Dnr 02999-2018 11 september 2018 Sida 1 (15) Näringsdepartementet n.remissvar@regeringskansliet.se Dnr N2018-03829-RTS Remissyttrande EU-kmmissinens förslag till förrdning m kmmande EU fnder Regin Nrrbtten välkmnar EU-kmmissinens förslag till förrdning m gemensamma bestämmelser för Eurpeiska reginala utvecklingsfnden ch Eurpeiska Scialfnden+, de fndspecifika förrdningsförslagen, samt de särskilda bestämmelserna för målet eurpeiskt territriellt samarbete, ch ställer sig psitiva till stra delar av innehållet. Regin Nrrbtten avstår möjligheten att yttra sig kring Sammanhållningsfnden, Asyl- ch migratinsfnden, Fnden för inre säkerhet ch Eurpeiska Havs- ch fiskerifnden samt instrument för gränsförvaltning ch visering. För att underlätta regeringens förhandlingar med övriga medlemsstater ch kmmissinen är yttrandet uppdelat enligt förrdningarna ch synpunkter angivna per artikel. Utifrån utfall av förhandlingarna finns det några synpunkter sm är riktade direkt till regeringen. REGION NORRBOTTEN Glenn Berggård Reginstyrelsen rdförande Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Reginhuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 2 (15) Bakgrund till Regin Nrrbttens synpunkter EU:s sammanhållningsplitik har varit helt avgörande för det reginala utvecklingsarbetet i nrra Sverige. Eurpafrum beskriver de långsiktiga effekterna i en rapprt m mervärden 1 sm visar på kraftig framväxt av nya branscher, bättre innvatinsförmåga, ökad kmmersialisering ch internatinalisering, samt större institutinell kapacitet ch ökad förståelse för reginal utveckling. OECD 2 knstaterar att nrra Sverige bidrar starkt till Sveriges ch Eurpas tillväxt, ch har gda möjligheter att frigöra ytterligare ptential m det kan skapas bättre förutsättningar för innvatin, fler satsningar på transprt- ch digital infrastruktur, samt ökat samarbete över gränserna. Nrra Sverige har samtidigt särskilda utmaningar sm gör reginerna sårbara, såsm stra avstånd, gles- ch åldrande beflkning, liten kritisk massa, kallt klimat, samt en knjunkturkänslig ch naturresursbaserad eknmi. I EU-kmmissinens rapprt m investeringspririteringar i det eurpeiska Arktis 3 knstateras att nrra Sverige har mfattande behv av investeringar inm främst infrastruktur, både digital ch transprt, stöd för utveckling av små- ch medelstra företag inm platsberende branscher såsm energi-, bieknmi, hållbar utvinning ch förädling av naturresurser samt besöksnäring. För att förverkliga ptentialen i det eurpeiska Arktis menar EUkmmissinen att lkala- ch reginala nivån behöver invlveras ytterligare i planering, genmförande ch samrdning av EU-prgrammen. Hänvisning till synpunkter Synpunkter CPR (COM(2018) 375)... 3 Synpunkter ERDF (COM(2018) 372)... 6 Synpunkter ESF+ (COM(2018) 382)... 8 Synpunkter ETC (COM(2018) 374)... 11 Synpunkter ECBC (COM (2018) 373)... 15 1 Mervärden av EU:s sammanhållningsplitik i nrra Sverige http://www.eurpafrum.nu/wp-cntent/uplads/2018/01/rapprt-mervaerden-av-eussammanhaallningsplitik-i-nrra-sverige.pdf 2 OECD Territrial Reviews Nrthern Sparsely Ppulated Areas https://www.ecd.rg/reginal/reginal-plicy/plicy-highlights-nspa.pdf 3 Summary reprt f the Arctic stakehlder frum cnsultatin t identify key investment pririties in the Arctic and ways t better streamline future EU funding prgrammes fr the regin: https://publicatins.eurpa.eu/sv/publicatin-detail/-/publicatin/6a1be3f7-f1ca-11e7-9749-01aa75ed71a1 Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 3 (15) Synpunkter CPR (COM(2018) 375) Regin Nrrbtten välkmnar kmmissinens ambitin m ett gemensamt ramverk för flertalet fnder, men vill att den eurpeiska jrdbruksfnden för landsbygdsutveckling ckså inkluderas i förrdningen m gemensamma bestämmelser. Samrdningen mellan reginalfnd, scialfnd, landsbygdsutvecklingsfnd ch havs -ch fiskerifnd är av str vikt för det strategiska utvecklingsarbetet i nrra Sverige, där kpplingar mellan land ch stad är centrala. Landsbygdsutvecklingsfnden är en väldigt viktig kmpnent för reginal utveckling i det glest beflkade nrra Sverige. De föreslagna förrdningarna refererar till lkalt ledd utveckling, men det är tydligt hur fnderna ska kunna samverka. Regin Nrrbtten ser psitivt på möjligheterna till synergier mellan lika plitikmråden, särskilt mellan sammanhållningsplitiken ch Hrisnt Eurpa, fnden för ett sammanlänkat Eurpa ch den gemensamma jrdbruksplitiken. Regin Nrrbtten beklagar att kmmissinen inte väljer att frtsätta utveckla en gemensam övergripande strategi efter år 2020. Regin Nrrbtten vill att EU även frtsättningsvis ska ha ett samlade plicydkument sm ger hela EU ett gemensamt ramverk ch terminlgi att förhålla sig till. Artikel 4; Plitiska mål Regin Nrrbtten välkmnar kmmissinens förslag att de elva tematiska mål sm används i 2014 2020 har förenklats till fem plitiska mål i denna förrdning. Det är en bred ansats men samtidigt med en tydlighet i vad det är för mråden sm är av vikt. Artikel 6; Partnerskap ch flernivåstyre Regin Nrrbtten välkmnar principen m partnerskap ch flernivåstyre vid utfrmningen ch genmförande av fnder ch prgram ch vill i sammanhanget understryka att reginerna i Sverige har en särskilt viktig rll i ch med sitt reginala utvecklingsuppdrag. Regin Nrrbtten anser att reginala ch lkala nivån ska nämnas i alla delar sm förrdningarna rör partnerskap ch flernivåstyre. Med bakgrund av sammanhållningsplitikens avgörande betydelse för det långsiktiga arbetet med reginal utveckling, vill Regin Nrrbtten betna vikten av att kmmande prgramskrivningsprcess i Sverige genmsyras av ökat flernivåstyre, kunskap, transparens ch samhandling. Artikel 6.1a För att ytterligare förtydliga reginernas rll i partnerskapet vill Regin Nrrbtten att texten i Artikel 6, punkt 1a, ändras till Reginer, kmmuner ch andra myndigheter. Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 4 (15) Artikel 7; Partnerskapsöverenskmmelsen Regin Nrrbtten välkmnar mdellen med en övergripande partnerskapsöverenskmmelse. Transparens, dialg ch tydlig natinell vägledning vad gäller riktlinjer ch regelverk för att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt genmförande är helt avgörande för prgrammeringsprcessen. Viktiga erfarenheter inför nuvarande prgramperid visar på hur det inte ska få gå till. Partnerskapsöverenskmmelsen ska vara färdigförhandlad innan de reginala prgrammen skrivs, för att överenskmmelsen ska få den styrande effekt på prgrammen sm avses. Regin Nrrbtten anser att överenskmmelsen bör innehålla anvisningar m hur flernivåstyre ska realiseras i frågr sm rör justeringar av prgram under prgramperiden. Artikel 14; Halvtidsöversyn Regin Nrrbtten anser att det dagsläget inte går att bedöma vilka knsekvenser för det reginala perspektivet sm förslaget att relevanta landsspecifika rekmmendatiner från år 2024 beaktas i halvtidsöversynen av prgram sm får stöd från Eruf, ESF+ ch Sammanhållningsfnden. Artikel 18; Gdkännande av prgram Enligt artikeln ska kmmissinen framföra sina synpunkter inm tre månader efter det att medlemsstaten har lämnat in prgrammet. Medlemsstaten ska sedan se över prgrammet med beaktande av kmmissinens synpunkter. Då de reginalt utvecklingsansvariga kmmer att ansvara för utfrmningen av de reginala prgrammen, är det angeläget att de ckså tillåts delta i dialgen med kmmissinen m innehållet i prgrammen. Reginerna kan bäst svara för analysen bakm ch mtiven till valda pririteringar ch beskrivna behv. För att skapa en effektiv prgrammeringsprcess är det önskvärt med en större transparens än vilket var fallet under den föregående prgrammeringsperiden. Regin Nrrbtten föreslår därför ett tillägg i artikel 18.3 där det framgår att de sm ansvarar för utfrmningen av prgrammen deltar i dialgen med kmmissinen m prgrammen. Artikel 20; Gemensamt stöd från ERUF ch ESF+ Regin Nrrbtten ser väldigt psitivt på kmmissinens förslag m att Eurpeiska reginala utvecklingsfnden ch Eurpeiska scialfnden gemensamt får stödja prgram (flerfndsprgram). Reginal utveckling ch arbetsmarknad är tätt sammankpplade i praktiken då arbetsmarknader fta är reginala eller lkala, inte minst i Eurpas nrdliga glesbeflkade mråden. Förslaget till flerfndsprgram ger möjligheter till reginala prgram utifrån de reginala utmaningarna med en tillgång till en mer kmplett verktygslåda för reginalt anpassade insatser. Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 5 (15) Artikel 21; Överföring av medel Medlemsstaterna får enligt artikeln begära en överföring av högst 5 % av ett prgrams anslag från vilken sm helst av fnderna till en annan fnd med delad förvaltning eller till ett instrument med direkt eller indirekt förvaltning. Regin Nrrbtten vill tillägga att överföringen ska vara villkrad med krav på samråd med lkala ch reginala myndigheter i enlighet med artikel 6 m partnerskap ch flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna. Artikel 25; Lkalt ledd utveckling Regin Nrrbtten efterfrågar ett förtydligande hur lkalt ledd utveckling ska genmföras i praktiken, då det saknas hänvisning till Eurpeiska Jrdbruksfnden för landsbygdsutveckling i förslaget till förrdningar. Regin Nrrbtten anser att lkalt ledd utveckling är ett viktigt verktyg i reginal utveckling ch anser att reginalt tillväxtansvariga bör få en samrdnad rll. Artikel 48; Bidragsfrmer Regin Nrrbtten välkmnar de initiativ till förenklat redvisningsförfarande sm kmmissinen föreslår inklusive möjligheten att ersätta kstnader genm att använda faktiska redvisade kstnader, klumpsummr, schablner, eller en kmbinatin av dessa. Artikel 104: Medel för målet Investering för sysselsättning ch tillväxt ch för målet Eurpeiskt territriellt samarbete (Interreg) Regin Nrrbtten välkmnar tilläggsfinansieringen sm anges i 1e men nterar samtidigt att de nrdligt glesbeflkade mrådena inte nämns i punkt 3. Artikel 106; Fastställande av medfinansieringsgrad Regin Nrrbtten nterar kmmissinens förslag att sänka EUfinansieringsgraden för den kategri medlemsstater där Sverige ingår till högst 40 %. Regin Nrrbtten anser att natinella anslag för medfinansiering måste öka i samma grad sm EU medel minskas. Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 6 (15) Synpunkter ERDF (COM(2018) 372) Artikel 3; Tematisk kncentratin Regin Nrrbtten stödjer kmmissinens förslag m tematisk kncentratin. Det är dck väsentligt att det finns en flexibilitet för reginerna att inrikta prgrammen på målsättningar ch pririteringar sm anses mest angelägna utifrån reginala förutsättningar ch behv. Tilläggsfinansieringen till de yttersta randmrådena ch de nrdligt glest beflkade mrådena ska kunna adressera de särskilda behv sm dessa reginer har ch bör därför undantas från kraven på tematisk kncentratin. Vidare bör de glest beflkade reginerna i högre grad kunna satsa på andra mråden än de i grupp 1 där Sverige ingår. Regin Nrrbtten anser att örnmärkningen bör vara högst 80 %. Regin Nrrbtten anser att likt, Artikel 7 punkt 2, i förslaget till förrdning för ESF+ bör extraallkeringen för de glesbeflkade mrådena i nrra Eurpa inm ERUF undantas genm Artikel 3 punkt 7. Regin Nrrbtten anser att de nrdligt glest beflkade mrådena ska uppfylla kraven för tematisk kncentratin likt medlemsstater i grupp 3. Artikel 4; Tillämpningsmråde för stödet från Eruf Regin Nrrbtten välkmnar att även andra företag än små ch medelstra företag kan få stöd m de inkluderar samarbete med små ch medelstra företag inm frskning ch innvatin. Artikel 6; Investeringar i flygplatser Behven inm transprtinfrastruktur i de glesbeflkade mrådena i nrra Eurpa liknar de yttersta randmrådena i att flygplatser är frtsatt viktiga för territriell sammanhållning ch för att EU ska kunna dra nytta av de särskilda gegrafiska förutsättningarna sm reginerna erbjuder. Ett exempel är testverksamheten i nrra Sverige sm möjliggjrts genm förbättringar i reginala flygplatsers kapacitet. Regin Nrrbtten anser att de glesbeflkade mrådena i nrra Eurpa bör inkluderas i yttersta randmrådenas undantag i artikel 6 i förrdningsförslaget för ERUF ch sammanhållningsfnden sm tillåter investeringar i flygplatsinfrastruktur. Artikel 7; Indikatrer Regin Nrrbtten nterar att utfrmningen av utput- ch resultatindikatrerna behöver ses över för att vara mätbara ch applicerbar i hela Eurpa. Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 7 (15) Antalet måste alltid ses i förhållande till den kntext sm mäts ch kan inte alltid jämföras med andra kntexter. Det finns flera klart definierade indikatrer, exempelvis RCR 59 Gdstransprt på järnväg. Avses mängd i tn eller en beskrivning av vilket gds sm transprteras? Det senare alternativet kan inte alltid specificeras i svensk statistik. Regin Nrrbtten är gärna med i dialgen kring indikatrer ch föreslår redan nu följande tillägg; Antal kapacitetshöjande återgärder, Antal frskningsrapprter Antal vetenskapliga artiklar, Antal investeringar i frskningsanläggningar Antal anökningar till Hriznte Eurpé. Antal investeringar i frskningsanläggningar för att närma sig Hriznte Eurpé Antal investeringar i fiber/bredband, Antal rter/människr sm får tillgång till fiber Antalet Små ch medelstra företag för stöd att investera i nya prdukter/ tjänster/metder, Antal nya prdukter/tjänster/metder Infrastrukturinsatser sm ökar andel turism Flygplatsinvesteringar i glesa mråden, Antal passagerare ökar från flygplatsen Artikel 9; Hållbar stadsutveckling Regin Nrrbtten håller med att en hållbar stadsutveckling är viktig. Alla reginer har städer sm är viktiga sm drivkraft för reginal utveckling. Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 8 (15) Synpunkter ESF+ (COM(2018) 382) I kmmissinens egen knsultatinsprcess lyfte minskningen av reginala jämlikheter sm en av de viktigaste målen för ESF ch ett av de största mervärdena för nuvarande prgrammet. Trts detta är kpplingen till reginala nivån ch till ERUF väldigt svag i förrdningsförslaget. Regin Nrrbtten nterar att förrdningen snarar fkuserar på natinella nivån ch endast refererar till reginer när det handlar m allkeringen till de yttersta randmrådena ch de nrdligt glesbeflkade reginerna. Artikel 4; Särskilda mål Regin Nrrbtten anser att det är bra att EU även frtsättningsvis avsätter örnmärkta medel till EU-gemensamma insatser inm hälsmrådet. Artikel 5; Budget Regin Nrrbtten välkmnar att delar av tilläggsfinansieringen allkeras till insatser inm ESF+. Regin Nrrbtten anser att tilläggsfinansieringen i ESF+ för de NUTS 2-reginer sm uppfyller de kriterier sm anges i artikel 2 i prtkll nr 6 till 1994 års anslutningsakt kräver reginernas särskilda behv tillgdses på ett flexibelt sätt i framtagandet av prgram ch att ESF+ prgrammet får en reell reginal förankring. Artikel 6; Jämställdhet samt lika möjligheter ch icke-diskriminering Regin Nrrbtten välkmnar kmmissinens förslag m att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i syfte att främja lika behandling ch lika möjligheter för kvinnr ch män inm alla mråden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkr ch karriärutveckling. Regin Nrrbtten anser att det bör säkerställas att expertkmpetens inm jämställdhet ch likabehandling tillgängliggörs på alla nivåer i utarbetandet, genmförandet ch utvärderingen av prgrammen. Artikel 7; Samstämmighet ch inriktning på tematiska mål Regin Nrrbtten välkmnar att punkterna 2 5 inte ska tillämpas på de särskilda tilläggsanslagen till de yttersta randmrådena ch de Nuts 2- reginer sm uppfyller kriterierna i artikel 2 i prtkll nr 6 till 1994 års anslutningsakt. Regin Nrrbtten föreslår att paragraf 1 ändras till; Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inm ramen för delad förvaltning på de åtgärder sm tar itu med de utmaningar sm fastställs i deras natinella refrmprgram, i den eurpeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekmmendatinerna, med hänsyn till reginala särdrag, sm antagits i enlighet med artiklarna 121.2 ch 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer ch rättigheter Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 9 (15) sm fastställs i eden eurpeiska pelaren för sciala rättigheter ch därmed bidra till uninens mål enligt artikel 174 i EUF-fördraget det vill säga att stärka den eknmiska, sciala ch territriella sammanhållningen. Artikel 8; Partnerskap Regin Nrrbtten vill fastställa vikten av artikel 8, sm handlar m Partnerskap ch att medlemsstaterna säkerställer ett lämpligt deltagande för arbetsmarknadens parter ch rganisatiner i det civila samhället när det gäller plitikmrådena sysselsättning, utbildning ch scial inkludering sm stöds av ESF+-delen inm ramen för delad förvaltning. Det är av yttersta vikt att även delaktighet ch inflytande från den lkala ch reginal nivån säkerställs. Regin Nrrbtten välkmnar att medlemsstaterna ska avsätta lämplig andel av ESF+-medlen i varje prgram för kapacitetsuppbyggnad hs arbetsmarknadens parter ch rganisatiner i det civila samhället. Regin Nrrbtten föreslår att artikel 8 ska inledas med en första paragraf m samarbetsfrmer med lkala ch reginala myndigheter i enlighet med artikel 6 m partnerskap ch flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna. Regin Nrrbtten anser att ESF+ bör kpplas tydligare till regins uppdrag att samrdna kmpetensförsörjning. Artikel 13; Innvativa åtgärder Regin Nrrbtten stödjer särskilt kmmissinens förslag sm innebär att medlemsstaten med ESF+ ckså ska uppmuntra aktiviteter för scial innvatin, samt aktiviteter ch partnerskap sm invlverar ffentliga myndigheter, det privata, civilsamhället ch lkala aktinsgrupper inm lkalt ledda utvecklingsstrategier. Artikel 14; Stödberättigande Regin Nrrbtten välkmnar den öppna möjligheten att använda de särskilda tilläggsanslag sm tilldelas de yttersta randmrådena ch de NUTS 2- reginer sm uppfyller kriterierna i artikel 2 i prtkll nr 6 till 1994 års anslutningsakt för att uppnå de särskilda mål sm anges i artikel 4.1. Artikel 15; Indikatrer ch rapprtering Regin Nrrbtten nterar att utfrmningen av utput- ch resultatindikatrerna behöver ses över för att vara mätbara ch applicerbara i hela Eurpa. Antalet måste alltid ses i förhållande till den kntext sm mäts ch kan inte alltid jämföras med andra kntexter. Exempelvis är antal exempel på bästa metder sm överförts tydligt. Vad ska överföras ch på vilken nivå? Ett annat exempel är den tydliga tidshrisnten i användningsgraden av pr- Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 10 (15) grammets resultat före ch efter. Dessutm är det nästintill möjligt att mäta enskilda prjekts inflytande i plitiken. Regin Nrrbtten föreslår att inledande texten m hälsindikatrna ändras till; Integrerat arbete inm hälsmrådet ch användning av prgrammets resultat i natinell häls- ch sjukvårdsplitik efter samråd med lkala ch reginala myndigheter i enlighet med artikel 6 m partnerskap ch flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna. Regin Nrrbtten vill säkerställa att blir samma ramverk för digitala tjänster inm EU ch föreslår därför att antal gemensamma digitala tjänster blir en indikatr. Regin Nrrbtten föreslår att Indikatr 2 ändras till; Antal gemensamma kliniska granskningar av medicinsk teknik ch digitala tjänster. Artikel 31: Frmer av EU finansiering ch metder för genmförande Regin Nrrbtten välkmnar möjligheten att hälsdelen kan ge direkta bidrag utan någn ansökningsmgång för finansiering av åtgärder sm har ett påtagligt mervärde för uninen. Men anser att det är tydligt vad sm kan anses sm mervärde för uninen. Regin Nrrbtten välkmnar ckså prgrammets direkta stöd till eurpeiska referensnätverk ch deras medlemmar. Regin Nrrbtten anser att hälsprgrammet även ska kunna ge direkta stöd till innvatinspartnerskapet ch deras aktiviteter Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 11 (15) Synpunkter ETC (COM(2018) 374) Artikel 3; Kmpnenter inm målet eurpeiskt territriellt samarbete Regin Nrrbtten delar kmmissinens analys att gränsmråden allmänt sett uppvisar sämre eknmiskt resultat än andra reginer inm en medlemsstat. Tillgången till ffentliga tjänster sm sjukhus ch universitet är i allmänhet sämre i gränsmråden. Navigering mellan lika administrativa ch rättsliga system är frtfarande fta kmplicerat ch dyrt. Regin Nrrbtten välkmnar därför att kmpnenten för gränsöverskridande samarbete kmmer inriktas på landgränser. Regin Nrrbtten anser att den föreslagna allkeringsmdellen i annex 22 artikel 9 för eurpeiskt territriellt samarbete helt brtser från glesbeflkade gränsmrådens särskilda förutsättningar, där avstånd ch liten beflkning skapar ett än större berende av samarbete över gränserna. Allkeringsmdellen behöver därför anpassas till dessa specifika förhållanden. 3.5 Smart Specialisering Regin Nrrbtten välkmnar kmmissinens förslag att stärka interreginalt samarbete för innvatin ch det föreslagna instrumentet sm ska syfta till att hjälpa dem sm deltar i strategier för smart specialisering att samarbeta inm hela EU. Ett tydligare fkus på smart specialisering i ett interreginalt sammanhang kan leda till en tydligare strategisk kppling mellan prjekt, synergier med andra EU-prgram ch bättre kmplementaritet ch samarbete mellan reginer i hela Eurpa. Artikel 4; Gegrafiskt tillämpningsmråde för det gränsöverskridande samarbetet Regin Nrrbtten anser att skrivningen att begränsa gränsöverskridande samarbeten till Nuts 3-nivån även kan innebära minskade gegrafiska mråden i självklara gränsöverskridande prgram sm Interreg Nrd. Kmmissinen föreslår i artikel 4.2 att reginer sm ligger vid sjögränser ch sm mellan sig har en fast förbindelse över sjögränsen ckså ska mfattas av det gränsöverskridande samarbetet. För att kunna överblicka vilka knsekvenser detta får för de svenska prgramgegrafierna, behöver det klargöras vad sm är att betrakta sm fast förbindelse i sammanhanget. Artikel 5; Gegrafiskt tillämpningsmråde för det transnatinella samarbetet ch havssamarbetet Regin Nrrbtten anser att det är klart hur de transnatinella samarbetsprgrammen ska förhålla sig till överlappande makrreginala strategier. För Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 12 (15) Nrrbttens del funderar vi särskilt på frtsättningen av nuvarande CBC Klarctic, Interreg B Nrra Periferin ch Arktis samt Interreg B Östersjön. Artikel 7; Gegrafiskt tillämpningsmråde för det interreginala samarbetet ch interreginala innvatinsstrategierna Regin Nrrbtten föreslår ett tillägg, där det framgår att det interreginala samarbetet främst avser reginer ch reginala innvatinsmiljöer. Regin Nrrbtten vill ckså framhålla betydelsen av att även Strbritannien tillåts delta i det interreginala samarbetet. Artikel 9; ERUF-medel för eurpeiskt territriellt samarbete Regin Nrrbtten är av uppfattningen att Interreg bör pririteras inm sammanhållningsplitiken. Gränsöverskridande samarbete där reginer kmmer samman för att hantera gemensamma prblem eller utveckla en gemensam ptential är ett av de mråden i EU-samarbetet sm har det största eurpeiska mervärdet. Regin Nrrbtten menar anser att budgetanslaget för eurpeiskt territriellt samarbete bör bibehållas på samma nivå sm i den nuvarande budgetperiden. I artikel 9.4 framgår att varje medlemsstat får överföra högst 15 % av sitt anslag för varje kmpnent 1, 2 ch 3 från någn av dessa kmpnenter till en eller flera andra kmpnenter. Då prgrammen framför allt genmförs på den lkala ch reginala nivån saknar Regin Nrrbtten en hänvisning till artikel 6 m partnerskap ch flernivåstyre i förrdningen m gemensamma bestämmelser. Regin Nrrbtten föreslår följande tillägg i artikel 9.5: Med utgångspunkt i de belpp sm meddelats i enlighet med punkt 3 ska varje medlemsstat, efter samråd med lkala ch reginala myndigheter infrmera kmmissinen m ch på vilket sätt den har utnyttjat överföringsmöjligheten sm föreskrivs i punkt 4 samt m den därav följande fördelning av dess andel mellan de Interregprgram i vilka medlemsstaten deltar. Artikel 11; Företeckning över medel till Interregprgrammen Regin Nrrbtten föreslår ett tillägg i en tredje punkt där medlemsstaten åläggs redvisa på vilket sätt den lkala ch reginala nivån liksm övriga intressenter har invlverats i utfrmningen av prgrammen med hänvisning till artikel 6 m partnerskap ch flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna. Artikel 14 Särskilda mål för Interreg Regin Nrrbtten välkmnar kmmissinens föreslag att Interregprgrammen utöver de föreslagna målen för reginala utvecklingsfnden ckså ska Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 13 (15) kunna förbättra en arbetsmarknad över gränserna, gränsöverskridande hälsch sjukvårdssamarbete, förbättra tillgänglighet, effektivitet ch anpassningsförmåga vad gäller häls- ch sjukvårdssystem samt främja scial inkludering. Regin Nrrbtten anser att det är av yttersta vikt att reginerna i Sverige inkluderas i genmförandet av de särskilda målen då str del av ansvaret för frågrna ligger på reginal nivå. Artikel 15; Tematisk kncentratin Regin Nrrbtten välkmnar kmmissinens förslag till tematiskt kncentrerade prgram, där fkus ska läggas på högst tre av de plitiska målen sm fastställs i artikel 4 i CPR. Regin Nrrbtten anser att alla särskilda mål för Interreg bör vara tillgängliga för gränsöverskridande samarbete mellan de nrdligt glest beflkade reginerna. Artikel 19; Ändring av Interregprgram Regin Nrrbtten välkmnar särskilt de initiativ till ökad flexibilitet sm kmmissinen föreslår. Möjligheten att föra över de högst 5 prcent av den ursprungliga tilldelningen för en priritering mtsvarande max 3 prcent av prgrambudgeten till en annan priritering inm samma Interreg-prgram underlättar prgramgenmförandet. Regin Nrrbtten saknar dck hänvisning till artikel 6 m partnerskap ch flernivåstyre i förrdningen m gemensamma bestämmelser ch föreslår därför följande tillägg; Artikel 19.1; Den medlemsstat sm fungerar sm värd för den förvaltande myndigheten får lämna in en mtiverad begäran m ändring av ett Interregprgram tillsammans med det ändrade prgrammet, efter samråd med lkala ch reginala myndigheter i enlighet med artikel 6 m partnerskap ch flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna, med uppgift Artikel 19.5 ; Medlemsstaten får under prgramperiden överföra höst 5 % av det ursprungliga anslaget för en priritering, men mtsvarande högst 3 % av prgrambudgeten, till en annan priritering inm samman Interregprgram, efter samråd med lkala ch reginala myndigheter i enlighet med artikel 6 m partnerskap ch flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna. Artikel 21; Lkalt ledd utveckling Regin Nrrbtten välkmnar att lkalt ledd utveckling ckså kan etableras inm Interreg över landsgränser. Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 14 (15) Regin Nrrbtten anser att det behöver förtydligas vad sm gäller för lkalt ledd utveckling över en gräns ch hur de reginalt utvecklingsansvariga i de berörda länderna blir invlverade. Artikel 24; Småprjektfnder Regin Nrrbtten välkmnar att småprjektfnder får eurpeisk gruppering för territriellt samarbete ch inte bara gränsöverskridande rättssubjekt då dessa har varit svåra att etablera. Regin Nrrbtten anser att småprjektfnder kan vara en lösning för exempelvis mindre gränsöverskridande hälsprjekt i de nrdligt glest beflkade mrådena. Artikel 33 Indikatrer för målet Eurpeiskt territriellt samarbete (Interreg) Regin Nrrbtten nterar att det inte finns några föreslagna indikatrer i bilagan för ETC ch vill därför påpeka vikten av samarbete med lkal ch reginal nivå i framtagandet. Artikel 45; Den förvaltande myndighetens uppgifter Regin Nrrbtten vill i detta sammanhang understryka betydelsen av kntaktpunkter för prgramsekretariateten dels på natinell nivå för de transnatinella prgrammen sm mfattar hela Sverige dels på reginal nivå för de gegrafiskt avgränsade prgrammen bland ptentiella stödmttagare. Med kntaktpunkter reginalt stärks ckså den reginala förankringen av prgrammen. Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se
Sida 15 (15) Synpunkter ECBC (COM (2018) 373) Regin Nrrbtten delar Kmmissinens analys att det behövs åtgärder för att underlätta sammarbete i de gränsöverskridande mrådena i uninen. Regin Nrrbtten nterar att förslaget m mekanismen för lösning av rättsliga ch administrativa prblem i gränsöverskridande sammanhang är sprungen ur en infrmell arbetsgrupp där nrdiska ministerrådet har varit aktiva. Regin Nrrbtten uppmanar till dialg med lkala ch reginala myndigheter i gränsmrådena för att hitta de mest funktinella lösningarna. Regin Nrrbtten anser att kmmissinen bör ha en rll med att säkerställa att natinella implementeringen av EU-lagstiftningar inte skapar nya gränshinder. Regin Nrrbtten anser att vid användning av mekanismen krävs ett tillägg med krav på samråd med lkala ch reginala myndigheter i gränsmrådena i enlighet med artikel 6 m partnerskap ch flernivåstyre i de gemensamma bestämmelserna. Regin Nrrbtten, 971 89 Luleå Besöksadress: Rbertsviksgatan 7, Luleå (Landstingshuset) Telefn: 0920-28 40 00 E-pst: ReginNrrbtten@nrrbtten.se www.reginnrbtten.se