FÖRORD... 4 SAMM ANF ATTNING... 5 SUMMARY Vad är Stödlinjen? Stödlinjens uppdrag Stödlinjens arbetssätt... 7

Transkript

1 Stödlinjen 2013

2

3 S T Ö DLINJEN Innehåll FÖRORD... 4 SAMM ANF ATTNING... 5 SUMMARY... 6 INLEDNING... 7 Vad är Stödlinjen?... 7 Stödlinjens uppdrag... 7 Stödlinjens arbetssätt... 7 Information och rådgivning på andra språk... 8 Hänvisning... 8 STÖDLINJEN Tjänster... 9 Bemanning... 9 Utvärdering/kvalitetssäkring... 9 Kommunikation Metodutveckling Kartläggning... Fel! Bokmärket är inte definierat. INKOMMANDE KONTAKTER INKOMMANDE SAMT AL Samtalsdatabasen INKOMMANDE E-KONTAKTER Insamlat data Vem tar Kontakt Spel om pengar Konsekvenser Åtgärder Spelare E-post SMS Självtest DISKUSSION SLUTORD REFERENSER... 40

4 4 S T Ö DLINJEN 2013 Förord Folkhälsomyndigheten har sedan 1999 regeringens uppdrag att motverka de skadliga effekterna av överdrivet spelande med fokus på spel om pengar. Finansieringen av en nationell stödlinje för personer som har problem med spel om pengar och deras anhöriga har varit en av de förebyggande insatserna. Stödlinjen drivs sedan 2011 av Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Uppdraget till Stödlinjen är att ge stöd och råd till spelare och deras anhöriga samt att motivera till förändring, men även att vara en nationell plattform för information och kunskapsspridning om spelproblem och dess konsekvenser, samt att upplysa om vilken hjälp som finns att tillgå över landet dit socialtjänst, skola, vårdpersonal, ideella föreningar och stödgrupper kan vända sig. Stödlinjen är en viktig länk i arbetet med att förebygga de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Tillgängligheten till attraktiva och snabba spelformer via internet har bidragit till en expansion av spelmarknaden. Resultat från SWELOGS (Swedish longitudinal gambling study) liksom internationella studier påvisar ett samband mellan internetspel, automater och spelproblem vilket även visar sig bland de hjälpsökande till Stödlinjen. Överdrivet spelande kan ge stora sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser relativt snabbt och påverkar även familj och anhöriga. I denna rapport kan du läsa mer om spelproblem, konsekvenser och vilka möjligheter som finns att få till stöd och hjälp. I denna rapport presenteras Stödlinjens verksamhet för 2013.

5 S T Ö DLINJEN Sammanfattning Stödlinjen är en verksamhet inom ramen för Folkhälsomyndighetens förebyggande arbete och den enda nationella stödinsatsen för personer som spelar om pengar och deras anhöriga. På vissa ställen i landet är Stödlinjen det enda möjliga stödet att komma i kontakt med för dessa personer. Stödlinjen för spelare och anhöriga drivs i regi av Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting. Centrum för psykiatriforskning har drivit Stödlinjen sedan Stödlinjens primära uppgift är att ge råd och stöd samt att motivera till beteendeförändring. Genom att systematiskt tillämpa metoden motiverande samtal (MI) försöker Stödlinjen hjälpa den inringande att skapa och stödja motivation till förändring. MI är en klientfokuserad samtalsmetod där bärande element är att uttrycka empati, samarbeta, identifiera värden, uppmuntra klientens egna idéer och lösningar och jämlikhet mellan klient och rådgivare. Stödlinjens rådgivare finns tillgängliga via telefon, chatt, e-post och SMS. Stödlinjen har öppet vardagar mellan Telefonnumret till Stödlinjen är , webbadressen är och e-postadressen är info@stodlinjen.se. Under 2013 kontaktade 1072 spelare, 901 anhöriga och 351 övriga intresserade Stödlinjen antingen via telefon, chatt eller e-post. I uppdraget ingår även att sprida kunskap om spelproblem och spegla utvecklingen på spelmarknaden. I följande rapport redovisas 2013 år arbete och beskrivande statistik kring de inkommande kontakterna till Stödlinjen.

6 6 S T Ö DLINJEN 2013 Summary Stödlinjen, the Swedish National Gambling Helpline, operates within the framework of Swedish National Institute of Public Health s preventive efforts to minimize harmful effects of gambling in Sweden. Furthermore, Stödlinjen is the sole nationwide support service available for individuals with gambling problems and others affected by problem gambling. In some parts of Sweden, Stödlinjen is the only accessible support service for individuals seeking counselling and information concerning problem gambling. Stödlinjen is operated by Forum, The Research Centre for Psycho-Social Health. Forum is a part of Stockholm Centre of psychiatric research at Karolinska Institutet and Stockholm County Council. The principal function of Stödlinjen is to provide support and information to gamblers and their families. In addition, the aim of Stödlinjen is to increase motivation and promote behavioural change. Through the use of Motivational Interviewing (MI), Stödlinjen attempts to motivate individuals who experience gambling problems to change their gambling habits. Stödlinjen also strives to spread knowledge regarding problem gambling and its effects, as well as tracking trends among problem gamblers. This report includes statistics for incoming calls to Stödlinjen, focal points for 2013, development projects, and information dissemination and communication.

7 S T Ö DLINJEN Inledning Vad är Stödlinjen? Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att följa utvecklingen av spelproblem och verka för att minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande om pengar. Stödlinjen är en verksamhet inom ramen för Folkhälsomyndighetens förebyggande arbete. Stödlinjen startades på initiativ av Oberoende spelsamverkan (OSS) OSS är ett branschråd för spelberoendefrågor där Folkhälsomyndigheten är sammankallande, och består av Lotteriinspektionen, Spelberoendes riksförbund och representanter från den reglerade delen av spelindustrin. Stödlinjens telefonnummer, , och webbadress, marknadsförs av de OSS-anslutna spelbolagen i såväl spelmaterial som på webbsidor. Rådgivarna i Stödlinjen ger råd och stöd till personer med spelproblem och deras anhöriga över telefon, chatt, e-post och SMS. Rådgivarna i Stödlinjen arbetar enligt samtalsmetoden Motiverande samtal (MI). På Stödlinjens webbplats finns bland annat information om spelmissbruk och spelberoende, självhjälpstips, speltest och interaktiva självhjälpsmoduler. Stödlinjens uppdrag Stödlinjen har som primär uppgift att ge råd och stöd till spelare och anhöriga samt att motivera till beteendeförändring. Utöver detta uppdrag ska Stödlinjen även sprida kunskap om spelproblem, dess konsekvenser och vilken hjälp som finns att få runt om i landet. Det ingår också i Stödlinjens uppdrag att spegla utvecklingen på spelmarknaden och ge underlag till Folkhälsomyndigheten de kan beakta när de utformar förebyggande insatser för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Stödlinjens arbetssätt Rådgivningen utgår från ett förhållningssätt baserat på motiverande samtal (MI), och kognitiv beteendeterapi, (KBT). MI är en samarbetsfokuserad samtalsform som går ut på att stärka och framkalla en individs motivation till förändring (Miller & Rollnick, 2008). MI används för en rad olika problemområden som till exempel alkoholproblem, tobaksanvändande och spelberoende (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). KBT är ett samlingsnamn för evidensbaserade behandlingsformer som handlar om hur beteende, tankar och känslor påverkar varandra. KBT är en interventionsform som främst fokuserar på samspelet mellan människan och dess omgivning här och nu. KBT har visat sig hjälpa mot problem som till exempel fobier, depression, ångest, smärtproblematik och spelberoende (Öst, 2013).

8 8 S T Ö DLINJEN 2013 De råd som ges i kontakten med Stödlinjen skiljer sig beroende på om man själv har spelproblem eller om man ringer om någon annans spelande. Råden till spelare kretsar runt: Självbegränsande åtgärder, så som självavstängning eller installation av spelblock Att hantera spelsug och tankar på spel Att hantera ekonomin Att hitta alternativa spelfria aktiviteter Hänvisning till vård och/eller självhjälpsgrupper Råden till anhöriga kretsar runt: Hur man kommunicerar på ett mer effektivt sätt Att hantera ekonomin Att uppmuntra alternativa spelfria aktiviteter hos den som spelar Att ta hand om sig själv Hänvisning till anhörigstöd och/eller självhjälpsgrupper Information och rådgivning på andra språk Stödlinjen erbjuder information om problem med spel om pengar och vilken hjälp som finns att få på 15 språk via webbplatsen. Rådgivning via tolk erbjuds på 100 språk/dialekter. Tolksamtal bokas in i förväg. Hänvisning En del av Stödlinjens arbete är att hänvisa personer med spelproblem och deras anhöriga/närstående till externa hjälpinsatser. För att kunna göra det så effektivt som möjligt har Stödlinjen ett register över tillgängliga hjälpinsatser i kommunal, landstings och privat regi. Detta register uppdateras löpande för att kunna ge så bra hänvisningar som möjligt. Stödlinjen hänvisar bland annat, utan inbördes rangordning, till olika behandlingsalternativ i öppenvård, kamratföreningar och budget- och skuldrådgivning. I dagsläget erbjuder cirka 10 % av kommunerna erbjuder vård enligt evidensbaserade metoder. 3 av 21 landsting erbjuder vård för spelberoende. En tendens som kan skönjas är att kommunerna överlåter ansvaret för behandling av personer med spelproblem till landstingen i och med att spelberoende klassas som ett beroendetillstånd i Diagnostic and statistical manual of mental disorders (2013).

9 S T Ö DLINJEN Stödlinjen 2013 Här redovisas den verksamhet som bedrivits under 2013 och årets inkommande kontakter. Tjänster Stödlinjen erbjuder råd och stöd via telefon, chatt, sms och e-post. Under vardagar har telefon- och chattservicen varit öppen mellan Dag före helgdag har telefon- och chattservicen varit öppen mellan E-post och Sms har besvarats inom 24 timmar på vardagar och nästkommande vardag gällande meddelanden inkomna under helgtid. Stödlinjens webbplats har löpande uppdaterats för att erbjuda så aktuell information som möjligt för de som besöker den. Självhjälpsmaterial som vänder sig till både spelare och anhöriga har erbjudits via Stödlinjens webbplats. Under året har ett utökat självtest med självhjälpsmoduler utvecklats och driftsatts. Programmet består av en del där besökaren skattar sina spelvanor och får anpassad återkoppling beroende på nivå av spelproblem. Programmets andra del består av självhjälpsmoduler där målet är att öka användarens motivation till att göra en förändring av sina spelvanor. Programmet hittas på Bemanning Stödlinjen har under 2013 bemannats med 8 rådgivare som arbetar i olika omfattning. Rådgivarna är folkhälsovetare, psykologkandidater och beteendevetare. Alla rådgivare har fått intern utbildning i orsaker till och behandling av spelmissberoende. De har också fått utbildning och kontinuerlig handledning i MI av MI-utbildare som är certifierade av Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Kvalitetssäkring För att utvärdera och säkerställa huruvida personalen i Stödlinjen bedriver samtal i MIanda skickas samtal in för kodning till Motivational Interviewing Coding Laboratory, MIClab, vid Karolinska institutet. MIClab är Europas enda kodningslaboratorium för motiverande samtal. Samtalen bedöms bland annat utifrån de relationella variablerna empati och samarbete samt de tekniska variablerna autonomistöd och locka fram förändringsprat. Feedback lämnas till rådgivarna i vilken utsträckning samtalet kan sägas vara i MI-anda. Genom att kontinuerligt sända samtal till MIClabs för kodning och återkoppla feedbacken i MI-handledning säkerställs att samtalen i Stödlinjen förs i MIanda.

10 10 S TÖDLINJEN 2013 Kommunikation och seminarier Under året har representant från Stödlinjen deltagit i den internationella tankesmedjan, som hölls i Melbourne i mars 2013, där forskare och praktiker träffas och diskuterar olika aspekter av spelberoendeproblematik. Stödlinjen har också initierat samarbete med den australiensiska hjälplinjen the Turningpoint. Stödlinjen har också presenterat verksamheten vid Spelbranschens etiska råds årsmöte i april 2013, vid nätverksmötet för spelberoendebehandlare och vid Föreningsseminariet i Göteborg den 14 december Vidare har representant från Stödlinjen under året blivit intervjuad av Mitt i tidningarna i Stockholm, Häslingebladet och Radio Sweden. Metodutveckling Ett koncept för ett självtest med självhjälpsmoduler tagits fram. Programmet bygger på den transteoretiska modellen, TTM. Enligt TTM går den som gör en beteendeförändring genomgår ett antal faser innan en bestående förändring kommit till stånd. Det motivationshöjande programmet, som består av ett antal olika moduler, rekommenderar nästa steg att ta beroende på i vilken förändringsfas den som genomgår programmet bedöms befinna sig i. Programmet finns tillgängligt via Stödlinjens webbplats,

11 S T Ö DLINJEN Inkommande kontakter I detta stycke redovisas de inkommande kontakter Stödlinjen haft under Först presenteras telefonkontakter och sedan chatt, e-post och Sms-kontakter. Stycket avslutas med en diskussion om årets inkommande kontakter.

12 12 S TÖDLINJEN 2013 Inkommande samtal Under 2013 inkom samtal till Stödlinjen varav under öppettiderna. Av dessa besvarades stycken av Stödlinjens personal. Figur 1 beskriver inkommande samtal under Inkomna samtal: 8 141st. Samtal utanför öppettider: st. Inkomna samtal under öppettid: st. Pålagda samtal: st. Besvarade samtal: st. Lyssnar på förinspelad information: 420 st. Inkommande Figur 1. Inkommande samtal under samtal 2012 under Under 2013 inkom sammanlagt samtal vilket är en minskning med 502 samtal jämfört med föregående år. Det inkom 5981 samtal under öppettid vilket är en minskning med 819 samtal jämfört med föregående år. Det besvarades 213 stycken färre samtal under 2013 jämfört med Tabell 1. Inkommande samtal Inkomna samtal (totalt) Inkomna samtal under öppettid Besvarade samtal Samtalsdatabasen Den information som framkommer i samtalen till Stödlinjen registreras i en databas. Detta görs för att kunna förmedla mer tillförlitlig information om de grupper som tar kontakt, för att upptäcka trender i spelande samt för att kunna utveckla de tjänster som Stödlinjen erbjuder. Eftersom den inringande till stor del styr samtalets riktning och

13 S T Ö DLINJEN innehåll framkommer olika sorters information i de olika samtalen. Detta leder till stora variationer i de data som registreras. I det här avsnittet presenteras den information som framkommit under dessa samtal med särskilt fokus på variabler som rör spelaren och den anhöriga samt de negativa konsekvenser som spelandet leder till. En andel av samtalen berör även datorspelande. Avslutningsvis diskuteras informationen i samtalen. Det övergripande syftet med informationsinsamlandet kring samtalen är att är att jämföra insamlat data från år till år för att i förlängningen även kunna urskilja trender för den grupp som kontaktar Stödlinjen. Ett annat syfte är att följa och upptäcka trender rörande spel för att snabbt kunna generera kunskap som kan komma att beaktas av spelbolag och myndigheter i deras arbete med att minimera skadeverkningar av spelandet. Datakvalitet Registreringen i databasen bygger i första hand på explicit uttalad information från den som har kontaktat Stödlinjen. Frågor om till exempel huruvida spelandet har påverkat det psykiska måendet eller om det har inneburit försämrade relationer till anhöriga har i viss mån varit beroende av rådgivarens kvalitativa bedömning. Dessutom är informationen som har framkommit i samtalen ofta mer diffus än de formulerade svarsalternativen i databasen. Exempelvis är databasen utformad för att besvara den exakta storleken på en persons spelrelaterade skuld medan informationen i samtalen sällan berör exakta summor. Vissa registreringar har helt och hållet byggt på rådgivarens bedömning, exempelvis på frågan om kön på den som kontaktar Stödlinjen. Vid kontakt med Stödlinjen är man anonym, vilket innebär att rådgivarna inte nödvändigtvis vet om den som kontaktar Stödlinjen gör det för första gången eller har gjort det tidigare. Dessutom kan både den som själv spelar och anhöriga kontakta Stödlinjen och lämna information om samma person, vilket då registreras som två olika personer i databasen. Därför är det troligt att en del registrerade svar har inkommit från samma individ eller via anhöriga vid flera olika tillfällen. Databasen ger heller inte möjlighet att svara på varför en uppgift inte är registrerad. Därmed går det inte att kontrollera om uteblivna registreringar beror på att en person fått en fråga men inte svarat på den eller om frågan inte har berörts i samtalet. Begränsningar i underlaget Vissa frågor har en högre svarsfrekvens än andra, exempelvis att antalet registrerade svar är högre på kön än på sömnvanor. En fråga med hög svarsfrekvens i jämförelse med det totala antalet individer i den specifika gruppen som ringer Stödlinjen ger ett bättre underlag till att uttala sig om hur det ser ut för hela gruppen. Få registreringar i en fråga leder till osäkerhet runt hur man ska se på registrerade data. Det behöver ju inte vara så att bara för att en fråga inte kommer upp i så många samtal så är den inte relevant för spelare och anhöriga. Detta går dock inte att veta eftersom alla inte får chansen att besvara en fråga med ett specifikt innehåll. Eftersom antalet registrerade svar varierar på de 95 frågorna kan inte heller bastalen vara desamma. Detta innebär att procentberäkningarna i de flesta tabeller bygger på antalet samtal där information kring den rådande frågeställningen framkommit.

14 14 S TÖDLINJEN 2013 Övergripande information om de registrerade samtalen Vem har ringt? De som ringer till Stödlinjen och berör spelrelaterade frågor kan delas in i fem huvudkategorier: spelare, anhöriga/vänner, övriga, andra problem och felringningar. De två grupper som står för majoriteten av samtalen under 2013 är personer som själva har spelproblem, 35 %, och anhöriga, 31 %. Tabell 2 redovisar vilka som hört av sig till Stödlinjen. Tabell 2. Samtal fördelade på de som ringer, (n=1 922) 2012 (n=2 291) 2011 (n=2 366) Antal Andel Antal Andel Antal Andel Spelare/f.d. spelare Anhöriga/vänner Övriga a Andra problem Felringningar a Professionella samt intresserade, t.ex. socialtjänst, psykiatri, arbetsgivare, studerande. b Andra problem, t.ex. datorspelande, aktier, shopping, sex).

15 S T Ö DLINJEN Vad vet vi om spelaren? I detta avsnitt redovisas de registreringar som gjorts på personer som uppger att de själva spelar. Kön Män är i majoritet (84 %) bland de spelare som har kontaktat Stödlinjen under I de samtal med anhöriga/vänner som nämner kön på spelaren uppger i 84 % av fallen att spelaren är en man. Tabell 3. Spelarens (bedömda) kön i procentandelar, Kön 2013 (n=672) 2012 (n=879) 2011 (n=891) Man Kvinna Tabell 4. Spelarens kön enligt anhöriga som ringer i procentandelar, Kön 2013 (n=537) 2012 (n=574) 2011 (n=601) Man Kvinna Ålder Uppgifter gällande spelarens ålder lämnas av spelaren själv eller av den anhöriga som tar kontakt. Ålderskategorin år är mest representerad bland spelarna under Samma grupp, år, är även mest representerad i de fall där den anhörige angivit ålder på den som spelar. Noterbart är att det skett en viss ökning av spelare mellan år under det senaste året. För detaljerad information se Tabell 5 och Tabell 6. Tabell 5. Spelarens åldersintervall i andelar, (n=255) 2012 (n=636) 2011 (n=648) Under 15 år 0,4 (1 st) 0 0

16 16 S TÖDLINJEN år 0,4 (1 st) 0,3 0, år , år , år , år 7, , år 7, , år 6 0,4 3,4 Över 74 år 0,4 0,1 0,2

17 S T Ö DLINJEN Tabell 6. Spelarens åldersintervall enligt anhöriga, procentandelar (n=198) 2012 (n=400) 2011 (n=407) Under 15 år 0,5 0,5 0, år år år år år år år Över 74 år 3 0,3 0,7 Sysselsättning En majoritet (57 %) av de som kontaktar Stödlinjen om egna spelproblem uppger att de yrkesarbetar på heltid. Vidare uppger 18 % att de är arbetslösa och 7 % att de är sjukskrivna. Se Tabell 7 för fullständig information.

18 18 S TÖDLINJEN 2013 Tabell 7. Typ av sysselsättning i procentandelar, (n=324) 2012 (n=530) Yrkesarbetar heltid 57 a 56 a Arbetslös heltid 18 b 10 b Sjukskriven heltid >3mån 7 cd 16 cd Studerar heltid 6 5 Yrkesarbetar deltid 6 3 Egen företagare 1 2 Ålderspensionär 3 5 Föräldraledig heltid 0,6 0,1 e Annat 1 2 a Fast och tidsbegränsat anställd. b Arbetslösa exklusive heltidsstuderande. c Varit sjukskriven i tre månader eller mer. d Personer som är sjukskrivna samt sjukpensionärer. e Andelen är inklusive personer som är tjänstlediga på heltid.

19 S T Ö DLINJEN Problemspelande I Tabell 8 visas statistik för huvudsakligt problemspel, i de samtal där detta framkommit. De tre vanligaste spelformerna är i fallande ordning: automater, kasinospel och poker. Vegas, casinospel på internet och poker på internet står tillsammans för 56 % av de spelformer som uppges som problematiska.

20 20 S TÖDLINJEN 2013 Tabell 8. Huvudsakligt problemspel fördelade på spelformer angivet i andelar, (n=407) 2012 (n=600) Automater: Vegas Internet Casino Cosmopol Illegal , ,7 0,3 Poker: Internet Casino Cosmopol Klubb 17 0, Kasinospel: Internet Restaurang Casino Cosmopol Klubb ,1 Hästspel: Internet Spelombud även livespel a Bana 3 3 0, Sportspel: Internet även livespel a Spelombud även livespel a

21 S T Ö DLINJEN Bingo: Internet Hallbingo 2,5 1,25 2 0,5 Övriga: T.ex. skraplotter eller Keno 2,5 1,4 a Man kan välja både kategorin separat samt tillsammans med ett annat spelformat. Personen har dock alltid uppgett spelformen i vilken den är angiven. Konsekvenser för spelaren Konsekvenser på ekonomin Av de 490 personer som berättat om sin ekonomiska situation uppgav 9 % att den var god, 41 % att den var dålig men under kontroll och 50 % angav att den var dålig och ej under kontroll. Konsekvenser för hälsan Av de 672 spelare som ringt till Stödlinjen under 2013 har 250 personer uppgett hur de uppfattar sin psykiska hälsa. 2 % uppgav att den var god, 9 % att den varken var bra eller dålig och 88 % uppgav att den psykiska hälsan var dålig. 81 spelare har uppgett hur de uppfattar sin fysiska hälsa. 14 % uppgav att den fysiska hälsan är god, 41 % att den varken är bra eller dålig och 46 % uppgav att den fysiska hälsan är dålig. Konsekvenser för relationer I Tabell 9 redovisas de svar som angivits rörande spelarnas relationer. Det är möjligt att ange flera svarsalternativ vilket innebär att bastalet är baserat på det totala antalet svar inom kategorin. En försämrad relation till sin partner och till anhöriga och vänner har varit de vanligaste förekommande konsekvenserna under 2013.

22 22 S TÖDLINJEN 2013 Tabell 9. Sociala konsekvenser av spelandet i antal svar samt procentandelar, flera svarsalternativ, (n=281) 2012 (n=586) Antal Andel Antal Andel Försämrad relation till partner Försämrad relation till anhöriga och vänner Försämrad relation till barn Minskat umgänge Separation eller hot om Socialt isolerad p.g.a. spel Ingen påverkan Övriga konsekvenser I tabellerna visas övriga konsekvenser relaterande till den ekonomiska, sociala och hälsomässiga situationen för spelare. Som det redan beskrivits i inledningen bygger underlaget på den information som framkommit i de enskilda samtalen. De konsekvenser som renderat störst svarsunderlag är ekonomiska konsekvenser samt olika bostadsproblem. För vissa kategorier såsom brott och sömn kan man ange flera svarsalternativ. Detta innebär att samma person kan ha beskrivit fler än en. Procentberäkningarna anger hur stor andel som angivit en viss konsekvens sett till det totala antalet konsekvenser inom den aktuella kategorin. Tabell 10. Ekonomiska konsekvenser som spelare uppger på grund av spelandet, antal svar samt andelar, Antal Andel Antal Andel

23 S T Ö DLINJEN Spelrelaterad skuld: n=70 n=165 Ingen spelrelaterad skuld Spelrelaterad skuld, kr Spelrelaterad skuld, > kr , , ,5 Spelaren vet inte ,9 Övriga ekonomiska konsekvenser a : Betalningsanmärkning eller hot om Inställda aktiviteter för familjen Inställda inköp som drabbar familjen Personlig konkurs eller hot om Spelat bort egen firma eller hot om n=98 n= Inställt läkarbesök Inställt tandläkarbesök Skulder till spelombud Brott a : n=27 n=74 Stöld från anhörig Annan stöld Bedrägeri/förfalsknin g Annat brott Förskingring a Den övergripande kategorin har flera svarsalternativ.

24 24 S TÖDLINJEN 2013 Tabell 11. Sociala konsekvenser som spelare uppger uppstår på grund av spelandet, antal svar samt andelar, Antal Andel Antal Andel Bostad: n=90 n=149 Bostadsproblem b Ingen påverkan Jobb/studier a : n=66 n=183 Ingen påverkan Missköter jobb eller studier Sjukskriven Förlorat/riskerar arbete/utbildningsplats a Den övergripande kategorin har flera svarsalternativ b Risk att förlora bostad, hindrat byte till bättre bostad, bostadslös samt tvingats flytta till sämre bostad.

25 S T Ö DLINJEN Tabell 12. Hälsomässiga konsekvenser som spelare uppger på grund av spelandet, totalt antal svar samt andelar på övergripande kategori, Antal Andel Antal Andel Sömn: n=42 n=135 Sömnsvårigheter p.g.a. stress/oro Sömnbrist p.g.a. spelande Ingen påverkan Fysisk aktivitet: n=41 n=118 Minskat Upphört Ingen påverkan Övrigt a : n=37 n=111 Självmordstankar Alkohol- /drogmissbruk 5 19 Självmordsförsök 4 12 a Den övergripande kategorin har flera svarsalternativ. Vad vet vi om anhöriga? Anhöriga som ringer Under 2013 kontaktade 600 anhöriga till spelare Stödlinjen, det utgör 31 % av de inkommande samtalen. En klar majoritet var kvinnor (72 %). Tabell 15 visar att den största andelen av de anhöriga som ringer antingen är föräldrar eller partners/före detta partners till den som spelar. Tabell 13. Tabell 14. Anhörigas kön i procentandelar, Kön

26 26 S TÖDLINJEN 2013 (n=568) (n=591) (n=602) Kvinna Man Tabell 15. Anhöriga som har ringt till Stödlinjen i andelar, (n=600) 2012 (n=576) Partner/f.d. partner Föräldrar Syskon Vän/bekant 9 5 Barn 7 7 Annan släkting 5 11 Anhörigas situation I samtalen med anhöriga framkommer inte bara information om vilka konsekvenser de anhöriga upplevt i samband med spelandet, utan även uppgifter som till exempel hur länge den anhöriga vetat om att spelandet pågått och vad man önskar för hjälp. Dessa uppgifter kan möjligtvis ge en indikation på hur de anhöriga upplever sin situation samt hur konsekvenser ser ut för dem. De flesta anhöriga som tar kontakt med Stödlinjen, har vetat om spelandet i mer än ett års tid.

27 S T Ö DLINJEN Tabell 16. Hur länge den anhöriga anat/vetat om ett problematiskt spelande, i procentandelar, (n=268) (n=406) Osäker 9 4 Anat sedan: <1 mån <6 mån 6-12 mån >1 år Vetat sedan: <1 mån <6 mån 6-12 mån >1 år Att spelaren själv berättar eller att det på något sätt blivit brist på pengar är de vanligaste svarsalternativen rörande hur de anhöriga förstod att spelandet blivit ett problem. För fullständig beskrivning, se Tabell 17.

28 28 S TÖDLINJEN 2013 Tabell 17. Hur den anhöriga fick veta/blev misstänksam om spelproblemen, antal svar per underkategori samt andelar av totalt antal svar på övergripande kategori, (n=276) 2012 (n=567) Antal Andel Antal Andel Brist på pengar Spelaren berättade Någon annan berättade Kravbrev Hittat spelkvitton Konsekvenser för anhöriga Ekonomiska konsekvenser för anhöriga Att löpande har bidragit till spelarens försörjning (27 %) eller att ha lånat ut pengar till spelaren (29 %) är de vanligaste ekonomiska konsekvenser som anhöriga anger, se Tabell 18. Vidare anger 41 % av de anhöriga att de har svårt att betala räkningar och 46 % att den ekonomiska situationen lett till inställda aktiviteter eller inköp, se Tabell 19.

29 S T Ö DLINJEN Tabell 18. Anhörigas ekonomiska konsekvenser, antal personer som angett specifikt alternativ samt procentandelar av totalt antal svar på övergripande kategori, (n=286) 2012 (n=599) Antal Andel Antal Andel Bidragit löpande till spelarens försörjning Lånat ut sparpengar Bestulen på pengar/ägodelar Tagit lån till spelskulder Tagit lån till spelarens utgifter Borgat för lån Spelaren lånat i mitt namn Ingen påverkan I Tabell 19 visas övriga konsekvenser för de anhörigas ekonomiska situation, det är mest typiskt att anhöriga anger att de har svårt att betala räkningar och behöver ge avkall på annat på grund av den försämrade ekonomiska situation som skapats av den anhörigas spelande.

30 30 S TÖDLINJEN 2013 Tabell 19. Anhörigas ekonomiska problem, antal som angivit specifikt alternativ samt procentandelar av totalt antal svar på övergripande kategori, (n=46) 2012 (n=108) Antal Andel Antal Andel Svårt att betala räkningar Inställda aktiviteter/inköp/reparationer Betalningsanmärkning Inställt tandläkar-/läkarbesök Hälsomässiga konsekvenser för anhöriga Av de 60 anhöriga som bedömde sin fysiska hälsa uppgav 42 % att den var bra, 42 % att den var varken bra eller dålig och 16 % att den fysiska hälsan var dålig. Gällande den psykiska hälsan gjorde 175 anhöriga en sådan bedömning. 6 % uppgav att den psykiska hälsa var god, 18 % att den varken var bra eller dålig och 74 % uppgav att den psykiska hälsan var dålig. Vidare har ett antal anhöriga uppgett att de utsatts för psykisk, 4 st., eller fysisk misshandel, 4 st., av den som spelar. Sociala konsekvenser för anhöriga De anhöriga beskriver också i hög grad de sociala konsekvenser som uppkommer i samband med spelandet. Dessa konsekvenser visas i Tabell 20. De mest frekvent förkommande konsekvenserna för relationerna handlar det om att den anhöriga upplever en bristande tillit och att det blir konflikter och irritation gentemot den som spelar. Det är, som vid andra områden som rör konsekvenser, vanligt att de anhöriga uppger flera alternativ av konsekvenser av spelandet under ett telefonsamtal, procentandelarna ger en indikation om hur stor andel av de som berör ämnet drabbas av vissa specifika konsekvenser.

31 S T Ö DLINJEN Tabell 20. Konsekvenser i relationen med spelaren, antal svar per fråga samt andelar av totalt antal svar, (n=678) 2012 (n=1111) Antal Andel Antal Andel Försämrade relationer till spelaren bristande tillit Försämrade relationer till spelaren konflikter/irritation Försämrade relationer till spelaren ökat kontrollbehov Försämrade relationer till spelaren ojämn arbets-/ansvarsfördelning Försämrade relationer till spelaren sämre/ingen sex Försämrade relationer till anhöriga/vänner Socialt isolerad Spelarens problemsyn 426 anhöriga har angett hur den som spelar ser på sitt spelande och/eller hanterar sina spela problem. 39 % av dessa anhöriga uppger att spelaren förnekar att denne har spelproblem, 57 % berättar att den som spelar upplever sig ha spelproblem och antingen vill reda ut problemen på egen hand eller med hjälp av någon utomstående. Vidare uppger 4 % av dessa anhöriga anger att personen som spelar sökt hjälp för sina spelproblem. Datorspel 113 datorspelsrelaterade samtal har tagits emot under Av de som ringer Stödlinjen angående datorspel är 95 % anhöriga och 5 % spelare, se Tabell 21.

32 32 S TÖDLINJEN 2013 Tabell 21. Datorspelsrelaterade samtal fördelat på spelare och anhöriga, (n=113) 2012 (n=134) Antal Andel Antal Andel Spelare Anhörig

33 S T Ö DLINJEN Inkommande E-kontakter Här redovisas de e-kontakter som Stödlinjen har haft under Stödlinjens e-tjänster erbjuds via De som tar kontakt är anonyma. Ambitionen är att besvara inkommande e-post och Sms-meddelanden inom 24 timmar på vardagar och nästkommande helgfria vardag för meddelanden inkomna under helgtid. Chatten är öppen helgfria vardagar mellan Under 2013 inkom 590 chattar, 353 e-brev och 151 SMS. 41 % av de spelare som tog kontakt via chatt var mellan år. Ekonomiska konsekvenser var de mest förekommande negativa konsekvenserna för både spelare och anhöriga som uppgavs i chattsamtalen. De vanligaste spelformerna som uppgavs skapa problem var olika typer av online-spel. Chattkontakt, e-postkontakt och SMS-kontakt sker via Stödlinjens webbplats. Det krävs ingen inloggning eller annan verifikation. Chatten öppnas i ett eget fönster där användaren informeras om förutsättningarna för chattsamtalet. Användaren hamnar i en kö och informeras löpande om köplats fram till dess att chatten startas av rådgivaren. E-postmeddelanden skickas in via ett webbgränssnitt på Stödlinjen webbplats. Den som skickar in en fråga anger förnamn, e-postadress och fråga. Frågan sparas i en databas. Den rådgivare som besvarar e-brevet vet inte vilken e-postadress som svaret skickas till och efter det att svaret postats raderas e-postadressen ur databasen. Sms skickas från den egna telefonen. Rådgivaren besvarar sedan meddelandet från ett webbgränssnitt. Rådgivarens svar kommer till det nummer som skickat frågan. Insamlat data De data som presenteras baseras på de som valt att ta kontakt med Stödlinjen via chatt, e-post eller SMS. Anonymitet säkerställs genom att personuppgifter inte efterfrågas eller sparas och att kopplingen mellan Stödlinjen och den som tar kontakt krypteras. Informationen runt innehåll i chattsamtalen, e-posten och Sms-meddelanden sammanställs i en databas. Information runt de konsekvenser som nämnts i chattsamtalen har dikotomiserats på så sätt att om en viss konsekvens nämnts har rådgivaren markerat alternativet Ja i databasen för den kategorin av konsekvenser. Detta för att komma i från subjektiva bedömningar från rådgivarens sida rörande mer specifika konsekvenser. De data som sammanställts från chattarna är: Kategori: spel om pengar, datorspel, övrigt eller oidentifierat Vem som tar kontakt: spelare eller anhörig Kön Ålder Spelformer: o Automater (t ex. Vegas)

34 34 S TÖDLINJEN 2013 o o o Nätspel (t ex. nätpoker, casino på nätet, sportspel på nätet) Spelombudsspel (ATG, Svenska Spel) Kasino (Casino Cosmopol) Längd på spelproblem: mindre än 6 månader, mellan 6 månader och ett år eller mer än ett år Ekonomiska konsekvenser Hälsomässiga konsekvenser Sociala konsekvenser Med ekonomiska konsekvenser avses alla negativa konsekvenser som rör ekonomi. Gällande hälsomässiga konsekvenser avses konsekvenser för den psykiska och fysiska hälsan. Med sociala konsekvenser avses konsekvenser för interpersonella relationer, arbete och fritid. Data från chattarna med höga bastal kan ses som mer tillförlitlig än data med låga bastal. Viss information framkommer mer frekvent i chattsamtalen än andra. Exempelvis information om vem som tar kontakt framkommer mer frekvent än aktuella spelformer och ålder på den som tar kontakt. Då MI-metoden bygger på reflektiv lyssnande där klientens behov står i centrum ställs inga direkta frågor om t.ex. kön, ålder och spelformer. Nedan redovisas data för chattsamtalen, sedan för e-post och Sms. Chatt VEM TAR KONTAKT 325 chattar har rört spel om pengar varav 76 % har varit från spelare. 256 chattar har varit oidentifierade, vilket i praktiken innebär att det inte varit någon på andra sidan när chatten besvarats av rådgivaren. Tabell 22 visar fördelningen per kategori samt vem som tar kontakt. Tabell 22. Kontakttyp och antal kontakter Antal Spelare Anhöriga Spel om pengar Datorspel Oidentifierat 256 SPEL OM PENGAR I 15 % av chattarna med spelare har kön angivits. Bland dessa var 71 % män. I chattarna med de anhöriga handlade det i 90 % av fallen om en manlig spelare, i de fall kön nämndes.

35 S T Ö DLINJEN Tabell 23. Fördelning av spelare och anhöriga Kategori Antal Män Kvinnor Spelare Anhöriga % av spelarna var mellan år. Gruppen år var störst och stod för 41 % av kontakterna. Andelar Tabell 24. Ålderskategori för spelare och anhöriga i antal Ålder Spelare Anhöriga > Nätspel var den spelform som angavs mest frekvent (83 %) rörande spelformer som upplevs som problematiska av spelarna. Andelar Tabell 25. Fördelning av problemspel bland spelare Problemspel Antal Andel Nätspel Automater 8 8 Spelombudsspel 7 7 Casino Cosmopol % av spelarna uppger att de haft spelproblem mer än 12 månader innan de tog kontakt med Stödlinjen. 92 % av de anhöriga uppgav att de känt till det problematiska spelandet i mer än s12 månader. Andelar

36 36 S TÖDLINJEN 2013 Tabell 26. Längd av spelproblem, andelar Spelare (N=57) Anhöriga (N=24) < 6 mån mån - 1 år 12 8 > 1 år KONSEKVENSER Ekonomiska konsekvenser av spelandet uppges mest frekvent, både av spelare (79 %) och anhöriga (69 %). 8 % av spelarna uppger att de har suicidtankar och/eller planer. Tabell 27. Konsekvenser för spelare och anhöriga. Andelar som angivit konsekvenser. Spelare (N=207) Anhöriga (N=91) Antal Andel Antal Andel Ekonomiska konsekvenser Skulder SMS-lån Hälsomässiga konsekvenser Suicidtankar Separation ÅTGÄRDER SPELARE 23 % av spelarna anger tidigare åtgärder för att förändra sina spelvanor. 38 % anger att de har fått extern hjälp, 38 % att det stängt av sig från speltjänster och 23 % att de tagit hjälp av en närstående. 154 spelare har angivit vilka åtgärder de planerar att ta efter samtalet med Stödlinjen. 154 spelare angav minst en planerad åtgärd, 31 spelare angav en eller två åtgärder och 3 spelare angav 3 planerade åtgärder. 53 % skriver att de avser söka extern hjälp, 26 % att de ska stänga av sig från speltjänster och 22 % att de ska ta hjälp av en närstående. Tabell 28. Tidigare och kommande åtgärder spelare Tidigare åtgärder (N=47) Antal Andel Behandling/Självhjälpsgrupp Självavstängning 18 38

37 S T Ö DLINJEN Ta hjälp av en närstående Planerade åtgärder (N=188) Antal Andel Behandling Självavstängning Ta hjälp av en närstående E-post Den information som framkommer i ett e-postmeddelande är begränsad. Därför har vi valt att presentera: kategori och vem som tar kontakt. Det inkom totalt 353 e-brev till Stödlinjen under var från spelare och 103 från anhöriga. 95 e-brev kategoriserades som övriga och rörde kontakter med professionella, ideella organisationer, skolor, etc. 28 e-brev rörde datorspelande. Tabell 29. Inkommande e-post: antal och fördelning. Antal Spelare Anhöriga Spel pengar Datorspel 28 Övriga spelrelaterade kontakter 95 SMS Under 2013 inkom 151 Sms. Sms-formatet erbjuder begränsad möjlighet till kommunikation, därför uppmanade Stödlinjepersonalen genomgående de som sökte kontakt via SMS att ta kontakt antingen via telefon eller chatt. Självtest Mellan 13 september 2013 och 31 dec 2013 gjorde 304 personer självtestet som är baserat på PGSI samt frågor om pengar och tid nedlagt på spel senaste månaden. Snittvärde för PGSI var 12.2 poäng, vilket indikerar spelproblem. Vidare satsade man i snitt 4250 SEK per månad och lade ner 19,2 timmar på spel. Av de som gjort självtestet fortsatte 164 stycken att skatta hur de såg sina spelvanor. Av dessa gick 149 personer vidare och gjorde självhjälpsmoduler. 25 personer gjorde modulen före begrundan, 88 gjorde modulen begrundan och 36 personer gjorde modulen handlingsplan.

38 38 S TÖDLINJEN 2013 Diskussion Liksom tidigare år är en tydlig majoritet av de spelare som ringer eller chattar med Stödlinjen män, 84 % respektive 71 %). Könsfördelningen bland de spelare som kontaktar Stödlinjen motsvarar inte estimaten i Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2009/2010 resultat från Swelogs ettårsuppföljning (Statens folkhälsoinstitut, 2012) där man uppskattar att hälften av de totalt nytillkomna problemspelarna under ett år är kvinnor. Enligt Evans & Delfabbro (2005) är skam, förnekelse och olika sociala faktorer, t.ex. bristande socialt stöd, de mest signifikanta hindren för att söka hjälp för spelproblem. Det är möjligt att kvinnor upplever det som mer skamfyllt än män att söka hjälp för spelproblem. En annan möjlighet är att de inte upplevt problemen tillräckligt länge för att de negativa konsekvenserna blivit så omfattande att de väljer att söka hjälp. Det återstår att nå den grupp av kvinnor som identifierats som problemspelare. I SWELOGS befolkningsstudie från 2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010b) uppskattas att var tionde ung man mellan år har spelproblem. Bland de som kontaktar Stödlinjen via telefon är åldersgruppen år mest representerad. 41 % av de spelare som uppgav sin ålder i chatten var mellan år. Det är tänkbart att Stödlinjen når en annan grupp av spelare via Internet än via telefon. Noterbart är att andelen inringande spelare över 65 år har ökat under det senaste året. Spelformer med hög riskpotential kategoriseras av kort tid mellan insats till utfall, snabb utbetalning av vinst och möjlighet till långa spelsessioner. Det finns samband mellan spelproblem och hur ofta man spelar på spel med högre riskpotential (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Även under 2013 är det spel med hög riskpotential som uppges skapa mest problem både i telefonsamtalen och i chattarna. Drygt 80 % av spelformerna som tas upp i chattarna sker online. Rörande spelrelaterade negativa konsekvenser är det de interpersonella konsekvenserna som väger tyngst både bland spelare och anhöriga. Det är de nära relationerna som blir lidande när en familjemedlem eller vän spelar på ett problematiskt sätt. Ekonomiska konsekvenser som både drabbar den egna och anhörigas ekonomi är mer regel än undantag. Både spelare och anhöriga anger att den fysiska och psykiska hälsan påverkas negativt av det egna eller någon annans problematiska spelande. I knappt var tionde chattkontakt uppger spelare att de har suicidtankar och/eller planer. En förutsättning för att kunna bedriva en hjälplinje är att det finns vård och behandling att hänvisa till. Nationellt är det väldigt ojämnt fördelat med vilken vård och behandling som erbjuds. Det samma gäller för anhöriga, endast en handfull av landets 291 kommuner erbjuder stöd för anhöriga till spelare Stödlinjen hade 150 kontakter som handlade om överdrivet datorspelande. Denna grupp har ingen instans att vända sig till och ofta hänvisar både socialtjänst och psykiatri till Stödlinjen. Detta trots att datorspelsproblem inte ingår i Stödlinjens uppdrag. Det är angeläget att samhället tar överdrivet datorspelande på allvar och att man utreder ifall det ligger inom socialtjänstens eller psykiatrins ansvarsområden.

39 S T Ö DLINJEN Slutord Vi som driver Stödlinjen ser fram emot att få fortsätta att utveckla och utvärdera arbetet i linjen även under Detta kommer att ske genom utbildning och handledning av personal, MI-kodning av samtal och vidareutveckling av självhjälpsmoduler. Design och informationsstruktur för Srödlinjens webbplats kommer att omarbetats och anpassas för mobila enheter under våren Detta för att kunna erbjuda en mer tydlig och mer strukturerad information till de som besöker webbplatsen. Vi upplever ett stort behov av nationell samordning runt frågan om vem som har huvudansvar för vård och behandling av spelberoende. Som det är idag är det upp till varje kommun att avgöra om man ska ge vård till spelare. Det räcker inte med att ett antal kommuner föregår med gott exempel, det måste bli obligatoriskt att erbjuda vård för spelare i det allmännas regi. Det krävs också samordning mellan de som arbetar förebyggande och spelbolagen för att hitta modeller där så få nya problemspelare som möjligt tillkommer. Slutligen ser vi fram emot fortsatt gott samarbete med kamratföreningar, myndigheter och spelbolag även under För Centrum för psykiatriforskning Håkan Wall

40 40 S TÖDLINJEN 2013 Referenser American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Washington, DC: American Psychiatric Association. Evans, L., & Delfabbro, P. H. (2005). Motivators for change and barriers to helpseeking in Australian problem gamblers. Journal of gambling studies / co-sponsored by the National Council on Problem Gambling and Institute for the Study of Gambling and Commercial Gaming, 21(2), doi: /s Miller W. R, & Rollinck S (2008). Motivational Interviewing In treatment of Psychological problems. New York, NY : The Guilford Press Prochaska, J. O., Diclemente, C. C. & Norcross, J. C. (1992). In search of how people change: Applications to addictive behaviors. American psychologist, 47(9): Pulford, J., Bellringer, M., Abbott, M., Clarke, D., Hodgins, D., & Williams, J. (2009). Reasons for seeking help for a gambling problem: the experiences of gamblers who have sought specialist assistance and the perceptions of those who have not. Journal of gambling studies / co-sponsored by the National Council on Problem Gambling and Institute for the Study of Gambling and Commercial Gaming, 25(1), doi: /s x Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Motiverande samtal vid spelproblem och spelberoende: En praktisk manual. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2009/2010: Resultat från Swelogs ettårsuppföljning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2012). Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009: Huvudresultat från SWELOGS befolkningsstudie. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Öst. Lars-Göran. (2013). KBT inom psykiatrin. Stockholm: Natur & Kultur.