Arbetslös en kris för många

Relevanta dokument
Arbetslös en kris för många

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Krisstödsrutin. för social- och omsorgsförvaltningens anställda

Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Mellan den som utsätts och den som utsätter står du.

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö

Stor oro skapas i hela organisationen när

Krisstödsrutin. för omsorgsförvaltningens anställda

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling. Råd och tips till dig som arbetar med upphandling av tjänster.

Om det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Riktlinjer för. IF Metalls arbetsmiljöarbete

SAM vid uthyrning av

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Dnr 2044/ Arbetsmiljönämnden

vem har arbetsmiljöansvaret?

Bättre arbetsmiljö varje dag

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Riskbedömning genom friskfaktorer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Ur Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter AFS:1999:07 går följande att läsa.

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Företagshälsovården behövs för jobbet

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Sven Lindblom 1

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister

Att vara facklig representant vid uppsägningar

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Krisstöd och förebyggande åtgärder

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Tjörns kommuns författningssamling

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Arbetsmiljöarbete.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Arbetsmiljöpolicy för LSU

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Transkript:

Arbetslös en kris för många

2 Arbetslös en kris för många Innehåll Arbetslös en kris för många 3 IF Metalls klubb på SCF Betongelement AB i Strömsund gick utbildningen Det svåra samtalet när företaget varslade anställda om uppsägning. Det var ett sätt för oss i klubben att förbereda inför en av de svåraste situationer som anställda och fackliga kan drabbas av på en arbetsplats. Bilderna i denna broschyr är samtliga från SCF Betongelement AB i Strömsund. Foto: Peter Hamberg. Varsel och uppsägning en fråga om arbetsmiljö 5 Vad händer vid varsel? 6 Vad händer vid uppsägning? 9 Vem är ansvarig? 10 Fackets uppgift 12 Förutsättningar vid kris 14 på arbetsplatsen Tänk på att 14 Krisorganisationens uppgifter 15 Fackets handlingsplan vid kris 17 Lästips med länkar 19

Arbetslös en kris för många 3 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSLIVET sker i allt snabbare takt och kan innebära att arbetsuppgifterna förändras, att arbetskamrater byts ut och att byte av arbete sker allt tätare. Att förlora arbetet innebär stora omvälvningar i en människas liv. Det är inte ovanligt att uppsägningar eller varsel utlöser en kris både för den enskilda personen men även för hela arbetsplatsen. Kris ordet kommer från latinets krisis och betyder ödesdiger rubbning eller plötslig förändring av det invanda, plötslig förändring eller avgörande vändning. En kris förändrar och kräver ny anpassning som kan medföra stress. Hur vi reagerar vid kris kan delas in i olika faser. Dessa kan liknas vid de som uppstår i samband med stora olyckor eller dödsfall. Chockfasen som ofta innehåller ilska eller handlingsförlamning. Du lyssnar inte på vad andra säger och informationen riskerar att inte nå fram. Reaktionsfasen där du börjar ta in verkligheten och reagerar. Du känner olika kroppsliga symptom, till exempel muskelspänningar, hjärtbesvär, illamående, yrsel eller andra stressreaktioner. Din oro kan resultera i nedstämdhet, aggressivitet eller att du blir apatisk. Ofta riktar du ilska mot den som försöker att hjälpa dig. Här är det viktigt att ha någon att prata med eftersom självförtroendet börjar svikta!

4 Arbetslös en kris för många Reparationsfasen då du börjar bearbeta och acceptera situationen. Först nu orkar du ta emot hjälp. Du blir mer mottaglig för stöd och börjar även se olika valmöjligheter. Men det är också vanligt att man kan drabbas av depression och att risken för missbruk av olika slag kan öka. Här är det viktigt att vara uppmärksam på hur du och dina kamrater verkligen mår! Nyorientering när du ställer in ditt liv på en ny verklighet. Några skaffar sig snabbt ett nytt arbete eller börjar planera för studier. Hantering av kriser handlar mycket om hur vi människor bemöter varandra i kris och om vårt gemensamma ansvar inför detta. Grundläggande i allt arbetsmiljöarbete är att förhindra ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att identifiera och bedöma risker samt att åtgärda.

Arbetslös en kris för många 5 Varsel och uppsägning en fråga om arbetsmiljö Det är naturligt att varsel och uppsägningar påverkar hela arbetsplatsen. Enskilda fysiska och psykiska stressreaktioner skapar situationer som kan bli stora arbetsmiljöproblem för alla. Varje arbetsställe ska ha beredskap och rutiner för att kunna hantera olyckor och akuta kriser. Finns det en färdig plan är också möjligheterna större att bespara personalen onödigt lidande.

6 Arbetslös en kris för många Vad händer vid varsel? Under varseltiden råder en stor ovisshet. Den består fram till att besked om uppsägning lämnas. Typiska reaktioner är: Konflikter i personalgrupper Ryktesspridning Krav på mer information Förnekande hos vissa Ökad psykisk belastning hos alla Arbetsprestationen sjunker Relationsproblem ökar Allt detta sätter en hård psykisk press på varje enskild anställd och varje fackligt förtroendevald. Blir osäkerheten långvarig blir också misstänksamheten mot den fackliga organisationen starkare. Den förstärks ju mindre information som kommer till de drabbade. Perioden är full av oro och Men någon bör finnas till som samtalspartner, antingen en arbetskamrat eller någon förtroendevald! otrygghet. Den upplevs eller hanteras olika av de drabbade. Helt klart är att många mår så psykiskt dåligt att de skulle behöva stöd. Tyvärr försämras ofta möjligheterna att både ge och ta emot stöd genom andra reaktioner: Misstänksamhet mot facket, egoistiskt beteende samt att drabbade ibland går med skygglappar och låtsas att hotet inte finns.

Arbetslös en kris för många 7

8 Arbetslös en kris för många

Arbetslös en kris för många 9 Vad händer vid uppsägning? Besked om uppsägning kommer. Osäkerheten är äntligen över, nu vet jag vad som ska hända mig. Det är viktigt att vara medveten om att beskedet kan innebära en radikal förändring för den enskilde men att vidden av det klarnar först efter en tid. Det kan också vara svårt att förstå hur allvarligt vissa personer tar beskedet om de har svårt att visa sina känslor. Vanliga stressreaktioner vid uppsägning är: Ilska bitterhet Oro rastlöshet ångest Skuldkänslor Känslomässigt instabil Koncentrationsproblem Tankar om framtiden Sömnproblem Muskelspänningar Olust inför arbetet Isolering Depression

10 Arbetslös en kris för många Vem är ansvarig? I dessa situationer måste det finnas gemensamma riktlinjer och målsättningar samt en handlingsplan för både arbetsgivare och arbetstagare. Huvudmålet är att samtliga anställda ska kunna behålla sin hälsa, även de som får ha kvar sin anställning. En kommande uppsägning utgör en stor förändring för den enskilde. Under uppsägningstiden är arbetsgivaren skyldig att på bästa sätt, tillsammans med de anställda, hantera förändringar och problem. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, även för de psykiska påfrestningarna, enligt Arbetsmiljölagen 2 kap 1 Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. I Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 säger 8 följande om konsekvensanalyser. När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om förändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Personalen kan fara illa vid en omorganisation, speciellt vid uppsägningar. Det är viktigt att så tidigt som möjligt få fram riskerna för att förebygga negativa följder. Givetvis är samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud en förutsättning för att arbetsmiljöarbetet ska bli effektivt. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7, påtalar i 3 Med krisstöd avses i dessa

Arbetslös en kris för många 11 föreskrifter det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner. Det betonas att varje arbetsställe ska ha beredskap och rutiner för att kunna hantera olyckor och akuta krissituationer. Finns det en genomtänkt handlingsberedskap på arbetsplatsen är möjligheterna större att bespara personal och andra berörda onödigt lidande. Enligt AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd ska arbetsgivaren ansvara för att det finns: Riktlinjer Organisation för krishantering Handlingsplan (inklusive händelser som kan orsaka kris) Utbildning Förankring/information Hur ledningen agerar spelar stor roll för hur nedskärningar och förändringar påverkar människor och deras arbetsklimat. För att skapa förtroende är det viktigt att ledningen kan presentera ett program med åtgärder för hur förändringarna ska genomföras. Krissituationer kan dämpas om man samtidigt visar på olika planerade stödåtgärder. Saklig information är en viktig åtgärd i en krisorganisation. Informationen ska vara tydlig och visa konkreta förslag på lösningar av konsekvenserna.

12 Arbetslös en kris för många

Arbetslös en kris för många 13 Fackets uppgift

14 Arbetslös en kris för många SAMVERKAN ÄR NYCKELORDET i alla förändringsprocesser. Det skapar de bästa förutsättningarna vid till exempel större organisationsförändringar. Samverkan gäller både med arbetsgivaren men ännu viktigare är den fackliga samverkan. Alla fackligt förtroendevalda måste arbeta för en gemensam och bred helhetssyn. Därför ska Det är även viktigt att du som fackligt förtroendevald får möjlighet till stöd och återhämtning för att du i din tur ska orka stödja medlemmar som hamnar i kris. arbetsmiljöfrågorna ingå som en naturlig facklig verksamhet vid förändringar på arbetsplatsen. Då skapar vi goda förutsättningar för bra arbetsförhållanden. Förutsättningar vid kris på arbetsplatsen: Konsekvensanalys enligt AML och SAM är genomförd. Förhandlingarna är avslutade. Arbetsgivaren har informerat den fackliga organisationen om exempelvis övertalighet. Det blir varsel och uppsägningar. Den fackliga organisationen förhandlar (om inte detta redan är klart) om att tillsätta en partsgemensam krisorganisation för att på bästa möjliga sätt hantera aktuella och eventuella framtida krissituationer. Tänk på att: Göra allt för att minimera ovissheten. Information är bästa sättet att motverka ryktesspridning. Klubben/avdelningen bör vara restriktiv till överenskommelser om tystnadplikt.

Arbetslös en kris för många 15 Pressa också företaget att lämna ut all relevant information som är möjlig att ge med hänsyn till verksamheten. Informationen ska vara sann, komma ofta och var lätt att förstå. Använda kamratstödjande verksamhet. Det behövs ingen psykologisk expert för att vara en bra samtalspart. En arbetskamrat i samma situation kan vara minst lika bra för att få prata av sig och känna stöd. Organiserad jourverksamhet kan vara en bra åtgärd för oroliga medlemmar. Utöka bemanning på klubb- eller avdelningsexpedition dit man kan vända sig med frågor eller för att prata. Krisorganisationens uppgifter Kartlägga kompetensnivån samt utarbeta en handlingsplan. Skapa ett nätverk med berörda myndigheter. Arbeta fram ett åtgärdsprogram där företaget aktivt bidrar med konstruktiva lösningar. Se till att berörda får möjlighet att välja på vilket sätt de vill ha hjälp och av vem i form av utsedda stödpersoner, företagshälsovård, präst samt eventuellt andra expertresurser som till exempel diakoner. Organisera och stötta utsedda stödpersoner. Göra en checklista samt en utbildningsplan för personer som kan medverka i samband med en krissituation.

16 Arbetslös en kris för många

Arbetslös en kris för många 17 Fackets handlingsplan vid kris Samla hela styrelsen för att informera om förutsättningarna inför eventuella förhandlingar. Fatta beslut om hantering av information som är belagd med tystnadsplikt. Hela styrelsen ansvarar för förhandlingsresultatet. Styrelsen formar en facklig strategi och utser ansvariga samt områden. Strategin inkluderar stöd till förtroendevalda genom till exempel tillgång till en beteendevetare. Styrelsen planerar in regelbunden facklig information på betald arbetstid för medlemmarna. Styrelsen bestämmer tid för möten med företagsledning. De tar också kontakt med andra fackliga organisationer med erfarenheter av liknande situationer. Dessa kan ge tips om lösningar till bra åtgärdsprogram. Styrelsen arrangerar gemensamma träffar för medlemmarna. Ansvariga från styrelsen deltar alltid vid träffarna. Styrelsen ansvarar för snabb information till medlemmarna. Kom ihåg de medlemmar som inte är på arbetsplatsen, långtidssjuka, föräldralediga, resemontörer eller andra som på något sätt inte finns i den dagliga verksamheten. Styrelsen följer upp och kontrollerar att beslutade åtgärder genomförts samt hur medlemmen mår.

18 Arbetslös en kris för många Lästips med länkar Arbetsmiljölagen www.av.se/lagochratt/aml/ AFS 1999: 7 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Första hjälpen och krisstöd www.av.se/dokument/afs/afs1999_07.pdf Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpning av föreskriften om första hjälpen och krisstöd (ingår i AFS 1999:7) www.av.se/dokument/afs/afs1999_07.pdf AFS 2001:1 Systematiskt Arbetsmiljöarbete www.av.se/dokument/afs/afs2001_01.pdf Systematiskt Arbetsmiljöarbete mot stress ADI 554 www.av.se/dokument/publikationer/bocker/h351.pdf Omställningsavtal www.tsl.se www.fora.se/cps/rde/xchg/www_fora/hs.xsl/2288.htm Arbetsrelaterad stress www.prevent.se/tema/arbetsrelaterad_stress/default.asp

Arbetslös en kris för många 19 Praktiska råd och tips vid varsel och uppsägning hittar du också i IF Metalls broschyrer Så gör du vid besked om uppsägning och Stöd och råd till dig som är förtroendevald. Beställ dem i materialkatalogen på medlemsportalen eller ladda ned som pdf-fil från hemsidan www.ifmetall.se.

105 52 Stockholm 08-786 80 00 www.ifmetall.se IF Metall 20090917/Sandvikens Tryckeri AB/Andra tryckningen 3 000 ex