Stödlinjen för spelare och anhöriga Årsrapport 2017 Centrum för psykiatriforskning Norra Stationsgatan 69, SE-113 64 Stockholm www.psykiatriforskning.se, www.stodlinjen.se
Innehåll Sammanfattning... 4 English summary... 5 Del 1. Stödlinjens verksamhet... 6 Rapportens innehåll... 6 Behandling av spelproblem aktuell forskning... 6 Metaanalyser om effekterna av behandlingsmetoder... 6 Telefonstöd... 8 Strategier för beteendeförändring... 9 Hinder och motivatorer för att söka behandling... 10 Stödlinjens arbetssätt... 10 Hänvisning... 11 Tjänster... 12 Information och rådgivning på andra språk... 12 Bemanning... 12 Kvalitetssäkring... 13 Kommunikation, seminarier och extern fortbildning under 2017... 13 Metodutveckling... 16 Hemsida... 16 Ny statistikdatabas... 16 Anhörigstöd i flera samtal... 17 Del 2. Inkommande kontakter... 18 Telefoni enligt den tekniska databasen... 18 Telefonsamtal per månad, veckodag och tid på dygnet... 20 Telefoni enligt den manuella statistikdatabasen... 21 Begränsningar i datakvalitet... 22 Övergripande information om de registrerade samtalen... 22 Vem har ringt?... 22 Vad vet vi om spelaren?... 23 Kön... 23 Ålder... 24 Sysselsättning... 24 Spelformer... 25 Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar... 26 Konsekvenser för psykiskt mående och relationer... 26 Ekonomiska konsekvenser... 26 Anledningar till kontakt... 27 Tidigare och planerade åtgärder samt hänvisningar... 27 2
Anhöriga... 28 Anhörigas situation... 29 Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar... 31 Hälsomässiga, relationella och ekonomiska konsekvenser för anhöriga... 31 Anledningar till kontakt... 31 Åtgärder och hänvisningar... 32 Andra problemområden... 33 Dataspelande... 33 Inkommande e-kontakter... 34 Chatt... 35 Vem tar kontakt... 35 Spel om pengar... 36 Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar... 37 Motivation till förändring... 38 Nöjdhet med chattar... 39 E-post... 39 Del 3. Självtest och självhjälp... 40 Screening... 40 Självhjälpsprogrammet: risker och alternativa beteenden... 40 Positivt med att förändra spelvanor och risksituationer för spelande... 41 Del 4. Avslutande diskussion... 42 Stödlinjens siffror i nationellt perspektiv... 42 Allvaret i spelproblemen och problemspelen... 43 Självhjälpsprogrammet... 43 Verksamhetsutveckling... 44 Forskning och utvärdering... 45 Slutord... 46 Referenser... 47 3
Sammanfattning Stödlinjen är den enda nationella stödinsatsen i Sverige för personer som spelar om pengar och deras anhöriga. Stödlinjen drivs av Centrum för psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting och Karolinska institutet, på uppdrag av Socialdepartementet. Tillsammans med Alkohollinjen, Sluta-röka-linjen och alkoholhjalpen.se ingår Stödlinjen i det nationella beroendeförebyggande arbetet i som bedrivs av Stockholms läns landsting, på uppdrag av Socialdepartementet. Stödlinjen etablerades 1999 i regi av en privat aktör och övergick i offentlig regi 2011 då Folkhälsomyndigheten tog över driften. Sedan 2015 drivs Stödlinjen av Centrum för psykiatriforskning på uppdrag av Socialdepartementet. Stödlinjens primära uppgift är att ge råd och stöd till personer med spelproblem och till deras anhöriga. Genom att systematiskt tillämpa metoden motiverande samtal (MI) arbetar rådgivarna vid Stödlinjen med att stödja och stärka motivation till förändring bland de personer som tar kontakt. MI är en klientfokuserad samtalsmetod där bärande element är att uttrycka empati, samarbeta, identifiera livsvärden, och tillvarata klientens egna idéer om lösningar. I Stödlinjens uppdrag ingår även att sprida kunskap om spelproblem och förmedla information om utvecklingen på spelmarknaden från spelarnas och de anhörigas perspektiv. Stödlinjens rådgivare finns tillgängliga via telefon, chatt och e-post på vardagar mellan 9:00 och 21:00. Telefonnumret till Stödlinjen är 020-81 91 00, webbadressen är https://stodlinjen.se och e-postadressen är info@stodlinjen.se. Rådgivning är tillgänglig på svenska och engelska, samt på många andra språk med hjälp av tolk. Under 2017 var det totala antalet inkommande kontakter 5610 1, varav 3203 registrerades av rådgivarna i Stödlinjens statistikdatabas. Enligt databasen besvarade Stödlinjen 1943 telefonsamtal, 799 chattar och 461 e-brev, där de som kontaktade linjen bestod av 1502 spelare, 1227 anhöriga och 159 övriga (skolor, vårdsektorn, frivilligorganisationer, eller media). I följande rapport redovisas statistik från 2017 års arbete på Stödlinjen. 1 Inklusive felringningar och oidentifierade kontakter. 4
English summary Stödlinjen, the Swedish National Gambling Helpline, is the sole nationwide support service available in Sweden for individuals with gambling problems and others affected by problem gambling. Stödlinjen is run by the Center for Psychiatry research at Stockholm County Council and Karolinska Institutet, on behalf of the Swedish Ministry of Health and Social Affairs. Together with the national alcohol helpline, Alkohollinjen, the national tobacco helpline, Sluta-röka-linjen, and the national online alcohol support service, alkoholhjalpen.se, Stödlinjen is part of the combined preventive efforts of the Stockholm County Council in the area of addictive behaviors. Stödlinjen was established in 1999 and began operating in 2011 as part of publicly run services at the Stockholm Center for Psychiatry Research, part of Stockholm County Council and Karolinska Institutet. From 2011 to 2015 this occurred under the aegis of the National Public Health Agency, and from the autumn of 2015 directly answering to the Ministry of Health and Social Affairs. The principal function of Stödlinjen is to provide support and information to gamblers and their families. Through the systematic use of Motivational Interviewing (MI), the counselors at Stödlinjen attempt to support and strengthen the motivation to change among those who contact the helpline. MI is a clientfocused conversational method resting on empathy, collaboration, identification of life values, with the aim of encouraging the client s own ideas and solutions and building on principles of equality between clients and counselors. Stödlinjen s mandate also includes disseminating knowledge about gambling problems and communicating about developments in the gambling marketplace, from the perspective of individuals who gamble as well as their concerned significant others. The counselors at Stödlinjen are available via telephone, chat and e-mail, every weekday between 9 a.m. and 9 p.m. The telephone number to Stödlinjen is 020 81 91 00, the website is at https://stodlinjen.se and the e-mail address is info@stodlinjen.se. Services are available in English as well as in other languages via interpreters. In 2017, 5610 persons contacted Stödlinjen, and 3203 of these were registered by counselors in the helpline data registration system. Stödlinjen responded to 1943 telephone calls, 799 chats and 461 e-letters, from 1502 gamblers, 1227 concerned significant others and 159 other agencies (schools, the health care sector, NGOs, and the media). Stöldlinjen s activities during 2017 are presented in the following report, with a focus on statistics. 5
Del 1. Stödlinjens verksamhet Stödlinjen är en hjälplinje för personer som har problem med spel om pengar och för deras närstående. Linjen är också en informationsresurs för vård- och omsorgssektorn, arbetsgivare och personer som är allmänt intresserade av spelproblem. Stödlinjens uppdrag omfattar även att spegla utvecklingen på spelmarknaden. Vid sidan om uppdraget att ge råd och stöd vid spel om pengar ger Stödlinjen även rådgivning kring dataspelproblem. Stödlinjen har funnits sedan 1999 och har sedan 2011 drivits av Centrum för psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting och Karolinska institutet. Linjen drevs på uppdrag av Folkhälsomyndigheten fram till oktober 2015, när uppdraget överfördes till Stockholms läns landsting. Ett samarbetsavtal finns med Folkhälsomyndigheten för tiden efter oktober 2015. All verksamhet vid Stödlinjen finansieras av Socialdepartementet. Rapportens innehåll Rapporten innehåller fyra delar, där den första delen sammanfattar det aktuella forskningsläget vad gäller professionell behandling av spelproblem, telefonstöd för problemspelare, samt även de hinder och motivatorer som personer med spelproblem anger när de söker hjälp för sina spelproblem. Därefter beskrivs Stödlinjens arbetssätt och olika tjänster, inklusive metodutveckling. Rapportens andra del beskriver Stödlinjens inkommande telefon-, chatt- och e-postkontakter, både vad gäller antalet kontakter samt vilka som tagit kontakten, med beskrivande statistik över dessa personers egenskaper. Tredje delen i rapporten visar data från ytterligare två tjänster som finns på Stödlinjens hemsida: självtestet samt självhjälpsprogrammet. Rapporten avslutas med en diskussion och referenser. Behandling av spelproblem aktuell forskning Metaanalyser om effekterna av behandlingsmetoder De behandlingsmetoder vid spelproblem som i forskning utvärderats är kognitiv beteendeterapi (KBT), motiverande samtal (MI) samt i viss mån andra metoder. KBT är ett samlingsnamn för behandlingsformer som handlar om hur beteende, tankar och känslor påverkar varandra. Behandlingen fokuserar främst på samspelet här och nu mellan människan och dess omgivning [1]. MI är en samarbetsfokuserad samtalsform som går ut på att stärka och framkalla en individs motivation till förändring [2]. Kunskap om effektiva behandlingar vid spelproblem har sammanställts i fyra metaanalyser, en från 2009, en från 2012, och två från 2015 respektive 2016; samt två systematiska översikter från 2016 respektive 2017. De första två metaanalyser var något mer positiva än de senare metaanalyserna och översikterna. En metaanalys från 2009 av Gooding [3] visade att beteendeterapier (BT) och MI var effektiva vid spelproblem och att beteendeterapier som innehöll kognitiva element (KBT) var något mer effektiva än beteendeterapier som inte innehöll det. En metaanalys från 2012 av Cowlishaw m fl [4] kom fram till att KBT är effektiv för att minska 6
spelproblem på kort sikt, men att det är okänt huruvida behandlingseffekterna består över tid. Under 2016 genomförde Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) en metaanalys om effekter över längre tid, upp till 12 månader, av psykologiska och läkemedelsbehandlingar för spelproblem [5]. Resultaten för psykologiska behandlingar visade att studiedeltagarna oftast förbättrades över tid oavsett om de fick någon behandling eller stod på väntelista. Samtidigt var evidensen tillräcklig för att konstatera att KBT, både fristående och i kombination med Motivational Enhancement Therapy (MET, en manualbaserad variant av MI), möjligen har effekt på skattad svårighetsgrad av spelproblemen jämfört med kontrollinsatser. Inga övriga slutsatser kunde dras vad gäller behandlingsmetoder som olika former av beteendeterapi, partnerbehandling eller kort rådgivning. Generellt konstaterades att ytterligare forskning är nödvändig för att med större säkerhet fastställa vad som kan vara effektiv behandling för spelproblem. Ytterligare en metaanalys från 2016 hade fokus på samsjuklighet. Personer som sökt hjälp och diagnostiserats med hasardspelsyndrom har visat sig ha hög prevalens av psykiatrisk samsjuklighet [6, 7]. En metaanalys från 2015 där 36 studier inkluderades visade att förekomsten av någon form av aktuell samsjuklighet, bland personer med spelproblem som sökte behandling, var 74,8 % och förekomsten av samsjuklighet någon gång i livet var 75,5 % när det gäller diagnoser för depression, ångest och substansbruk [8]. I en befolkningsstudie där personer med spelproblem har man identifierat flera samjuklighetsproblem bland problemspelare, där de vanligaste var nikotinberoende (60 %), substansbrukssyndrom (57 %), affektiva diagnoser (framförallt depression och bipolaritet; 37,9 %) samt ångestsyndrom av olika slag (37,4 %) [7]. Det saknas behandlingsrekommendationer för hasardspelsyndrom med samsjuklighet, trots att de flesta personer med spelproblem har minst en form av samsjuklighet [6, 7]. Tidigare studier [6] har dock visat att samsjuklighet inte är någon kontraindikation för spelbehandling [9]. En systematisk översikt från 2016 om olika faktorer kopplade till behandlingsutfall för spelproblem visade att låga nivåer av depression respektive alkoholkonsumtion hade samband med positivt utfall. Samtidigt hade ångest, substansbruk, psykisk oro samt allmän psykiatrisk samsjuklighet inget identifierbart samband med utfall, d v s varken positivt eller negativt [10]. Det betyder att lägre samsjuklighet är en positiv faktor för positivt utfall av spelbehandling, men att högre samsjuklighet inte nödvändigtvis påverkar utfallet. En systematisk översikt från 2017 identifierade 21 randomiserade, kontrollerade studier av behandlingar för personer med hasardspelsyndrom och visade att personer med lindrig problematik kan ha nytta av minimal behandling som enkel återkoppling om spelproblemets omfattning, men att personer med mer komplex problematik, inklusive samsjuklighet, sannolikt har god nytta av personlig terapeutisk hjälp [11]. Observationen att en terapeut kan bidra till bättre effekt kunde göras i och med att många av de behandlingar som ingick i översikten avsåg självhjälpsarbete med en KBT-baserad arbetsbok på papper eller via internet. På grund av att forskningsläget för behandling är oklart, har Socialstyrelsen under 2017 genomfört en konsensusprocess i samarbete med forskare och praktiker, för 7
att generera rekommendationer för identifiering och behandling av spelproblem. Rekommendationerna har publicerats i en remissversion och rekommenderar att KBT erbjuds personer med spelproblem, samt att KBT med tillägg av MI erbjuds personer med spelproblem och behov av motivationshöjande insats [12]. Dessa rekommendationer avser behandlingssökande personer vid socialtjänst och hälsooch sjukvård. Det är utifrån det aktuella kunskapsläget viktigt att komma ihåg att forskningsfältet är ungt, och en nyligen publicerad kritisk granskning av fältet pekar på att KBT och korta interventioner möjligen kan ha effekter, ofta på kort sikt, men att det finns stort utrymme och behov av att framöver undersöka nya kombinationer av behandlingar samt webbaserade behandlingar [13]. Telefonstöd Det finns ett litet antal studier om hur stöd från en hjälplinje för problemspelare kan påverka spelbeteende och angränsande problem. Här redovisas resultaten från några studier, dels två utfallsstudier, dels två studier om könsskillnader. I en nyligen publicerad studie från Nya Zeelands nationella hjälplinje för spelproblem randomiserades hjälpsökande till en av fyra olika betingelser: 1) ett rådgivande samtal (utan MI-komponenter), 2) ett MI-samtal, 3) ett MI-samtal plus en arbetsbok och 4) ett MI-samtal med arbetsbok samt upp till fyra uppföljande MI-samtal. Alla grupperna förbättrades med avseende på speldagar, pengar nedlagt på spel och behandlingsmålsuppfyllelse vid uppföljningen efter 12 månader, utan någon skillnad mellan grupperna, något som tyder på att ett enda samtal kan få goda effekter. Subgruppsanalyser visade dock att personer med mer omfattande problem gynnades av att vara i gruppen som fick ett MI-samtal med möjlighet till upp till fyra uppföljande MI-samtal [14]. Ytterligare en randomiserad, kontrollerad studie från Nya Zeeland, där socialarbetare var behandlare, jämförde psykologisk rådgivning via telefon respektive ansikte mot ansikte. Deltagarna var 92 personer som rekryterats via annons. Båda grupperna förbättrades i samma utsträckning vid tremånaders uppföljning, med avseende på spelbeteende, mätt i pengar spenderade på spel, tid nedlagt på spel och andel av inkomst nedlagt på spel [15]. Slutsatsen blev att behandling kan vara lika effektiv oavsett om den sker över telefon eller ansikte mot ansikte. En tidigare studie från samma hjälplinje som studie [14] beskrev könsskillnader bland 86 kvinnor och 64 män, med uppföljningsmätningar 3, 6 och 12 månader efter kontakten med hjälplinjen. Resultaten visar att kvinnor upplevde större känslomässigt lidande och lägre livskvalitet än män, men att män tog kontakt med behandlingsinstanser oftare än kvinnor efter hjälplinjekontakten. Både män och kvinnor rapporterade signifikanta förbättringar över tid, i spelbeteenden och i psykosocial hälsa, och detta gällde oavsett behandlingskontakter utöver kontakten med hjälplinjen. Kvinnorna verkar ha uppnått förbättringar enbart med stöd av hjälplinjen, medan män alltså i större grad sökte ytterligare behandling efter kontakten med hjälplinjen [16]. En tidigare studie från hjälplinjer i Australien fokuserade på könsskillnader vad gäller sökande av hjälp via telefonlinje med 103 manliga och 67 kvinnliga deltagare, som var problemspelare. Resultaten visade att motivation att söka hjälp kom av att nästan alla deltagarna var oroliga över att 8
spelandet skulle bli ett större problem, över negativa känslor kopplade till spelandet samt över ekonomiska problem. Hinder för att söka hjälp handlade om viljan att lösa problemet på egen hand och om skamkänslor. Skillnader mellan män och kvinnor fanns i form av stolthet och brist på insikt om att spelandet var ett problem, där män rapporterade dessa omständigheter i större utsträckning än kvinnor. I denna studie sökte 59 % av deltagarna vidare professionell hjälp för sina spelproblem [17]. Ovanstående resultat tyder sammantaget på att ett samtal från hjälplinjen/via telefon kan ge lika goda resultat som en längre behandling, men att personer med samsjuklighet eller svårare problem kan behöva mer intensiv behandling. Vissa könsskillnader finns, men hjälplinjerna är till stort stöd för såväl män som kvinnor. En reflektion i förhållande till resultaten från SBU-metaanalysen [5], som pekar på effekter över tid för alla behandlingar, är att något annat än själva behandlingen kan tänkas leda till effekterna, till exempel deltagarnas motivation, att de deltar i ett forskningsprojekt, eller tidens gång. Samtidigt bör det noteras att effekterna i dessa studier är positiva i den bemärkelsen att spelbeteenden hos deltagarna minskat över tid. Detta tyder på att deltagande i behandlingarna inte verkar leda till några negativa effekter, utan att behandling i kombination med motivation hos deltagaren är förknippat med positiv beteendeförändring vad gäller problemspelande. I väntan på ytterligare forskning respektive utvärdering av läget för forskning och praktik, är KBT och MI fortfarande de metoder som ligger närmast till hands att tillämpa för personer med problemspelande. Strategier för beteendeförändring I årets rapport redovisas åtgärder som de personer som kontaktat Stödlinjen tidigare vidtagit respektive planerar att genomföra efter kontakten med linjen. För att ge en bakgrund redovisas resultat från en nyligen publicerad studie av chatt transkriberingar med fokus på strategier för beteendeförändring och åtgärder [18]. I studien analyserades 149 chattar från personer som kontaktat en nationell webbaserad rådgivningstjänst i Australien. En kvalitativ analys visade att 85 % av chattarna innehöll diskussion om åtminstone en strategi eller åtgärd. Sex bredare kategorier av strategier framkom, i fallande ordning från mest frekvent diskuterad till minst: kontroll över pengar och ekonomisk hantering (till exempel be en anhörig ta över ekonomin) användning av socialt stöd (till exempel avslöja spelproblemet för familj eller vänner) undvika eller begränsa spelandet (till exempel genom att annullera egna spelkonton) välja alternativa aktiviteter (till exempel ersätta spelande med att arbeta/studera, motionera eller utföra hushållsarbete) förändra tankar och trossatser (till exempel fundera över de negativa konsekvenserna av spelandet eller tänka på hur pengar bättre skulle kunna spenderas i framtiden) 9
kartlägga sitt beteende genom till exempel speldagbok Det kom dock också fram i chattarna att en relativt stor utmaning bestod i att se till att strategierna eller åtgärderna implementerades. Detta var kopplat till erfarenheter av att sakta överge strategier eller åtgärder när de inte fungerade, utan att fatta medvetna beslut om att byta strategi eller åtgärd till något som chattaren trodde kunde fungera bättre. En slutsats var att mer framtida forskning behövs om förändringsprocessen bland personer som söker hjälp genom hjälplinjer av detta slag. Hinder och motivatorer för att söka behandling Trots att problem med spel om pengar ofta leder till omfattande negativa konsekvenser för den enskilde söker endast 10 % av de som bedöms vara i behov av vård hjälp för sina spelproblem [19]. Några studier har undersökt vilka faktorer som påverkar om man väljer att söka respektive inte söka hjälp för sina spelproblem. Här beskrivs utvalda resultat. I en studie kontaktades 143 personer två månader efter att de hade ringt en hjälplinje för personer med spelproblem, och tillfrågades om de sedan dess sökt behandling för sina problem. Det visade sig att finansiella problem och tidigare erfarenheter av behandling för sina spelproblem predicerade vem som sökte behandling efter samtalet med hjälplinjen [20]. Vad som motiverar respektive hindrar spelare från att söka hjälp var fokus för en tidigare studie med 77 deltagare [21]. Hjälpsökandebeteende drevs främst av att individen hade hamnat i en krissituation och inte av ett gradvist erkännande av att man har spelproblem. Författarna identifierade skam, förnekelse och sociala faktorer som främsta faktorer till att individen inte söker hjälp för sina spelproblem [21]. Liknande faktorer identifierades i en studie som jämförde 125 hjälpsökande från en hjälplinje med 104 icke-hjälpsökande [22] och en som undersökte 730 personer med spelproblem från allmänna befolkningen [23]. Dessa båda konstaterade att de vanligaste anledningarna till att individen inte söker hjälp för sina spelproblem är att den vill lösa problemet på egen hand eller är för stolt för att söka hjälp, känner skam inför sig själv eller familjen, eller att inte upplever att problemet är tillräckligt omfattande och därför motiverar behovet av extern hjälp. Faktorer som däremot motiverar spelare till att söka hjälp för sina spelproblem är negativa ekonomiska konsekvenser och oro för att de nuvarande spelproblemen ska utveckla sig till mer omfattande problem. Stödlinjens arbetssätt Stödlinjen erbjuder rådgivning utifrån ett förhållningssätt som i huvudsak baseras på MI, genom telefon, chatt och e-post. Linjen erbjuder inte återkommande kontakter, men den inringande välkomnas att vid framtida behov ringa tillbaka till linjen. De konkreta råd som ges i kontakten med linjen skiljer sig beroende på om det är en person som själv har spelproblem eller om det är en anhörig som tar kontakt med linjen med anledning av en närstående persons spelande. 10
Råden till spelare brukar handla om: Självbegränsande åtgärder, såsom självavstängning eller installation av spelblockeringsprogram Hur individen kan hantera spelsug och tankar på spel Hur individen kan hantera sin ekonomi Hur individen kan hitta alternativa spelfria aktiviteter Hänvisning till behandling och/eller självhjälpsgrupper Råden till anhöriga brukar handla om: Kommunikationsfärdigheter Ekonomi Att uppmuntra alternativa spelfria aktiviteter hos den som spelar Att ta hand om sig själv Hänvisning till anhörigstöd och/eller självhjälpsgrupper Hänvisning En del av Stödlinjens arbete innefattar att hänvisa personer med spelproblem och deras anhöriga till externa hjälpinsatser. För att kunna göra detta så effektivt som möjligt har Stödlinjen upprättat ett register över tillgängliga hjälpinsatser, framförallt inom ramen för offentlig vård via kommuner och landsting. Kartläggningen av hjälpinsatserna omfattar olika behandlingsalternativ i öppenvård, det som erbjuds via brukarföreningar samt budget- och skuldrådgivning. Registret uppdateras regelbundet för att Stödlinjen ska kunna ge så bra hänvisningar som möjligt. Registret uppdaterades senast i november. Då var det 16 % (48 till antal) av kommunerna som erbjöd specifik spelbehandling där behandlarna hade utbildning i spelberoendeproblematik, 57 % (165 kommuner) som erbjöd någon form av behandling såsom allmän beroendebehandling inom befintlig öppenvård, och 27 % (77 kommuner) som inte erbjöd någon behandling alls. Tidigare siffror från mars 2017 visade att 13 % (39 kommuner) då erbjöd specifik spelbehandling, 55 % (158 kommuner) erbjöd någon form av övrig behandling, och 32 % (93 kommuner) inte erbjöd någon behandling alls till personer med spelproblem. Den föregående uppdateringen från mars 2016 visade att enbart 7 % av landets kommuner då erbjöd specifik behandling för spelproblem. Utöver dessa erbjöd 41 % av kommunerna allmän beroendebehandling. 52 % erbjöd inte någon behandling alls till personer med spelproblem. Stödlinjens uppgifter pekar alltså på att det är mer än dubbelt så många kommuner som enligt den senaste uppdateringen från november 2017 erbjuder spelspecifik behandling jämfört med tidigare, men det kan konstateras att den breda majoriteten - 84 % - i november 2017 inte erbjöd någon spelspecifik behandling. Förändringarna i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen vad gäller spel som infördes 1 januari 2018 lär påverka dessa brister. Efterfrågan på de behandlingsutbildningar med spelinriktning som CPF erbjuder har mångdubblats sedan hösten 2017, och Socialstyrelsens rekommendationer för identifiering och 11
behandling av spelproblem erbjuder ett nationellt kunskapsstöd som inte tidigare funnits. Se figur 1 för en jämförelse av behandlingsutbudet i kommunerna mellan 2015 och 2017. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 2017 2016 2015 0 Erbjöd spelspecifik behandling med utbildade behandlare Erbjöd ickespelspecifik behandling i öppenvård Ingen behandling erbjöds Figur 1. Fördelning av vårdutbud under 2015 till 2017 bland landets kommuner (i andelar). Tjänster Stödlinjen har under 2017 erbjudit rådgivning via telefon, chatt och e-post. Under vardagar är telefon- och chattservicen öppen mellan 9:00 och 21:00. Dag före helgdag är telefon- och chattservicen öppen mellan 9:00 och 18:00. E-post besvaras vanligen inom 24 timmar på vardagar och nästkommande vardag för meddelanden som kommit in under helgtid. Via webbplatsen erbjuds sedan tre år tillbaka ett självtest med återkoppling på spelvanor samt ett 10-veckors självhjälpsprogram baserat på MI, KBT och återfallsprevention. Information och rådgivning på andra språk Rådgivning via tolk erbjuds på 100 språk/dialekter. Tolksamtal bokas in i förväg. Bemanning Vid denna skrivning i mars 2018 bemannas Stödlinjen med 15 rådgivare som arbetar i olika omfattning, dock arbetar ingen mer än 50 % i linjen för att försäkra en god psykosocial arbetsmiljö. Rådgivarna är folkhälsovetare, beteendevetare, pedagoger, socionomer och psykolog- eller läkarkandidater. Linjen bemannas med två rådgivare mellan klockan 9:00 och 21:00 alla vardagar, med kortare öppettider dagen före helgdag. En backup-funktion finns också, där en tredje rådgivare tjänstgör vid tillfällen under månaden eller dagen då belastningen beräknas vara hög. Till Stödlinjen sker regelbunden nyrekrytering till följd av omsättning som härrör huvudsakligen från medarbetares utexaminering från pågående utbildningar eller förestående föräldraskap. Under 2017 har flera nya rådgivare tillkommit, 12
samtidigt som andelen som arbetar som månadsanställda har ökat till knappt hälften, vilket har ökat stabiliteten i arbetsgruppen. Kvalitetssäkring Alla rådgivare får vid nyanställning grundläggande utbildning i MI med anpassning till spelproblematik. Utbildningen omfattar också övriga relevanta områden, exempelvis bemötande av personer med suicidtankar, skuld- och budgetrådgivning, och anhörigstöd. Utöver den teoretiska utbildningen tillkommer inskolning vid minst 15 handledda arbetspass på linjen. I Stödlinjens program för bibehållande av kompetens och dess utveckling får alla rådgivare regelbunden handledning i MI samt särskild fallhandledning i övriga frågor som uppstår hos rådgivningen. Under fallhandledningen, som sker i grupp, diskuteras specifika klientfall i lärandesyfte och för att stärka rådgivarnas gemensamma förhållningssätt till de, som kontaktar linjen. Regelbunden fortbildning sker också om särskilt aktuella ämnen, till exempel bemötande av suicidbenägna personer, personer med neuropsykiatriska funktionsavvikelser samt anhöriga till personer som uppfattas spela för mycket dataspel. Ett viktigt led i kvalitetssäkringen av MI-samtalen är den regelbundna samtalskodningen. Samtalen skickas in för kodning till MIQA-gruppen (Motivational Interviewing Quality Assurance-gruppen, https://www.miqagruppen.org/), vid Kompetenscentrum för psykoterapi vid Centrum för psykiatriforskning. Kodningen avser i vilken utsträckning rådgivaren varit till effektivt stöd för att främja beteendeförändring i riktning mot klientens uttryckta mål. Samtalen bedöms bland annat utifrån de relationella variablerna empati och samarbetsanda samt de tekniska variablerna främja förändringstal och dämpa vidmakthållandetal. Varje rådgivare skickar in minst sex samtal för kodning per år, varav minst fyra ska vara godkända utifrån kodningsförfarandet. Återkoppling lämnas till rådgivarna i samband med MI-handledningstillfällena angående i vilken utsträckning samtalen kan sägas vara förenliga med MI. I handledningen ingår stöd till rådgivaren för att utveckla sina färdigheter i MI. Rådgivare med icke-godkända samtal får ytterligare handledning. Handledningen genomförs av medarbetare vid Stödlinjen som genomgått utbildning för att lära ut MI genom Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Kommunikation, seminarier och extern fortbildning under 2017 Januari Stödlinjens projektledare påbörjade sitt årslånga deltagande i Socialstyrelsens expertgrupp om arbetet att framställa rekommendationer om identifiering och behandling av spelproblem. Stödlinjens tidigare projektledare fortsatte sitt deltagande i referensgruppen kring den då aktuella departementsutredningen om reglering av spelmarknaden. 13
Februari Psykologstudenter från kurs i Hälsopsykologi på Karolinska Institutet auskulterade en vecka på CPF och fick två föreläsningar om Stödlinjens syfte, mål och samtalsfokus. Mars April Maj Juni Juli Stödlinjens projektledare medverkade i P1 Studio Ett angående utredningen om omreglering av spelmarknaden som publicerades 31 mars. Stödlinjen deltog i Oberoende Spelsamverkans årliga möte och presenterade 2016 års statistik. En av Stödlinjens rådgivare blev intervjuad i en artikel om spel i Aftonbladet. Medarbetare från ideella föreningen High Stakes (http://highstakes.se) besökte Stödlinjen och togs emot av rådgivare. Stödlinjen deltog i möte inom nätverket MIKE, vars syfte är att utbyta erfarenheter och kompetens inom MI, med fokus på utbildning, övningar och handledning. Ett sekundärt fokus är att uppdateras om ny forskning, relevanta rapporter, artiklar mm. Deltagare är främst MI-tränare som arbetar med utbildning och/eller handledning i MI och har anställning på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) eller CPF, båda inom Stockholms läns landsting. Stödlinjens projektledare deltog i kick-off möte för REGAPS-projektet, ett FORTE-stött sexårigt programstöd som projektledaren medverkar i som forskare. Två rådgivare deltog i en temadag kring dataspel på Tekniska museet. En rådgivare medverkade som lärare i spelbehandlarutbildningen som ges vid CPF. Stödlinjen publicerade tertialrapporten för januari-april 2017. Stödlinjen organiserade ett seminarium på Almedalen om kommuner och landstings behandlingskapacitet inför den planerade nya lagstiftningen om stöd, vård och behandling för spelproblem som skulle införas 1 januari 2018. Seminariet skedde i samverkan med Uppsala universitet, landsting och kommun och ägde rum i Psykisk Hälsa huset i Visby. 14
September Rådgivare från Stödlinjen deltog i ett kodningsseminarium hos miqagruppen.se, med fokus på kodning såväl av behandlarens yttranden (MITI) samt kodning av samspelet mellan behandlare och klient (CLAMI). Fem rådgivare deltog i ett heldagsseminarium med Dr Denise Ernst, en av förgrundsgestalterna för framförallt kodningsutveckling inom motiverande samtal. Två nya doktorander med projektfokus på identifiering och utveckling av behandling för spelproblem med samsjuklighet registrerades vid Karolinska Institutet, där det kommer att ske ett samarbete med Stödlinjen både vad gäller utbildning och forskning (huvudhandledaren är projektledaren för Stödlinjen). Oktober Stödlinjen publicerade tertialrapporten för maj-augusti 2017. Stödlinjens projektledare medverkade i TV4 Nyhetsmorgon angående reportage om spel i Kalla Fakta. http://www.tv4play.se/program/link?video_id=3940830 Två rådgivare från Stödlinjen deltog i Svenska Spels forskningsdag, där projektledaren medverkade som medarrangör. Två rådgivare från Stödlinjen deltog i ett seminarium för myndighetsstödda hjälplinjer anordnat av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. November. Tre rådgivare samt projektledaren från Stödlinjen medverkade som föreläsare i CPF:s utbildning i behandling av spelberoende Projektledaren, två rådgivare och de ovannämnda doktoranderna påbörjade planering av webbutbildning om grundläggande kunskap om spel samt samtal för att identifiera och följa upp personer med problemspelande. December Stödlinjens projektledare samt tidigare projektledaren, numera doktorand Håkan Wall föreläste om verksamheten på CPF:s forskningsdag den 11 december. Projektledaren medverkade i det avslutande arbetet med Socialstyrelsens rekommendationer om identifiering och behandling av spelproblem. Under hela året Kontakter förekom med studenter på gymnasienivå och högskola/universitet som i sina studier skriver om spelproblem på olika 15
sätt. Stödlinjen svarade på frågor utifrån aktuella kunskaper och erfarenheter. Metodutveckling Hemsida Stödlinjens hemsida renoverades med helt ny grafisk profil, med lansering i mars 2017. Stödlinjens hemsida är sedan 2015 anpassad för mobila enheter och innehåller information för personer som själva har spelproblem, närstående till personer med spelproblem och allmän information inklusive för yrkesverksamma. Hemsidan erbjuder också ett självtest med individuell återkoppling samt ett 10- veckors självhjälpsprogram baserat på MI, KBT och återfallsprevention. Ny statistikdatabas Stödlinjens rådgivare har för avsikt att registrera information om varje telefon-, chatt- eller e-postkontakt i en databas. Denna information ligger till grund för den statistisk som presenteras i Stödlinjens årsrapport och tertialrapporter. En ny statistikdatabas har behövts eftersom data om de tre olika typer av kontakter som sker vid Stödlinjen telefoni, chatt och e-post till och med 2016 av rådgivarna har matats in i tre olika databaser. Den 1 januari 2017 infördes Stödlinjens nya, ändamålsenliga statistikdatabas för det löpande arbetet med statistikföring av kontakter. I den nya databasen matar rådgivarna in information från alla typer av kontakter i en enda databas som täcker hela behovet av datainsamling. Den aktuella årsrapporten är den första som bygger på data från den nya databasen. I den nya databasen förekommer identiska frågor för alla typer av kontakter, oavsett om de skett över telefon, chatt eller e-post. De nya registreringarna sparas alla i samma databas. Insamlade data ska möjliggöra beskrivande statistik som kan spegla utvecklingen på spelmarknaden och ge ett tillförlitligt kunskapsunderlag till Stödlinjens intressenter. En nyhet är att de tidigare frågorna om negativa konsekvenser för spelare och anhöriga utgått, till förmån för frågor om tidigare vidtagna åtgärder samt om framtida planerade åtgärder efter kontakten med Stödlinjen. Anledningarna till detta är flerfaldiga. Dels är det relativt godtyckligt i vilken utsträckning information om negativa konsekvenser uppkommer i samtalet, eftersom rådgivarna inte ställer några uttryckliga frågor om detta. Vidare har datan över negativa konsekvenser varit relativt stabil under de senaste åren. En mer tillförlitlig bild av negativa konsekvenser i samband med spelande för såväl spelare som anhöriga erhålls istället genom systematisk forskning. Frågor om vidtagna och planerade åtgärder speglar konkreta beteenden, och syftar till att ge en något mer rättvis bild av vad kontakterna med Stödlinjen siktar mot och berör. Årsrapporten redovisas för 2017 huvudsakligen enligt samma struktur som de senaste åren, för att underlätta jämförelse med tidigare rapporter. Nytt för 2017 är att anledning till kontakt redovisas för spelare per kontaktform samt att tidigare och framtida åtgärder redovisas för alla spelare oavsett kontaktform. 16
Anhörigstöd i flera samtal Under 2017 har Stödlinjens medarbetare förberett en ny tjänst, där anhöriga till spelare kommer att erbjudas ett program om cirka fem samtal utifrån CRAFT (Community Reinforcement and Family Training). Arbetet påbörjades som ett gemensamt projekt med Alkohollinjen 2015, och utvecklades i separata spår från 2016, då Stödlinjen genomförde ett pilotprojekt med 10 samtalsserier som föll väl ut. En riskanalys ledde till beslut att utveckla samtalsserier baserade på CRAFT, med webbstöd. Under 2018 kommer den nya tjänsten att gradvis introduceras, inom ramen för ett forskningsprojekt. 17
Del 2. Inkommande kontakter Under denna rubrik beskrivs alla inkommande kontakter via telefon, chatt och e- post. Som framgått ovan registreras den information som framkommer i kontakterna till Stödlinjen manuellt av rådgivarna i en statistikdatabas. Utöver den manuella statistikdatabasen finns ytterligare en källa till statistik, nämligen tekniska databaser där alla inkommande kontakter till Stödlinjen registreras helt automatiskt. Det är viktigt att observera att en diskrepans uppstår varje år mellan antalet inkommande kontakter som automatiskt registreras i de tekniska databaserna, och de som registreras manuellt. De automatiskt registrerade kontakterna består nämligen delvis av felringningar för telefoni, oidentifierade kontakter för chattar och oregistrerat innehåll i e-post. Det totala antalet inkommande kontakter för år 2017 bestod av 3903 telefonsamtal, 1246 chattar och 461 e-brev, d v s 5610 kontakter. Av dessa besvarades 3203 kontakter personligen av rådgivarna vid Stödlinjen och registrerades i databaserna. Dessa genuina kontakter sammanfattas i tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av personligen besvarade inkommande kontakter för 2017 Telefoni (n,%) Chatt (n, %) e-brev (n, %) Totalt a Spelare 800 (46 %) 460 (58 %) 242 (53%) 1502 (46,9%) Anhöriga 880 (50 %) 243 (30%) 104 (23 %) 1227 (38,3%) Dataspel Annat problem Professionella/ övriga 107 (6%) 23 (3%) 15 (3%) 145 (4,5%) 82 (4%) 42 (5%) 44 (10%) 170 (5,3%) 53 (3 %) 13 (2%) 41 (9 %) 107 (3,4%) Framkom ej 21(1%) 18 (2%) 13 (2%) 52 (1,6%) Totalt 1943 (61 %) 799 (25 %) 461 (14 %) 3203 (100 %) a. Fördelningen mellan spelare, anhöriga och andra typer av kontakter är 46,9 %, 38,3 % respektive 14,8 %. Telefoni enligt den tekniska databasen Följande siffror härstammar från den tekniska databasen över samtalen, som ingår i telefonisystemet. Under 2017 inkom 7826 samtal till Stödlinjen, varav 3903 samtal under öppettiderna och 3271 utanför öppettiderna. Av de som ringde in på dagtid lyssnade 535 endast på förinspelat innehåll i telefonsvararen. Utöver detta kom 642 samtal in, som lades på innan de besvarades, samt 10 samtal som raderades. Därmed besvarades 3368 totalt samtal av Stödlinjens personal (se figur 2), varav 1943 (58 %) registrerades manuellt i Stödlinjens statistikdatabas. 2 De besvarade samtalen var något fler 2017 (9,2 %) jämfört med 2016, då 3084 samtal besvarades, varav 1473 (48 %) registrerades i den dåvarande statistikdatabasen (se 18
tabellerna 1 och 2 respektive figur 2). En liten ökning av samtal registrerades utanför öppettiderna, 3271 under 2017 att jämföra med 3221 under 2016. Antalet sådana samtal var dock större år 2015, då 4092 samtal inkom utanför öppettiderna. År 2014 var antalet sådana samtal 2876 (se tidigare årsrapporter). En separat analys visar fördelningen per månad, veckodag och tidpunkt på dagen (se fig. 3-5). Inkomna samtal: 7826 st. Samtal utanför öppettider: 3271 st. Inkomna samtal under öppettider: 3903 st. Pålagda samtal: 642 st. Raderade samtal:10 st. Besvarade samtal: 3368 st. Lyssnar på förinspelad information: 535 st. Figur 2. Inkommande samtal under 2017. I tabell 2 visas inkommande kontakter för åren 2013-2017. Det totala antalet inkommande samtal har minskat, samtidigt som antalet besvarade samtal under Stödlinjens öppettider var högre 2017 än 2016 och 2015. Tabell 2. Inkommande samtal 2013-2017 2017 2016 2015 2014 2013 Inkomna samtal (totalt) 7826 7650 8 339 8 504 8 141 Inkomna samtal under öppettider 3903 3935 4247 5 608 5 981 Besvarade samtal 3368 3084 3216 3 913 2 776 19
Telefonsamtal per månad, veckodag och tid på dygnet Statistiken över telefonsamtalsflödet går också att följa per månad, veckodag och tid på dygnet genom den tekniska databasen. Här redovisas inkommande samtal under Stödlinjens öppettider mellan 9:00 och 21:00 för varje månad (fig. 3), veckodag (fig. 4), samt för varje veckodag uppdelat i förmiddags-, eftermiddagsoch kvällspass (fig. 5). Observera att antalet samtal som redovisas i figurerna 3-5 är något högre än antalet inkomna samtal under öppettider, vilket beror på att även ett visst antal pålagda samtal ingår. Vad gäller månadsstatistiken är det normala inflödet av samtal 300-400 per månad. Lägre belastning under 2017 noterades i månaderna februari, juni och juli då antalet samtal minskade till under 300/månaden. Under 2017 var antalet samtal under första halvåret lägre än under motsvarande period 2016, men från och med augusti 2017 ökade antalet samtal jämfört med samma period 2016. Överlag ökade antalet besvarade telefonkontakter för hela 2017 med 14 % jämfört med 2016, medan inkommande chattar minskade något (3 %) och e-brev likaså (11 %), efter stadiga ökningar under de senaste åren. För detaljer se nedan under Inkommande e- kontakter. 700 600 500 400 300 200 100 2017 2016 2015 0 Figur 3. Inkommande samtal under 2015 (n=5934), 2016 (n=4840), och 2017 (n=4135) fördelade per månad När det gäller samtal per dag framgår det i figur 4 att det största antalet samtal under åren 2015 och 2016 inkom på lördagar, då cirka dubbelt så många samtal inkom jämfört med vardagar. Eftersom Stödlinjen har stängt på lördagar och söndagar testades lördagsöppet under två helger i oktober 2016. Det inkom väldigt få samtal under testperioden varför det inte bedömdes vara aktuellt med helgöppet. För 2017 har antalet samtal på lördagar och söndagar minskat rejält. Detta kan bero på de förtydligade hänvisningar av felringningar till spelbolag som infördes i Stödlinjens telefonsvarare hösten 2016. 20
1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 2017 2016 2015 Figur 4. Inkommande samtal under 2015-2017, fördelade per veckodag, totalt n=5952 för 2015, n=4880 för 2016 och n=4112 för 2017. I figur 5 visas telefonistatistiken per veckodag och tid på dygnet indelat efter Stödlinjens arbetspass. Belastningen är allra högst på måndagsförmiddagar mellan 9:00 och 13:00. 350 300 250 200 150 100 50 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 0 9.00-13.00 13.00-17.00 17.00-21.00 Figur 5. Inkommande samtal under 2017, fördelade på morgon, eftermiddag och kväll under öppettiderna, veckodag, n=4112 för 2017. Telefoni enligt den manuella statistikdatabasen I detta avsnitt presenteras den information som registrerats i statistikdatabasen, alltså den som rådgivarna matat in manuellt. Särskilt fokus läggs på variabler som rör den som spelar och den anhöriga. Tidigare år har fokus legat på de negativa konsekvenser som spelandet leder till, men från och med i år redovisas i stället tidigare åtgärder som spelare och anhöriga genomfört innan kontakten med Stödlinjen, respektive framtida åtgärder som planerats i samband med kontakten med Stödlinjen. En viss del av samtalen handlar om dataspelande. 21
Begränsningar i datakvalitet Informationen som av rådgivarna matas in i statistikdatabasen bygger i första hand på information som explicit uttalats av den som har kontaktat Stödlinjen. Tidigare frågor om till exempel huruvida spelandet har påverkat det psykiska måendet eller om det har inneburit försämrade relationer till anhöriga har i viss mån varit beroende av rådgivarens kvalitativa bedömning. Från och med i år har sådana frågor utgått till förmån för frågor som avser uttalade företeelser som uppkommer i samtalet och som kan exemplifieras utifrån konkreta exempel som framkommit. Vid kontakt med Stödlinjen är den som ringer in anonym, vilket innebär att rådgivarna inte alltid vet om den som kontaktar Stödlinjen gör det för första gången eller har gjort det tidigare. Det kan också hända att den som själv spelar och någon eller flera anhöriga kontaktar Stödlinjen och lämnar information om samma person, vilket kan leda till multipla registreringar av samma person i databasen. Det kan således vara så att en viss del av registrerade svar har inkommit från samma individ eller via anhöriga vid olika tillfällen. Vissa frågor har högre svarsfrekvens än andra, exempelvis är antalet registrerade svar högre för kön än för spelvanor. En fråga med hög svarsfrekvens bör ge ett bättre underlag till att uttala sig om hur det ser ut för hela gruppen. Få registreringar i en fråga leder till osäkerhet kring representativiteten hos datan. Att en fråga inte kommer upp i så många samtal betyder inte att den saknar relevans för spelare och anhöriga. Svaret på sådana relevanta frågor samlas dock inte in systematiskt eftersom det är inringarens behov som styr innehållet i samtalet. Övergripande information om de registrerade samtalen Vem har ringt? De som ringer till Stödlinjen och berör spelrelaterade frågor kan delas in i fyra huvudkategorier: personer som spelar, anhöriga till sådana, personer som i egenskap av sitt yrke kommer i kontakt med spelproblem (exempelvis behandlare, socialsekreterare eller kriminalvårdare), samt andra personer som har frågor om spel om pengar (exempelvis journalister eller studenter). Under 2017 har sammanlagt 3203 besvarade samtal registrerats i den tekniska databasen för telefoni. Av statistikdatabasen, där rådgivare registrerat 1943 (61 %) av dessa samtal, framgår att 800 av dessa samtal kom från spelare, 880 var anhörigsamtal, och 263 avsåg dataspelande eller var samtal från vård- och omsorgssektorn alternativt rörde andra frågor. Utöver dessa fanns 165 oregistrerade samtal. Felringningarna har gradvis minskat sedan hösten 2015 då telefonsvararen anpassades till att hänvisa till flera olika spelbolag, därför att många felringningar handlat om önskan att komma i kontakt med spelbolag och inte med Stödlinjen. Tydligheten hos dessa hänvisningar förbättrades ytterligare under hösten 2016. De i statistikdatabasen registrerade spelar- och anhörigsamtalen minskade med 17 % mellan 2015 och 2016 men ökade åter med 30 % mellan 2016 och 2017. En översikt av fördelningen under åren 2012-2017 visas i figur 6. 22
1200 1000 800 600 400 200 0 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Figur 6. Typ av samtal till Stödlinjen 2012-2017, n=1922 för 2017. (i antal) Vad vet vi om spelaren? För alla figurer som visas nedan gäller, att uppgifter finns utifrån vad enskilda personer uppgett. Stödlinjens rådgivare ställer inga frågor om kön, ålder, spelform och så vidare i datainsamlingssyfte, utan registrerar den information som spontant kommit fram i kontakten. Kön Män var i majoritet (79 %) bland de spelare som ringde till Stödlinjen under 2017. 21 % var kvinnor. Som framgår av figur 7 sjunker antalet män något under åren medan antalet kvinnor är stabilt. När det gäller andelen kvinnor och män över tid, ökar andelen kvinnor som ringer in, till exempel från 17 % 2014 till 21 % under 2016 och 2017. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 2017 2016 2015 2014 2013 2012 0 Män Kvinnor Figur 7. Könsfördelning bland inringande spelare 2012-2017 i antal per år (n=792 för 2017) 23
Ålder Ålderskategorin 25 34 år var mest representerad bland spelarna under 2017 (44 %) och andelen spelare i denna ålderskategori har ökat från 35 % 2014. Se figur 8. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 <18 år 18 24 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år 65 74 år >74 år 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Figur 8. Åldersfördelning bland inringande spelare 2012-2017 (andelar i %), n=325 för 2017. Sysselsättning En majoritet (77 % för 2017) av de som ringer till Stödlinjen om egna spelproblem uppger att de yrkesarbetar på heltid. Bland övriga som ringde in om egna spelproblem under 2017 uppgav 6 % att de var studenter, drygt 5 % att de var sjukskrivna och 5 % att de var arbetslösa. Knappt 2 % angav att de var pensionärer, och drygt 3 % övrigt. Andelen yrkesarbetande var något högre 2017 jämfört med tidigare år, med undantag för en dipp med 11 % för 2015 jämfört med 2014. För att summera har andelen yrkesarbetande, bland de som uppger sysselsättning, ökat för 2017. Se figur 9. 24
90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2017 2016 2015 2014 Figur 9. Sysselsättning bland inringande spelare 2014-2017, andelar i %, n=547 för 2017 Spelformer Figur 10 visar huvudsakliga problemspelformen i de spelarsamtal där detta har framgått (637 samtal för 2017). De tre vanligaste spelformerna är i fallande ordning: kasinospel online (65 %), sportspel online (13 %) och Vegas (7 %). Mellan 2012 och 2017 har andelen som anger kasinospel online som sitt primära problemspel ökat från 25 % till 65 %. Under samma period har andelen som angett Vegas som sitt primära problemspel minskat från 24 % till 7 %. 70 60 50 40 30 20 10 0 2017 2016 2015 2014 2013 2012 Figur 10. Huvudsakliga spelformen som uppges orsaka problem bland inringande spelare 2012-2017 (andelar i %), n=637 för 2017 25
Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar Negativa konsekvenser har rapporterats om flera år i rad, men som ovan nämnts bygger dessa data på vad klienten antytt snarare än explicit uttryckt. Detta gör informationen icke tillförlitlig från ett strikt utvärderingsperspektiv, och det ter sig därför rimligare att redovisa anledning till kontakten med Stödlinjen respektive konkreta åtgärder som vidtagits och som planeras av klienten. Resultat för spelare och anhöriga redovisas separat, där konsekvenser för psykisk hälsa och relationer sammanfattas först utifrån uppgifter från 2016 och tidigare. Därefter redovisas ekonomiska konsekvenser till och med 2017, och slutligen från och med 2017 anledningen till kontakt samt vidtagna och planerade åtgärder, uppgifter som inte tidigare redovisats. Konsekvenser för psykiskt mående och relationer I uppgifter som lämnats av 192 av de 709 spelare som registrerades i Stödlinjens manuella statistikdatabas under 2016, framgick att 2 % upplevde sitt psykiska mående som gott, 6 % att det varken var bra eller dålig och drygt 92 % att det var dålig. Vad gäller negativa konsekvenser för spelarnas relationer var försämrade relationer till sin partner (37 %), övriga anhöriga (cirka 23 %) och barn (cirka 10 %) de mest frekvent angivna 2014-2016. Se figur 12 i årsrapporten för 2016 för flera detaljer. Ekonomiska konsekvenser Negativa ekonomiska konsekvenser är vanliga bland de som kontaktar Stödlinjen om sitt eget spelande. År 2016 berättade 48 % av de 124 som uppgett information om ekonomiska konsekvenser att de hade fått betalningsanmärkningar på grund av sitt spelande, och samma andel uppgav att spelandet hade lett till inställda inköp och aktiviteter för familjen. Av de 800 spelare som ringt till Stödlinjen under 2017, uppgav 124 (15 %) storleken på sin spelrelaterade skuld. Bland dessa hade den största andelen, 39 %, skulder mellan 100 000 och 500 000 kronor. En översikt för åren 2014-2017 visas i figur 11. 26
> 1 000 000 500 000-1 000 000 100 000-500 000 10 000-100 000 < 10 000 kr 2014 2015 2016 2017 0 10 20 30 40 50 Figur 11. Spelrelaterade skulder i kronor bland inringande spelare 2014-2017 i andelar, n=124 för 2017. Anledningar till kontakt Spelare som kontaktade Stödlinjen under 2017, oavsett kontaktform, gjorde så huvudsakligen i syfte att förändra spelvanor, följt av önskan om information/hänvisning, stöd, samt i mindre utsträckning för att hantera återfall, akuta konsekvenser och för att förebygga spelproblem (se figur 12). 600 500 400 300 200 100 0 Telefon Chatt Webb Figur 12. Anledning till kontakt med Stödlinjen för 2017 bland spelare i antal enligt kontaktformat (n=1502). Flera anledningar per kontakt är möjliga att uppge. Tidigare och planerade åtgärder samt hänvisningar Spelare som kontaktar Stödlinjen uppger ofta under kontakten, oavsett format, vad de vidtagit för tidigare åtgärder respektive vad de avser att vidta för åtgärder framöver. Under 2017 var det cirka hälften som inte hade vidtagit någon åtgärd tidigare, knappt en tredjedel som hade provat att begränsa spelandet, samt en mindre andel som testat att hantera ekonomin och relationer. Exempel på att hantera ekonomi kan vara att söka ekonomisk rådgivning eller att låta anhörig ha insyn i ekonomin. Åtgärder rörande relationer kan till exempel vara att berätta för anhöriga om spelandet eller att ta hjälp av anhöriga. Uppgiften om planerade åtgärder visade att många av de personer som inte innan kontakten med Stödlinjen 27
hade vidtagit några åtgärder planerade att göra det efter kontakten. Vidare var det betydligt fler än de som tidigare hade provat att begränsa spelandet eller hantera ekonomin som avsåg vidta sådana åtgärder efter kontakten med Stödlinjen. Se Figur 13. 800 700 600 500 400 300 Tidigare Framtida 200 100 0 Ingen åtgärd Begränsa spelande Ekonomi Relationer Figur 13. Tidigare och framtida åtgärder uppgivna 2017 bland spelare oavsett kontaktform (n=1502). Flera alternativ per kontakt är möjliga att uppge. Personer som spelar efterfrågar ofta hänvisningar som till behandlings- eller stödgrupper, övrig vård (som till exempel psykiatrisk eller beroendevård) eller annat vid kontakten med Stödlinjen, se figur 14. För 441 spelare fanns uppgift om huruvida efterfrågad hjälp fanns i spelarens hemkommun, där sådan fanns för 58 %, delvis för 21 %, inte alls för 14 %. För övriga 7 % var det okänt om efterfrågad hjälp fanns i hemkommunen. Hänvisningar Spelbehandling kommun/ Stödgrupper för spel Övrig vård Budget-/skuldrådgivning Självhjälpsprogrammet Övriga samhällsaktörer Andra hjälplinjer Forskningsstudier Juridisk rådgivning Hänvisningar 0 100 200 300 400 500 Figur 14. Hänvisningar som diskuterades med spelare, oavsett kontaktform (n= 1502 för 2017). Flera alternativ per kontakt är möjliga att uppge. Anhöriga Under 2017 registrerade Stödlinjen 880 telefonsamtal från anhöriga till spelare, således 27,4 % av de inkommande besvarade och registrerade samtalen. För 879 av 28
anhörigsamtalen registrerades kön på den inringande och i 69 % av fallen var den anhöriga en kvinna. Nästan alla anhöriga (n=868) uppgav könet på spelaren som de ringde om, där 85 % var män, knappt 15 % var kvinnor och en liten andel var annat. För åldersfördelning bland anhöriga se figur 15. Drygt hälften av de anhöriga som uppgett sin ålder är 45 år eller äldre, och resten yngre. 35 30 25 20 15 2017 2016 10 2015 5 0 Under 18 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 Över 74 2014 Figur 15. Åldersfördelning bland inringande anhöriga 2017, 2016, 2015 och 2014 (andelar i %), n= 117 för 2017. I figur 16 visas vilken relation den anhöriga har till spelaren. Vanligast är att den anhöriga är förälder (36 %) eller partner (31 %) till spelaren. Andelen syskon har minskat under 2017 jämfört med 2014-2016, medan andelen barn har ökat. 45 40 35 30 25 20 15 10 2017 2016 2015 2014 5 0 Partner (äv fd) Föräldrar Syskon Barn Annan släkting Vän, bekant Figur 16. Anhörigrelation bland inringande anhöriga 2014-2017 (andelar i %), n= 855 för 2017. Anhörigas situation I samtalen med anhöriga framkommer bland annat information om vilka konsekvenser de anhöriga upplevt i samband med spelandet, uppgifter om hur länge den anhöriga vetat om att spelandet pågått samt vad man önskar för hjälp. Dessa uppgifter kan möjligtvis ge en indikation på hur de anhöriga upplever sin situation samt hur konsekvenser ser ut för dem. Under åren 2014-2017 har andelen 29
anhöriga som ringt till Stödlinjen när de vetat om spelproblemen kortare tid än en månad ökat från drygt 10 % 2014 till knappt 30 % 2017. Bland de anhöriga som vetat längre än ett år har andelen som ringt till Stödlinjen minskat från över 70 % 2014 till drygt 50 % år 2017 (se figur 17). Detta antyder att det finns en trend mot att som anhörig höra av sig snarare inpå det att man har fått veta om spelproblemen. 80 70 60 50 40 30 20 2017 2016 2015 2014 10 0 <1 mån <12 mån >1 år Figur 17. Hur länge inringande anhöriga känt till spelproblemen (andelar i %), n= 364 för 2016. Att spelaren själv berättat (38 % för 2017) eller att spelandet uppdagats på grund av brist på pengar (38 % för 2017) är de vanligaste svaren på hur de anhöriga förstått att spelandet blivit ett problem. Se figur 18 för en översikt. 50 45 40 35 30 2017 25 20 15 10 2016 2015 2014 5 0 Spelaren berättade Brist på pengar Någon annan berättade Kravbrev Hittat spelkvitton Figur 18. Hur inringande anhöriga fick kännedom om spelandet (andelar i %), n= 577 för 2017. 30
Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar Negativa konsekvenser har som ovan nämnts rapporterats i de senaste årens årsrapporter, men informationen bygger ofta på uppgifter som klienten antytt snarare än explicit uttryckt. Uppgifter för tidigare år redovisas först, varefter anledning till kontakten med Stödlinjen respektive konkreta åtgärder som vidtagits och som planeras av klienten redovisas. Hälsomässiga, relationella och ekonomiska konsekvenser för anhöriga För år 2016 uppgav 142 anhöriga i sitt samtal med Stödlinjen någon information om sin psykiska mående. Av dessa uppgav 9 % att det psykiska måendet var gott, 15 % att det varken var bra eller dåligt och 76 % uppgav att de upplevde det psykiska måendet som dåligt. De anhöriga beskriver också i hög grad de relationella konsekvenser som uppkommer i samband med spelandet. De mest frekvent förkommande konsekvenserna för relationerna handlade 2014-2016 om att den anhöriga upplevde bristande tillit och att det blev konflikter och irritation gentemot den som spelar (42 % respektive 28 % för år 2016). Observera att som vid andra områden som rör konsekvenser, är det vanligt att de anhöriga uppger flera konsekvenser av spelandet under ett telefonsamtal. Procentandelarna ger således en indikation om hur stor andel av dem som berör ämnet negativa konsekvenser som drabbas av vissa specifika sådana. Att löpande ha bidragit till spelarens försörjning eller att ha lånat ut sparpengar till spelaren (28 % vad gäller båda för 2016) var de vanligaste ekonomiska konsekvenser som anhöriga uppgivit under 2014-2016. I övrigt uppgav anhöriga att de blivit bestulna på pengar eller ägodelar alternativt tagit lån till spelskulder (9 % vad gäller båda för 2016), eller att de tagit lån till spelarens utgifter, borgat för spelarens lån eller låtit spelaren låna i den anhörigas namn (3 % för vardera 2016). Anledningar till kontakt Anhöriga kontaktar Stödlinjen av två huvudsakliga anledningar: att hjälpa spelaren och att hjälpa sig själv. Av de 298 anhöriga för vilka data angående kontaktanledning registrerades (24 % av totalt 1227 anhöriga som kontaktade Stödlinjen under 2017), var det oavsett kontaktform 138 (46 % av 298) som ville hjälpa spelaren och 110 (37 %) som ville hjälpa sig själva. Ett mindre antal uppgavs vilja förbättra relationen till spelaren (n=31, 10 %) eller vilja hjälpa en annan anhörig till spelaren, till exempel en förälder till spelares partner som ville hjälpa sin son eller dotter (n=19, 6 %). En mindre andel anhöriga (184 personer av 1227, 15 %) uppgav att de tog kontakt på grund av akuta företeelser där de främsta var spelarens suicidtankar (n=63, 34 % av 184), oro för barns välbefinnande (n=35, 19 %) och utsatthet för psykiskt våld (n=34, 18 %), följt av rädsla eller hot om våld (n=24, 13 %), egna suicidtankar (n=7, 4 %), fysiskt våld eller annan persons våldsutsatthet (n=5; 3 %), samt övrigt (n=16, 9 %). 31
Åtgärder och hänvisningar Stödet till anhöriga har generellt fokus på en rad olika åtgärder som den anhöriga själv kan vidta i kontakten med spelaren. Dessa åtgärder omfattar bland annat gränssättning (av den anhöriga i förhållande till spelarens spelbeteende), kommunikationsfärdigheter, åtgärder för att skydda sin egen ekonomi, att bidra till att spelaren begränsar sitt spelande, samt att få insyn i eller ta över spelarens ekonomi. Åtgärderna visas, oavsett kontaktform, i figur 19. Åtgärder Söka hjälp Gränssättning Kommunikationsverktyg Ta hand om sig själv Insyn i spelarens ek Spelbegränsande åtgärder Skydda egen ekonomi Spelbegränsande åtgärder Annat Uppmuntra till spelfria akt Ta över spelarens ek Separation 0 100 200 300 400 500 600 700 Åtgärder Figur 19. Åtgärder som diskuterades med den anhöriga, oavsett kontaktform till (n= 3063 åtgärder uppgivna bland 1227 anhöriga för 2017). Flera alternativ per kontakt är möjliga att uppge. I en stor del samtal efterfrågar den anhöriga hänvisningar, exempelvis till behandling eller stödgrupper för spelarens del eller till stöd för egen del, se figur 20. För 56 anhöriga fanns uppgift om huruvida efterfrågad hjälp fanns i den anhörigas hemkommun, där sådan hjälp fanns för 57 %, delvis för 18 % och inte alls för 25 %. Hänvisningar Ingen Behandling eller stödgrupper Stöd för egen del Budget och skuldrådgivning Övrig vård Socialtjänst Par-/familjerådgivning Juridisk rådgivning Behandlingsstudier Hänvisningar 0 100 200 300 400 500 600 Figur 20. Hänvisningar som diskuterades med den anhöriga, oavsett kontaktform till Stödlinjen (n= 821 hänvisningar för 2017; ingen hänvisning 521 fall). Flera alternativ per kontakt är möjliga att uppge. 32
Andra problemområden Det registrerades för 2017 189 telefonsamtal om andra problemområden än spel om pengar. En knapp majoritet av dessa, 57 %, var dataspelsrelaterade samtal. Dessa siffror täcker alla samtal som inkom om andra problemområden. Därför går det att med större säkerhet än för andra siffror notera att andelen samtal som rör helt andra problemområden än dataspel låg på 43% för 2017, 22 % för 2016, jämfört med 33 % för år 2015, och 15 % för år 2014. För 2017 var de övriga problemområdena sex (6 personer), alkohol (4), shopping (3), droger (1) samt annat (66). Statistiken sammanfattas i figur 21. Bland de dataspelsrelaterade telefonsamtalen fanns 99 där den inringandes roll identifierades. 75 % av dem som ringde var anhöriga, 20 % dataspelare och 5 % professionella eller övriga. Vad gäller kön för den inringande i samtal angående dataspel fanns det 99 samtal där denna uppgift förekom av dessa var 80 män och 19 kvinnor. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Dataspel Annat 2017 2016 2015 2014 Figur 21. Andra problemområden än spel om pengar (antal inringande kontakter), n=189 för 2017. Dataspelande När alla kontaktformer till Stödlinjen tas i beräkning förekommer uppgifter om dataspelande för 144 individer (28 spelare, 107 anhöriga samt 9 professionella eller övriga). Bland spelarna tog 50 % kontakt via telefon, 36 % via chatt och 14 % via e-brev. Bland de anhöriga tog 80 % kontakt via telefon, 11 % via chatt och resten, 9 % via e-brev. Uppgifter förekommer vidare för typ av spel, spelets namn samt vad som oroar personen som tagit kontakt. Här redovisas dessa uppgifter för spelare, anhöriga och övriga tillsammans, oavsett kontaktform. Vad gäller typ av spel var det 47 personer (33 %) som tog upp multiplayerspel, 16 personer (11 %) som tog upp singleplayerspel och 11 personer (8 %) som tog upp mobilspel. Vad gäller specifika spel som orsakade oro nämndes Counterstrike av 30 personer (21 %), World of Warcraft av 9 personer (6 %), League of Legends av 4 personer (3 %), Age of Empires, Battlefield och Call of Duty av 1 person vardera, respektive annat namngivet spel av 22 personer (15 %). För 71 personer (49 %) framkom inte vilket 33
dataspel som orsakade problem. Vad som oroat spelare respektive anhöriga visas i Figur 22. Social isolering Konflikter med spelaren Försämrad närvaro skolan Minskade andra intressen Försämrad relation Försummade vardagssysslor Nedstämhet, spelaren Försämrad resultat skolan Trötthet Pengainslag i dataspel Bristande hygien Anhöriga Spelare 0 5 10 15 20 Figur 22. Vad som oroat anhöriga respektive spelare i förhållande till dataspelande, oavsett kontaktform under 2017. Flera anledningar per kontakt är möjliga att uppge. Redovisas i andelar (%), för 28 spelare (52 alternativ valda) och 107 anhöriga (340 alternativ valda). Inkommande e-kontakter Här redovisas de e-kontakter som Stödlinjen hade under 2017. Stödlinjens e- tjänster erbjuds via https://stodlinjen.se. Under 2017 inkom 1246 chattar och 461 registrerade e-brev. 3 Under 2017 inkom 14 % färre chattkontakter än under 2016, att jämföra med en ökning på 23 % från 2015 till 2016, 19 % från 2014 till 2015, och 31 % från 2013 till 2014. Däremot besvarades och registrerades ungefär samma antal chattar för 2017 respektive 2016. För att summera fördubblades antalet inkommande chattar mellan 2014 och 2016 men gick ner något för 2017. Vad gäller e-brev har dessa minskat under 2017 med 11 %, efter tidigare ökningar: 8 % från 2015 till 2016, och 31 % från 2014 till 2015. De data som presenteras om e-kontakter baseras på dem som valt att ta kontakt med Stödlinjen via chatt och e-post. Anonymitet säkerställs genom att personuppgifter inte efterfrågas eller sparas och att kopplingen mellan Stödlinjen och den som tar kontakt krypteras. Information i chattar och e-post har från och med 2017 sammanställts i samma databas som telefonsamtalen. Viss information framkommer mer frekvent i chattsamtalen än annan. Exempelvis framkommer information om vem som tar kontakt oftare än information om aktuella spelformer och ålder på den som tar 3 Antalet icke i databas registrerade e-brev rapporteras inte från och med 2017 men har tidigare legat under 10 %. 34
kontakt. Stödlinjens rådgivare har, i likhet med tidigare år, under 2017 inte ställt några direkta frågor om till exempel kön, ålder och spelformer. Nedan redovisas först data för chattar och sedan för e-brev. Chatt Uppgifterna om chatt härrör från två datakällor. Den ena är statistikdatabasen som rådgivarna ska mata in uppgifter i efter avslutat chatt. Den andra är en teknisk databas från chattsystemet, som dels redovisar det totala antalet chattar som inkommit, i likhet med den tekniska telefonidatabasen som beskrivs ovan under telefonkontakterna, och dels resultaten för frågor som ställs till chattare innan och efter chatten. Uppgifterna nedan bygger på båda datakällorna och specificeras där det är relevant. Vem tar kontakt Under 2017 har 799 registrerade chattar rört spel om pengar, där 460 (58 %) initierats av spelare, 243 (30 %) av anhöriga och 31 (4 %) av annan. Ytterligare 23 chattar har rört dataspel (3 %) och 42 har rört andra problem (5 %). Av alla 1246 chattar har 447 chattar har varit oidentifierade, vilket i praktiken innebär att det inte varit någon på andra sidan när chatten besvarats av rådgivaren. En mindre andel av dessa kan eventuellt vara test av personal. Totalt har alltså 799 chattar besvarats och registrerats. I tabell 3 visas fördelningen per kategori samt vem som tar kontakt. Tabell 3. Typ av kontakt och antal kontakter 2017, n=1246. Typ av kontakt Vem som tar kontakt Spelare Anhörig Annan Oidentifierat Totalt Spel om pengar 460 243 31 734 Dataspel 23 23 Annat 42 447 526 Totalt 460 243 96 447 1246 En minskning av antalet chattar har skett under 2017, efter en rejäl ökning 2016 och tidigare ganska jämnt inflöde under 2015 och 2014. Antalet chattar ökade också rejält 2014 jämfört med 2013 (se figur 23). Nästan dubbelt så många spelare som anhöriga kontaktar Stödlinjen via chatt, att jämföra med telefonkontakter där fördelningen mellan spelare och anhöriga är betydligt jämnare. Se figur 23 för fullständig överblick över chattutvecklingen. 35
900 800 700 600 500 400 300 200 100 2017 2016 2015 2014 2013 0 Spel om pengar Dataspel Spelare Anhöriga Oidentifierat Figur 23. Typ av chattkontakter (ämne respektive person) 2013-2017 (i antal). Spel om pengar I 35 % av chattarna med spelare har kön angivits. Bland dessa var 61 % män, en lägre andel än 2015, när 75 % av chattarna uppgav sitt kön som manligt. Bland anhörigchattarna framkom kön i 43 % av fallen, och av dessa var 81 % kvinnor. Se tabell 4. Tabell 4. Fördelning av spelare och anhöriga 2017, n=112 Kategori Antal Män Kvinnor Spelare 112 67 45 Anhöriga 108 12 96 Ålder Bland chattare med problematiskt spelande uppgav 87 sin ålder. 38 personer var 18-24 år, 33 personer 25-34 år, 8 personer 35-44 år och 4 var i kategorierna <18 år respektive 45-54 år. Bland anhöriga som chattade var det enbart 14 som uppgav sin ålder, där 6 var 18-24 år, 5 var 25-34 år, 2 var 35-44 år och en var <18 år. 36
Spelformer Bland de 169 spelare som uppgav i chatten vilken spelform som var problematisk för dem var det 146 som indikerade att det var en spelform som var mest problematiskt. För dessa var det nätspel som var mest frekvent (98 %), med 143 personer som uppgav kasino, sportspel, poker, hästar och annat onlinespel (till exempel aktier) som problematiska (113, 15, 8, 2 respektive 5 personer). I figur 24 visas en jämförelse av andelar problematiska spelformer för 2013-2017, där även de 23 personer som uppgav att flera spel var problematiska ingår. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nätspel Automater Spelombudsspel Casino Cosmopol 2017 2016 2015 2014 2013 Figur 24. Typ av problemspel bland chattare som uppgett mest problematisk spelform (n=146) samt flera problematiska spelformer (n=23), 2013-2017 (andelar i %), n=196, där samtliga spelformer inkluderas för dem som uppgett flera. I den nya databasen har frågan om hur länge spelare har haft problem utgått. Bland de 145 spelare som 2016 i chatten tog upp hur länge de haft problem uppgav 79 % att de haft spelproblem mer än ett år innan den aktuella kontakten med Stödlinjen. Negativa konsekvenser, anledningar till kontakt, åtgärder och hänvisningar Negativa konsekvenser har som sagts ovan rapporterats i de senaste årens årsrapporter, men för chattar liksom för telefonsamtal byggde informationen om negativa konsekvenser på uppgifter som klienten antytt snarare än explicit uttryckt. Negativa konsekvenser för tidigare år redovisas nedan. Chattares anledningar till kontakt med Stödlinjen redovisas i figur 12. Tidigare och planerade åtgärder liksom hänvisningar redovisas för chattande spelare och anhöriga ovan tillsammans med samma uppgifter för telefon- och e-postkontakter, se figurerna 13 och 14 för spelare respektive figurerna 19 och 20 för anhöriga. Ekonomiska konsekvenser av spelandet uppgavs 2016 mest frekvent bland de personer med spelproblem som i chatten förmedlat något om spelandets konsekvenser (65 %). Andelen spelare som i chatt uppgett att de hade suicidtankar och/eller -planer ökade mellan 2014 och 2016 från 4 % till 6 %. 37
Motivation till förändring En viktig källa till information om spelare som chattar kommer från frågor som ställs innan chatten öppnas samt än en gång då chatten stängs. Frågorna är inte obligatoriska, varför det saknas många svar, särskilt efter chatten. Inför varje chatt tillfrågas chattaren hur viktigt det är att förändra sitt beteende och hur pass säker den känner sig på sin förmåga till förändring. Likafullt presenteras statistiken för att ge en bild av chattarnas upplevelser före och efter chatten. I årsrapporterna för 2015 och 2016 visas jämförande figurer före och efter chatt, vad gäller hur viktigt det är att förändra sitt beteende samt hur säkra chattarna är på sin förmåga att ändra sitt beteende framöver. Generellt uppger chattarna att det är väldigt viktigt att förändra sitt beteende i början av chatten, och nivån är ungefär densamma även efter chatten. För 2017 skattar 80 % av chattarna 10 av 10 för hur viktigt det är att förändra sitt beteende såväl före chatten (n=946) som efter den (n=319). En signifikansanalys med parade t-test för de 211 individer som har data både före och efter chatten visar medelvärden på 9,58 (standardavvikelse, SD, 1,3) vad gäller vikten av att förändras före chatten och 9,37 (SD=1,7) efter chatten, vilket inte är någon signifikant skillnad. I årsrapporterna för 2015 och 2016 visades figurer för skillnaden mellan tron på sin förmåga att förändra sitt beteende innan chatten respektive efter. Där blev det intressant att notera att tron på förmågan att förändra sitt beteende ökade efter chatten. Samma fenomen noteras för 2017, där 47 % av chattarna före chatten har låg tro på sin förmåga (värden på 1-5 på en tiogradig skala), att jämföra med enbart 30 % efter chatten. Andelen med högre tro på sin förmåga (6-10 på en tiogradig skala) ökar från 53 % innan till 70 % efter chatten, se figur 25. En signifikansanalys med parade t-test för de 211 individer som har data för förmågan att ändra sig både före och efter chatten visar medelvärden på 5,92 (SD=2,9) före chatten och 6,89 (SD=2,7) efter chatten (t=-6,2, df=210, p=0,000), således en signifikant skillnad. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Efter Före 0 5 10 15 20 25 30 Figur 25. Hur säker känner du dig på din förmåga att förändra ditt beteende (skala 1-10)? Svar i andelar (%) före chatt (n=939) respektive efter (n=315) bland spelare och anhöriga, 2017. 38
Nöjdhet med chattar Efter att chattar stängts kommer tre frågor: om chatten mött personens behov, om personen är nöjd med chatten samt om den kan tänka sig kontakta Stödlinjen igen. Dessutom finns utrymme för kommentarer. Även om enbart en mindre andel av chattarna svarar på dessa frågor har de ett värde som viss återkoppling på Stödlinjens tjänster. Vad gäller att möta individens behov svarade 75 % (88 % 2016 respektive 81 % 2015) att detta skett i hög eller mycket hög grad, 78 % var nöjda eller mycket nöjda med chatten (87 % 2016 respektive 86 % 2015), och 92 % (samma siffra som för 2016 och 2015) skulle sannolikt eller mycket sannolikt kontakta Stödlinjen igen. Notera att antalet svarande på dessa tre frågor var ungefär det dubbla för 2017 jämfört med 2016 och 2015, möjligen därför att chattfunktionen uppgraderades till 2017 samt att rådgivarna i större utsträckning kan ha uppmuntrat chattarna att svara på frågorna efter chatt. Se figur 26. 60 50 40 30 20 Mött behov Nöjd med chatt Kontaktar Stödlinjen igen 10 0 1 2 3 4 Figur 26. Svar i andelar (%) enligt svarsskala 1-4 efter chatt om tre frågor: huruvida chatten mött behov, chattarens nöjdhet och chattarens öppenhet för att kontakta Stödlinjen igen (n=401, n=404 och n=402 för frågorna 1-3) 2017. E-post Den information som framkommer i ett e-postmeddelande är begränsad. Därför presenteras temat för brevet samt vem som tar kontakt. Det inkom totalt 461 e-brev till Stödlinjen som av rådgivare registrerades i databasen under 2017, en minskning med 11 % jämfört med 2016. Av de 461 breven kom 242 (53 %) från spelare och 104 (23 %) från anhöriga, att jämföra med 2016 då det inkom 47 % e-brev från spelare och 32 % från anhöriga. Som övriga kategoriserades 54 e-brev (12%) från professionella, ideella organisationer, skolor, media samt där det inte framgick vem som var avsändaren. Vidare kom 15 e-brev som rörde dataspel (2%) och 46 (10 %) som rörde andra spelrelaterade kontakter, där vem som tog kontakt inte framgick. 39
Del 3. Självtest och självhjälp Screening Via webbplatsen https://stodlinjen.se finns det möjlighet för besökare att screena sig med formuläret Problem Gambling Severity Index (PGSI). PGSI är ett formulär som främst används för screening av spelproblem i allmänbefolkningen [24]. Formuläret består av nio olika påståenden som besvaras med aldrig (0 poäng), ibland (1 poäng), ofta (2 poäng) eller nästan alltid (3 poäng). Den möjliga totala poängsumman sträcker sig från 0 till 27 poäng. Poängsumman placerar sedan individen i en av följande kategorier: 0 poäng = ej spelproblem, 1-2 poäng = viss risk, 3-7 poäng = moderat risk och 8-27 poäng = spelproblem. Under 2017 genomfördes 3995 PGSI-screeningar på webbplatsen. Av dessa exkluderades 62 icke-kompletta och 988 test-försök (24 %). Återstår gör 3007 seriösa svar, med ett medelvärde om 14,6 poäng (standardavvikelse =7,4) och median om 15 poäng, vilket innebär att hälften av de som testat sig hade poäng över 15 och hälften under 15. Sett till resultatkategorierna var andelen utan spelproblem 3,5 %, med viss risk för spelproblem 3,2 %, med moderat risk 13,1 % och med spelproblem 80,2 %. Se figur 26. Att det förekommer en högre andel personer med spelproblem kan bero på att beräkningarna för 2014-2016 utöver seriösa svar även innehöll test-försök på grund av ett tekniskt fel. 90 80 70 60 50 40 30 20 2017 2016 2015 2014 10 0 Ej spelproblem Viss risk Moderat risk Spelproblem Figur 26. Resultatkategorier vid online-screening med PGSI (andelar i %), n=3007 för 2017, n=3308 för 2016, n=2626 för 2015 och n=1521 för 2014. Not: Antalet testade för 2014-2016 inkluderar även oseriösa tester, cirka 15-25%, medan antalet testade för 2017 rensats från oseriösa tester. Självhjälpsprogrammet: risker och alternativa beteenden Stödlinjens självhjälpsprogram består av fyra online-moduler, 1) för- och nackdelar med att förändra spelvanorna, 2) logga spelvanor, 3) planera in och genomföra spelfria aktiviteter, och 4) hantera risksituationer. Under de första 10 veckorna efter det att en deltagare har registrerat ett konto får den automatiserade e-postutskick en gång i veckan under 10 veckor. E-postutskicken handlar dels om strategier man 40
kan använda för att förändra sina spelvanor på egen hand och dels tips på hur man kan använda de olika modulerna för att implementera strategierna. Sedan starten 2015 har drygt 3700 personer registrerat ett konto och under 2017 registrerade sig knappt 1200 personer. Positivt med att förändra spelvanor och risksituationer för spelande Sedan starten 2015 har 2876 deltagare fyllt i vad som skulle vara bra med att förändra spelvanorna. I modulen kan deltagaren antingen välja förvalda alternativ eller lägga till egna. Här redovisas i vilken omfattning de förvalda alternativen angetts. Alternativen att må bättre eller att få pengar över till annat än spel är de som angivits mest frekvent (se figur 27). Må bättre Pengar över Mindre stress Bättre hälsa Mer tid t familjen Vara mer närvarande fdl Träffa vänner igen 0 20 40 60 80 100 Figur 27. Anledningar att förändra spelvanorna i % (n=2876 för 2015-2017). Flera anledningar per person är möjliga att uppge. Vad gäller risksituationer, har 2563 deltagare fyllt i vilka sådana som finns för deras spelande. I modulen finns både förvalda alternativ och möjlighet för deltagarna att fylla i egna alternativ manuellt. Här redovisas i vilken omfattning de förvalda alternativen angetts. Tillgång till pengar samt möjlighet att spela är de mest frekvent angivna risksituationerna. Att en sådan liten andel som 11 % anger att gå förbi ett spelställe som risksituation kan tänkas spegla att spelandet flyttat från fysiska spelställen till onlinebaserat spelande (se figur 28). Få lön Ensam hemma Räkningar/skulder Stressad Gräl hemma Gå förbi spelställe 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Figur 28. Risksituationer i % för spelande för personer som använder Stödlinjens självhjälpsprogram (n=2563 för 2015-2017). 41