Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: 2015-03-16 kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-9 Ärende Dnr Föredragande 1. Genomgång av resultat (verksamhet och ekonomi) övergripande KS/2015:172 Lars-Gunnar Karlsson Anna-Clara Ringnes Ulf Jogbratt 2. Årsredovisning 2014 3. Ombudgeteringar 2014 4. Budget 2015 Sjuhärads Kommunalförbund, Boråsregionen 5. Delgivningar KS 2015 6. Övriga protokoll KS/2015:172 KS/2015:173 KS/2014:754 KS/2015:179 KS/2015:174
2 Ärende Dnr Föredragande 7. Nämndprotokoll 8. Utskottsprotokoll KS/2015:50 KS/2015:19 9. Övrigt Tranemo, 2015-03-05 Crister Persson Ordförande Tina Haglund Processekreterare
2015-02-25 1 Genomgång av resultat - övergripande (2015:172) Budgetberedningens beslut Noterar informationen. Ärendet Utfallet av resultatmålen för 2014 redovisas. Totalt sett har 17% av målen en god måluppfyllelse, 67% visar delvis uppnådd måluppfyllelse medan återstående del (ca 16%) inte har någon måluppfyllelse. 12 av resultatmålen har ett likvärdigt eller förbättrat reslutat jämfört med föregående år, 4 av målen har ett försämrat resultat. De fyra prioriterade resultatmålen uppvisar att de delvis är uppfyllda. Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Kunskapsresultaten inom skolan skiftar rejält (27 % av måtten är uppnådda, 36 % är delvis uppnådda). Speciellt goda var resultaten i årskurs 6, men även gymnasieskolan uppvisade goda resultat. I årskurs 3 är resultatet bra i svenska, men i matematik betydligt sämre än föregående år. För årskurs 9 är resultaten överlag sämre än föregående läsår. Ge alla medborgare förutsättning att leva ett bra liv Målet är framförallt riktat mot omsorgssektionens verksamhet. Målet är på sektionsnivå konkretiserat i 4 mål där 1 av målen är uppnått; Medborgaren ska på sikt klara sig utan stöd från socialtjänsten. Målet att Minska andelen hushåll med långvarigt försörjningsstöd är delvis uppnått. De två målen om att Minska genomsnittlig utredningstid för barn och unga samt Minska genomsnittlig utredningstid för vuxna är ej uppnådda. Invånare som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att hon/han får ett gott bemötande och en god service Kommunen uppvisar ett bra resultat i servicemätningen på tillgänglighet, bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning. Årets resultat visar på att vi blivit bättre på att svar via telefon och men att resultatet är något sämre när det gäller bemötandet. Målvärdena är satta till hundraprocentig måluppfyllelse och det är en av förklaringarna till att målet endast delvis är uppnått. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande
2015-02-25 Medborgarens möjlighet till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på 60 % av de övergripande måtten från KKIK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är uppnådda och 40 % är delvis uppnådda. 33 % av sektionernas konkretiserade mål har uppnåtts helt medan 56 % har delvis uppnåtts. 11 % av resultatmålen har ej uppnåtts. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 Beslutsgång Utvecklingsledare Anna-Clara Ringnes och Ulf Jogbratt, Ekonomichef Lars- Gunnar föredrar ärendet. Sektionscheferna redovisar sektionernas. Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande
2015-02-25 2 Årsredovisning 2014 (2015:172) Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige beslutar Årsredovisning 2014 överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning av ärendet Årsredovisningen innehåller även en koncernredovisning som visar det totala ekonomiska resultatet inklusive Tranemo Bostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2014 uppgår till 14,5 mkr (2013: -18,4 mkr). Det ekonomiska resultatet innebär en resultatminskning med 0,5 mkr jämfört med 2013 års resultat exklusive jämförelsestörande poster. 2013 års resultat påverkades negativt med drygt 33 mkr av stora jämförelsestörande poster. I 2014 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per 1997-12-31 med 12,7 mkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 1,8 mkr. För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB TBAB och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till 17,4 mkr (2013: -18,6 mkr). 2013 års resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till +19,1 mkr. Omsättningen år 2014 uppgick för kommunen till 742 mkr (2013: 739 mkr). Koncernens omsättning uppgick till 784 mkr (2013: 780 mkr). Kommunalskatten i Tranemo var 20,57 % under 2014, landstingsskatten var 11,13%, vilket för 2014 innebar totalt 31,70%. Den genomsnittliga skatten i länet var 32,34 % och riksgenomsnittet var 31,86 %. Verksamheternas ekonomiska utfall överstiger budget med 4,7 mkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i institutionsvård (-5,1 mkr), samt placeringar i familjehem (-2,3 mkr). Positiva budgetavvikelser finns för rivningskostnad av gamla Samhallbyggnaden som var budgeterat med 2,5 mkr, men som inte hann göras under 2014. Dessutom utnyttjades inte kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader fullt ut (+1,0 mkr). Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande
2015-02-25 Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 2,2 mkr högre än budgeterat. Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) var 1,6 mkr lägre än budgeterat. Årets investeringar uppgick till 50,7 mkr (2013: 51,8 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2014 uppgick till 105,4 mkr. Investeringsnivån 2014 är endast marginellt lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 52,4 mkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat något, från 5,7 procent 2008 till 5,8 procent under 2014. Kommunens låneskuld 2014-12-31 uppgick till 230 mkr, vilket är oförändrad nivå jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 44 mkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 380 mkr (2013: 380 mkr). Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2014 till 17,2 procent (2013: 15,8 %). För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 15,3 procent (2013: 14,1 %). Beslutsunderlag Årsredovisning 2014. Föredragning och debatt Ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson, kommunchef, sektionschefer och utvecklingsledare föredrar ärendet. Under punkten genomförs även samråd med Tranemo Bostäder AB samt Tranemo Utvecklings AB (TUAB). Ordförande Crister Persson framför på beredningens vägnar ett tack för det goda arbete förvaltningen gjort med att förbättra det ekonomiska resultatet efter Tertial rapport 1 2014. Handlingar som följer beslutet Årsredovisning 2014 Status kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande
1 ÅRSREDOVISNING 2014
2
Tranemo kommun Årsredovisning 2014 Introduktion och översikt Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Avsnitt 1 Verksamhetsberättelser Avsnitt 2 Organisation 4 År 2014 i korthet 5 Uppföljning av resultatmålen 6 Kommunens kvalitet i korthet 11 Kommunstyrelsens ordförande 14 Service- och näringslivssektionen 36 Strategisektionen 38 Lärandesektionen 40 Omsorgssektionen 46 Tekniska sektionen 56 Kommunstyrelsens vice ordförande 14 Femårsöversikt 15 Samhällsekonomin 16 Utvecklingen i Tranemo kommun 17 Sjuhäradsperspektiv 19 Ekonomisk översikt 20 Driftredovisning 28 Investeringsredovisning 29 Personalredovisning 31 Miljöredovisning 34 Finansiella rapporter Avsnitt 3 Resultaträkning - koncernen och kommunen 68 Kassaflödesanalys - koncernen och kommunen 68 Balansräkning - koncernen och kommunen 69 Noter 70 Redovisningsprinciper 75 Revisionsberättelse Avsnitt 4 Revisionsberättelse xx 3
ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tranemo kommun. I fullmäktige finns 37 ledamöter. I Tranemo kommunfullmäktige finns en borgerlig majoritet. Kommunfullmäktige består av 54 % kvinnor och 46 % män. Mandatfördelning kommunfullmäktige 2015-2018 2011-2014 Centerpartiet 9 8 Moderaterna 5 7 Folkpartiet 1 2 Kristdemokraterna 2 2 Socialdemokraterna 13 13 Miljöpartiet 2 2 Vänsterpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 4 2 Summa 37 37 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, samt att ha uppsikt över nämndens och kommunägda bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunkoncernen Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Kommunala uppdragsföretag Det finns fyra enskilda förskolor som utför förskole- och fritidsverksamhet. Dessa är Fyrklövern i Limmared, Tussilago i Länghem, Skogsduvan i Mossebo samt Prästkragen i Månstad. Dessutom finns två enskilda dagbarnvårdare som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Dalstorp. Ekbergs fönsterputs & städ AB, Pranees städservice AB och Extramamman & Ugglans hemhjälp AB utför hemtjänst. Sophämtningen sköts av LBC Borås AB. 4
Tranemo kommun Årsredovisning 2014 Introduktion och översikt År 2014 i korthet ÅR 2014 I KORTHET Befolkning, pendling och arbetsmarknad Befolkningsmängden i kommunen ökade med 109 invånare under 2014 (2013: -42) och kommunens befolkning uppgick därmed till 11 640 invånare vid årsskiftet. Invånarantalet i kommunen har sjunkit under det senaste decenniet, men 2014 innebär ett trendbrott. Ökningen 2014 är den största ökningen ett enskilt år sedan 1989. Jämfört med 30 år tillbaka har invånarantalet i kommunen minskat. 1983-12-31 uppgick invånarantalet i kommunen till 12 342 invånare. Tranemo kommun har under perioden 2006-2013 haft nettoinpendling till kommunen. 2006 var nettoinpendlingen 100 personer. 2008 hade det ökat till 166 personer. Under 2013 uppgick inpendlingsnettot till 151 personer. Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter vände arbetslöshetssiffrorna nedåt, men under 2013 och 2014 har arbetslösheten i kommunen ökat igen. I december 2014 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 3,3 % procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 5,1 procent. Tranemo kommuns ekonomi 2014 Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2014 uppgår till 14,5 mkr (2013: -18,4 mkr). Det ekonomiska resultatet innebär en resultatminskning med 0,5 mkr om jämförelse görs med 2013 års resultat exklusive jämförelsestörande poster. 2013 års resultat påverkades negativt med drygt 33 mkr av stora jämförelsestörande poster. I 2014 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per 1997-12-31 med 12,7 mkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 1,8 mkr. Verksamheternas ekonomiska utfall överstiger budget med 4,7 mkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i institutionsvård (-5,1 mkr) samt placeringar i familjehem (-2,3 mkr). Positiva budgetavvikelser finns för rivningskostnad av gamla Samhallbyggnaden som var budgeterat med 2,5 mkr, men inte hann göras under 2014. Dessutom utnyttjades inte kommunfullmäktige och kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader fullt ut (+1,0 mkr). Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 2,2 mkr högre än budgeterat. Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) är 1,6 mkr lägre än budgeterat. Årets investeringar uppgick till 50,7 mkr (2013: 51,8 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2014 uppgick till 105,4 mkr. Investeringsnivån 2014 är endast marginellt lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 52,4 mkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat något, från 5,7 procent 2008 till 5,8 procent under 2014. Kommunens låneskuld 2014-12-31 uppgick till 230 mkr, vilket är oförändrad nivå jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 44 mkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 380 mkr (2013: 380 mkr). Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2014 till 17,2 procent (2013: 15,8 %). För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 15,3 procent (2013: 14,1 %). För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB TBAB och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till 17,4 mkr (2013: -18,6 mkr). 2013 års resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till +19,1 mkr. Omsättningen år 2014 uppgick för kommunen till 742 mkr (2013: 739 mkr). Koncernens omsättning uppgick till 784 mkr (2013: 780 mkr). Kommunalskatten i Tranemo var 20,57 % under 2014, landstingsskatten var 11,13 %, vilket för 2014 innebar totalt 31,70%. Genomsnittet i länet var 32,34 %, medan riksgenomsnittet var 31,86 %. 5
förvaltningsberättelse 4 prioriterade resultatmål Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Sammanfattande måluppfyllelse Kunskapsresultaten skiftar rejält (27 % av måtten är uppnådda, 36 % är delvis uppnådda. Speciellt goda resultat i åk 6 och goda resultat i gymnasieskolan. I åk 3 är resultatet bra i svenska, men i matematik betydligt sämre än föregående år. För åk 9 är resultaten överlag sämre än föregående läsår Sammanfattande analys Det låga resultatet i matematik för åk 3 beror till stora delar på att delprovet om mätande misslyckades för många elever, vilket påverkade det totala resultatet i stor utsträckning. ( på delprovet mätning var det endast 53,8 % av eleverna som nådde kravnivån). Det delprov i matematik som flest elever nådde kravnivån på var Mönster i talföljder, geometriska mönster. Här var det 95,8 % av eleverna som nådde kravnivån. Resultat i svenska för åk 3 är mycket bra, där nästan samtliga elever (nådde kravnivån på flera av delproven) I samtliga delprov ligger våra resultat över snittet i Riket. Bäst resultat har delproven som handlar om att tala och läsa. Att skriva faktatext är det delprov som minst antal elever nådde kravnivån (88,7 %). Det vi också kan se i samtliga årskurser med nationella prov är att i svenska är det att skriva berättelser och faktatexter som är svårast för eleverna. Orsakerna till de sämre resultaten i åk 9 är svårare att se, men en av orsakerna är svårigheten att nå de elever med störst behov av särskilda åtgärder. I årskurs 3 är könskillnaderna i resultaten små, här ser vi inget samband mellan resultat och kön. Flickornas meritvärden är betydligt bättre än pojkarnas i åk 9 är skillnaden 42 p (217/175). Även i åk8 är skillnaden mellan resultaten flickor/pojkar (40 p, 212 /172).I åk 6 är skillnaden 20p (221/201). Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Vi behöver utveckla elevernas skrivande, både när det gäller faktatexter och berättande texter, men också när det gäller stavning och interpunktion. De utvecklingsområden som initierats Matematiklyftet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, elevhälsa och IKT kommer att stödja utvecklingen mot bättre resultat. Vi behöver analysera varför skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat är så stora och sätta in åtgärder därefter. Mått 2013 2014 trend Resultat nationella prov åk 3 79 63 Resultat nationella prov åk 6 98 98 Andel behöriga till gymnasiet 85 79 Elevernas syn på undervisningen åk 8 78 93 Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen 85 85 4 ÅRSREDOVISNING 6 2014 TRANEMO KOMMUN
förvaltningsberättelse Ge alla medborgare förutsättning att leva ett bra liv KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Minska andelen hushåll med långvarigt försörjningsstöd är delvis uppnått, Minska genomsnittlig utredningstid för barn och unga samt Minska genomsnittlig utredningstid för vuxna. är ej uppnådda måluppfyllelsen avseende försörjningsstöd. För nyanlända tar det idag längre tid än tidigare att få bidrag man är berättigad, exempelvis etableringsstöd. Detta medför att nyanlända är i behov av stöd från socialtjänsten under en längre tid än planerat. Sammanfattande måluppfyllelse Målet är på sektionsnivå är konkretiserat i 4 mål där 1 av målen är uppnått ; Medborgaren ska på sikt klara sig utan stöd från socialtjänsten Sammanfattande analys Effekten av en utökning av handläggare inom ekonomiskt bistånd är tydlig, då det skapat förutsättningar för ett aktivt motiverande förhållningssätt som gett resultat. Kontinuitet i handläggargruppen ger förutsättningar för att ytterligare öka Mått 2013 2014 trend Andelen ungdomar som inte längre är i behov av socialtjänst 94 100 Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd 3,8 4,3 Andelen förvärvsarbetare i kommunen 84,3 83,4 Invånare som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att hon/han får ett gott bemötande och en god service KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Sammanfattande måluppfyllelse Vi har bra resultat i servicemätningen på tillgänglighet, bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning och årets resultat visar på att vi blivit bättre på telefonsvar och något sämre på bemötande. Våra målvärden är satt till hundraprocentig måluppfyllelse och det är en av förklaringarna till att målet endast delvis är uppnått. Samtliga verksamheter jobbar med målet och resultaten på verksamhetsnivå är överlag mycket goda.( 69 % av sektio- nernas konkretiserade mål är uppnådda och 31 % är delvis uppnådda). Resultaten från servicemätningen skiftar inom våra verksamheter. Sammanfattande analys Våra resultat från servicemätningen när det gäller intresse, engagemang och bemötande är höga. Möjligheten att komma i kontakt med handläggare har förbättrats och vi ligger i nivå med likvärdiga kommuner, men fortfarande för lågt resultat för att vi ska vara nöjda.tillgängligheten är dock fortsatt begränsad i organisationen eftersom flertalet medarbetare har begränsade möjligheter att vara tillgängliga per telefon. Mått 2013 2014 trend Andelen som får svar på enkel fråga via epost inom två arbetsdagar Andel som får direkt svar på en enkel fråga vid kontakt med kommunen via telefon Då vi är en liten kommun så är vi sårbara eftersom resultaten beror till stor del om rätt handläggare är tillgänglig. Åtgärder för fortsatt utveckling Lära av våra egna goda exempel så att samtliga verksamheter når goda resultat inom tillgänglighet via mail och telefon. Vi behöver fortsätta arbetet med att förbättra våra mail- och telefonrutiner så att invånarna kan få svar på flertalet frågor även om inte rätt handläggare finns tillgänglig. 93 92 39 57 Andel som upplever att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en fråga 88 86 7 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 5
förvaltningsberättelse Medborgarens möjlighet till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Sammanfattande måluppfyllelse 60 % av de övergripande måtten från KKIK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är uppnådda och 40 % är delvis uppnådda 33 % av sektionernas konkretiserade mål har uppnåtts helt och 56 % har delvis uppnått samt 11 % har ej uppnåtts. Sammanfattande analys Inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka är centralt inom verksamheterna som riktar sig direkt till invånarna. Samtliga våra verksamheter jobbar med dessa frågor som ett högprioriterat område. Sektionerna och deras verksamheter arbetar också med inflytande exempelvis genom att kontinuerligt uppdatera och komplettera information på hemsidan som har blivit ett mer levande verktyg. Verksamheterna har förstått betydelsen av hemsidan som kommunens ansikte utåt och som en viktigt kanal för inflytande och delaktighet. Även sociala medier ses som ett viktigt medel för inflytande och delaktighet och som ett kompletterande verktyg för att nå flera olika målgrupper. Kärnverksamheterna koncentrerar sina åtgärder direkt mot medborgaren exempelvis genom olika forum för dialog och inflytande. Information är en av förutsättningarna för demokrati och inflytande och kravet på tillgänglig information är ständigt ökande. Medborgarna förväntar sig att finna information om kommunens service och uppdrag på bl.a. hemsidan. Förslag till åtgärder Kommunen behöver fortsätta med att vidareutveckla formerna för inflytande och delaktighet genom att förbättra både mottagande och omhändertagande av synpunkter och klagomål samt utveckla ytterligare former för inflytande och delaktighet. Kommunen behöver se över tillgänglig information på hemsidan och arbetet med att utveckla och tillgängliggöra e-tjänster behöver fortsätta. Mått 2013 2014 trend Hur god är kommunens webinformation 72 72 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling 63 63 Hur väl medborgarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet 37 37 Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet 83,3 (2010) Hur många röstberättigade röstade i europaparlamentsvalet 46,3 (2009) 83,9 49,5 6 ÅRSREDOVISNING 8 2014 TRANEMO KOMMUN
förvaltningsberättelse 3 ekonomiska resultatmål Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 1,9% av skatter och utjämning Målet är 11 mkr för 2014, utfallet blev 14,5 mkr, målet är uppfyllt. Målet beräknas som 1,9% på skatteintäkter och kommunal utjämning. Kommunens soliditet ska behållas på dagens nivå Målet är satt till att soliditeten ska uppgå till minst 17 %. Utfall per 2014-12-31 är 17,2 %. Målet är uppfyllt. Soliditet är kommunens egna kapital i förhållande till samtliga tillgångar. Soliditetsmålet ska avspegla kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Det egna kapitalet är kommunens samlade resultat under årens lopp. En soliditet på 17% innebär 170 tkr i samlade vinstmedel och 830 tkr i skulder om totala tillgångarna är 1 mkr. Kommunens soliditet ska bibehållas på dagens nivå Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade Kommunens investeringar 2014 blev 50,7 mkr. Kommunens kassaflöde blev 48,2 mkr. Självfinansieringsgraden blev därmed 95%, ska vara 100 % för att målet ska vara uppfyllt. resultatet. Detta blir tillsammans 48,2 mkr. Om kommunen över tid inte kan finansiera sina investeringar med egna medel måste upplåning ske och då ökar kommunens låneskuld. Med kassaflöde menas kommunens kostnad för avskrivningar + det ekonomiska En hundralapp i skatt fördelas så här: 9 Grundskola, 22,70 kr Vård och omsorg om äldre, 22,35 kr Gymnasieskola, 9,91 kr Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, 9,32 kr Stöd till funktionshindrade, 9,80 kr Lokaler, gator och övrig teknisk verksamhet, 7,37 kr Kommungemensam verksamhet 7,37 kr Individ- och familljeomsorg, 6,54 kr Kultur och fritid,2,63 kr Räddningstjänst, 1,67 Miljö- och byggverksamhet, 0,33 Färdtjänst, 0,39 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 7
förvaltningsberättelse Uppföljning av resultatmålen Definition av färg God måluppfyllelse Viss måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Medborgarnas trivsel ska öka Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen. (Ingen ny mätning) Ökad tillgänglighet till fritidsanläggningar som erbjuder stimulerande och varierande aktiviteter (för främst barn och ungdomar) Trygg, värdig och tillgänglig äldreomsorg efter behov Möjlighet att leva som andra Näringsriktig, god och varierad kost Invånaren skall uppleva att renhållning, VA, fjärrvärme, gata och park fungerar på ett tillfredsställande sätt. (Ingen ny mätning) Öka information och tillgänglighet till besöksnäringen Ett bra serviceutbud inom en rimlig tidsaspekt oberoende av bostadsort. Valmöjligheter till attraktivt boende samt skapa förutsättningar för näringslivsetableringar och utveckling av befintliga företag. God hälsa på lika villkor för hela befolkningen Verksamheten ska ständigt sträva mot att barn och unga ska erbjudas en lärmiljö som är i pedagogisk framkant avseende såväl personal, lokaler som modern teknik Kommunen skall kännetecknas av ett gott företagsklimat Verksamheten ska erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov samt vara tillgänglig för alla kommuninvånare. Kommunens resurser skall användas på ett effektivt sätt Sammanfattning 17% av målen har god måluppfyllelse, 67% visar delvis uppnådd måluppfyllelse medan återstående del (ca 16%) inte har någon måluppfyllelse. 12 av resultatmålen har ett likvärdigt eller förbättrat reslutat jämfört med föregående år, 4 av målen har ett försämrat resultat. 8 ÅRSREDOVISNING 10 2014 TRANEMO KOMMUN
förvaltningsberättelse Kommunens kvalitet i korthet - en jämförelse med andra För att ge en enkel överblick över hur Tranemo kommun står sig jämfört med övriga deltagande kommuner har vi pilar som visar rött, gult eller åt det gröna hållet. Grönt innebär att vi tillhör top 25% jämfört med övriga KKIK-kommuner, gult 26%-75% och rött är sämsta gruppen 76%-100%. Tillgänglighet Mått 2014 trend Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur stor del av de som erbjuds plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt för att plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Trygghet Mått 2014 trend Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst under en 14-dagarsperiod Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor (både planerad och faktisk)? Information och delaktighet Mått 2014 trend Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för sina medborgare att delta i kommunens utveckling? Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet 11 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 11
förvaltningsberättelse Effektivitet Mått 2014 trend Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Engelska) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 5. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Kostnad per betygspoäng. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen. Kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning 12 ÅRSREDOVISNING 12 2014 TRANEMO KOMMUN
förvaltningsberättelse Samhällsutveckling Mått 2014 trend Andelen förvärvsarbetare i kommunen. Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Vad ger företagarna för Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Ingen ny mätning är gjord) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Ingen ny mätning är gjord) Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna. Hur stor är andelen miljöbilar av totala antal bilar i hela den geografiska kommunen? Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem sista åren? Hur stor är utpendlingen i kommunen? Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? 13 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 13
Tranemo kommun Årsredovisning 2014 Introduktion och översikt Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande Kommunstyrelsens ordförande När vi nu slutredovisar 2010 kan jag konstatera att resultatet ligger i paritet med vad vi totalt har budgeterat för 2010. Verksamheterna har i stort sett följt intentionerna som kommunfullmäktige beslutat om med undantag av socialnämnden där vi har stora negativa avvikelser. Detta har kompenserats av högre skatteintäkter än budgeterat. Det är angeläget att vi under 2011 kommer till rätta med avvikelserna inom det sociala området. När det gäller investeringarna så ligger de på en hög nivå KOMPLETTERAS att vi över tid har svårt att uppnå vårt mål som innebär att våra investeringar ska självfinansieras. Detta betyder att vi åren framöver måste minska investeringsvolymen. Kommunens miljömål som innebär att alla kommunägda fastigheter med kommunal verksamhet ska ha miljövänlig uppvärmning uppnås sannolikt senast 2012. Då har kommunens koldioxidutsläpp minskat med 950 ton. En annan siffra som pekar uppåt är födelsenettot vilket i förlängningen kan bidra till att vi får befolkningstillväxt. Vi har under flera år påtalat vikten av att ha en fungerande kollektivtrafik mot Småland och då främst Gislaved - Värnamoområdet. Med hjälp av Västra Götalandsregionen kommer en expresslinje med sex turer i vardera riktningen mellan Värnamo och Borås att starta i mitten på mars 2011. Bra samarbete och samverkan med andra kommuner är viktigt och blir än viktigare i framtiden. Vi har ett givande samarbete inom flera områden med kommuner både inom och utanför Västra Götalands Regionen vilket gynnar såväl kommun som kommuninvånare. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda för era insatser och engagemang under 2010! Glädjande för kommunen och hela landet är den snabba återhämtning som skett efter konjunkturnedgång och finanskris. De flesta av företag och företagare är optimistiska och ser på 2011 med stor tillförsikt vilket förhoppningsvis leder till att flera av våra arbetslösa kommuninnevånare kan få arbete Crister Persson (c) Kommunstyrelsens vice ordförande När jag blickar tillbaka på 2010 ser jag stora kontraster. Jag ser mycket positivt som exempelvis ny organisation för kommunen såväl politisk som förvaltningsmässig. Den kommer förhoppningsvis leda till en livligare debatt och diskussion både bland medborgarna och i de politiska församlingarna. Under året startade också en ny gemensam nämnd tillsammans med Ulricehamn för att ta hand om de båda kommunernas it-frågor. Detta är ett konkret exempel på samverkan mellkompletteras na och nu ser jag fram emot fler efterföljare, exempelvis när det gäller löneadministrationen. Jag tror att det kommer att vara avgörande för vår kommun hur väl vi lyckas samverka med andra kommuner och hur väl vi lyckas skapa och delta i nätverk av olika slag. Samtidigt kan jag tyvärr konstatera att de sociala verksamheternas kostnader har eskalerat under 2010, vilket är något jag även har tagit upp tidigare som ett stort problem. Trots omfattande tilläggsanslag blir det ett budgetöverskridande på 7 miljoner kronor. Frågan är vilket som är mest allvarligt nivån på kostnaderna eller det faktum att utfallet gång efter gång blir sämre än prognoserna? Det sistnämnda tyder på bristande kontroll. Det förstnämnda måste däremot ställas mot de behov som finns och den ambition vi har för verksamheten. Det är utan tvekan ett misslyckande för den politiska majoriteten, att hela 2010 fick gå utan att vi kommit närmare en lösning på detta. Sammanfattningsvis vill jag ändå poängtera att jag ser stora möjligheter för vår kommun att utvecklas positivt framöver. Vi har utvecklingsplaner för vår centralort som vi aldrig haft förut, bland annat centrummiljön samt området runt gymnasieskolan och Sveaborg. Det finns också ett stort engagemang i Limmared runt ett nytt glashus och ett stort föreningsengagemang runt konstgräsplaner i kommunen. Detta är bara några exempel som visar att det finns mycket bra att med gemensamma krafter bygga vidare på inför framtiden. Stort tack till politiker över alla partigränser och till kommunens anställda medarbetare för ert engagemang under föregående år! Claes Redberg (s) 14