVARTALET, FEBRUARI 2018. En rapport från Stockholms Handelskammare RKKTT SSTTAAR BAROMETERN ALLT MA RM OR NO T N Nyanställningarna i Stockholm ökar och läget för jobben är nu det bästa på sju år. Men arbetskraftsbristen är rekordhög. Särskilt företag inom bygg- och databranschen har svårt att hitta arbetskraft.
STARKT NORMALT SVAGT OM STOCKHOLMSBAROMETERN Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholm. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer. WWW.CHAMBER.SE
Stockholmsekonomin stärks något och går fortfarande bättre än normalt Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och har därför betydelse för Sveriges välstånd. Stockholm är det enda länet i riket med ett högre bidrag till landets bruttonationalprodukt (BNP) än dess befolkningsstorlek. Konjunkturen i Stockholm går bättre än normalt och stärks på marginalen under det sista kvartalet 2017. Stockholmsbarometern stiger med närmare 0,6 enheter till drygt 104, vilket betyder att konjunkturen i Stockholm befinner sig över det historiska genomsnittet och nästan exakt i nivå med läget för ett år sedan. Den marginella förstärkningen av konjunkturen innebär att huvudstadsregionens ekonomi fortsätter att kämpa med att nå upp till det konjunkturläge som rådde innan de senaste årens kriser slog till. Stockholmsbarometern är alltjämt svagare än under 2010. Försvagningen av Stockholmskonjunkturen under fjärde kvartalet 2017 förklaras av mindre optimistiska företag. Konfidensindikatorn för huvudstadsregionens näringsliv försvagas med 0,4 enheter, vilket är ovanpå den försvagning om betydande tre enheter som registrerades under föregående kvartal. Det innebär att företagen i Stockholm möter en vikande konjunktur men som trots det är fortsatt bättre än normalt. Tillförsikten hos hushållen stärks under fjärde kvartalet 2017 och hushållen i Stockholm uppvisar en större tilltro till ekonomin än normalt. Konfidensindikatorn för hushållen i Stockholm stärks med fyra enheter till 108,2. kv 3 2017 kv 4 2017 Förändring Läget Stockholmsbarometern 103,1 103,7 0,6 + KONFIDENSINDIKATORER Hushåll 104,3 108,2 4 + Näringsliv 102,7 102,3-0,4 + Tabell 1. Det ekonomiska läget i ett Stockholmsperspektiv Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Indikatorerna bygger på ett urval av 2 959 företag, varav 1 268 svarande (43 %) inom en rad olika branscher. Antal svarande hushåll i Stockholm är 290. 3
107 106 104 103 102 103,6 103,1 106,2 103,1 103,7 Figur 1. Stockholmsbarometern jämförd med de senaste fyra kvartalen Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde =. 101 2016 kv 4 2017 kv 1 2017 kv 2 2017 kv 3 2017 kv 4 Det senaste årtiondet kännetecknas av två stora konjunkturfall för Stockholmsekonomin. Det första skedde kring 2008 som ett resultat av den internationella finanskrisen. Från den krisen hämtade sig Stockholm starkt. Nedgången var drastisk men återhämtningen imponerande likaså. 120 115 110 95 90 Figur 2. Stockholmsbarometern i ett längre tidsperspektiv Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde =. 85 80 75 70 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Den andra nedgången kom 2010 som ett resultat av den europeiska skuldkrisen. Återhämtningen från den krisen har inte varit lika övertygande. Stockholmsekonomin uppvisade tecken på att en återhämtning kunde ligga i korten början av 2012. Uppgången blev dock kortvarig och konjunkturen föll snart snabbt tillbaka. Ett år senare tog ekonomin fart igen och tilltron till ekonomin förbättrades påtagligt. Däremot har utvecklingen i Stockholmsekonomin under de åren lämnat en hel del övrigt att önska. En ny försvagning inleddes mot slutet av 2015. Den innebar ytterligare ett slag mot återhämtningen. Förstärkningen under den senare delen av 2016 lyckades inte kompensera för denna konjunkturförsvagning. Att konjunkturen faller tillbaka under tredje kvartalet innebär att Stockholmsekonomin fortsatt har en lång väg att gå innan den når upp till den nivå som uppmättes innan de senaste årens kriser bröt ut. 4
Svagare konjunktur för data, bygg och handel Näringslivets konfidensindikator försvagas omkring en halv enhet under fjärde kvartalet 2017, vilket håller tillbaka Stockholmskonjunkturen överlag. Databranschen har varit en av Stockholmsekonomins viktigaste tillväxtmotorer. Delbranschen har uppvisat en imponerande motståndskraft och delbranschens konfidensindikator har stigit stadigt till nivåer för vad som är att betrakta en exceptionellt stark konjunktur. Men efter flera positiva kvartal vänder nu databranschen nedåt. Konfidensindikatorn försvagas påtagligt med åtta enheter ned till 106,8. Det innebär att Stockholms databransch inte längre befinner sig i ett konjunkturläge som är mycket bättre än normalt. Konjunkturen är fortsatt god men försvagningen under fjolårets sista kvartal är betydande. Faktum är att databranschen nu förlorar sin ledande position i konjunkturligan över samtliga delbranscher i Stockholms näringsliv. Förutom databranschen backar även Stockholms byggbransch under fjärde kvartalet 2017. Konfidensindikatorn försvagas med en enhet till drygt. Det förändrar inte att Stockholms byggbransch alltjämt går starkare än normalt trots avmattningen. Det är oklart om oroligheterna på bostadsmarknaden ligger bakom försvagningen av konjunkturen i byggbranschen. Fler branscher och delbranscher rapporterar om en svagare konjunktur under fjärde kvartalet 2017. Den så viktiga handeln faller tillbaka med 1,5 enheter ned till en nivå som endast är i linje med det historiska genomsnittet. Samtliga delbranscher inom handeln presterar nu sämre än normalt med undantag för livsmedelsbranschen, vilken verkligen går mot strömmen genom att uppvisa en konjunktur som fortsatt är mycket starkare än normalt. Trots en förstärkning av delbranscherna för motorfordons- och sällanvaruköpshandeln under fjärde kvartalet ligger konfidensindikatorn under det normala. De privata tjänstenäringarna i Stockholm har gått knackigt under en tid men branschens konfidensindikator förstärks nu med drygt en enhet till 102,2. Därmed vänder Stockholms tjänstenäringar åter upp till en konjunkturnivå över det historiska snittet. Med detta sagt ser det dystrare ut för flera delbranscher. Förutom ett påtagligt fall inom databranschen så faller konfidensindikatorn för finans- och försäkringsbranschen med närmare nio enheter till närmare 94. Det betyder att konjunkturläget för finans- och försäkringsbranschen nu är svagare än normalt. Förbättrade utsikter för Stockholmsföretag med uppdragsverksamheter kompenserar något för de negativa konjunktursignalerna. Konfidensindikatorn för delbranschen uppdragsverksamheter stärks med cirka fyra enheter till närmare 102, vilket betyder att delbranschen återtar en position i linje med det historiska genomsnittet. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Situationen för Stockholms tillverkningsindustri har varit svag under en tid och försvagningen fortsätter under det fjärde kvartalet 2017. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri backar med närmare 13 enheter. Därmed hamnar branschens konfidensindikator på en nivå som är svagare än normalt. 5
kv 3 2017 kv 4 2017 Förändring Bygg 106,3,2-1,0 + Handel 101,9,4-1,5 = Läget Livsmedelshandel 111,9 112,5 0,6 ++ Handel med motorfordon 94,4 96,7 2,3 - Partihandel 102,5 97,5-5,0 - Sällanvaruköp 97,3 98,5 1,2 - Privata tjänstenäringar 101,0 102,2 1,2 + Data 114,8 106,8-8,0 + Finans och försäkring 102,6 93,9-8,7 - Uppdragsverksamhet 97,8 101,8 3,9 + Tillverkningsindustri,4 92,8-12,6 - Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Tabell 2. Utvecklingen för olika branscher i Stockholm Tillverkningsindustri Finans- och försäkring Figur 3. Så går det för utvalda Stockholmsbranscher Data Partihandel Bygg Livsmedelshandel Sällanvaruköp Handel med motorfordon Uppdragsverksamhet -13-11 -9-7 -5-3 -1 1 3 5 Staplarnas nivå anger förändring under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet 2017. Staplarnas färg anger konjunkturläge för respektive bransch: rött indikerar ett läge som är sämre eller mycket sämre än normalt, grönt indikerar ett läge som är bättre eller mycket bättre än normalt. 6
Mer optimism bland Stockholms hushåll Efter en tid med stigande optimism bland Stockholms hushåll backade hushållens konfidensindikator under både andra och tredje kvartalet 2017. Under fjärde kvartalet ljusnar utsikterna bland Stockholms hushåll. Konfidensindikatorn stärks nu med fyra enheter till 108,2. Det betyder att Stockholmshushållens konfidensindikator vänder upp till en nivå som är klart starkare än normalt. Eftersom näringslivets konfidensindikator samtidigt faller är det fortsatt så att Stockholms hushåll har en något ljusare bild av ekonomin än företagen. Konfidensindikatorn för hushållen är fortsatt starkare än normalt i samtliga delar av Stockholm. Den generella förstärkningen av hushållens konfidensindikator under fjärde kvartalet beror främst på att tilltron skruvas upp i de centrala delarna av länet. För dessa hushåll närmar sig konfidensindikatorn nivån för en mycket stark syn på ekonomin. Hushållen i de halvcentrala delarna av Stockholm bibehåller sin tilltro till ekonomin under det fjärde kvartalet. Konfidensindikatorn justeras endast marginellt och ligger still på strax över 106. Däremot ser de icke centralt belägna hushållen i Stockholm mindre ljust på ekonomin, vilket leder till att konfidensindikatorn faller med 1,5 enheter, men läget är trots det starkare än normalt. Mest optimistisk är man i de centrala delarna av Stockholm. Centrala Halvcentrala Ej centrala Solna Botkyrka Ekerö Stockholm Danderyd Norrtälje Sundbyberg Haninge Nykvarn Huddinge Nynäshamn Järfälla Sigtuna Lidingö Södertälje Nacka Upplands-Bro Salem Vallentuna Sollentuna Vaxholm Tyresö Värmdö Täby Österåker Upplands Väsby Tabell 3. Stockholms olika delar 7
120 115 110 Figur 4. Konfidensindikatorer för hushåll i olika delar av Stockholm Index, medelvärde =. 95 90 85 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Centrala Halvcentrala Ej centrala Företag i de centrala av länet rapporterar om en svagare konjunktur under fjärde kvartalet 2017, medan läget för företagen i de halvcentrala delarna är oförändrat. I de icke centrala delarna av länet ökar emellertid företagens optimism påtagligt. Konfidensindikatorn för företagen i de ej centrala delarna stärks med närmare 13 enheter och når nu en nivå som är mycket starkare än normalt. Detta innebär att det övergripande konjunkturläget i Stockholms näringsliv nu är starkast i de geografiska ytterkanterna av länet. Även i de halvcentrala delarna är konjunkturläget mycket starkare än normalt. Försvagningen bland företagen i länets mest centrala delar är tydlig och följer en nedåtgående trend. Där försvagades konfidensindikatorn med närmare fem enheter under föregående kvartal och den tappar nu ytterligare 2,6 enheter, ned till,5. 120 115 110 Figur 5. Konfidensindikatorer för näringslivet i olika delar av Stockholm Index, medelvärde =. 95 90 85 80 75 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Centrala Halvcentrala Ej centrala 8
HUSHÅLL kv 3 2017 kv 4 2017 Förändring Läget Centrala 103,1 108,6 5,5 + Halvcentrala 106,3 106,4 0,1 + Ej centrala 103,7 102,2-1,5 + Tabell 4. Konfidensindikatorer i olika delar av Stockholm FÖRETAG kv 3 2017 kv 4 2017 Förändring Läget Centrala 103,5-2,6 = Halvcentrala 111,4 111,4 0 ++ Ej centrala,8 113,7 12,9 ++ Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). NORMALT SVAGT STARKT Hushållens konfidensindikator vänder upp till en nivå som är klart starkare än normalt. NORMALT SVAGT STARKT Företagens tilltro avtar marginellt. 9
Tvivel om svensk ekonomi Nulägesbilden av svensk ekonomi bland Stockholms hushåll har ljusnat under senare tid. Detta från att hushållen länge haft en relativt låg tilltro till Sveriges ekonomi. Men medan nulägesbilden justerats upp har hushållen fortsatt ifrågasatt utsikterna för svensk ekonomi. Hushållen avgav fortsatt ljusare signaler under föregående kvartal. Utöver en förbättrad nulägesbild ökade framtidstron på svensk ekonomi. Stockholmshushållens bedömning av Sveriges ekonomi passerade då toppnivån för 2014, vilket var startskottet för de senaste årens nedgång. För första gången på tre år fanns en övervikt av hushåll i Stockholm som hade en positiv syn på potentialen för svensk ekonomi under det kommande året. Det fjärde kvartalet innebär ett avbrott för den senaste tidens ljusnande bild av Sveriges ekonomi. Stockholms hushåll justerar ned sin nulägesbild av svensk ekonomi, även om det alltjämt råder en övervikt av hushåll som är positivt inställda till Sveriges ekonomi. Utöver det så tycks den mer optimistiska framtidstron som hushållen gav uttryck för under föregående kvartal varit en kortvarig uppgång. Under fjärde kvartalet faller Stockholmshushållens tilltro till svensk ekonomi framöver och det råder åter en övervikt av hushåll som anser att det kommer att gå sämre för svensk ekonomi under det kommande året. 60 40 20 Figur 6. Stockholmarnas syn på Sveriges ekonomi Säsongsrensade nettotal (bättre sämre). 0-20 -40-60 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 För närvarande Om tolv månader 10
Fortsatt hög arbetskraftsbrist hämmar tillväxten Antalet anställningar i Stockholm ökar och nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningar, stiger till 24. Det är det starkaste tillväxttalet för anställningar bland Stockholmsföretagen på sju år. Den starka sysselsättningstillväxten i Stockholm innebär att de förväntningar som ställdes upp av företagen under föregående kvartal slås. Företagen i Stockholm bedömer dock inte att den mycket höga anställningstakten i Stockholm kommer att kunna bibehållas. Nettotalet för företagens anställningsförväntningar faller med fem enheter till 14. Det innebär att företagen fortfarande tror på en ökning av jobben i Stockholm framöver men att anställningstakten kommer att avta. Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist, vilken dessutom påtagligt har förvärrats under senare år. Arbetskraftsbristen under fjärde kvartalet 2017 mildras endast marginellt och befinner sig därmed på en rekordhög nivå. Inte ens under den högkonjunktur som rådde innan den globala finanskrisen slog till 2008 var arbetskraftsbristen lika påtaglig. kv3 2017 kv 4 2017 Förändring Antal anställda, utfall 20 24 4 Antal anställda, förväntningar 19 14-5 Brist på arbetskraft, nuläge 43 41-2 Efterfrågeläge, nuläge 8 3 5 Tabell 5. Anställningstryck och efterfrågan för företagen Nettotal är saldot mellan andelen företag som anger en ökning respektive en minskning. Säsongsrensade värden. Arbetskraftsbristen är stor inom databranschen. 11
50 40 30 20 10 Figur 7. Sysselsättningsläget i Stockholms näringsliv över tid Säsongsrensade nettotal, hela Stockholms näringsliv. 0-10 -20-30 -40-50 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal anställda, utfall Brist på arbetskraft, nulägesomdöme De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där omkring var femte anställd stockholmare jobbar. Var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en lika hög andel är anställda inom tillverkningsindustrin. Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, drygt en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln medan endast en femtedel var anställda inom de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit mest. Sysselsättningen inom bygg har ökat något under de senaste femton åren, från sju procent 2010 till tio procent i dag. Tillverkning 10 % Bygg 10 % Figur 8. Inom vilka branscher jobbar stockholmarna? Handel 19 % Privata tjänstenäringar 61 % 12
50 40 30 20 Figur 9. Läget och utsikter för jobben inom olika Stockholmsbranscher Säsongsrensade nettotal. Utvalda branscher ur Stockholms näringsliv. 10 0-10 Utfall Förväntan Den starkaste jobbtillväxten i Stockholm under fjärde kvartalet 2017 återfinns inom tillverkningsindustrin och byggbranschen samt livsmedelshandeln. Detta trots att dessa delbranschen möter en vikande konjunktur. I fallet med de ökande anställningarna inom bygg- och databranschen kan förklaringen vara att dessa företag fortfarande möter en stark efterfrågan. Konfidensindikatorn för båda dessa branscher är starkare än normalt. Medan byggbranschen bedömer att anställningarna kommer att fortsätta att öka framöver så signalerar databranschen om en kommande tvärnit för nyanställningar. Förutom livsmedelshandeln så noteras en ökning av jobben inom den övriga handeln. Motorfordonshandeln, partihandeln liksom sällanköpsvaruhandeln rapporterar om ett ökat antal anställda, dock på lägre nivåer. Inom de privata tjänstenäringarna ökar anställningarna under det fjärde kvartalet främst bland företag med uppdragsverksamhet. Det ligger i linje med den ljusare konjunkturen för dessa företag. 13
Branschfördjupning HANDEL Konjunkturläget för företag inom Stockholms handel försvagas under fjärde kvartalet 2017. Konfidensindikatorn sjunker med 1,5 enheter, vilket innebär att branschen nu kommit ned till en nivå som är i linje med det historiska genomsnittet. Livsmedelshandeln är ensam delbransch inom Stockholmshandeln som går bättre än normalt. Även om läget för motorfordons- och sällanköpsvaruhandeln förbättras befinner sig dessa delbranscher fortsatt i ett läge som är svagare än normalt. Där befinner sig även partihandeln som resultat av en betydande försvagning om fem enheter av konfidensindikatorn under fjärde kvartalet 2017. 120 115 110 Figur 10. Konfidensindikator för handeln Index, medelvärde =. 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Stockholm Övriga riket Bakom den mycket starka konjunkturen som företag inom Stockholms livsmedelshandel möter finns en påtagligt förbättrad försäljningsvolym. Under det fjärde kvartalet mer än fördubblas bedömningen av försäljningsvolymen inom livsmedelshandeln. Förväntningarna på försäljningssituationen det kommande halvåret är fortsatt högt ställda men revideras ned något jämfört med föregående kvartal. Bakom det försämrade läget för partihandeln står bland annat en fortsatt pressad lönsamhet. Nulägesomdömet vad gäller försäljningssituationen försvagas och varulagren ökar. 14
Under det fjärde kvartalet mer än fördubblas bedömningen av försäljningsvolymen inom livsmedelshandeln. 120 115 110 Figur 11. Konfidensindikatorer för delbranscher inom handeln i Stockholm Index, medelvärde =. 95 90 85 80 75 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Livsmedel Sällanköpsvaror Motorfordon Partihandel 15
BYGG Trots ett skriande byggbehov i huvudstadsregionen har konfidensindikatorn för Stockholms byggbransch länge stått och stampat. Visserligen har branschen gått något bättre än normalt, dock utan att övertyga. Under 2016 pendlade branschen på gränsen för vad som anses vara en normal konjunkturnivå. Tillväxten i Stockholms byggbransch försvagades under årets första kvartal. Under fjärde kvartalet 2017 försvagas Stockholms byggbransch något och konfidensindikatorn faller med en enhet till,2, vilket dock betyder att läget fortsatt är bättre än normalt. Efter en nedgång i byggandet under föregående kvartal ökar åter byggandet under fjärde kvartalet 2017. Däremot minskar orderstocken för Stockholms byggföretag påtagligt och anbudspriserna minskar. Samtidigt skruvar byggföretagen ned sina förväntningar på byggandet, anbudspriser och orderstock. Arbetskraftsbristen inom Stockholms byggbransch är en allvarlig hämsko för byggandet. Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt faller drastiskt. Jämförbar statistik sträcker sig sex år tillbaka i tiden och under den perioden har utsikterna för byggmarknaden aldrig varit så lågt ställda som nu.. 120 115 110 Figur 12. Konfidensindikatorn för byggindustrin Index, medelvärde =. 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Stockholm Övriga riket 16
TJÄNSTER Huvudstadsregionens tjänstenäringar ökar takten under fjärde kvartalet 2017. De privata tjänsteföretagens konfidensindikator ökar med drygt en enhet och befinner sig nu strax över det historiska genomsnittet. 120 115 110 Figur 13. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar Index, medelvärde =. 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Stockholm Övriga riket Stockholms databransch har länge agerat akter för tjänstenäringarna i Stockholm. Men konjunkturen för Stockholms it-företag försvagas påtagligt under fjärde kvartalet 2017. Försvagningen förklaras av en minskad volym på inneliggande uppdrag och order liksom fallande försäljningspriser. En mycket stor andel it-företag i Stockholm uppger att de har arbetskraftsbrist. Men även om arbetskraftsbristen utgör ett allvarligt problem för tillväxten inom Stockholms databransch så anger fler att bristen på lokaler och/eller annan utrustning är ett allvarligt hinder. 120 115 110 95 Figur 14. Konfidensindikatorn för utvalda delbranscher inom privata tjänstenäringar i Stockholm Index, medelvärde =. 90 85 80 75 70 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Databranschen Uppdragsverksamhet Finans och försäkring 17
TILLVERKNING Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Mot slutet av 2016 skedde en stark återhämtning i Stockholms tillverkningsindustri och konjunkturläget gick in i ett läge som var mycket starkare än normalt. Förstärkningen fortsatte under första halvåret 2017. Under tredje kvartalet 2017 vek konjunkturen inom Stockholms tillverkningsindustri och det fallet fortsätter under fjärde kvartalet. 130 125 120 115 Figur 15. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri Index, medelvärde =. 110 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Stockholm Övriga riket 18
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Brunnsgatan 2 Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 00 www.chamber.se ANSVARIG ANALYS: Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom ah@chamber.se Mobil: 070-949 18 26 ANSVARIG KOMMUNIKATION: Robert Östholm robert.ostholm@chamber.se