Byagruppen Ett hållbart framtidskoncept som skapar gemensam uthållighet inom Piteå Snöskoterklubb 1
Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid 2 Bakgrund sid 3 Varför pratar vi så mycket om begreppet Byagrupp inom klubben? Sid 3 Vad är en byagrupp? Sid 3 Var börjar man för att skapa en byagrupp? Sid 4 Höstupptakt Arbetsdag på hösten Få sladdningen till att funka Under säsong Vilken hjälp får en byagrupp av PSSK? Sid 5 Pengabrist? Sid 5 Ett tråkigt fenomen som en byagrupp effektivt kan motverka! Sid 5 Eldsjälen på gott men mest ont Sid 6 Ett tips! Sid 6 Så till sist! Sid 7 Sladdlista mall Sid 8 2
Bakgrund PSSK ansvarar idag för ca 414 km vinterled. Ledunderhållet sker helt och hållet på ideell basis. En vanlig missuppfattning som många har är att det är kommunen som är ansvarig och sköter om vinterlederna. Så är det inte. Piteå kommunen betalar ut ett bidrag till skoterklubbarna i kommunen. Bidraget består av en peng per mil. Dessa pengar räcker inte alls långt. Bidraget täcker ungefär en femtedel av den omsättning som klubben har idag. PSSKs styrelse har alltid försökt hitta effektiva sätt att kunna underhålla alla dessa mil. PSSKs ekonomi är sådan att det går ej att anställa någon som kör runt och sladdar Vinterlederna utan vi försöker hitta andra lösningar. Varför pratar vi så mycket om begreppet Byagrupp inom klubben? Det är det bästa alternativet som vi har funnit, har genom åren utvecklats till byagruppsalternativet. Dock kanske inte detta är det bästa för alla, men i de flesta byar fungerar det fantastiskt bra. Detta alternativ är kanske inte det självklara för all framtid men är det arbetssätt som fungerar bäst just nu. Vad är en byagrupp? En byagrupp är INTE en egen skoterklubb utan en arbetsgrupp som är lokal för varje by. En byagrupp består av skoterintresserade personer som bor i den by man är engagerad i. Denna grupp arbetar tillsammans och bestämmer hur man vill lägga upp arbetet i sin egen by. Detta har många fördelar: man vet hur man vill ha det i sin egen by, man känner till sin by och dess egenheter, man verkar för att få det bra på sin egen bakgård, man kanske känner markägare och andra personer som berörs av vinterlederna. I varje by så finns det en eller några byagruppsansvariga. Den ansvarige är den sammankallande och den länk som styrelsen har till varje by. Skulle ett problem uppstå så kan den ansvarige (såvida inte problemet kan lösas direkt i byn) kontakta styrelsen. Viktigt att poängtera här är att alla i byagruppen hjälps åt med ledarbetet. 3
Var börjar man för att skapa en byagrupp? Höstupptakt Detta är startskottet för den vinter som komma skall. Samla ihop så många som möjligt, hyr en byagård eller liknande varför inte i skoterstugan, ring runt, maila eller be vår sekreterare om hjälp så kan hon göra ett utskick till alla våra medlemmar i berört område. Till denna träff så kan någon från styrelsen medverka. Är ett bra tillfälle för styrelsen att informera våra medlemmar och svara på frågor. Exempel på punkter man kan ta upp: Varför har vi träffats?, Sladdskoter och sladdar, Lederna och dess skick, Problem områden, Sladdlista, Vad tycker medlemmarna bör förbättras i sin by och centralt, mm Arbetsdag på hösten Förutom att här utföra arbete tex röjning, sätta ut stolpar skyltar och kryss, bygga broar, är detta en dag då byagruppskänslan - det är VI som gör detta - skall vara högt prioriterad, det ger ett riktigt bra resultat senare under året och för framtiden! Köp gärna ut en korvring och kaffe, hamburgare eller dylikt som bjuds på. (Spara kvitton så får ni pengar av PSSK:s kassör) Få sladdningen till att funka Vissa som har lovat att ställa upp att sladda har tyvärr en förmåga att glömma bort sitt åtagande, kanske av flera orsaker. Här ar det viktigt att vi tillsammans påminner varandra, känn inte att ni jagar folk bara för att ni ringer och frågar varför de inte har sladdat då de lovat att göra det! Under säsong När ni själva kör runt, tänk då lite på om ni har något problem område med träd för tätt eller för mycket sten eller en bro som inte håller måttet. Skriv ner dessa tankar och spara så har ni en klar arbetsorder till nästa höst. Detta kan man även göra när man kör runt i andra byar och sen skriva ner sina tankar på Pssk:s forum och delge de andra byarna vad man tycker. Detta är bra för när man sedan kommer till hösten och tittar på den där området så vet man att här är det problem även om man på hösten kan tycka att det ser brett och slätt ut. 4
Vilken hjälp får en byagrupp av PSSK? PSSK handhåller all den hjälp som en by kan behöva. Vid nystartandet av en byagrupp så står PSSK för att ett möte ska bli till t.ex. genom annonsering mm. Dock så måste visst intresse finnas i berörd by först. Material till broar, kryss och stolpar finns att få. PSSK har även en timmervagn till fyrhjuling och motorsågar och flera röjsågar att låna. En byagrupp kan även få en sladdskoter till låns av klubben. Krav för detta är att det finns en ansvarig och en fungerande byagrupp med sladdlista. Man kan även ansöka om ett bensinbidrag om man har en sladdskoter. Fungerande byagrupper kan även söka ett bidrag för inköp av sladd, ca 3000kr( Obs! sladden ägs av klubben och den byagrupp den är inköpt till) Varje byagrupp kan även kontakta styrelsen i fall där man känner att man inte själva räcker till. T.ex. om markförhållandena är så dåliga att man skulle vilka att en grävmaskin jämnade till eller plockade bort någon sten. Ansökning av denna typ kommer att behandlas och utföras så snart både tillstånd av berörda parter t.ex. markägare och om pengar finns. Tyvärr så kommer det inte in så mycket förfrågningar till styrelsen från de olika byagrupperna. Här är vi i styrelsen öppna för förslag och vi hoppas att ni säger till om ni har önskemål! Pengabrist? Eftersom Pssk:s ekonomi är begränsad så kan vi inte dela ut några stora bidrag till byarna. Idag så har vi ett bensinbidrag som går att få på 1000kr till bensin till sladdskotern som finns i byn. Pengarna fås mot uppvisade av kvitto, sladdlista och att byn har en byaskoter. Något som har fungerat riktigt bra tex i Norrfjärden är att byagruppen själv har gått runt till de olika företagen i byn och sålt reklamplatser längs med leden, tex på våra infotavlor. Baksidan på infotavlorna är ett riktigt bra ställe för reklam eller kanske har man något vindskydd som kan rymma reklam. I en del byar så finns kanske inte så många företag men även här är det positivt om man är många i byagruppen. Det finns alltid någon som har någon kontakt. Ett tråkigt fenomen som en byagrupp effektivt kan motverka! Det är gnällspiken (Kan även vara andra men vi har valt att kalla honom för gnällspiken ) som tar sig rätten att klaga på de som gör ett bra arbete. Kanske tycker gnällspiken att det sladdas på fel sätt eller på fel dag. Visst måste folk få tycka till, alla måste självklart få säga sin mening. Dock så bör denna åsikt vara av sådan typ att den är konkret och verklighetsförankrad. Oftast så ligger okunskap bakom sådana 5
påståenden. Det bästa men kan göra är att man lugnt och metodiskt förklarar hur man valt att arbeta i byn och sedan inbjuda denna person att hjälpa till, genom att ansluta sig till gruppen av entusiaster. Att skälla ut och ta illa vid sig gagnar varken byn eller skoterfolk i det stora hela. Eldsjälen på gott men mest ont Ett alternativ som ofta är förekommande men dock inte hållbart i längden är eldsjälen. En person som tar på sig ett stort ansvar och ska dra hela lasset själv. Detta brukar hålla några år tills eldsjälen känner att ingen hjälper till och att alldeles för få visar sin uppskattning. Allt för ofta slutar då denna person och arbetet kring lederna förfaller snabbt. Ett tips! Det finns ganska mycket som vi alla kan hjälpas åt med för att vi ska skapa bra kontakter med våra markägare och andra som kan reta sig på skotern. Därför har vi samla ihop några tips som vi tror kan hjälpa oss på vägen. Markägaren: Om en markägare ringer och är upprörd över skoterkörningen över hans mark. Prata lugnt och låt han få förklara sig Lyssna!!! Fråga om han har någon bra ide på vad vi ska göra åt situationen? Erbjud att ni kan träffas om någon dag och diskutera igenom problemet gärna på plats, far gärna till problem området innan så att ni är lite med förberedda, hitta gärna en lösning som ni kan presentera för markägare. Ni kan även kontakta styrelsen så kan någon komma ut och hjälpa er vid ett möte. Blir situationen så att ni känner att ni inte kan fixa det själv, kontakta styrelsen så hjälper vi till. Under säsong: Områden som ni vet har varit ett problem område men ni har lyckats får till det bättre, kontakta markägaren i fråga och undra vad han tycker nu, blev det bättre? Var beredd på kritik, men detta bygger relationer Ibland så ställs vi även inför den situation att det är markägare som säger till och tycker att skoterleden över deras mark stör eller liknande. Här bör man först och främst hitta en lösning tillsammans med berörd markägare så att vinterleden kan få vara kvar men att problemet som uppstått blir åtgärdat. Kanske krävs en omdragning av led eller bättre uppmärkning. 6
Efter säsongen: Ta er gärna tid och ring runt till markägarna eller byamännen och skicka ert tack till dem för att vi får köra på deras mark Så till sist! En vision som vi har inom styrelsen, är att det i varje by ska finns en fungerande och aktiv byagrupp. Detta är något som vi kommer att fortsätta jobba för. Så känner du att du bor i en by där du tycker det inte fungerar tillräckligt bra eller inte sladdas alls och känner att du vill hjälpa till, kolla då under byagruppslistan på hemsidan om din by finns upptagen, gör den det så kontakta den ansvarige. Om inte din by finns med kontakta styrelsen så ska vi hjälpas åt tillsammans att skapa en grupp just i din by. Var inte rädd att höra av dig, det behöver inte betyda att du blir den ansvarige! Naturligtvis så är det inget krav att man som medlem i PSSK måste vara aktiv ledsladdare, men helt klart är att om fler hjälps åt att dela på arbetet så behöver man göra mindre insatser, istället för att några få ska behöva göra stordåd. Lycka till! 7
Mall för sladdlista Vecka: Datum: Namn: Telefon: Mail adress: 8