Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Transkript

1 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland

2 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet och dess förändringar 175 Housing stock 8. Boende, byggande och bebyggelse. 177 Housing and construction 8.3 Lägenheter i färdigställda hus Dwellings in completed buildings 8.4 Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings 8.5 Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings 8.6 Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus. 180 Housing stock by type of building and number of dwellings 8.8 Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus. 18 Building and construction costs for residential buildings 8.9 Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och lägenhetstyp, procent. 183 Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent 8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra per m efter lägenhetstyp, kronor. 183 Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling, SEK 8.11 Lägenheter i flerbostadshus samt antal outhyrda resp. därav till uthyrning lediga lägenheter den 1 september Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant on 1 September 8.7 Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp m.m. 181 Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, etc. 174

3 8.1 Bostadsbeståndet och dess förändringar Housing stock Den 31 december 01 fanns det drygt 4,5 miljoner lägenheter i Sverige. Av dessa låg cirka miljoner i småhus och miljoner i flerbostadshus. Under 01 ombildades omkring 4 00 hyresrätter till bostadsrätter och majoriteten av ombildningarna skedde i Stockholms län. Av det totala antalet lägenheter i bostadsbeståndet ligger 56 procent i flerbostadshus och 44 procent i småhus. Störst andel flerbostadshus, 73 procent, finns i Stockholms län och störst andel småhus finns i Gotlands- och Hallands län med 63 procent. En stor andel av småhusen (1 procent) byggdes under åren Störst andel flerbostadshus (5 procent) byggdes under perioden Flest hyreslägenheter i Kronoberg Andelen hyresrätter dominerar och står för 63 procent, medan bostadsrätternas andel är 37 procent. ens fördelning efter upplåtelseform är: hyresrätter bostadsrätter 566 ägarlägenheter. Störst andel hyresrätter, 84 procent, finns i Kronobergs län och störst andel bostadsrätter finns i Stockholms- och Uppsala län med 5 respektive 48 procent. Jämfört med år 1990 finns det i dag drygt fler hyresrätter, medan antalet bostadsrätter har blivit nästan 10 gånger fler cirka Ombildningar av hyreslägenheter Sedan år 000 har cirka ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt skett i landet. Av dessa har 7 procent eller cirka genomförts i Stockholms län. Men år 01 minskade antalet ombildade lägenheter jämfört med de två föregående åren. Då skedde omkring 4 00 ombildningar, vilket kan jämföras med cirka år 011 och lägenheter år 010. Det är främst i Stockholms län som ombildningarna har minskat. Från cirka lägenheter 010 till cirka lägenheter 011 och till cirka år 01. Allmännyttan minskar Av lägenheterna i flerbostadshus ägs cirka lägenheter av allmännyttiga bostadsbolag. Det är en minskning med cirka lägenheter sedan år 1990 då man ägde cirka lägenheter. Av övriga lägenheter i flerbostadshusbeståndet år 01 ägdes cirka av kooperativa ägare och cirka av övriga ägare. Förändringen av antalet bostadsrätter1 och hyresrätter ) Fr.o.m. 010 beräknas upplåtelseform utifrån ägaren av lägenheten. Diagrammet är omräknat enligt 010 års definition. Foto: Jan-Aage Haaland 175

4 Bostadsbeståndet och dess förändringar År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter Tillskott under året Vid årets slut Tillskott under året Vid årets slut Tillskott under året Vid årets slut ) Fr.o.m. 010 baserar sig uppgifterna på det årliga fastighetstaxeringsregistret (FTR). Dessa uppgifter uppdateras sedan med det senaste årets förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder och ett bostadsbestånd per den 31/1 fås. Det är dessa förändringar som rapporteras som tillskott i tabellen ovan. Även andra förändringar kan leda till ändrat lägenhetsantal i bostadsbeståndet. För åren baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade årliga förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader, rivningar och ombildningar av bostäder. Den nya metoden ger bättre kvalitet och aktualitet jämfört med tidigare. Källa: SCB, Bostadsbestånd ( Foto: Monica Holmberg 176

5 8. Housing and construction Under 01 färdigställdes drygt lägenheter och majoriteten av dem finns i nybyggda flerbostadshus. År 013 höjdes hyrorna i genomsnitt med procent och den nya hyran för en lägenhet med 3 rum och kök blev cirka kronor i månaden. År 01 färdigställdes lägenheter i nybyggda hus, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med 011 då lägenheter färdigställdes. Det kan även jämföras med det så kallade miljonprogrammet ( ), då en miljon nya lägenheter byggdes. Toppnoteringen om lägenheter var år Av de färdigställda lägenheterna år 01 låg 64 procent i flerbostadshus. Det kan jämföras med perioden då i genomsnitt 64 procent av de färdigställda lägenheterna var i småhus. År 1978 låg exempelvis tre av fyra lägenheter i småhus. Byggandet av små lägenheter minskar Under 01 färdigställdes 35 studentlägenheter genom nybyggnad. Totalt färdigställdes 45 enrumslägenheter med eller utan kök/kokvrå, vilket är ungefär 9 procent av alla färdigställa lägenheter. Andelen nybyggda hyresrätter i flerbostadshus har successivt minskat sedan 90-talet. Under 01 färdigställdes 8 05 lägenheter som upplåts med hyresrätt i flerbostadshus. Det motsvarar 48 procent av det totala antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus. År 1995 var nio av tio nybyggda lägenheter i flerbostadshus upplåtna med hyresrätt. Nettotillskott av lägenheter Ombyggda lokaler blir lägenheter Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda flerbostadshus har varierat en hel del över åren (bland annat beroende på ändringar i det statliga stödet). Under toppåret 1996 färdigställdes sådana lägenheter. Året därpå sjönk siffran till Ombyggnad av flerbostadshus gav under 01 ett tillskott på lägenheter, vilket är ungefär lika många som under 011. De flesta av lägenheterna (1 51 st) uppstod genom ombyggnation av lokaler. Uthyrningssvårigheter bakom rivningar Under 01 revs 566 lägenheter i flerbostadshus. Antalet rivningar är nu på samma låga nivå som det lägst uppmätta i början av 90-talet. Av de rivna lägenheterna år 01 jämnades 44 procent med marken på grund av att de var svåra att hyra ut. Allt färre outhyrda lägenheter Antalet lediga lägenheter har varierat stort över tiden. Den högsta noteringen gjordes år 1998 då närmare lägenheter stod tomma, varav drygt var lediga för omedelbar uthyrning. Den första september 011 stod cirka (1,9 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av dessa var (1,1 procent) lediga för omedelbar uthyrning. Till uthyrning lediga lägenheter i flerbostadshus ) Enligt beräkningen: (nybyggnad + tillkomna genom ombyggnad) (avgångna genom ombyggnad + rivna). 177

6 Drygt kronor i månaden för en 3:a Sedan hyresundersökningarna startade år 1969 har hyresförändringarna mätts på likartat sätt. Därför kan hyresförändringar under mätperioden för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara lägenheter belysas för perioden ifråga. Den genomsnittliga nya månadshyran för en trerumslägenhet var kronor år 013. Det motsvarar en höjning på procent jämfört med året innan. Genomsnittlig ny månadshyra 013 i lägenheter upplåtna med hyresrätt Hyrorna per kvadratmeter har i fasta priser stigit med cirka 95 procent mellan åren 1969 och 01. Realt skedde den största ökningen under åren 1990 till 199 som resultat av skatte- och subventionsförändringar. År 1991 skedde den enskilt största höjningen på nära 30 procent. Ju nyare bostad desto dyrare Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök var högre i och än i de övriga kommunerna, vilket framgår av tablån nedan. Dessutom är det dyrare ju nyare lägenheten är, dock med undantag för äldre lägenheter i storstadsregionerna och i större kommuner. Genomsnittlig ny månadshyra 013 för en lägenhet om 3 rum och kök för olika regioner och värdeår 1 Månadshyran 013 varierade från kronor för 1 rum och kök till kronor för 5 eller fler rum och kök. År 01 var årshyran per kvadratmeter 966 kronor. För 1 rum och kök var motsvarande hyra kr/m, och för 5 rum och kök 900 kr/m. Årliga förändringar av hyra för trerumslägenheter upplåtna med hyresrätt Värdeår StorStockholm StorGöteborg Övriga större kommuner Övriga kommuner Totalt ) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större om- eller tillbyggnationer har gjorts. Källa: SCB, Bostadsbestånd ( Nybyggnad ( Ombyggnad ( Outhyrda ( och Hyror ( Statistikdatabasen:. 178

7 8.3 Lägenheter i färdigställda hus Dwellings in completed buildings Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet i Sverige under perioden Målet var att under perioden bygga en miljon lägenheter, detta för att lösa den akuta bostadskris som rådde i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Miljonprogrammets mål om en miljon färdigställda lägenheter nåddes med lite råge det blev nämligen nya lägenheter. Bland annat färdigställdes hela lägenheter under år Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik ( 8.4 Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings Fram till och med Miljonprogrammet fanns de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus. I början av 1950-talet var hela 80 procent av de nya lägenheterna i flerbostadshus. Efter Miljonprogrammet svängde byggandet över till mer småhus. Åren 1977 och 1978 var fördelningen mellan flerbostadshus och småhus nästan den omvända, då fanns nämligen 75 procent av de nya lägenheterna i småhus. Därefter svängde det åter och andelen lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt fram till 1994 då förhållandet återigen var det ombytta 75 procent i flerbostadshus och 5 procent i småhus. Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik ( 8.5 Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings En 1:a med kök är nog många ungdomars dröm om en första egen lägenhet. Men hur är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna hoppfulla eller missmodiga? Diagrammet visar att av de lägenheter som färdigställdes i mitten av 1950-talet var 8 procent om ett rum och kök. Åren och var andelen ettor runt procent av totala antalet färdigställda lägenheter. I dag ligger den på 5, procent. Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik ( 179

8 8.6 Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus Housing stock by type of building and number of dwellings Antal lägenheter1 Number of dwellings Hela riket Sweden Multi-dwelling buildings Småhus One- or two-dwelling buildings Storstadsområden Metropolitan areas Småhus Greater Stockholm Småhus Greater Göteborg Småhus Stor-Malmö Greater Malmö Småhus Övriga riket Other parts of the country Småhus ) Fr.o.m. 010 baserar sig uppgifterna på det årliga fastighetstaxeringsregistret (FTR). Antal lägenheter i bostadsbeståndet hämtas från FTR per den 1/1 aktuellt år. Därefter uppdateras uppgifterna med nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under året och ett bostadsbestånd per den 31/1 aktuellt år erhålls. För åren baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. För åren kan vissa kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt saknas, särskilt för småhus. Förändringar i form av omvandlingar från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt har ej beaktats Rivningar av småhus inrapporteras ej regelbundet till SCB. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter ( 180

9 8.7 Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp m.m. Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, etc. Lägenhetstyp m.m. Type of ownership etc. Samtliga lägenheter All dwellings Of which in one- or two-dwelling buildings Ägare Type of ownership Staten, landsting, kommuner State and local authorities Allmännyttiga bostadsföretag Semi-public housing companies Kooperativa bostadsföretag Housing co-operatives Övriga enskilda ägare Private bodies, private persons Upplåtelseform Tenure Äganderätt Owner-occupied dwelling Bostadsrätt Tenant-owned dwelling Hyresrätt Rented dwelling Lägenhetstyp Size of dwelling Rum utan kök Room(s) without kitchen 1 rum och kök 1 room and kitchen rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 rum och kök 6 och flera rum och kök 6 and more rooms and kitchen Hela riket Sweden Hela riket Hela riket Därav storstadsområden1 Varav Of which Riket i övrigt Other parts of the country StorStockholm StorGöteborg StorMalmö ), och Stor-Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater Göteborg and Greater Malmö. ) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 0 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 181

10 8.8 Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus Building and construction costs for residential buildings År Year Multi-dwelling buildings Antal objekt Number of projects Antal lägenheter Number of dwellings Bostadsarea, m Useful floor space of dwelling ,3 70,6 74,1 75,7 81, 80,3 83,3 81,4 78,9 73,9 75,1 75, 77,1 75,3 73,6 74,6 74,1 År Byggnadskostnad1 Building cost Produktionskostnad1 Production cost Lägenhetsarea, kr/m Useful floor space, SEK/m Lägenhetsarea, kr/m Kr/lgh SEK/dwelling Gruppbyggda småhus Collectively built one- or two-dwelling buildings Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea m Byggnadskostnad1 Bostadsarea, kr/m Kr/lgh Bostadsarea, kr/m ,1 104, ,7 103,4 10,8 1 16, ,3 19,6 19,6 11,9 18,6 17,0 Produktionskostnad1 1) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag. ) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 6 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 18

11 8.9 Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och lägenhetstyp, procent Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent Undersökningsår Survey year Region Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Riket Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Riket Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Riket Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Riket 1 rok 1 room and kitchen rok 3 rok 4 rok 5+ rok 5 and more rooms and kitchen Samtliga1 Total 1, 1,6 1,4 1,4 1,6 1,1 1,3 1,3 1,9 1, 1,3 1,4 1, 1,7 1, 1,4 1,4 1,6,0,6,0 1,9 1,9,6,6,0 3,0 3,1,9 3,0 3,1,9 3,1,6 3,1,6 3,1,9 3,1,0 1,9 1,9,0,0 1,9,0 1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, rum och kokvrå, 1 rum etc. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse Genomsnittlig årshyra och hyra per m efter lägenhetstyp, kronor Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling, SEK Undersökningsår Survey year Hyra Rent Hyra per m Rent per sq. m rok 1 room and kitchen rok 3 rok 4 rok 5+ rok 5 and more rooms and kitchen Samtliga1 Total ) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, rum och kokvrå, 1 rum etc. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 183

12 8.11 Lägenheter i flerbostadshus samt antal outhyrda resp. därav till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 011 Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant on 1 September Ägarkategori Type of ownership 1 Kommunala Public housing Kommuner med mer än inv. Kommuner med mindre än inv. Privatägda Private bodies Kommuner med mer än inv. Kommuner med mindre än inv. Samtliga All Kommuner med mer än inv. Kommuner med mindre än inv. Antal bostadslägenheter i flerbostadshus totalt Number of dwellings in multi-dwelling buildings Antal outhyrda lägenheter Vacant dwellings Därav till uthyrning lediga lägenheter Of which dwellings vacant for renting Antal Number % ,9 0,4 0,1 0,3 1,8 1,3 0, 0, 0,8 1,1 0,3 0,1 0,6 1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. ) Lägenhetsantalet för den privatägda delen av undersökningen baseras på ett urval, för mer information om bostadsbeståndet, se även tabell 8.6. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 35 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 184