Stödlinjen för spelare och anhöriga

Transkript

1 Stödlinjen för spelare och anhöriga Årsrapport 215

2 Innehåll Sammanfattning... 4 Summary... 5 Inledning... 6 Rapportens upplägg... 6 Behandling av spelproblem aktuell forskning... 6 Telefonstöd... 7 Hinder och motivatorer... 8 Stödlinjens arbetssätt... 9 Hänvisning... 9 Tjänster... 1 Information och rådgivning på andra språk... 1 Bemanning... 1 Kvalitetssäkring Kommunikation, seminarier och extern fortbildning Metodutveckling Ny webbplats Ny statistikdatabas Tillvägagångssätt Aktuellt läge Inkommande samtal Telefonsamtal per månad och dag Statistikdatabasen Datakvalitet Begränsningar i underlaget Övergripande information om de registrerade samtalen Vem har ringt? Vad vet vi om spelaren? Kön Ålder... 2

3 Sysselsättning... 2 Spelformer Spelrelaterade negativa konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Konsekvenser för hälsan Konsekvenser för relationer Aktuellt spelande Anhöriga Anhörigas situation Ekonomiska konsekvenser för anhöriga Hälsomässiga konsekvenser för anhöriga Sociala konsekvenser för anhöriga Andra problemområden Datorspelande Inkommande E-kontakter Insamlat data Chatt Vem tar kontakt Spel om pengar... 3 Konsekvenser Åtgärder spelare Motivation till förändring Nöjdhet med chattar E-post Självtest och självhjälp Screening Risker och alternativa beteenden Diskussion Slutord Referenser... 4

4 Sammanfattning Stödlinjen är den enda nationella stödinsatsen för personer som spelar om pengar och deras anhöriga. Mellan 211 och 215 drevs Stödlinjen av Centrum för psykiatriforskning på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Sedan hösten 215 ingår Stödlinjen i Stockholms läns landstings förebyggande arbete, tillsammans med Alkohollinjen, Sluta-Röka linjen och alkoholhjalpen.se. Stödlinjen drivs av Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting, på uppdrag av Stockholms läns landsting. Stödlinjens primära uppgift är att ge råd och stöd till personer med spelproblem och deras anhöriga. Genom att systematiskt tillämpa metoden motiverande samtal (MI) försöker Stödlinjen stödja och stärka motivation till förändring bland de som kontaktar oss. MI är en klientfokuserad samtalsmetod där bärande element är att uttrycka empati, samarbeta, identifiera värden, uppmuntra klientens egna idéer och lösningar och jämlikhet mellan klient och rådgivare. I Stödlinjens uppdrag ingår även att sprida kunskap om spelproblem och spegla utvecklingen på spelmarknaden. Stödlinjens rådgivare finns tillgängliga via telefon, chatt och e-post, vardagar mellan Telefonnumret till Stödlinjen är , webbadressen är och e-postadressen är info@stodlinjen.se. Under 215 genomfördes 3368 kontakter, varav 2898 (86%) registrerades i Stödlinjens uppföljningsdatabaser. Stödlinjen besvarade 1779 telefonsamtal, 597 chattar och 522 e-brev, från 1399 spelare, 1124 anhöriga och 375 övriga (skolor, vårdsektorn, frivilligorganisationer eller andra problemområden). I följande rapport redovisas 215 års arbete i Stödlinjen, med ett särskilt fokus på statistik och metodutveckling. 4 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

5 Summary Stödlinjen is the sole nationwide support service available for individuals with gambling problems and others affected by problem gambling. Since the fall of 215, Stödlinjen, the Swedish National Gambling Helpline, operates within the preventive efforts of the Stockholm County Council, together with the national alcohol helpline, Alkohollinjen, the national tobacco helpline, Sluta-Röka linjen, and the national online alcohol support, alkoholhjalpen.se. Stödlinjen is operated under the aegis of the Stockholm County Council, by the Stockholm Center for Psychiatry Research and Education at Karolinska Institutet and the Stockholm County Council. Between 211 and 215, Stödlinjen was operated under the aegis of the National Public Health Agency. The principal function of Stödlinjen is to provide support and information to gamblers and their families. Through the use of Motivational Interviewing (MI), Stödlinjen attempts to motivate individuals who experience gambling problems to change their gambling habits. MI is a client-focused conversational method resting on empathy, collaboration, identification of values, encouraging the client s own ideas and solutions, from a standpoint of equal terms for clients and counselors. An additional function is to spread knowledge about gambling problems and communicate about developments in the gambling marketplace. The counselors at Stödlinjen are available via telephone, chat and , every weekday between 9 and 21. The telephone number to Stödlinjen is , the website is at and the address is info@stodlinjen.se. In 215, 3368 contacts were established, with 2898 contacts (86%) described in detail in the Stödlinjen data registration system. Stödlinjen responded to 1779 telephone calls, 597 chats och 522 e-letters, from 1399 gamblers, 1124 concerned significant others and 375 other concerned agencies (schools, the health care sector, NGOs, etc). Stöldlinjen s activities during 215 are presented in the following report, with a focus on statistics and methodological development. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215 5

6 Inledning Stödlinjen är en hjälplinje för personer med problem med spel om pengar och deras närstående. Linjen är också en informationsresurs för vård- och omsorgssektorn, arbetsgivare och övriga intresserade. Stödlinjens uppdrag omfattar även att spegla utvecklingen på spelmarknaden. Stödlinjen har funnits sedan 1999 och drevs mellan 211 och 215 av Centrum för psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting och Karolinska institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Sedan oktober 215 drivs Stödlinjen vid Centrum för psykiatriforskning på uppdrag av Stockholms läns landsting. Ett samarbetsavtal finns med Folkhälsomyndigheten. Rapportens upplägg Rapportens första del innehåller en sammanställning över aktuellt forskningsläge för behandling av spelproblem och telefonstöd för problemspelare. Efter det kommer ett stycke om de hinder och motivatorer som personer med spelproblem anger för att söka hjälp för sina spelproblem. Sedan kommer en genomgång av Stödlinjens arbetssätt och olika tjänster. Rapportens andra del innehåller redogörelse för Stödlinjens inkommande telefon och e-kontakter. Avslutningsvis diskuteras de inkommande kontakterna och resultatet jämförs med befolkningsstudier om spelproblem. Behandling av spelproblem aktuell forskning De behandlingsmetoder vid spelproblem som i forskning utvärderats är kognitiv beteendeterapi (KBT), motiverande samtal (MI) och även i viss mån 12- stegsbehandling. MI är en samarbetsfokuserad samtalsform som går ut på att stärka och framkalla en individs motivation till förändring (Miller & Rollnick, 213). En metaanalys av Yakovenko et al. (215) visar att grupper som fick MI signifikant minskade antalet speltillfällen upp till ett år efter interventionen jämfört med kontrollgrupper som inte fick MI. När utfallet mättes i pengar spenderat på spelande blev det även där en fördel för MI-grupperna framför kontrollgrupperna, men bara upp till tre månader efter interventionen. Sammanfattningsvis menar författarna att MI är en effektiv terapiform för att minska problematiskt spelande, i alla fall på kort sikt, och det är oklart om behandlingseffekterna består över tid. KBT är ett samlingsnamn för evidensbaserade behandlingsformer som handlar om hur beteende, tankar och känslor påverkar varandra. KBT är en interventionsform som främst fokuserar på samspelet mellan människan och dess omgivning här och nu (Öst, 213). Två metaanalyser har rapporterat sammanställningar om behandling av spelproblem. En metaanalys av Gooding et al. (29) visar att beteendeterapier (BT) och MI var effektiva vid spelproblem och att beteendeterapier som innehöll kognitiva element (KBT) var något mer effektiva än 6 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

7 beteendeterapier som inte innehöll det. En metaanalys av Cowlishaw et al. (212) kom fram till att KBT är effektivt för att minska spelproblem på kort sikt. Författarna menar dock att det är okänt huruvida behandlingseffekterna består över tid. Telefonstöd Det finns i dagsläget ett litet antal studier om vilka eventuella effekter en hjälplinje för problemspelare har på spelbeteende och angränsande problem. En nyligen publicerad vetenskaplig artikel är en naturalistisk, observationsstudie som beskriver könsskillnader bland 86 kvinnor och 64 män efter kontakt med en hjälplinje i Nya Zeeland. Uppföljningsmätningar skedde 3, 6 och 12 månader efter kontakten med hjälplinjen. Resultaten visar att kvinnor upplevde större känslomässigt lidande och lägre livskvalitet än män, men att män tog kontakt med behandlingsinstanser oftare än kvinnor efter hjälplinjekontakten. Såväl män och kvinnor rapporterade signifikanta förbättringar över tid, såväl i spelbeteenden som psykosocial hälsa, och detta gällde oavsett behandlingskontakter utöver kontakten med hjälplinjen. Kvinnorna tycks således ha uppnått förbättringar enbart med stöd av hjälplinjen i större grad än män (Kim et al., 215). En randomiserad, kontrollerad studie från en spellinje på Nya Zeeland har publicerats i rapportform. I studien randomiserades hjälpsökande, som mött inklusionskriterierna samt tackat ja till att vara med i studien, till någon av fyra olika behandlingsgrupper: 1) rådgivande samtal (utan MI-komponenter), 2) ett MIsamtal, 3) ett MI-samtal plus en arbetsbok och 4) ett MI-samtal med upp till fyra uppföljande MI-samtal plus en arbetsbok. Alla grupperna förbättrades med avseende på speldagar, pengar nedlagt på spel och behandlingsmålsuppfyllelse vid uppföljningen efter 12 månader. Grupperna skiljde sig inte åt över tid. Subgruppsanalyser visade att personer med mer omfattande problem gynnades av att vara i gruppen som fick ett MI-samtal med möjlighet till upp till fyra uppföljande MI-samtal (Abbott et al, 212). Ytterligare en studie jämförde personlig rådgivning med telefonrådgivning. Deltagare till studien rekryterades via annons och randomiserades till en av interventionerna. Båda grupperna förbättrades vid uppföljning i samma utsträckning med avseende på spelbeteende, mätt i pengar spenderade på spel, tid nedlagt på spel och andel av inkomst nedlagt på spel (Tse et al. (212). Ett antal studier har undersökt kortare interventioner för problemspelare. Hodgins et al. (29) jämförde tre olika interventioner: 1) ett MI-samtal plus en arbetsbok, 2) ett MI-samtal med möjlighet till upp till 6 uppföljande MI-samtal, och 3) enbart en arbetsbok. Efter 6 veckor spelade grupperna som fått MI-samtal i signifikant mindre utsträckning (med avseende på speltillfällen och nettoförluster) än gruppen som enbart fått en arbetsbok. Efter ett år var det lika troligt att gruppen som enbart fått en arbetsbok hade minskat sina spelförluster och inte längre mötte kriterierna för patologiskt spelande i samma utsträckning som grupperna som fått MI-samtal. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215 7

8 Tvärt emot studiehypotesen fanns ingen skillnad mellan gruppen som fått ett MIsamtal och gruppen som fått ett MI-samtal med upp till 6 uppföljande MI-samtal. Diskin et al. (29) jämförde ett MI-samtal med en kontrollintervention som inte innehöll MI-komponenter. Deltagare till studien rekryterades via annons och randomiserades till någon av betingelserna. Vid 12-månadersuppföljningen rapporterade MI-gruppen signifikant mindre spelproblem (avseende pengar spenderade på spelande och speldagar per månad) än kontrollgruppen. In en randomiserad kontrollerad studie jämförde Larimer et al. (211) ett återkopplingssamtal i MI-anda, en kortare KBT-intervention samt en kontrollgrupp. Deltagarna rekryterades via annons bland universitetsstudenter som upplevde att de hade spelproblem. Deltagare som hade fått återkopplingssamtalet eller KBT-interventionen minskade sina spelrelaterade negativa konsekvenser mer än deltagarna i kontrollgruppen. Internetbaserad KBT för problemspelare har i en svensk studie visat på minskat spelande, mindre ångest och depression samt höjd livskvalitet, även efter 36 månader (Carlbring et al., 212). Hinder och motivatorer Trots att problem med spel om pengar ofta leder till omfattande negativa konsekvenser för den enskilde söker endast 1 % av de som bedöms vara i behov av vård hjälp för sina spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 21). Ett antal studier har undersökt vilka faktorer som påverkar om man väljer att inte söka hjälp för sina spelproblem respektive om man väljer att göra det. Ledgerwood et al. (214) undersökte vilka personer, bland de som kontaktat en hjälplinje för personer med spelproblem, sedan sökt behandling för sina problem. Finansiella problem och tidigare erfarenheter av behandling för sina spelproblem predicerade vem som sökte behandling efter samtalet med hjälplinjen. I en studie av Evans et al. (25) undersöktes vad som motiverar och hindrar spelare från att söka hjälp. Hjälpsökandebeteende drevs främst av att individen hade hamnat i en krissituation och inte av ett gradvist erkännande av att man har spelproblem. Författarna identifierade skam och förnekelse som främsta faktorer till att individen inte söker hjälp för sina spelproblem. Liknande faktorer har identifierats av Pulford et al. (28) och Gainsbury et. al (28). De menar att de vanligaste anledningarna till att individen inte söker hjälp för sina spelproblem är att individen vill lösa problemet på egen hand eller att hen är för stolt för att söka hjälp, känner skam inför sig själv eller familjen, eller att hen inte upplever att problemet är tillräckligt omfattande och därför inte behöver hjälp. Faktorer som däremot motiverar spelare till att söka hjälp för sina spelproblem är negativa ekonomiska konsekvenser och oro för att de nuvarande spelproblemen ska utveckla sig till mer omfattande problem. 8 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

9 Stödlinjens arbetssätt Stödlinjen erbjuder rådgivning baserad på MI och KBT över telefon, chatt och e- post. Linjen erbjuder inte återkommande kontakter, men den inringande uppmanas att ringa tillbaka till linjen om denne har behov av detta. De konkreta råd som ges i kontakten med linjen skiljer sig beroende på om det är en person som själv har spelproblem eller om det är en person som tar kontakt med linjen angående någon annans spelande. Råden till spelare brukar handla om: Självbegränsande åtgärder, så som självavstängning eller installation av spelblock. Hur individen kan hantera spelsug och tankar på spel Hur individen kan hantera sin ekonomi Hur individen kan hitta alternativa spelfria aktiviteter Hänvisning till vård och/eller självhjälpsgrupper Råden till anhöriga brukar handla om: Kommunikationsfärdigheter Ekonomi Att uppmuntra alternativa spelfria aktiviteter hos den som spelar Att ta hand om sig själv Hänvisning till anhörigstöd och/eller självhjälpsgrupper Hänvisning En del av Stödlinjens arbete innefattar att hänvisa personer med spelproblem och deras anhöriga/närstående till externa hjälpinsatser. För att kunna göra detta så effektivt som möjligt har Stödlinjen upprättat ett register över tillgängliga hjälpinsatser, framförallt inom ramen för offentlig vård via kommuner och landsting. Kartläggningen av hjälpinsatserna omfattar dels olika behandlingsalternativ i öppenvård, dels det som erbjuds via brukarföreningar samt också budget- och skuldrådgivning. Registret uppdateras regelbundet för att kunna ge så bra hänvisningar som möjligt. I mars 215, då senaste fullständiga uppdatering gjordes klart, erbjöd 7 % av landets kommuner behandling för spelproblem, där behandlarna hade utbildning i spelberoendeproblematik. Utöver dessa erbjöd 41 % av kommunerna allmän behandling för problemspelare inom befintlig öppenvård, utan att denna var specifik för spelproblem. Ytterligare 52 % erbjöd inte någon behandling alls till personer med spelproblem. Kartläggningen omfattade 286 av landets 291 kommuner. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215 9

10 Kommunal behandling för spelproblem Erbjöd behandling, behandlare var utbildade i spelberoendeproblematik Erbjöd icke-spelspecifik behandling i öppenvård Ingen behandling erbjuds Figur 1. Fördelning av vårdutbud i mars 215 bland landets kommuner (i andelar). Tjänster Stödlinjen har under 215 erbjudit rådgivning via telefon, chatt och e-post. Under vardagar är telefon- och chattservicen öppen mellan Dag före helgdag är telefon- och chattservicen öppen mellan E-post har besvarats inom 24 timmar på vardagar och nästkommande vardag för meddelanden som kommit in under helgtid. Via webbplatsen erbjuds sedan februari 215 ett självtest med återkoppling på spelvanor samt ett 1-veckors självhjälpsprogram baserat på MI, KBT och återfallsprevention. Information och rådgivning på andra språk Rådgivning via tolk erbjuds på 1 språk/dialekter. Tolksamtal bokas in i förväg. Bemanning Stödlinjen bemannas (mars 216) med 9 rådgivare som arbetar i olika omfattning, ingen arbetar mer än 5 % i linjen. Linjen bemannas med två rådgivare mellan kl och en rådgivare mellan kl En jourfunktion har under 215 lagts till, vilket innebär att en tredje rådgivare tjänstgör vid kända tillfällen under månaden eller dagen då belastningen vid linjen är hög. I skrivande stund har 7 nya rådgivare rekryterats till linjen, p g a personalförändringar, förestående föräldraledighet och utexaminering från pågående utbildningar. Rådgivarna är folkhälsovetare, beteendevetare, socionomer och psykolog-, läkar- eller sjuksköterskekandidater. Alla rådgivare har utbildning i MI och utvärderas löpande för att upprätthålla en hög kompetensnivå för MI i samtalen. Alla rådgivare har även utbildning i orsaker till och behandlingsmetoder av spelberoende. 1 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

11 Kvalitetssäkring För att säkerställa att personalen i Stödlinjen bedriver samtal i MI-anda skickas samtal in för kodning till Motivational Interviewing Coding Laboratory, MIClab, vid Kompetenscentrum för psykoterapi vid Centrum för psykiatriforskning ( Samtalen bedöms bland annat utifrån de relationella variablerna empati och samarbete samt de tekniska variablerna autonomistöd och locka fram förändringsprat. Återkoppling lämnas till rådgivarna i samband med handledningstillfällen angående i vilken utsträckning samtalet kan sägas vara i MIanda eller inte. I handledningen ingår stöd till rådgivaren för att utveckla sina färdigheter i MI. Varje rådgivare skickar in minst fyra samtal för kodning per termin. Rådgivarna får sedan handledning, antingen individuellt (2 gånger per termin) eller i grupp (2 gånger per termin) på de samtal de skickat in. Handledning sköts av MI-utbildare som är certifierade av Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Sedan 215 har handledningen bedrivits lokalt av utbildade medarbetare vid Stödlinjen. Rådgivarna får även fallhandledning i grupp där specifika klientfall gås igenom. Syftet är att rådgivarna ska få ett gemensamt förhållningssätt till de som kontaktar linjen. Kommunikation, seminarier och extern fortbildning Mars Stödlinjen höll i nätverksmötet för spelbehandlare April Stödlinjen deltog i Oberoende Spelsamverkans årliga möte och presenterade 214 års statistik. Stödlinjen var på Think tank-möte i Toronto samt efterföljande Discoveryspelkonferens. Stödlinjen presenterade verksamheten på RISKS årsmöte. Utbildning Tre medarbetare deltog på metodutbildningen CRAFT som centrum för psykiatriforskning anordnade. Maj Stödlinjen föreläste för LO-Sydväst om spelproblem för arbetsplatsombud. Stödlinjen deltog i nätverksmöte för GARN (Gambling Research Network). Representant från Stödlinjen deltog i MINDs konferens om hur man arbetar med distansstöd till olika målgrupper i befolkningen. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

12 Juni Stödllinjen ordnade ett nordisk stödlinjemöte. De nordiska spellinjerna (Hjelpelinjen i Norge och Peluuri i Finland) besökte Stödlinjen, för att presentera verksamheten samt undersökte framtida möjligheter till samarbete. Stödlinjen presenterade hur vi arbetar med internet på SNSUS-spelkonferensen i Stockholm. Juli Stödlinjen intervjuades i TV4s morgonsoffa om spelproblem Augusti Stödlinjen intervjuades i SVT:s morgonsoffa om spelproblem. September Stödlinjen var med på Spelakademin Oktober Stödlinjen blev intervjuade av P4-Skaraborg och av P4-Östergötland om spelproblem (två olika tillfällen). Stödlinjen föreläste på seminarium för myndighetsstödda hjälplinjer anordnat av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Stödlinjen föreläste om verksamheten på spelbehandlarutbildningen anordnad av Centrum för psykiatriforskning. Utbildning Två medarbetare från Stödlinjen deltog i TNT utbildning (Training for New Trainers) i Berlin för motiverande samtal. En representant från Stödlinjen deltog i Nätverket för spelberoendebehandlares träff med fokus på anhöriga. Fem medarbetare deltog i utbildning för spelbehandlare som Centrum för Psykiatriforskning anordnade. Två medarbetare deltog på Svenska spels forskningsdag. Två representanter deltog i ALNAs seminarium om spel och arbetsliv. November Stödlinjen besökte spellinjen i Finland, Peluuri, för att presentera verksamheten samt undersöka framtida möjligheter till samarbete kring det vid Stödlinjen pågående projekt om revidering av databasen. Representant från Stödlinjen föreläste om Stödlinjens verksamhet på konferens anordnad av Spelberoendes riksförbund i Göteborg. 12 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

13 December Personal från Stödlinjen deltog i arbetet kring Centrum för psykiatriforsknings remissvar på promemorian från Socialdepartementet om behandling av spelberoende. Representant från Stödlinjen tillfrågades om deltagande i expertgrupp för kunskapsstöd som Socialstyrelsen kommer att sammanställa under 216. Representant från Stödlinjen valdes för att delta i referensgruppen kring den aktuella departementsutredningen om reglering av spelmarknaden. Under hela året Ett stort antal kontakter förekom med studenter på gymnasienivå och högskola/universitet som i sina studier skriver om spelproblem på olika sätt. Stödlinjen svarade på frågor om våra kunskaper och erfarenheter. Metodutveckling Ny webbplats Den 27 januari 215 lanserades en ny webbplats för att möta den förändrade digitala världen. Webbplatsen är nu anpassad för mobila enheter och erbjuder information riktad till personer som själva har spelproblem, närstående till personer med spelproblem och personer som möter personer med spelproblem i arbetet. På webbplatsen finns också screening med anpassad återkoppling och ett 1-veckors självhjälpsprogram baserat på MI, KBT och återfallsprevention. Ny statistikdatabas Under 215 har Stödlinjen arbetat med att skapa en ändamålsenlig statistikdatabas för det löpande arbetet. Bakgrunden till detta projekt är att Stödlinjen samlar in data efter varje avslutad klientkontakt. Informationen sammanställs och presenteras i Stödlinjens årsrapport. Databasen för telefoni togs fram av Folkhälsomyndigheten tillsammans med Spelinstitutet 29. Uppsättningen frågor som används i databasen påminner i stort om det som används i SWELOGS avseende demografi, spelformer och negativa konsekvenser på grund av för mycket spelande. Utifrån Stödlinjens verksamhet och samtalen karaktär har antalet frågor upplevts vara för många, och en del är irrelevanta. På grund av att svarsfrekvensen varierar kraftigt mellan olika frågor har det varit svårt att ta fram beskrivande statistik från insamlad data. Data från chattar sparas i en separat databas och baseras på ett mer begränsat set av frågor och som inte är samstämmiga med frågorna för telefoni. Idag finns ingen databas för mejl trots att det är en vanligt förekommande kontaktväg för klienter. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

14 Syftet med databasprojektet är att samma frågor ska användas vid samtal, chatt och mejl och sparas i samma databas, samt att minska ner datainsamlingen till att omfatta ett fåtal frågor för att få kärnfull och lättadministrerad information kring klienterna. Insamlad data ska möjliggöra beskrivande statistik som kan spegla utvecklingen på spelmarknaden och ge ett tillförlitligt kunskapsunderlag till Stödlinjens intressenter. Ambitionen var även att kunna göra internationella jämförelser. Tillvägagångssätt Under hösten 215 skedde en kartläggning av vilka behov som behövde uppfyllas av den nya databasen. Då målet var att utforma en datainsamling som skulle vara till nytta för verksamheten och utomstående intressenter samt främja internationella jämförelser var det av stor vikt att undersöka vilka målgrupperna för Stödlinjens statistik är och vilken information som kan vara dem till nytta. gkartläggningen bestod i att utreda intressenters önskemål, vilken information som internationellt samlas in kring problemspelare, interna behov samt att se till hur andra verksamheter inom distansstöd arbetar med att samla in klientdata. Nedan presenteras de olika områdena i kartläggningen. 1. Stödlinjens intressenter Stödlinjens intressenter kontaktades för att få en uppfattning om vilken typ av information som är önskvärd att få från Stödlinjen. Intressenterna bestod av behandlare, forskare intresseorganisationer, myndigheter och kontaktades i ett första skede via en enkät där de fick komma med synpunkter kring Stödlinjens datainsamling. Av de 37 tillfrågade inkom 25 svar, en relativt hög svarsfrekvens och en indikator på att information från Stödlinjen är något som väcker engagemang. Några av intressenterna kontaktades för att kunna ge mer utförliga synpunkter kring behovet av information. Då dataspel inte tillhör Stödlinjens ursprungliga uppdrag prioriterades inte detta i samma omfattning som spel om pengar. Dock lämnade forskare inom fältet synpunkter på frågor som kunde förbättra den nuvarande datainsamlingen kring dataspelande. 2. Internationella jämförelser En ambition med den nya databasen är också att kunna göra internationella jämförelser. Genom artikelläsning sammanfattades den internationella diskursen kring att mäta och kartlägga problematiskt spelande. Dessutom skedde ett studiebesök hos Peluuri, den finska motsvarigheten till Stödlinjen som under hösten befann sig i en parallell process med att utveckla en ny databas kring sina 14 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

15 klientkontakter. Besöket omfattade jämförelse av databasformulär och diskussion av behoven som olika frågor svarar mot. Verksamheterna fick därmed ökad kunskap för att arbeta vidare med respektive databas. 3. Interna behov Två workshops kring den nya databasen hölls med Stödlinjens rådgivare i syfte att lyfta interna behov. 4. Input från andra hjälplinjer Representanter från Stödlinjen besökte fem verksamheter som har telefon och/eller chatt som kontaktväg för sina klienter för att diskutera databassystem och tillvägagångsätt. Där ingick Nationella hjälplinjen, Kvinnofridslinjen, BRIS hjälptelefon, Sluta-röka linjen samt Alkohollinjen. Aktuellt läge Efter höstens utredning kunde Stödlinjen konstatera att data som samlas in förväntas uppfylla två olika behov. För Stödlinjens intressenter kan insamlad data användas för att ge dem en fingervisning om utvecklingen av spelproblem där frågorna om ålder, kön och spelformer blir primära. Den information Stödlinjen bör fokusera på är den typen av frågor som kan tänka sig att förändras mellan rapporterna. Stödlinjen har idag en rad frågor av demografisk art, om utbildningsbakgrund och boendesituation som befolkningsstudier kan vara bättre på att fånga upp och förmedla en mer rättvisande bild. För Stödlinjens rådgivare är det av stor vikt att värna om relationen med klienten. Samtalet bör handla om det som klienten vill ha stöd kring. Att ställa alltför många frågor som inte är direkt kopplade till att vara hjälpsamma för klienten kan påverka alliansen mellan rådgivare och klient och bör därför undvikas. Att statistikföra vilka områden samtalen kretsar kring kan vara till hjälp för att rikta utbildningsinsatser och handledning för rådgivarna. I kontakten med andra verksamheter framkom att många arbetar med samma typer av frågeställningar kring avvägningen mellan en lättadministrerad och rättvis datainsamling och önskan om att fånga upp samtalens komplexitet. Härifrån fick Stödlinjen med sig konkreta idéer om att hantera dessa avvägningar. Utifrån en sammanställning av utredningen har arbetet med en ny statistikdatabas påbörjats och kommer att tas i bruk under 216, med en pilotfas redan under våren. I anslutning till diskussionen lyftes ett behov av ett strukturerat frågebatteri för att få en tydligare bild av spelproblematiken. Detta har lett till ett separat projekt kring screening av spelproblematiken, något vi hoppas testa under hösten 216. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

16 Inkommande samtal Under 215 inkom samtal till Stödlinjen varav 4247 samtal under öppettiderna. Av dessa besvarades stycken. Figur 2 beskriver inkommande samtal under 214. Dessa siffror härstammar från den tekniska databasen över samtalen, som ingår i telefonisystemet, inte från statistikdatabasen som beskrivs från s. 19 nedan. Inkomna samtal: st. Samtal utanför öppettider: 492 st. Inkomna samtal under öppettid: 4247 st. Pålagda samtal: 581 st Raderade samtal: 11 st Besvarade samtal: 3216 st. Lyssnar på förinspelad information: 439 st. Inkommande Figur 2. Inkommande samtal under samtal 212 under Det inkom ungefär lika många samtal 215 jämfört med föregående år samtal besvarades, vilket är 697 färre samtal än 214. Ett markant större antal samtal inkom utanför öppettiderna, 492 jämfört med 2876 under år 214 (1216, 42% fler samtal). En separat analys visar fördelningen per månad respektive dag, där det visar sig att en stor andel samtal kommer under lördagar och även, i något mindre utsträckning, under söndagar (se fig. 3-4 nedan). Tabell 1. Inkommande samtal Inkomna samtal (totalt) Inkomna samtal under öppettid Besvarade samtal STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

17 Telefonsamtal per månad och dag Statistiken över telefonsamtalsflödet går att följa dygnet runt varje dag genom den tekniska databasen. Här redovisas inkommande samtal under Stödlinjens öppettider mellan 9 och 21 för varje månad (fig. 3) respektive inkommande samtal för varje veckodag, uppdelat i förmiddag, eftermiddag och kvällspass (fig. 4). Det framgår att den högsta belastningen under året var i september och oktober månaderna (ca 6 samtal per månad). De månader då det är minst samtal är juli och augusti (ca 35-4 samtal per månad). Inkommande samtal 9-21, Figur 3. Inkommande samtal under 215, fördelade per månad, totalt n=5934. När det gäller samtal per dag, framgår det i figur 4 att störst belastning är det på lördagar, då ca dubbelt så många samtal inkommer jämfört med vardagar. Belastningen är allra högst på lördagseftermiddagar mellan 13 och 17. På lördagar och söndagar har Stödlinjen dock stängt. Samtal veckodag och tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Figur 4. Inkommande samtal under 215, fördelade per veckodag, totalt n=5952. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

18 Statistikdatabasen Den information som framkommer i samtalen till Stödlinjen registreras manuellt av rådgivarna i en statistikdatabas. Eftersom den inringande till stor del styr samtalets riktning och innehåll framkommer olika sorters information i de olika samtalen. Detta leder till stora variationer i de data som registreras. Utöver de samtal som registreras manuellt i databasen av rådgivarna, kommer telefonistatistik även från den tekniska samtalsdatabasen (se figur 2-4 och tabell 1 ovan). En diskrepans uppstår varje år mellan antalet inkommande samtal som automatiskt registreras i den tekniska databasen, och de som registreras manuellt. I det här avsnittet presenteras den information som registrerats i statistikdatabasen, med särskilt fokus på variabler som rör spelaren och den anhöriga samt de negativa konsekvenser som spelandet leder till. En viss andel av samtalen berör även datorspelande. Avslutningsvis diskuteras informationen i samtalen. Datakvalitet Registreringen i statistikdatabasen bygger i första hand på explicit uttalad information från den som har kontaktat Stödlinjen. Frågor om till exempel huruvida spelandet har påverkat det psykiska måendet eller om det har inneburit försämrade relationer till anhöriga har i viss mån varit beroende av rådgivarens kvalitativa bedömning. Vid kontakt med Stödlinjen är man anonym, vilket innebär att rådgivarna inte nödvändigtvis vet om den som kontaktar Stödlinjen gör det för första gången eller har gjort det tidigare. Dessutom kan både den som själv spelar och anhöriga kontakta Stödlinjen och lämna information om samma person, vilket då registreras som två olika personer i databasen. Därför är det troligt att en del registrerade svar har inkommit från samma individ eller via anhöriga vid flera olika tillfällen. Databasen ger heller inte möjlighet att svara på varför en uppgift inte är registrerad. Därmed går det inte att kontrollera om uteblivna registreringar beror på att en person fått en fråga men inte svarat på den eller om frågan inte har berörts i samtalet. Begränsningar i underlaget Vissa frågor har en högre svarsfrekvens än andra, exempelvis är antalet registrerade svar högre för kön än för sömnvanor. En fråga med hög svarsfrekvens i jämförelse med det totala antalet individer i den specifika gruppen som ringer Stödlinjen bör ge ett bättre underlag till att uttala sig om hur det ser ut för hela gruppen. Få registreringar i en fråga leder till osäkerhet runt hur man ska se på registrerade data. Det behöver ju inte vara så att bara för att en fråga inte kommer upp i så många samtal så är den inte relevant för spelare och anhöriga. Vi kan dock inte veta svaret på sådana relevanta frågor eftersom alla inte får chansen att besvara en fråga med ett specifikt innehåll. 18 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

19 Övergripande information om de registrerade samtalen Vem har ringt? De som ringer till Stödlinjen och berör spelrelaterade frågor kan delas in i fem huvudkategorier: spelare, anhöriga, vård och omsorg, andra problemområden och felringningar. Under 215 har sammanlagt 3216 besvarade samtal registrerats i telefonidatabasen. Av statistikdatabasen framgår att 786 av dessa samtal från spelare (varav 46 definierade sig själva som fd spelare), 799 anhörigsamtal, 38 samtal från vård- och omsorgssektorn, 156 samtal som rörde andra problemområden, 967 felringningar. Utöver dessa fanns 47 oregistrerade samtal. Felringningarna minskade från oktober 215 då telefonsvararen anpassades till att hänvisa till flera olika spelbolag. De i databasen registrerade spelar- och anhörigsamtalen minskade med 5 % mellan 214 och Figur 5. Typ av samtal till Stödlinjen (i antal) Vad vet vi om spelaren? Kön Män var i majoritet (8 %) bland de spelare som kontaktade Stödlinjen under 215 och således var 2 % bland de som kontaktade Stödlinjen om sitt spelande kvinnor. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

20 Män Kvinnor Figur 6. Könsfördelning bland inringande spelare Ålder Ålderskategorin år (42 %) var mest representerad bland spelarna under 215 och andelen spelare i denna ålderskategori ökade från 35% under 15 år år år år år år år år Över 74 år Figur 7. Åldersfördelning bland inringande spelare (i procentuella andelar). N=194 Sysselsättning En knapp majoritet (57 %) av de som kontaktar Stödlinjen om egna spelproblem uppger att de yrkesarbetar på heltid. 12 % uppger att de är arbetslösa och 15 % att de är sjukskrivna. Andelen yrkesarbetande gick ner med 11% 215 jämfört med 214, andelen sjukskrivna gick upp 215 med 7,5% jämfört med 214, och andelen som studerar gick upp 215 till 11% från 5% för STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

21 Figur 8. Sysselsättning bland inringande spelare 214 (ljusgrått) respektive 215 (mörkgrått) i procentuella andelar. N=251 Spelformer Figur visar huvudsakligt problemspel i de spelarsamtal där det har framgått (434 stycken). De tre vanligaste spelformerna är i fallande ordning: kasinospel online (47 %), delad andraplats för poker online och sportspel online (14%) och Vegas (1%). Mellan 213 och 215 har andelen som anger kasinospel online som sitt primära problemspel ökat från 26 % till 47 %. Under samma period har andelen som angett Vegas som sitt primära problemspel minskat från 21% till 1% Figur 9. Spelformer (i andelar) STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

22 Spelrelaterade negativa konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser (negativa) är vanliga bland de som kontaktar Stödlinjen om sitt eget spelande. 8 % berättade att de fått betalningsanmärkningar på grund av sitt spelande och 11 % uppgav att spelandet lett till inställda köp och aktiviteter för familjen. 13 spelare, vilket motsvarar 15 % av de spelare som ringt in, har nämnt storleken på den spelrelaterade skuld de har. 43 individer nämner att de har en skuld mellan 2 och över 1. > < Figur 1. Spelrelaterade skulder bland inringande spelare 215 (ljusgrått) och 214 (mörkgrått), i andelar. Konsekvenser för hälsan Av de 786 spelare som ringt till Stödlinjen under 215 har 19 individer uttryckligen uppgett hur de uppfattar sin psykiska hälsa. Mindre än 1 % av dem uppgav att hälsan var god, 9 % att den varken var bra eller dålig och drygt 9 % uppgav att den var dålig. Konsekvenser för relationer I Figur redovisas de svar som angivits gällande spelarnas relationer. Det är möjligt att ange flera svarsalternativ vilket innebär att bastalet är baserat på det totala antalet svar inom kategorin. En försämrad relation till sin partner, anhöriga och vänner har varit de mest frekvent förekommande under såväl 215 som STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

23 Figur 11. Sociala konsekvenser för inringande spelare 215 och 214 (i andelar). N=287 för 215 och n=445 för 214. Aktuellt spelande I kontakten med Stödlinjen har det för år 215 i 315 fall registrerats om spelaren förändrat sina spelvanor innan de kontaktat linjen. 62 % uppgav att de inte förändrat sina spelvanor, 16 % att de minskat på sitt spelande, 6 % att de minskat på sitt problemspelande men fortsatt med annat spelande och 17 % uppgav att de slutat spela helt. Anhöriga Under 215 kontaktade 799 anhöriga till spelare Stödlinjen, det utgör 25 % av de inkommande besvarade samtalen. För 752 av anhörigsamtalen registrerades kön på den inringande, i 71 % av fallen var den anhörige en kvinna. För åldersfördelning se Figur. En något större andel anhöriga i åldersspannet tycks ha kontaktat Stödlinjen under 215 jämfört med 214, och en lägre andel 215 bland äldre, 65-74, jämfört med 214. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

24 Under Över 74 Figur 12. Åldersfördelning bland inringande anhöriga 215 och 214 (i andelar). N=19 för 215 och N=86 för 214 I Figur visas vilken relation den anhörige har till spelaren. Mest förekommande är föräldrar (36 %) och partners (3 %) till spelare. Andelarna är snarlika för 215 och Partner (äv fd) Föräldrar Syskon Barn Annan släkting Vän, bekant Figur 13. Anhörigrelation bland inringande anhöriga 215 och 214 (i andelar). N=799 för 215 och n=77 för 214. Anhörigas situation I samtalen med anhöriga framkommer inte bara information om vilka konsekvenser de anhöriga upplevt i samband med spelandet, utan även uppgifter som till exempel hur länge den anhöriga vetat om att spelandet pågått och vad man önskar för hjälp. Dessa uppgifter kan möjligtvis ge en indikation på hur de anhöriga upplever sin 24 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

25 situation samt hur konsekvenser ser ut för dem. Över hälften av de anhöriga, som uppgett hur länge de känt till problemet, har vetat om spelandet i mer än ett års tid Osäker Anat <6 mån 6-12 <1 mån mån >1 år Vetat <6 mån 6-12 <1 mån mån >1 år Figur 14. Hur länge anhöriga misstänkt/känt till spelproblemen (i andelar). N=413 för 215 och N=271 för 214. Att spelaren själv berättar eller att det på något sätt blivit brist på pengar (68% för 215) är de vanligaste svarsalternativen rörande hur de anhöriga förstod att spelandet blivit ett problem. Se Figur för fullständig information Kravbrev Brist på pengar Spelaren berättade Någon annan berättade Hittat spelkvitton Figur 15. Hur anhöriga fick kännedom om spelandet (i andelar). N=427 för 215 och n=294 för 214. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

26 Ekonomiska konsekvenser för anhöriga Att löpande har bidragit till spelarens försörjning (36 % för 215) eller att ha lånat ut sparpengar till spelaren (28 %) är de vanligaste ekonomiska konsekvenser som anhöriga anger Figur 16. Ekonomiska konsekvenser för anhöriga (i andelar). N=486 för 215 och n=41 för 214. Hälsomässiga konsekvenser för anhöriga Av de 153 anhöriga som beskrev sin psykiska hälsa uppgav enbart 3% att den psykiska hälsa var god, 18 % att den varken var bra eller dålig och 79 % uppgav att den psykiska hälsan var dålig. Sociala konsekvenser för anhöriga De anhöriga beskriver också i hög grad de sociala konsekvenser som uppkommer i samband med spelandet. De mest frekvent förkommande konsekvenserna för relationerna handlar om att den anhöriga upplever en bristande tillit och att det blir konflikter och irritation gentemot den som spelar. Det är, som vid andra områden som rör konsekvenser, vanligt att de anhöriga uppger flera alternativ av konsekvenser av spelandet under ett telefonsamtal, så att procentandelarna ger en indikation om hur stor andel av de, som berör ämnet, drabbas av vissa specifika konsekvenser. 26 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

27 Figur 17. Konsekvenser för relationen till spelaren för anhöriga (i andelar). N=712 för 215 och n=654 för 214. Andra problemområden Det inkom 156 samtal om andra problemområden. En majoritet av dessa rörde datorspelsrelaterade samtal, 62%. Dessa siffror täcker alla samtal som inkom om andra problemområden. Därför går det att med större säkerhet än för andra siffror notera att andelen samtal som rör helt andra problemområden än spel (inklusive dataspel) har ökat till 33% för år 215, från 15% för år Datorspel Aktier Shopping Sex Annat Figur 18. Andra problemområden (antal inkommande kontakter). N=156 för 215 och n=167 för 214. Datorspelande Av de datorspelsrelaterade samtalen var det 93 % anhöriga som ringde. Vad gäller kön fanns det 123 samtal där denna uppgift förekom. I alla fall utom en rörde det sig om en manlig datorspelare. STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

28 Inkommande E-kontakter Här redovisas de e-kontakter som Stödlinjen har haft under 215. Stödlinjens e- tjänster erbjuds via Under 215 inkom 1173 chattar och 523 e- brev. En ökning med 19% i chattar skedde under 215 jämfört med år 214 och en ökning med 31% i e-brev noterades (987 chattar och 4 e-brev inkom 214). Insamlat data De data som presenteras baseras på de som valt att ta kontakt med Stödlinjen via chatt och e-post. Anonymitet säkerställs genom att personuppgifter inte efterfrågas eller sparas och att kopplingen mellan Stödlinjen och den som tar kontakt krypteras. Informationen i chattsamtalen och e-posten sammanställs i en databas. Information runt de konsekvenser som nämnts i chattsamtalen har dikotomiserats på så sätt att om en viss konsekvens nämnts har rådgivaren markerat alternativet Ja i databasen för den kategorin av konsekvenser. Detta för att komma i från subjektiva bedömningar från rådgivarens sida rörande mer specifika konsekvenser. De data som sammanställts från chattarna är: Kategori: spel om pengar, datorspel, övrigt eller oidentifierat Vem som tar kontakt: spelare eller anhörig Kön Ålder Spelformer: o o o o Automater (t ex. Vegas) Nätspel (t ex. nätpoker, casino på nätet, sportspel på nätet) Spelombudsspel (ATG, Svenska Spel) Casino Cosmopol Längd på spelproblem: mindre än 6 månader, mellan 6 månader och ett år eller mer än ett år Ekonomiska konsekvenser Hälsomässiga konsekvenser Sociala konsekvenser Med ekonomiska konsekvenser avses alla negativa konsekvenser som rör ekonomi. Gällande hälsomässiga konsekvenser avses konsekvenser för den psykiska och fysiska hälsan. Med sociala konsekvenser avses konsekvenser för interpersonella relationer, arbete och fritid. Data från chattarna med höga bastal kan ses som mer tillförlitlig än data med låga bastal. Viss information framkommer mer frekvent i chattsamtalen än andra. Exempelvis information om vem som tar kontakt framkommer mer frekvent än 28 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

29 aktuella spelformer och ålder på den som tar kontakt. Då MI-metoden bygger på reflektiv lyssnande där klientens behov står i centrum ställs inga direkta frågor om t.ex. kön, ålder och spelformer. Nedan redovisas först data för chattsamtalen och sedan för e-post. Chatt Vem tar kontakt 57 chattar har rört spel om pengar, där 356 (62%) varit spelare och 169 (3%) anhöriga. Ytterligare 27 har rört dataspel, där 9 har varit spelare och 16 anhöriga. Av alla 1172 chattar har 533 chattar har varit oidentifierade, vilket i praktiken innebär att det inte varit någon på andra sidan när chatten besvarats av rådgivaren. Ytterligare 42 chattar har varit test av personal. Tabell 2 visar fördelningen per kategori samt vem som tar kontakt. Tabell 2. Typ av kontakt och antal kontakter 215 Typ av kontakt Vem som tar kontakt Spelare Anhörig Annan Totalt Spel om pengar Datorspel Oidentifierat Testchatt Totalt Efter den rejäla ökningen i chatt under 214, var antalet chattar som rörde spel om pengar ungefär densamma 215 jämfört med 214. Antalet chattar med spelare respektive anhöriga var också relativt jämn mellan 215 och 214. Däremot ökade andelen oidentifierade chattar med 46%. Se Figur för fullständig information Spel om pengar Spelare Anhöriga Datorspel Oidentifierat Figur 19. Typ av chatt-kontakt STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

30 Spel om pengar I 3 % av chattarna med spelare har kön angivits. Bland dessa var 75 % män. Bland anhörigchattarna framkom kön i 54 % av fallen, och bland dessa var det 84 % kvinnor. Tabell 3. Fördelning av spelare och anhöriga 215 Kategori Antal Män Kvinnor Spelare Anhöriga Ålder Medelåldern för spelare var 27 år (median 25 år), 86 spelare angav ålder. Medelåldern för anhöriga var 35 år (median 29 år), 8 anhöriga angav ålder. Spelformer Nätspel var den spelform som angavs mest frekvent (72 %) rörande spelformer som upplevs som problematiska av spelarna. Tabell 4. Fördelning av problemspel bland spelare 215 Problemspel Antal Andel Nätspel Automater 9 4 Spelombudsspel 13 6 Casino Cosmopol STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215

31 Se Figur för jämförelse av spelformer Nätspel Automater Spelombudsspel Casino Cosmopol Figur 2. Typ av problemspel bland chattare (i andelar). Bland de spelare som tog upp hur länge de haft problem uppgav 85 % att de haft spelproblem mer än 12 månader innan de tog kontakt med Stödlinjen. Tabell 5. Längd av spelproblem 215 Antal Andel < 6 mån mån - 1 år 14 8 > 1 år Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser av spelandet uppges mest frekvent av spelare (65 %). Andelen spelare som i chatt uppgett att de har suicidtankar och/eller planer har ökat från 4% till 7%. 49 % av de anhöriga anger hälsomässiga konsekvenser. Tabell 6. Konsekvenser för spelare och anhöriga 215 Spelare (N=356) Anhöriga (N=169) Antal Andel Antal Andel Ekonomiska konsekvenser Skulder SMS-lån Hälsomässiga konsekvenser Suicidtankar Separation STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT

32 Åtgärder spelare Bland spelarna har 96 av spelarna angett minst en tidigare åtgärd för att förändra sina spelvanor (18 angav 2 eller fler åtgärder). Enbart 7 % angav att de har fått extern hjälp, en nedgång från 24% år 214; 68 % att de stängt av sig från speltjänster (en uppgång från 48% år 214) och 25% att de tagit hjälp av en närstående (en nedgång från 36% år 214). Vad gäller planerade framtida åtgärder uppgav 161 spelare minst en åtgärd de planerar att genomföra efter samtalet (29 angav 2 eller fler framtida åtgärder). Bland de som uppgav att de skulle genomföra en åtgärd, uppgav 48% att de avsåg att söka extern hjälp (en nedgång från 57 % år 214),38% att de skulle stänga av sig från speltjänster (en uppgång från 23 %) och 14% att de skulle ta hjälp av en närstående (en nedgång från 36 %). Sammanfattningsvis tycks trenden vara att spelaren söker sig till självavstängning och minskar sökandet efter vård eller närstående stöd. Tabell 7. Tidigare och kommande åtgärder spelare 215 Tidigare åtgärder (N=96) Antal Andel Behandling/Stöd 7 7 Självavstängning Ta hjälp av en närstående Planerade åtgärder (N=161) Antal Andel Behandling/Stöd Självavstängning Ta hjälp av en närstående Motivation till förändring Ytterligare en källa till information om spelare kommer från frågor som ställs innan chatten börjar, d v s oftast när chattaren väntar på svar från en rådgivare. Inför varje chatt tillfrågas chattaren hur viktigt det är med att förändra sitt beteende och hur pass säker hen känner sig kring att sin förmåga att förändra. I slutet av chatten förekommer samma frågor, Frågorna är inte obligatoriska, varför det saknas många svar, särskilt efter chatten. Det har inte heller gått att tillförlitligt skilja åt spelare från anhöriga i statistiken, på grund av saknade data. Samtidigt visas statistiken (för första gången) för att ge en viss initial bild av chattarnas upplevelser. Se figur 2 för en bild av vikten att förändra beteendet före respektive efter chatten. Utifrån figur 21 är det intressant att notera att tron på förmågan att förändra sitt beteende ökar från att 45% har värden på 1-5 före chatten, till att 75% har värden på 6-1 efter chatten (se figur 21). 32 STÖDLINJEN ÅRSRAPPORT 215