78 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE Bostadsförhållanden Det finns 1,8 miljoner bostäder i Öresundsregionen fördelade på 1,2 miljoner i den danska delen och,6 miljoner i den svenska delen. Omkring 7 procent av regionens bostäder är koncentrerade kring Öresund, det vill säga till det tättbefolkade Region Hovedstaden och de skånska öresundskommunerna samt Stormalmö. Andelen flerfamiljshus, små bostäder och hyresbostäder är lite större i den svenska delen medan bostäderna i den danska delen är de klart äldsta. Bostadsstrukturen i Region Hovedstaden och i sydvästra Skåne liknar var- Bostadsstrukturen 1/1 211 Bostäder Flerfamiljs- Små bostäder Hyres- och Gamla bostäder Nya bostäder totalt hus (1-2 rum) andelsbostäder -192 1981- Antal Procent Öresundsregionen 1.786.556 52 28 54 18 8 Öresundsregionen DK 1.25.143 52 25 5 21 7 Öresundsregionen SE 581.413 54 34 61 12 9 Region Hovedstaden 82.413 64 28 57 21 6 Köpenhamns stad 365.46 9 38 74 35 3 Köpenhamns omnejd 242.16 55 23 53 5 6 Nordsjælland 191.529 3 16 35 11 11 Bornholm 21.462 11 14 28 4 9 Region Sjælland 384.73 26 17 36 23 1 Østsjælland 11.584 3 18 37 1 14 Vest- och Sydsjælland 283.146 25 17 35 28 9 Region Skåne 581.413 54 34 61 12 9 Sydskåne 35.377 59 37 65 1 9 Nordostskåne 78.27 38 28 47 15 9 Nordvästskåne 152.766 51 32 6 13 1 Stormalmö 35.523 63 38 68 9 8 Källa: Ørestat
TENDENS ÖRESUND 212 79 andra med en stor andel små bostäder i flerfamiljshus. Det syns särskilt tydligt i citykommunerna Köpenhamns stad och Stormalmö. Bägge städer är dominerade av flerfamiljshus, där 38 procent av bostäderna är på 1-2 rum och där den allra största delen är hyresbostäder. Över hälften av Öresundsregionens små bostäder ligger i Köpenhamn och Mamö. Bostäderna i regionen centra är också gamla, särskilt i Köpenhamn, där över 126., eller var tredje, är byggd före 1921. Den allra största delen av dessa bostäder är naturligtvis moderniserade, men trots omfattande stadsförnyelse och förbättringar finns det fortfarande många äldre bostäder i Köpenhamns kommun som är i dåligt skick. 35., eller 12 procent, saknar minst en av de moderna faciliteterna bad, toalett och fjärr- eller centralvärme. Resten av Sjælland och Skåne utanför Köpenhamn och Stormalmö präglas i motsats till stadskärnorna inte av flerfamiljshus utan av en stor andel bostäder med trädgård (enfamiljshus, radhus etc.) det gäller särskilt Region Sjælland, Nordsjælland, Bornholm och Nordostskåne. Här finns huvudsakligen större bostäder med tre rum eller mer, liksom ägarbostäder är mer vanligt här. Utanför de tättbefolkade områdena finns det relativt få flerfamiljshus, små bostäder och hyresbostäder, men de förekommer lite oftare i Skåne än på Sjælland och öarna. De gamla bostäderna finns mest i regionens centrum och i periferin. Bostadsbyggandet I början av 199-talet var bostadsökningen stor i Skåne medan den var extremt låg på den danska sidan av Öresund. Under en lång period från mitten av 199-talet och fram till 23 byggdes det bara omkring 5.-8. bostäder (inklusive rivningar) per år i hela Öresundsregionen. Den danska situationen var bland annat resultatet av många sammanslagningar av mycket små bostäder i och omkring Köpenhamn, rivningar av otidsenliga bostäder samt en mycket låg aktivitet för nytt bostadsbyggande. Samma tendens präglade 198-talet. Under 24 skedde en närmast explosiv ökning av bostadsbyggandet inte bara i Köpenhamn utan också i Region Hovedstaden och Region Sjælland. Denna utveckling ska ses i sammanhang med de förbättrade konjunkturerna i Danmark, som i huvudstaden framför allt blev synlig genom uttbyggnaden av hamnområdena och uppförandet av en helt ny stadsdel, Ørestad. Nybyggandets uppgång ska också ses mot bakgrund av periodens uppskruvade prisförväntningar då priset för ägarbostäder från 24 till 26 steg med omkring 4 procent i Region Hovedstaden.
8 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE Ökning av bostadsbeståndet i Öresundsregionen (1991-211) 3. 25. 2. 1. 5. Öresundsregionen SE 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Generellt sett har det på den danska sidan av Öresundsregionen byggts mest utanför Köpenhamn bortsett från åren 24-28 då byggboomen gav Köpenhamn med omnejd flera tusen nya bostäder. Nu Antalär situationen den att nybyggandet överallt 2. har gått helt i stå. Samtidigt ökar befolkningen i Storköpenhamn snabbt Öresundsregionen DK Källa: Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 med över fler invånare om året medan all tillväxt utanför Köpenhamn har upphört. Relativt sett finns det sedan 27 7 procent fler medborgare i Köpenhamn med omnejd, men bara 4 procent fler bostäder. Å Antal andra sidan har det i Region Hovedstaden och Region 2. Sjælland under denna period tillkommit 1 procent fler bostäder, men bara 4 procent fler medborgare. Denna utveckling betyder en större efterfrågan på bostäder i Köpenhamn. Prisbildningen på ägaroch andelslägenheter är emellertid präglad av osäkerhet och fortsattt återhållen efterfrågan medan hyresnivån däremot är stigande. Bristen på billiga bostäder betyder att unga köpenhamnare i större och större utsträckning väljer att dela bostad och att de blir boende med sina barn i ganska små bostäder. Samtidigt hämmar den danska hyreslagen rörligheten på bostadsmarknaden. Många äldre människor sitter i mycket stora bostäder i det gamla bostadsbeståndet till mycket låg hyra, men vill flytta till mindre mer tidsenliga och äldrevänliga bostäder med hiss och moderna faciliteter. Men det hindrar den danska hyreslagen eftersom en ny och mindre bostad med stor sannolikhet skulle bli väsentligt dyrare i hyra än deras nuvarande bostad. En uppmjukning av den danska hyres-
Antal 2. Öresundsregionen SE 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Öresundsregionen DK Genomsnittlig ökning av antalet bostäder och invånare (1994-211). Öresundsregionen DK 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Antal 2. TENDENS ÖRESUND 212 Genomsnittlig ökning av antalet bostäder och invånare (1994-211). Öresundsregionen SE 81 1. 1. 5 5. 5. 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 211 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 211-5. -5. Lediga bostäder Befolkningsökning Lediga bostäder Befolkningsökning Region Sjælland Övriga Region Hovedstaden Sydvästra Skåne Övriga Skåne Köpenhamns stad med omnejd Källa: Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån. Källa: Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån. regleringen är dock vänta under de närmaste åren. 3 25 På den svenska sidan av Öresund är utvecklingen stabilare med en årlig ökning under perioden 21-211 med 2 5-3 bostäder och en befolkningsökning med 1-12. Bostads- och befolkningsökningen har
82-5. -5. Lediga bostäder Befolkningsökning Lediga bostäder TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE Region Sjælland Övriga Region Hovedstaden Sydvästra Skåne Köpenhamns stad med omnejd övervägande ägt rum i sydvästra Skåne. Även här finns en viss relativ obalans mellan ökningen av befolkningen och utbudet av bostäder. Sedan år 2 har det tillkommit 4 procent fler bostäder i både sydvästra Skåne och resten av Skåne, men ökningen av invånarantalet i sydvästra Skåne uppgår till 11 procent jämfört med bara 3 procent i övriga Skåne. Det finns lite fler flerfamiljshus, små bostäder och hyresbostäder i den svenska delen av Öresundsregionen medan bostadsbeståndet i danska delen är äldst. Bostäder i Öresundsregionen i procent fördelade efter storlek (1/1 29) 3 25 2 15 1 5 tar lite fler enrumslägenheter än den danska delen. Mätt efter antalet rum är bostäderna på den danska sidan en smula större, men mätt i kvadratmeter är de något större på den svenska sidan. Därtill kommer att man i Sverige mäter nettoytan, det vill säga själva boytan, medan man i Danmark mäter brytfigur: Gennemsnitlig vækst i antal boliger og indbyggere Öresundsregionen DK (1994-211) fil: boliger i Öresundsregionen.pdf 8x67 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 5 rum Öresundsregionen SE Källa: Ørestat Storleken på bostäderna varierar mycket. Medan den totala boytan har varit någorlunda konstant sedan år 2 har antalet små och stora bostäder vuxit mest. I genomsnitt är en bostad i Öresundsregionen 1 kvadratmeter och 3,5 rum. Bostäderna i den svenska delen av Öresundsregionen omfat- Öresundsregionen DK toytan, det vill säga inklusive väggar, installationsskåp, gemensamma utrymmen etc. I förhållande till befolkningens storlek finns det i stort sett lika många bostäder tillgängliga på båda sidor sundet.
TENDENS ÖRESUND 212 83 Bostadsbehovet i framtiden Man kan sätta en rad frågetecken för den framtida utvecklingen på bostadsmarknaden. Men en stor utmaning är den rådande bristen på bostäder till rimliga priser, antingen der gäller ägar- eller hyresbostäder. Storstädernas offentligt anställda, till exempel lärare, poliser, läkarsekreterare och sjuksköterskor, ska kunna bo nära staden till ett rimligt pris. Samtidigt kan stadsförtätningen och de nya bostädernas närhet till arbets- platserna bidra till en lägre miljö- och koldioxidbelastning 1. Även bostädernas flexibilitet när det gäller ändamål och inredning bidrar till en smidigare anpassning av utbudet i förhållande till efterfrågan från olika befolkningsgrupper, till exempel unga och pensionärer, och deras flyttrörlighet. Stadskvarterens 1 Se både Assessment and Recommandations, OECD Copenhagen Review, 29, och Bostadsläget i Öresundsregionen, Slutrapport, Skåne Län, 29. sociala sammanhållning kan stärkas genom blandade ägar- och boendeformer. Slutligen kräver framtidens klimatåtgärder att nybyggande ska vara energineutralt och att bostadsbeståndet ska efterisoleras och i högre grad försörjas med energi från förnybara energikällor. Bostadsberäkningar Som bostäder räknas bara bostäder som är byggda för helårsboende; det vill säga att studenthem, daginstitutioner samt fritidshus inte ingår i beräkningen. Bostadssiffrorna omfattar samtliga bostäder oavsett om de är bebodda eller ej. De danska bostadssiffrorna är baserade på löpande inrapporteringar till Bygnings- og Boligregistret, medan de svenska är baserade på en mer osäker uppdatering från Folk- och bostadsräkningen 199 (FoB9). Olika ägarformer i de två länderna försvårar en direkt jämförelse av ägarstrukturen över Öresund. I Danmark betraktas andelsbostäder i privata andelsföreningar som hyresbostäder, medan ägarlägenheter räknas som ägda bostäder (även om skulle vara uthyrda). Fördelningen efter bostadsstruktur och antal rum är för danska data baserade på bebodda bostäder. I Sverige räknas bostäder med hyresrätt som hyresbostäder, medan lägenheter med bostadsrätt betraktas som ägda bostäder. Bostadsökningen omfattar bostadsbyggande beräknat som nettoökningen av bostadsbeståndet, det vill säga det inrapporterade genomförda byggandet med avdrag för rivning och sammanslagning av bostäder.