Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Birgitta Söderlund, tel 08-452 77 95 och Ulla Åhs, tel 08-452 77 96. Beställning av rapporten kan göras direkt på tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se ISBN-10: 91-7164-152-1 ISBN-13: 978-91-7164-152-6 Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2006

Förord Sedan Ädelreformen genomfördes 1992 har vårdtiderna vid sjukhus kortats avsevärt och omfattningen av hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende har ökat. Det finns emellertid ingen systematisk uppföljning av utvecklingen av hemsjukvården. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identifiera hemsjukvårdens kostnader. I denna rapport presenteras en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunen. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med samtliga 8 kommuner i Jämtland och 5 kommuner i Värmland. Samtliga dessa kommuner har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten presenteras resultat av mätningar från kommunerna. Resultaten jämförs även med mätningar av hemsjukvårdens omfattning i kommuner i Gävleborg, Dalarna och Västmanland, där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten finns en uppskattning av omfattning och kostnader totalt i landet av hälso- och sjukvården i kommunerna. I projektet har medverkat företrädare för kommunerna i Jämtland och Värmland, se förteckning i bilaga 4. Projektledare har varit Birgitta Söderlund, Sveriges Kommuner och Landsting med medverkan av Josephine Lindgren, Gabriella Kollander Fållby och Ulla Åhs. Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar metoder och indikatorer för att beskriva, mäta och jämföra tillgänglighet, kostnader, resultat och kvalitet inom vård och omsorg. Kommuner och landsting måste följa upp och öppet redovisa vad som utförs och vad resultatet blir för att patienter och brukare ska kunna bedöma resultat och kvalitet för tjänster de erbjuds inom vård och omsorg. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till fortsatta och fördjupade studier av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Avsikten är att den presenterade mätmetoden även ska kunna användas av andra kommuner för att följa utvecklingen och för jämförelser mellan kommuner. Ellen Hyttsten Avdelningen för vård och omsorg Ann Hedberg Balkå Sektionen för informatik och uppföljning

Innehåll Sammanfattning...5 Resultat från Jämtland och Värmland... 6 Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland... 8 Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige... 9 1. Inledning... 12 2. Kort beskrivning av använda metoder... 16 2.1 Mäta omfattning av hemsjukvård... 16 2.2 Beräkna kostnader för hemsjukvård... 18 3. Omfattning av hemsjukvård i Jämtland och Värmland...22 3.1 Hemsjukvård som utförs av undersköterskor/vårdbiträden...22 3.2 Total omfattning av hemsjukvården...26 4. Kostnader för hemsjukvård i Jämtland och Värmland...30 4.1 Hemsjukvårdens kostnader totalt för alla verksamheter...30 4.2 Kostnad för hemsjukvård i äldreomsorgen...35 4.3 Kan man jämföra kommuner?...36 4.4 Benchmarking en förklaringsmodell...38 5. Undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland...44 6. Kostnader för hälso- och sjukvård i kommunerna totalt i Sverige...48 Bilagor...56 Bilaga 1. Använda metoder för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader...62 1:1 Mätning av hemsjukvårdens omfattning...56 1:2 Beräkning av hemsjukvårdens kostnader...62 1:3 Anvisningar för att redovisa arbetstiden...67 Bilaga 2. Redovisning av resultat per kommun...71 Bilaga 3. Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar...82 Bilaga 4. Medverkande i projektet...84

Sammanfattning Ädelreformen 1992 gav kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och dagverksamheter, dock ej läkarinsatser som är ett fortsatt ansvar för landstingen. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen ska ha ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har exakt hälften av landets 190 kommuner, 145 stycken ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna kortats avsevärt på sjukhusen och omfattningen av hemsjukvården har ökat. Det finns emellertid ingen systematisk uppföljning av hemsjukvården. Kommunernas hälso- och sjukvårdsinsatser särredovisas inte utan ingår som en del i äldre- och handikappomsorgen. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identifiera hemsjukvårdens kostnader. Vi har försökt besvara fyra viktiga frågor I denna rapport redovisar vi en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna med syftet att den ska kunna användas av andra kommuner. Metoden har utvecklats tillsammans med samtliga åtta kommuner i Jämtland och fem kommuner i Värmland vilka alla har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Beräkningar av både omfattning och kostnader har gjorts i dessa kommuner. Vi har försökt besvara fyra frågor: 1. Hur omfattande är hemsjukvården i kommunerna? 2. Vad kostar hemsjukvården? 3. Kan vi förklara kostnadsskillnader mellan kommunerna? 4. Kan vi med utgångspunkt från resultaten beräkna vad hälsooch sjukvården som utförs i kommunerna kostar i hela landet? I rapporten fokuserar vi på hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Vi har inte behandlat hemsjukvårdens resultat och kvalitet. Vad är hemsjukvård? Enligt den definition vi använt är hemsjukvård de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen i sin bostad eller där patient vistas. Hemsjukvård i kommunerna utförs inom äldre- och handikappomsorgen i det ordinära boendet samt i särskilda boendeformer, korttidsvård/boende och dagverksamhet som kommunerna bedriver enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Definitionen innebär att all hälso- och sjukvård som kommunerna utför med undantag av skolhälsovård är hemsjukvård. SAMMANFATTNING 5

En stor del av kommunernas hemsjukvård utförs av undersköterskor och vårdbiträden som en del av deras arbete med social omsorg. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvårdslagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Använd metod Metoden bygger på att undersköterskor/vårdbiträden mäter sin arbetstid under en vecka. Mätningarna visar hur deras arbetstid fördelas på social omsorg och hälso- och sjukvårdsuppgifter och ger underlag för att uppskatta antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som utför hemsjukvård. För den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunerna dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster antar vi att all arbetstid i kommunen är hemsjukvård. Beräkningen av kostnaderna för hemsjukvård bygger på att vi kan identifiera personaloch driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Indelningen i kommunernas räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar. I driftskostnaderna ingår alla kostnader som behövs för att driva verksamheten. Gemensamma OH-kostnader ska fördelas på verksamheterna. Resultat från Jämtland och Värmland Mätningar av hemsjukvårdens omfattning och beräkning av dess kostnader genomfördes i alla kommuner i Jämtland dvs. Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund samt i Värmland kommunerna Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby. Samtliga verksamheter inom äldre- och handikappomsorgen där hemsjukvård utförs ingick i undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Mätningar av hur undersköterskor/vårdbiträden fördelade sin arbetstid genomfördes under en vecka i oktober 2002 och kostnadsberäkningarna bygger på kommunens räkenskapssammandrag för 2002. I nedanstående tabell visas resultaten i sammanfattning för kommunerna i genomsnitt. Hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna i genomsnitt i Jämtland och Värmland 2002 Verksamhet Andel av årsarbeten, procent Kostnad per invånare, kronor Kostnad per brukare, kronor Ordinärt boende 26 1 080 59 800 Särskilt boende 18 1 010 67 900 LSS-boende 7 120 40 700 Korttidsvård/boende 28 190 152 500 1 Dagverksamhet 6 25 Summa 19 2 400 Hemsjukvården mest omfattande i ordinärt boende 1 Kostnad per plats. Våra mätningar visar att en betydligt större andel av arbetstiden används för hemsjukvård i ordinärt boende än i särskilt boende. Undersköterskor och vårdbiträden använde i genomsnitt 17 procent av sin arbetstid till hemsjukvård i ordinärt boende 6 SAMMANFATTNING

jämfört med 11 procent i särskilt boende. Den större betoningen av hemsjukvård i ordinärt boende förstärktes när antalet årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal adderades till antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som avsåg hemsjukvård. Av samtliga årsarbeten i ordinärt boende avsåg 26 procent hemsjukvård. I särskilt boende var motsvarande andel 18 procent. Det visade sig också att den totala kostnaden för hemsjukvård i ordinärt boende är högre, 1 080 kronor per invånare jämfört med särskilt boende, 1 010 kronor per invånare. Kostnaden för hemsjukvård per brukare är dock högre i särskilt boende, 67 900 kronor än i ordinärt boende, 59 800 kronor. Personalen använder mer av sin tid för hemsjukvård i ordinärt boende och ger hemsjukvård till fler brukare. Kostnaden för varje brukare som får hemsjukvård i ordinärt boende är därför lägre än i särskilt boende där personaltätheten är hög och varje brukare får mer hemsjukvård. Stort inslag av hemsjukvård i korttidsvård/boende Inslaget av hemsjukvård är stort inom korttidsvård/boende, totalt 28 procent av årsarbetstiden. I denna verksamhet utförs hemsjukvården till stor del av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, 64 procent av den summerade årsarbetstiden som avser hemsjukvård. En plats inom korttidsvård/boende kostar 152 500 kronor i genomsnitt. Varje plats används dock av flera brukare under ett år. Liten omfattning av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet Omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet är relativt liten, 7 respektive 6 procent av den totala årsarbetstiden för undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Kostnaden per invånare är också låg 120 kronor för LSS-boende och 25 kronor för dagverksamhet. I dessa verksamheter som främst riktar sig till yngre funktionshindrade är det omvårdnad och annan typ av stöd och service som dominerar. Trots den ringa omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende är kostnaden per brukare för hemsjukvård relativt hög, 40 700 kronor. Detta återspeglar givetvis att kommunernas totala kostnader för personer som bor i LSS-boende är höga. 22 procent av äldreomsorgens kostnader Särskilt boende och korttidsvård/boende riktar sig i stort sett uteslutande till den äldre befolkningen och i det ordinära boendet är endast 11 procent av brukarna yngre än 65 år. Huvuddelen av hemsjukvården i dessa verksamheter är således en del av äldreomsorgen. Våra beräkningar visar att 22 procent av äldreomsorgens totala kostnader består av kostnader för hemsjukvård. Det motsvarar 11 300 kronor per invånare 65 år och äldre. Kan man jämföra kommunernas kostnader? Det finns relativt stora skillnader mellan kommunernas kostnader för hemsjukvård med en variationsvidd från lägst 7 000 kronor per invånare 65 år och äldre till högst 17 300 kronor. I alla jämförelser är kostnaderna högre i Jämtland än i de fem Värmlandskommunerna. Det finns emellertid skillnader i strukturell tyngd mellan länen som till en del förklarar kostnadsskillnaderna. SAMMANFATTNING 7

Vi har använt standardkostnadsindex per invånare 65 år och äldre som ett mått på kommunens strukturella tyngd. Index för riket i genomsnitt är 100. Standardkostnadsindex är för Jämtlandskommunerna i genomsnitt 121 och för de fem Värmlandskommunerna 99. Det innebär att 22 procent av kostnadsskillnaden mellan länen kan förklaras med skillnader i strukturell tyngd men det finns inget entydigt förhållande mellan struktur och kostnader. Som exempel kan nämnas att Härjedalen, som har den tyngsta strukturen med index 128, har den lägsta kostnaden per invånare 65 år och äldre i Jämtland, ungefär på samma nivå som i Kil i Värmland med en betydligt mer gynnsam struktur enligt index. Skillnader i kostnader ger ett starkt motiv för kommunerna att jämföra sig och lära av varandra. Genom att jämföra sig med kommuner som har liknade struktur får kommunen en indikator på kostnadsläget i kommunen. Det finns ingen rätt nivå på kostnader för hemsjukvård men jämförelser visar om kostnaderna är höga eller låga i kommunen. I rapporten redovisar vi en benchmarking modell som kommunerna kan använda sig av för att jämföra sina kostnader. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna för hemsjukvård i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och kommunerna i Värmland. Det finns ett kommunalt handlingsutrymme och en möjlighet för kommuner att förändra sina kostnader. Skillnader i kostnader kan bero på medvetna politiska satsningar och prioriteringar men kan också bero på traditioner och skillnader i effektivitet. Exempel på faktorer som styr kostnaderna men som är möjliga att påverka i alla fall på lång sikt är organisation och ledning, politiska prioriteringar, lokala avtal och samverkan med landstinget, kommunens ekonomi, användning av ny teknik m.m. Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland Undersökningar av hemsjukvårdens omfattning har gjorts med i stort samma metodik av Äldrevårdsutredningen 2 2003 i fyra kommuner i Dalarna och fyra kommuner i Gävleborg samt av FoU Västmanland 3 i samtliga kommuner i Västmanland 2004. I dessa tre län har landstinget ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende. Äldrevårdsutredningen uppskattade även omfattningen av den hemsjukvård landstinget utförde i ordinärt boende (ej läkarinsatser) vilket dock inte gjordes i Västmanland. Som mått på hemsjukvårdens omfattning, vid jämförelser mellan undersökningarna, har antal timmar per invånare 80 år och äldre använts. 2 SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård. 3 FoU Västmanland. Kommunal hemsjukvård och social omsorg. En kartläggning i Västmanlands län. Meddelande 2005:1. En större andel av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Hemsjukvården är mest omfattande i Jämtland både i ordinärt och särskilt boende, 67 respektive 66 timmar per invånare 80 år och äldre. I Gävleborg där hemsjukvården var minst omfattande användes endast 19 timmar i ordinärt boende (inklusive landstingets insatser) och 46 timmar i särskilt boende per person 80 år och äldre. 8 SAMMANFATTNING

Både i Dalarna och Värmland används totalt 98 timmar per invånare 80 år och äldre till hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende. Fördelningen är dock olika. I Värmland är timmarna jämnt fördelade mellan ordinärt och särskilt boende. I Dalarna utfördes en betydligt större andel av hemsjukvården i särskilt boende, 61 procent. Även i Gävleborg med liten omfattning av hemsjukvården utförs merparten i särskilt boende, hela 70 procent. Varför en större del av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende ger inte undersökningarna svar på. Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige Vi har använt mätningarna i de fem länen, Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland som underlag för att uppskatta vad hälso- och sjukvården i kommunerna kostar totalt i Sverige. I uppskattningen ingår inte landstingets hemsjukvård i ordinärt boende. Hemsjukvården i kommunerna kostade 15 17,5 miljarder kronor Enligt beräkningarna kostade hälso- och sjukvården i kommunerna 16,6 miljarder kronor i 2004 års prisnivå, varav 9,7 miljarder kronor avsåg kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende och 6,9 miljarder kommuner där landstinget har ansvaret. En känslighetsanalys visar att kostnaderna för hemsjukvården i kommunerna bör ligga någonstans mellan 14,9 och 17,5 miljarder kronor. 11 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige Av de samlade kostnaderna för vård och omsorg 2004 på 248 miljarder kronor avsåg 113 miljarder, 45 procent kommunal vård och omsorg och 135 miljarder, 55 procent landstingens hälso- och sjukvård. Hemsjukvården i kommunerna ingår som en del i den kommunala vården och omsorgen. Äldreomsorg 32 % Fördelning av kostnader för vård och omsorg per verksamhet, procent andelar Specialicerad vård och övrig vård 44 % Handikappomsorg 13 % Primärvård 11 % SAMMANFATTNING 9

Ofta är det landstingens kostnader för hälso- och sjukvård på 135 miljarder kronor som redovisas som hälso- och sjukvårdskostnaderna i landet. Om vi även räknar med kommunernas hemsjukvård på ca 17 miljarder kronor blir de samlade hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige 152 miljarder kronor. Av dessa utgör kommunernas hemsjukvård 11 procent. Andelen för landstingets primärvård är 17 procent. Se diagram som visar hur kostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas på olika verksamheter. Fördelning av kostnader för hälso- och sjukvård per verksamhet, procent andelar Hemsjukvård i kommunerna 11 % Primärvård 17 % Specialicerad vård och övrig vård 72 % 10 SAMMANFATTNING

1

1 Inledning Genom Ädelreformen 1992 fick kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård upp till läkarnivå i särskilda boendeformer. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen även skall ha ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har 145 av landets 290 kommuner ett sådant ansvar. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna på sjukhusen kortats avsevärt och omfattningen av hälso- och sjukvård (hemsjukvård) i det ordinära boendet och i det särskilda boendet har ökat. Det finns ingen systematisk uppföljning av utvecklingen och omfattningen av hemsjukvården men det finns ett uttalat önskemål om bättre kunskap om kommunernas hemsjukvård. Som ett led i att förbättra möjligheterna att följa hemsjukvårdens utveckling har Svenska Kommunförbundet i samarbete med representanter för kommunförbundet i Jämtlands län samt för Östersund, Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby kommun utarbetat en metod för att mäta omfattningen av hälso- och sjukvård i kommunen. Samtliga kommuner i Jämtland och Värmland har tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I projektet har deltagit representanter från olika yrkesgrupper som ekonomer, sjuksköterskor, socionomer, arbetsterapeuter, verksamhetschefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska. I rapporten presenteras en metod för att mäta den kommunala hemsjukvårdens omfattning också med syftet att använda metoden för att beräkna hemsjukvårdens kostnader. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med kommunerna. Mätmetoden är kvantitativ och syftar till att ge en uppfattning om omfattningen av hälso- och sjukvården i kommunen. Metoden är inte kvalitativ och gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av verksamheten. Samtliga kommuner har beräknat kommunens totala kostnader för hemsjukvården. Vi kan i denna rapport för första gången presentera beräkningar av vad den kommunala hemsjukvården kostar i kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Syftet med rapporten Syftet med rapporten är Att ge bättre kunskap om den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning och kostnader, totalt och per verksamhet Att presentera en mätmetod för att följa den kommunala hemsjukvårdens omfattning och kostnader med avsikten att metoden ska kunna användas även av andra kommuner Att ge underlag för jämförelser mellan kommuner Att ta fram kunskap som stimulerar till fortsatta och fördjupade studier 12 INLEDNING

Vad är hemsjukvård? Hemsjukvård är de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i sin bostad eller där patient vistas. Med bostad avses det ordinära boendet och de särskilda boendeformer som är inrättade med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamhet enligt SoL och LSS ingår även i hemsjukvård. All den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver, med undantag av skolhälsovården, är att betrakta som hemsjukvård. All hälso- och sjukvård bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen. I verksamheter där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar anställer kommunen legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal dvs. yrkesgrupper som sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i lagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Se vidare bilaga 3 där kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar beskrivs mer ingående. Delat ansvar för hemsjukvård mellan kommuner och landsting I Sverige har 145 av landets 290 kommuner ansvaret för all hemsjukvård. I övriga 145 kommuner har landstingen ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende medan kommunen har ansvaret i särskilda boendeformer, LSS-boende och i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamheter. Alla kommuner i både Jämtland och Värmland har ansvaret för all hemsjukvård således även i ordinärt boende. När landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende är den legitimerade personalen anställd i landstinget, men det är vanligt att kommunalt anställda undersköterskor/vårdbiträden utför hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation även i ordinärt boende. Det förekommer också att landstingens primärvård har undersköterskor anställda som utför sådana uppgifter i det ordinära boendet eller att landstinget betalar kommuner för de hälso- och sjukvårdsuppgifter som kommunens undersköterskor och vårdbiträden utför. Läkarinsatser inom hemsjukvården är landstingens ansvar i hela landet. Rapportens innehåll I rapporten presenteras den använda metoden med syftet att även andra kommuner ska kunna använda den för att mäta och beräkna hemsjukvårdens omfattning och kostnader. I kapitel 2 ges en kort beskrivning av metoden och i bilaga 1 en mer ingående beskrivning. Resultaten av mätningarna av hemsjukvårdens omfattning i kommunerna i Jämtland och Värmland presenteras i kapitel 3. Här finns resultat om hur undersköterskor/ vårdbiträden fördelar sin arbetstid på olika arbetsuppgifter. Hemsjukvårdens totala omfattning inklusive årsarbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen redovisas samt hur tiden fördelas på olika verksamheter. I bilaga 2 finns resultaten per kommun. INLEDNING 13

I kapitel 4 återfinns kostnadsberäkningarna. Här finns uppgifter om kostnaderna för hemsjukvård i de olika verksamheterna uttryckt i nyckeltal som kostnad per invånare, kostnad per invånare 65 år och äldre, kostnad per brukare m.m. Beräkningar görs även av hemsjukvårdens kostnader inom äldreomsorgen. En benchmarking modell presenteras som kan användas för att jämföra kostnader mellan kommuner med likartad struktur. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och i Värmland. I bilaga 2 finns kostnadsberäkningar av hemsjukvården per kommun. Projektets resultat i Jämtland och Värmland har jämförts med undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland, i vilka tre län landtinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende, se kapitel 5. I kapitel 6 görs en beräkning av kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården totalt i landet. I denna beräkning har mätningarna i samtliga län använts dvs. Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland. I bilaga 3 finns en beskrivning av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar och i bilaga 4 en förteckning av de som deltagit i projektet. 14 INLEDNING

2 15

2 Kort beskrivning av använda metoder Projektets huvuduppgift var att försöka besvara frågorna: Hur omfattande är den kommunala hemsjukvården? Vad kostar hemsjukvården? För att få svar på frågorna har projektet gjort mätningar av hur arbetstiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård och också beräknat kostnaderna för den utförda hemsjukvården. Här görs en kort beskrivning av använda metoder för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna. I bilaga 1 beskrivs metoderna mer i detalj. 2.1 Mäta omfattning av hemsjukvård Hemsjukvårdens omfattning i en kommun mäts som antal årsarbeten i kommunen som utför hemsjukvård inom äldre- och handikappomsorgen. Eftersom den stora personalgruppen i kommunerna, undersköterskor och vårdbiträden utför hemsjukvård som en del av sitt arbete har en metod utvecklats för att mäta hur stor denna del är. All arbetstid som utförs av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunen anses vara tid för hemsjukvård. Verksamheter där hemsjukvård utförs Hemsjukvård utförs inom äldre- och handikappomsorgen i följande verksamheter i kommunerna. Denna indelning följer definitionerna i den officiella statistiken och till stor del indelningen i räkenskapssammandragen (RS) och har använts i mätningen av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Ordinärt boende Särskilt boende Insatser enligt SoL och HSL i ordinärt boende Särskilt boende enligt SoL LSS-boende Särskilt boende enligt LSS 9:9 Korttidsvård/boende Dagverksamhet Alla former av korttidsvård/boende enligt SoL och dagrehabilitering enligt SoL Dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS 16 KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

Social omsorg och hemsjukvård I samtliga verksamheter ovan utförs social omsorg och hemsjukvård (medicinska insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen). En person kan få enbart social omsorg, både social omsorg och hemsjukvård eller endast hemsjukvård i sin bostad i ordinärt boende, särskilt boende och LSS-boende. Även personer som tillfälligt vistas i korttidsvård/boende eller dagverksamhet får social omsorg och hemsjukvård. Undersköterskor och vårdbiträden är den helt dominerande personalkategorin inom kommunal vård och omsorg. Merparten av deras arbetstid avser social omsorg och en mindre del hemsjukvård. All arbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen är i vår undersökning hemsjukvård. Undersköterskors och vårdbiträdens arbetstid för hemsjukvård Metoden bygger på att mäta de arbetsuppgifter undersköterskor och vårdbiträden utför under en vecka i de olika verksamheterna. Arbetsuppgifternas fördelning på social omsorg och hemsjukvård används som underlag för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning. I Jämtland och Värmland genomfördes mätningarna av arbetstiden under en vecka i oktober 2002. Även hemsjukvård som utförs av externa entreprenörer ingick i mätningarna. I princip ska alla uppgifter som kräver delegering av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Reglerna för vad som kräver delegation skiljer sig dock åt mellan kommunerna. Metoden utgår därför från en detaljerad beskrivning av vilka arbetsuppgifter som är att betrakta som hälso- och sjukvård. Se bifogad blankett i bilaga 1. Den enskilde arbetstagaren har i detalj redovisat den tid som går åt för att utföra olika arbetsuppgifter under en vecka. Arbetsuppgifterna är i redovisningen sorterade på direkt brukartid för social omsorg, direkt brukartid för hälso- och sjukvård (hemsjukvård), indirekt brukartid och ej brukarrelaterad tid. I den indirekta brukartiden ingår färdtid, tid för dokumentation och liknande som krävs för att kunna utföra både social omsorg och hemsjukvård. Tid som inte är brukarrelaterad avser egen utbildning, planering, arbetsplatsträffar m.m. Den indirekta brukartiden och den ej brukarrelaterade tiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård i proportion till hur stor andel av den direkta brukartiden som avser social omsorg respektive hemsjukvård. Den andel av arbetstiden som användes för hemsjukvård under mätveckan antas vara ett representativt urval av hur arbetstiden fördelas under året. Genom mätningen kan antalet årsarbeten i respektive verksamhet som undersköterskor/vårdbiträden totalt använder för hemsjukvård uppskattas. Se vidare bilaga 1 där metoden beskrivs mer ingående. KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER 17

Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster är anställda för att utföra hemsjukvård. All deras arbetstid anses därför vara hälso- och sjukvård. Någon mätning av hur denna arbetstid fördelar sig på olika arbetsuppgifter görs således inte. Total tid för hemsjukvård För var och en av verksamheterna kan hemsjukvårdens omfattning beräknas som summan av antal årsarbeten för Den andel av arbetstiden som undersköterskor och vårdbiträden och annan ej legitimerad personal utför hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt genomförd mätning All arbetstid som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utför. Årsarbete Ett årsarbete ska motsvara genomsnittlig arbetad tid för en heltidsarbetande under ett år. Vi har antagit att ett årsarbete motsvarar 1 700 arbetade timmar under ett år. Alla anställda ska ingå dvs. även anställda som arbetar deltid eller är timanställda. Sjukfrånvaron ska dras bort eftersom vi antar att timanställda arbetar som sjukvikarier. 2.2 Beräkna kostnader för hemsjukvård De kostnader vi önskar beräkna är verksamhetens totalkostnader. Att utgå från totalkostnaderna är en viktig förutsättning för att kunna göra rättvisande jämförelser mellan kommuner. Med totalkostnad avses bruttokostnad inklusive gemensamma kostnader och overhead. Justering för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting sker dvs. det är de resurser som kommunen tar i anspråk för de egna kommuninnevånarnas hemsjukvård som avses. Kostnaderna beräknas för var och en av de verksamhetsområden som omfattas av undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Indelningen i de nationellt insamlade räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar för kostnader som inte är relevanta för hemsjukvård. Se vidare bilaga 1 där beräkningsmodellen beskrivs mer ingående. Beräkningarna bygger på att vi kan identifiera personal och driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna ska inkludera kostnader för samtliga utförda årsarbeten inom respektive verksamhet och innehålla samtliga personalkostnader enligt vedertaget sätt att redovisa personalkostnader. I driftskostnaderna ska ingå alla kostnader som behövs för att driva verksamheten som kostnader för lokaler, kontorsmaterial, datorer, telefoner, bilar m.m. Gemensamma kostnader för bl.a. ledning och administration på enhets- och förvaltningsnivå samt central 18 KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

nivå i kommunen, dvs. OH-kostnader ska tas med. Kostnaderna fördelas på följande tre poster. Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av undersköterskor/vårdbiträden och annan ej legitimerad personal Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Kostnader inklusive OH-kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Våra mätningar visar hur stor andel av undersköterskors/vårdbiträdens arbetstid som används för hemsjukvård. Denna procentandel används för att beräkna hur stor del av personal- och driftskostnaderna för undersköterskors/vårdbiträdens arbete i de olika verksamheterna som är kostnader för hemsjukvård. Personal- och driftskostnader för allt arbete som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och även MAS/MAR är kostnader för hemsjukvård. Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter som inkontinensprodukter, tekniska hjälpmedel m.m. är direkta kostnader för hemsjukvård. OH-kostnader ska även tas med. Två beräkningsmetoder har använts Kommunerna i Jämtland har direkt använt sig av kommunernas räkenskapssammandrag (RS) för att få fram hemsjukvårdens kostnader. I RS finns en rad fördelningar av kostnader gjorda t.ex. fördelning av kostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, OH-kostnader, kostnader för tekniska hjälpmedel m.m. Om kommunens RS håller god kvalitet ska man inte behöva göra dessa fördelningar igen utan kan direkt utgå från RS. Vissa justeringar måste dock göras. Se vidare beskrivningen i bilaga 1. I Värmland har kommunerna utgått från redovisningen av personalkostnaderna för respektive verksamhet och sedan lagt till de övriga driftskostnader som är relevanta för hemsjukvård samt OH-kostnaderna. Beräkningsmetoderna bygger på samma antaganden och ger samma resultat. Se vidare bilaga 1. KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER 19