Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil, trauma

Relevanta dokument
Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil och trauma,

Kulturella aspekter av äldre migranters möte med vården Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum

KULTURELLA ASPEKTER AV MÖTET MED ÄLDRE MIGRANTER I PRIMÄRVÅRDEN. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Interkulturell kommunikation. Joakim Lindqvist, specialist i allmänmedicin

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga

Introduktionsutbildning Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin. Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Unga asylsökande och suicid

Nyanlända och specialistpsykiatri

Att förstå psykisk ohälsa mot bakgrund av varje individs sociala och kulturella bakgrund

Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige

Att uppmärksamma psykisk ohälsa under en hälsoundersökning. Maria Sundvall Webbinarium MIG-projektet

Interkulturell medvetenhet. Soroush Shouri leg psykolog

Uppdragpsykiskhälsa.se

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Psykiatrin i praktiken

Alkoholberoende, diagnos

Jämlik vård en självklarhet för alla?

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Muslimska patienter i reproduktiv sjukvård

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

Alla barn har egna rättigheter

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Ensamkommande men inte ensamma

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Ungdomars psykiska mående

-man slutar bara att leva

Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård

Elevernas likabehandlingsplan

Kan man bli sjuk av ord?

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

När mamma eller pappa dör

Öppna samtal mellan. terapeuter och flyktingfamiljer.

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Sverige är väldigt vackert.

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

PTSD och Dissociation

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Handledning: Nu blev det KNAS

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Bemötande aspekter för nyanlända.


Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 5: Att ha flera kulturer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

RÅD OM LÄKARINTYG FÖR PAPPERSLÖSA PERSONER

En liten bok om. komplext. trauma

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Transkulturellt Centrum

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,

Utbud av stöd och behandling för spelproblem

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Vem är den enskilde i ett gemensamt hem?

Patientcentrerad konsultation

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN

Förklaring av olika begrepp

EXISTEN TIELLA FRÅGOR I PRIMÄR VÅRDEN

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Depressioner hos barn

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

layout/illustration: So Produktion:

Transkript:

Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil, trauma 181114

Kultur och migration Ett fall Verktyg för att förstå kulturella aspekter

När jag möter en patient med migrationsbakgrund. möter jag en individ som KANSKE har andra ERFARENHETER än jag = MIGRATION möter jag en individ som kanske har andra REFERENSPUNKTER (normer, värderingar, föreställningar) än jag = KULTUR Skilda resor skilda kartor

Vad är kultur? System av kunskap, begrepp, regler och handlingar. Inlärda, överförs mellan generationer. Språk, religion och andlighet, familj, faser i livscykeln, ritualer, vanor, moraliska och juridiska system. Öppna, dynamiska system, ändras ständigt. Flesta möter många kulturer i sin vardag, använder dem för att skapa sina egna identiteter och skapa mening ur upplevelser. Avgörande att vi inte övergeneraliserar kulturell information eller skapar stereotypier om olika grupper. DSM-5, American Psychiatric Association, 2013

Kulturer är föränderliga Intervju med irakisk flyktingkvinna i Södertälje: Min dotter kan inte vara en irakisk flicka, för vi är inte i Irak mer, men hon kan inte bli hundra procent svensk heller. Jag försöker uppfostra henne att bete sig som en god kristen flicka. Det är många saker i Sverige jag inte vill att hon ska känna till. En svajig balansgång mellan traditionella värderingar och ett nytt samhälle.

Nadia, 45 år, från ett land i Mellanöstern, remitteras till psykosteamet. Kom till Sverige för 7 år sedan, skild för 5 år sedan. Maken bor i Sverige med andra hustrun. Bor med en tonårsson och en tonårsdotter. Aldrig lärt sig svenska, inte arbetat. Besvär börjat när en vuxen, gift dotter fått barn. Det brinner i huvudet. Ständig huvudvärk. Är rädd för att gå ut. Tror sig vara förhäxad av makens hustru. Läser ramsor om kvällarna, lägger papperslappar med texter i vattenglas. Vägrar tolk. Alla tolkar känner min familj. Barnen får tolka. De tycker mamman är konstig. Hur ska vi förstå besvären?

Faktorer som kan ha med kultur att göra i Nadias fall Språkliga uttryck Förklaringar av sjukdom Religiösa/andliga föreställningar och ritualer Familjetraditioner Kan vi utforska det mer?

Kultur i DSM-5 Inledning med definition I anslutning till enskilda diagnoser Intervju i utredningsdelen, avsedd för alla patienter

Ett verktyg kulturformuleringsintervjun i DSM-5 16 frågor om - beskrivning av problemet och syn på orsaker - sammanhang, stressor och stöd, coping - kulturell identitet - tidigare hjälpsökande, hinder - förväntningar, relationen yrkesperson-patient Finns på svenska på www.pilgrimpress.se Laddas ned gratis

Nadia berättar att skilsmässan varit en stor påfrestning. Hon uppfattar det som en skam och anser att hon är utsatt för hat från makens nya familj. Hon tror att hennes familj ser likadant på situationen. Barnen tycker att mamman är konstig och vill att hon ska fungera normalt igen.

Nadia säger att den enda vuxna personen hon kan lita på är dottern. Får mycket stöd av henne. Hon är orolig för hur det ska bli nu när dottern fått barn. Vågar inte vända sig till någon annan i folkgruppen. Alla är emot henne. Det framkommer så småningom att sonen blivit slagen i skolan. Nadia är också orolig för att pappan ska skicka dottern till hemlandet och tvångsgifta henne där. När det gäller identitet säger Nadia att hennes religion är det allra viktigaste för henne.

Nadia berättar att hon rest till hemlandet och vänt sig till en religiös rådgivare som gett henne råd om religiösa ritualer. Efter ganska lång tid frågar teamet tonårsbarnen om de tror att andra människor i deras hemland använder samma ritualer som Nadia. Det gör ju alla tanter, säger de.

Kulturellt färgat lidandespråk Det brinner i huvudet. Ofta uttryck som är knutna till förändringar i kroppen, t ex hjärtat. För allvarligare tillstånd ofta beteendeuttryck eller nedvärderande uttryck. Medicinska uttryck ofta inte översättbara.

Skillnader i symtom Kroppsliga symtom vanligare än psykologiska globalt sett vid depression. Att höra röster kan vara uttryck för allmän psykisk plåga.

Kulturella förklaringsmodeller Jag blev förhäxad. Olika förklaringar till psykisk ohälsa kan påverka var personen söker hjälp och vilken hjälp hen väntar sig. Kleinman, 1988 Ex traditionella behandlare, religiösa företrädare eller bara familjen som får hjälpa.

Olika förklaringar olika stigma Skiljer sig stigma mellan kulturer? Ja, t ex om sjukdomstolkningen är negativ. Men risk att vi övertolkar: Det kan också handla om okunskap och om språk. Dessutom motsägelsefullt: Stigma finns också i svensk kultur. Industrialiseringen ökat stigma. I låginkomstländer lättare delta i samhället.

Hur stora är skillnaderna? Somalisk äldre kvinna som tycks deprimerad. Säger: Det är skrivet för mig. Äldre kvinna från finska Lappland som kommenterar att tre av hennes söner begått självmord: Gud ger och Gud tar. Äldre kvinna i Londons East End som tycks deprimerad säger till distriktsläkaren: That was the hand I was given.

Exempel från USA: En afroamerikansk patient med diabetes typ 2 följer inte dietordinationen och kommer alltid för sent till besöket. Vad kan förklaringen vara?

Exempel från USA: En afroamerikansk patient med diabetes typ 2 följer inte dietordinationen och kommer alltid för sent till besöket. Kulturell förklaring: Det hör till afroamerikansk matkultur. Det är en kulturell skillnad i tidsuppfattning. Annan förklaring?

Exempel från USA: En afroamerikansk patient med diabetes typ 2 följer inte dietordinationen och kommer alltid för sent till besöket. Social förklaring: Har bara råd med den dåliga fast food-kosten i de lokala matbutikerna. Kollektivtrafiken till bostadsområdena fungerar inte. Vad kan de skilda förklaringarna leda till?

Risk för att vår bristande förståelse leder till - irritation hos oss själva, motöverföring - försämrad kommunikation - försämrad allians - sämre behandlingsresultat Det finns ingen annan väg än att utforska hur det är för patienten.

Kultur som skydd Resiliens motståndskraft. Förmågan att gå igenom svåra händelser och utvecklas vidare. Ser ni några resiliensfaktorer hos Nadia?

Familjens och nätverkets roll Utgå inte från att familjen finns till hands kan vara skingrad. Transnationellt nätverk Kravfyllt ex ansvar även ekonomiskt för utvidgat nätverk svårt prioritera egen hälsa Jämför irakiska intervjupersoner: Jag kan aldrig hjälpa mina barn att gifta sig Familje/individorienterad kultur. Vi kan uppfatta familjen som inkonsekvent. Både vill och vill inte ha hjälp.

Vad kan skillnader i familjeroller betyda i behandlingsarbetet? Att familjemedlemmar förväntar sig delaktighet. De har svårt att förstå och blir kränkta av vårdens regler om sekretess (och missbruket av dem). Att familjen förväntas hjälpa den sjuke, snarare än att stötta till självständighet. Gör honom osjälvständig. Att familjen kan motsätta sig utredningar beroende på föreställning om deras syfte.

Hur kan vi förbättra samarbetet med familjen? Konsten att inte bli avvisande när vården känner sig avvisad. Familjer vill ofta ha stöd även om de har en stark övertygelse om att de inte kan släppa ansvaret. Nyckeln till positiva vårdprocesser.

www.transkulturelltcentrum.se