Kommunikation vid familjeintervention Karlstad 28-29 april 2014 Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information (från SAOL) Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni Rekommendation om familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med schizofreni som har kontakt med sin familj eller närstående familjeinterventioner (prioritet 1). Fördelar med familjeintervention enligt nationella riktlinjer vid schizofreni - Familjeinterventioner minskar återfall inom ett år och även inläggning på sjukhus inom ett år. - Följsamheten till medicinering ökar med familjeinterventioner. - Familjeinterventioner tycks förbättra psykiskt välmående, social funktion och livskvaliteten för personer med schizofreni. - Familjeinterventioner tycks förbättra den sociala situationen och det känslomässiga klimatet i familjen. 1
I familjeinterventioner ingår t ex - Kartläggning, inkluderande t ex intervjuer, nätverkskartor, livskvalitet, planer för utveckling med mål - Arbete med känsloklimatet - Psykopedagogisk undervisning - Tidiga tecken - Stresshantering - Problemlösning/målformulering - Social färdighetsträning - Kommunikationsövningar Kommunikationsträning är viktig vid de allra flesta psykiatriska och även flera somatiska funktionsnedsättningar: Jag har arbetat med till exempel; - Schizofreni och psykossjukdomar - Bipolär sjukdom - Ätstörningar - Barndiabetes - Stroke - Cancersjukdomar Kommunikationsträning Målet med att träna kommunikation är att kommunicera på ett tydligare och mer direkt sätt. Syftet är att ge bättre redskap för att kommunicera även om svårare saker. Fem moment är viktiga att träna på 1. Visa uppskattning 2. Be om något på ett positivt sätt 3. Uttrycka känslor, både positiva och negativa 4. Aktivt lyssnande 5. Göra en kompromiss 2
Visa uppskattning titta på personen säg klart vad det var du uppskattade berätta kort hur det kändes eller hur det känns Exempel på att visa uppskattning Vad glad jag blir. Tack för att du höll upp dörren åt mig. Jag hade nog inte klarat att bära in det själv. Be om något på ett positivt sätt titta på personen säg tydligt vad du vill att den andra personen ska göra tala om hur det kan få dig att känna dig (tex nöjd, glad) Exempel på att be om något på ett positivt sätt Jag skulle bli jätteglad om du kunde sänka volymen lite. Vi andra sitter och tittar på TV och det är svårt att höra vad de säger. 3
Att uttrycka känslor titta på personen tala långsamt och tydligt säg klart vad du kände och reagerade på berätta hur det fick dig att känna dig ge förslag på hur den andra personen kan göra istället, om det var något negativt du reagerade på Exempel på att uttrycka känslor (i detta fallet negativa känslor) Snälla Kalle. Vi har ju bestämt att du ska städa ditt rum varje fredag. Jag blir besviken när du inte har städat alls. Om det är svårt att komma igång kan du väl säga till mig, så lovar jag att hjälpa dig. Aktivt lyssnande titta på personen som talar med dig nicka eller säg tex mmm ställ en förklarande fråga sammanfatta kort vad den andra personen sa och menade Exempel på aktivt lyssnande. du menar alltså att det är svårt för dig att göra detta just nu.. vad föreslår du istället? Vad vill du att jag ska göra? 4
Att göra en kompromiss lyssna på den andra personen sammanfatta kort det han eller hon sa (för att visa att du lyssnade) förklara vad du själv tycker föreslå en kompromiss Ett sätt att hitta en kompromiss kan vara att använda problemlösning. Exempel på att göra en kompromiss Du tycker alltså att jag själv ska plocka in disken i diskmaskinen och sedan också torka av bord och diskbänk. Jag skulle tycka det kändes bra om vi gjorde detta tillsammans. Om du plockar in tallrikar och bestick i diskmaskinen, så torkar jag av bord och diskbänk och handdiskar kastrullerna. Vad tycker du om det? Kommunikationsträning 1 Diskutera något av momenten, tex att uttrycka känslor 2/ Be resursgruppen/familjen visa genom att rollspela 3/ Ge feedback och förslag på förbättringar, be att alla ger feedback på rollspelet 4/ Upprepat rollspel med förbättringar alla ger ny feedback 5/ Hemuppgift att göra detta hemma till nästa session Viktigt i kommunikationsträning Börja inte med en för svår övning. Ibland kan det t ex finnas skäl att låta patienten sitta bredvid. Rollspelen ska vara korta (15-60 sekunder). Använd gärna modell (en person som spelar en annan) om det är en svårare övning. Gå alltid laget runt så att alla är med hela tiden. Som CM håller ni i hela övningen med fast och tydlig hand. Viktigt med omgående positiv feedback på patientens och närståendes ansträngning. 5
Kommunikation fortsättning Förbered genom att snacka er samma innan och genom att se till att ni har t ex skrivet material Inled med varsågoda, avsluta med tack. Glöm ej viktiga frågor som efter andra rollspelet, då man ber aktörerna jämföra det första och andra rollspelet. Visa på förbättringar. Snacka er samman efter sessionen Förbered resursgruppen på vad som händer nästa session. Ge hemuppgifter. De ska klara detta själva utan dig/er. Exempel på kritiska kommentarer - Han ljuger en hel del - Han har bara arbetat tre dagar i sitt hela liv - Han är inte psykotisk, bara slö - Har hon en gång bestämt sig för att inte göra något, så går det aldrig att få henne att ändra sig - Hon lovar att gå och lägga sig och inte störa. Men sedan står hon där i alla fall mitt i natten. Exempel på fientlighet Jag gör allt jag kan, men det jag klarar av med andra, klarar jag inte med min egen fru. Den här helgen har varit hemsk, jag har gråtit hela tiden, bara av hans närvaro. Sedan han blev sjuk, bryr jag mig inte längre. Hon påstår att jag har börjat ljuga för henne. Och det gör jag faktiskt för att undvika jobbiga situationer, och också för att jag egentligen inte bryr mig. Exempel på känslomässigt överengagemang Jag gråter dagligen och tänker på vad som gått fel Det är som att ständigt leva i ett fängelse utan galler. Varje dag undrar jag hur jag kan hjälpa honom att bryta sig ur detta. Varje dag Vad ska de säga på affären om han går ditt själv och talar så att de inte förstår. Bättre att jag går dit själv. Jag lever i ett vaccum. Jag gör vad som helst för att hjälpa honom. 6
Exempel på värme Han är vän med alla, trots sina problem. Alla älskar honom. Han klarar det mesta, fast det tar tid för honom. Men jag säger till honom att säga till om han behöver min hjälp. Ibland är det jobbigt att se hur andra reagerar. Och jag vet att han är så känslig att han också märker sånt, vilket bekymrar mig. Jag talar ofta med honom om detta. Exempel på positiva kommentarer Hon är en fantastisk mamma, där har inget ändrats Det tog lite tid, men sedan klarade han jobbet jättebra Jag tycker mycket om att vara med henne. Det har ingen betydelse vad vi gör Han är jättebra på att hjälpa till. Han ser saker som behöver göras, som inte jag ser. Att i praktiken arbeta med känsloklimatet 1/ Gör patientintervju 2/ Gör närståendeintervjuer 3/ Gör skattning och analys tillsammans 4/ Gör en skriftlig plan tillsammans i resursgruppen 5/ Erbjud de vanligaste interventionerna - Undervisning - Tidiga varningstecken - Formulera mål (för både brukare o närstående) - Kommunikationsövningar - Övrigt (PL, social färdighetsövning, stress) - Handledning (för personal) Metoder att sänka ett högt känsloklimat Exempel: - Undervisning om funktionshindret - Kommunikationsövningar med närstående - Formulera tydliga mål, kort- och långsiktiga - Problemlösningar med anhöriga - Sociala färdighetsövningar/social skills - Lära känna till tidiga varningstecken - Handledning (för personal) 7
Att sänka känsloklimatet Min personliga erfarenhet från att under 1988-2007 ha träffat cirka 310 patienter och deras närstående i resursgrupper, är att det överlägset bästa redskapet att sänka känsloklimatet mellan patient och närstående är att arbeta med kommunikationsövningar. 129 patienter, Schizofreni Återfall (=inläggning i heldygnsvård) inom 9 mån Farmaka 15% Låg hemkontakt 28% Ej faramaka 42% Hög EE (57st) Farmaka 53% Hög hemkontakt 69% Ej farmaka 92% Farmaka 12% Låg EE (72st) Ej farmaka 15 % Leff & Vaughn, London 1976 Resursgrupp Att skapa en resursgrupp är det absolut bästa sättet att efterleva delat beslutsfattande samt att det är patientens personliga mål som styr agendan. Patienten är den som bjuder in deltagare till resursgruppen. Vid behov görs detta med stöd av case manager och vård- stödsamordnare (medarbetare i kommun och i psykiatri). Resursgruppsarbetet är en av två metoder som har högst evidens gällande Delat beslutsfattande enligt SBU-rapporten on Schizofreni i november 2012. Närstående: föräldrar syskon barn partner andra släktingar vänner arbetskamrater m fl Resurgsgruppen. Brukaren bjuder in följande: Professionella stödpersoner: case manager/kontaktperson personlig assistent boendestödjare god man m fl 8
- handledning och råd - samverkan - kunskap - dela med sig - stärka sina resurser - personlig kontakt med vården - stöd vid försämringar och kriser - kontinuerliga kontakter - aktiva kontakter från vårdpersonalen Vad göra vid låg- respektive hög-ee? (vid t ex ny kontakt) Skapa allians och delat beslutsfattande Kartläggning och analys Introducera resursgruppen EE/känsloklimat Kontinuerlig utvärdering Samtliga erbjuds Psykopedagogisk undervisning Formulera mål Tidiga varningstecken Vad gör vid försämring eller kris? Stresshantering Kommunikationsträning Målformulering/Problemlösning Dessutom Social färdighetsträning vid högt känsloklimat Arbeta med tankar och känslor Närståendes vanligaste känslor och tankar - Sorg - Saknad - Oro/ängslan - Uppgivenhet - Skuld - Ensamhet - Skam - Depression - Hopp - Missnöje - Förtvivlan - Ilska/vrede - Vanmakt och Per Borell från CMR Närståendes tankar som kan störa Jag klarar inget själv Jag är värdelös Jag mår för dåligt för att orka eller klara av Jag kan aldrig samarbeta med andra Jag vågar inte göra det Det är bäst att jag håller det för mig själv Säkrast att inte göra något alls Bäst att stanna hemma Jag är för svag för att klara av det Jag tycker och tänker inget alls Jag ställer aldrig några krav (citat från närstående i resursgrupper Halland 1989-2007) 9
Tankar som styr mitt liv - Mitt liv är format efter att jag alltid måste tänka på vad andra ska säga om mig - Jag måste alltid vara till lags - Jag tänker alltid på att jag inte får göra bort mig - Jag måste alltid tänka på att vara omtyckt - Jag måste alltid tänka på vad andra kommer tycka och tänka om mig - Jag måste alltid tänka på att vara ärlig, uppmärksam, att tänka på andras känslor och vad andra förväntar av mig - Jag tänker på att alltid försöka göra som jag blir tillsagd - Jag tänker på att alltid försöka vara gld och lättsam - Jag tänker på andras behov, före mina egna (citat från närstående och patienter i resursgrupper Halland 1989-2007) De vanligaste reaktionerna hos närstående 1/ Kris, hopp och förtvivlan 75% Även närstående drabbas. Man kastas mellan hopp och förtvivlan. 2/ Vanmakt 65 % Man upplever att det man gör inte hjälper. 3/ Ilska 60 % Arg eller ilsken på den som är sjuk, på situationen, personal eller sjukvård 4/ Ensamhet 55% Varför drabbas just jag, eller vi i vår familj? 5/ Skam 55% Stigmat har sjunkit, men mycket finns kvar att göra. 6/ SOS (sorg, oro, skuld) 60 % 60 % av samtliga föräldrar känner skuld när de har ett barn som är psykiskt sjuk. Närstående i Halland 2000-2005 Exempel på vad det är viktigt att kommunikationsträna om? - Kring vars och ens tankar och känslor - Om vardagliga saker - Om viktiga saker - Om att vara tydlig, utan att vara rädd - Att uttrycka även sina eventuella negativa känslor - Att våga ta kontakt med någon annan - Att våga säga nej - Att inte tjata Viktiga ingredienser i kommunikationen Ditt eget kroppsspråk Hur avläser man andra personers (oftast) omedvetna signaler. Ska jag vänta eller fortsätta? Hur påverkar mitt eget tillstånd din kommunikationsförmåga? Hur kan jag själv komma i rätt tillstånd? Försök alltid förmedla både innehåll och känsla 10
Personer med psykisk funktionsnedsättning - Vill bli lyssnade på - Vill inte alltid omgående lösa problemet - Vill helst själv styra processen (precis som de flesta av oss) - Vill att vi förstår oss på dem, inte att de förstår sig på oss. - Behöver ofta mer tid - Vill vara jämlika - Vill också ha makt Intervjuer i Halland med 24 patienter med psykos eller bipolär sjukdom Barnen påverkas av att vuxna: - ägnar mycket tid och kraft åt den drabbade - blir ansträngda - får svårt med egen återhämtning samt - att rutiner fungerar sämre eller inte alls - att vardagslivet blir förutsägbart och otryggt - att roller blir otydliga - att rollfunktioner försämras eller upphör - att familjens förmåga att lösa problem minskar - att ekonomin försämras - att familjen blir mer och mer socialt isolerad Syskons situation och merbelastning - tar på sig mer när föräldrar inte finns tillgängliga - systrar mer belastade än bröder - större upplevd merbelastning vid låg ålder och då det drabbade syskonet har allvarliga symtom Relationen till det drabbade syskonet präglas framför allt av: kärlek och medlidande ilska och avundsjuka skuld och skam 11
Mål i arbetet med barn: klargöranden bekräfta barnets upplevelser respondera på barnets (förmodade) reaktioner skuldavlastning! barnet ska få vara kvar i sin barn-roll Övning eller rollspel Marcus, brukaren, 20 år gammal, bor med sina föräldrar. Pappa reser ofta i veckorna, så i denna situationen är han ej hemma. Marcus har, utan att säga till mamma, sovit över natt hos en kompis, Mattias. Mamma sitter vid köksbordet och äter frukost, har sovit dåligt och är mycket orolig var Marcus har varit. Övningen börjar med att Marcus öppnar dörren. Efter varje kort rollspel - Feedback till samtliga - Gå laget runt - Jämför första rollspelet med senare - Låt patienten bestämma - V. b. stötta Tänk på: - Korta rollspel - Använd gärna modell 12