Totalkampanj Totalprojekt som en del i Energimyndighetens utlysning Kampanj för energieffektiv renovering

Totalkampanj 3.0 11 Totalprojekt som en del i Energimyndighetens utlysning Kampanj för energieffektiv renovering Rapport utarbetad av: Kajsa Andersson CIT Energy Management AB Göteborg, juni, 2017

FÖRORD Beställargruppen lokaler, Belok, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på lokalfastigheter. Belok initierades 2001 av Energimyndigheten och gruppen driver idag olika utvecklingsprojekt med inriktning mot energieffektivitet och miljöfrågor. Gruppens målsättning är att energieffektiva system, produkter och metoder tidigare skall komma ut på marknaden. Utvecklingsprojekten syftar till att effektivisera energianvändningen samtidigt som funktion och komfort förbättras. Gruppens medlemsföretag är: AMF Fastigheter Akademiska Hus Atrium Ljungberg Castellum Fabege Fastighetskontoret i Stockholms stad Fortifikationsverket Göteborgs stad Lokalfastigheter Hufvudstaden Jernhusen Locum Malmö Stad Serviceförvaltningen Midroc Skandia fastigheter (f.d. Diligentia) Skolfastigheter i Stockholm (SISAB) Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Swedavia Uppsala kommun Vasakronan Västfastigheter Till gruppen är även knutna: Energimyndigheten Byggherrarna CIT Energy Management 2

SAMMANFATTNING Under 2016 hölls en utlysning där 11 fastighetsägare fått stöd att genomföra den första etappen av ett Totalprojekt. Energimyndigheten stod bakom utlysningen, som gav stöd på maximalt 150 ksek per projekt för genomförandet av etapp 1 i Totalmetodiken. Enbart lokalfastigheter ingick i denna del, men en parallell utlysning riktade sig till bostäder. För att söka stödet måste fastighetsägare och den konsult som fastighetsägaren anlitade uppfylla vissa krav. Totalkampanjen riktade sig främst mot fastighetsägare som inte tidigare har provat metodiken. Byggnaderna valdes ut genom uppsatta bedömningskriterier, såsom total energianvändning på minst 200 kwh/m 2 år, minst 2000 m 2 i Atemp, ålder över 20 år, samt geografisk placering. Såväl fastighetsägare som konsulter deltog vid en gemensam obligatorisk utbildningsdag där Totalmetodiken och projektupplägget gicks igenom. Varje projekt har redovisats i separata rapporter med ett eller flera åtgärdspaket. De åtgärdspaket som redovisas i denna sammanställning är paket som uppfyller fastighetsägarens förutbestämda lönsamhetskrav. Det innebär alltså att man i flera projekt identifierat fler åtgärder och därmed en bättre besparingspotential än den som tagits med här, men med skillnaden att internräntan blir för låg och att fastighetsägarna därmed inte kommer att kunna genomföra hela åtgärdspaketet med uppfyllda lönsamhetskrav. Om alla föreslagna lönsamma åtgärdspaket genomförs i sin helhet sparas sammanlagt ca 3500 MWh/år. Det innebär ca 25% besparing av byggnadernas totala energianvändning (inklusive verksamhetsel). I den största byggnaden sparas minst energi, hade denna byggnad tagits bort från sammanställningen skulle den totala energibesparingen istället ligga på drygt 40%. Årlig energibesparing varierar mellan 31 och 160 kwh/m 2,år. Investeringen för genomförandet av åtgärdspaketen varierar mellan ca 250 och 1 900 kr/m 2, där den mer kostsamma investeringen görs i den minsta byggnaden och den mindre kostsamma investeringen i en av de större byggnaderna. Årlig kostnadsbesparing varierar mellan 26 och 242 kr/m 2. Sammanlagt har ca 64 000m 2 lokalarea kartlagts. 3

SUMMARY The Swedish Energy Agency have given financial support to eleven different property owners to carry out step 1 of the Total concept method in one of their buildings. The support was 150 ksek to each property owner and was aimed to finance an energy consultant to carry out the work. This support was given to owners of non-residential buildings. However, there was a parallel project aimed at residential buildings as well. Some requirements were needed to be fulfilled for the property owners and the consultants in order to qualify for the project. The support was mainly directed to property owners without experience of the Total concept method. Buildings were selected by some set criteria; the total energy use should be at least 200kWh/m 2, year, temperate area over 2000m 2, the building more than 20 years old, but also the geographical placing mattered. The property owners and their consultants participated a one-day course to learn about the Total Concept-method and about the conditions for the project. Every separate project has delivered their own consultancy report with at least one suggested action package. The action package declared in this main report is an action package that fulfills the requirements of profitability of the property owner. In some buildings an increased action package involving more actions and higher energy saving potential have been identified, but where the internal rate of return is lower than requested. The realization of all action packages would result in savings of about 3500 MWh/year. This is 25% of the total energy use of the buildings together. Least energy per square meter is saved in the largest building. If this building were excluded from the compilation, the total energy saving would be about 41%. The buildings yearly savings varies between 31 and 160 kwh/m 2, year. Investment costs varies between 250 and 1900 SEK/m 2. The higher cost is for the smallest building and the lower cost is for one of the largest buildings. Yearly financial savings varies between 26 and 242 SEK/m 2. 64 000 m2 area has been investigated in the project. 4

FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 3 SUMMARY 4 1 BAKGRUND 6 2 INLEDNING 6 3 GENOMFÖRANDE 7 3.1 Fastighetsföretagen 7 3.2 Krav ställda i utlysningen 8 4 RESULTAT I TOTALPROJEKTEN 10 4.1 Energi 11 4.2 Ekonomi 18 5 UTLYSNINGEN SOM HELHET 22 5.1 Utbildningen 22 5.2 Slutseminarium med workshop 23 5.2.3 Totalmetodiken 24 5.2.4 Verktyg 25 5.2.5 Beräkningar 25 5.2.6 Redovisning 26 5.2.7 Enkät 27 5.3 Konsultrapporter 28 5.4 Framtida Totalprojekt 28 5.5 Resultatspridning 29 6 SLUTSATSER 30 5

1 BAKGRUND Totalmetodiken sprids och används allt mer av fastighetsägare runt om i landet. Idag har Totalmetodiken blivit så välkänd att den även tillämpats i projekt utanför Sveriges gränser, bland annat i ett EU-projekt där de nordiska länderna och Estland medverkar. Totalmetodiken har visat på stor potential till besparingar och energieffektiviseringar. Därför valde Energimyndigheten, som en del i arbetet mot 2020 och 2050 målen, att erbjuda stöd till olika fastighetsägare för genomförandet av den första etappen i ett Totalprojekt. Etapp 1 innebär identifiering av åtgärder och skapandet av det åtgärdspaket som uppfyller respektive fastighetsägares lönsamhetskrav. 2 INLEDNING Utlysningen pågick under vår/sommar 2016. Totalt beviljades stöd för 13 utvalda projekt, men två fastighetsägare hoppade av innan projektstart. Avtal skrevs mellan Energimyndigheten och Byggherrarna som håller i projektet, samt mellan byggherrarna och 11 deltagande fastighetsägare. Fastighetsägarna kunde fakturera 85% av stödet i förskott, medan resterande 15% slutfakturerades efter godkänd konsultrapport. Totalt bestod stödet av 150 ksek. Med hjälp av erfarenheter från föregående två Totalkampanjer gjordes flera uppdateringar i upplägget. Mallen för konsultrapporten uppdaterades och tydliggjordes. Kravet på att konsulten skulle redovisa en så kallad kortrapport slopades för att låta konsulten i första hand koncentrera sig på att färdigställa en konsultrapport av hög kvalitet. Dock rekommenderades konsulten att även framarbeta en kortrapport, mycket i marknadsföringssyfte för egen del, men även för fastighetsägare och Belok. Kortrapporten är en sammanfattande rapport som kan publiceras i samband med ett Totalprojekt och som innehåller bland annat det till Totalmetodiken kopplade interräntediagrammet där åtgärdspaketet redovisas. Det ställdes flera specifika krav på både fastighetsägare och konsulter. Bland annat att genomgå en gemensam heldagsutbildning om Totalmetodiken. 6

3 GENOMFÖRANDE En utbildning som var obligatorisk för alla 1 deltagande fastighetsägare och konsulter hölls i Stockholm den 3:e oktober. Därefter kunde de olika projekten startas upp. En första rapportering med identifierade åtgärder gjordes av konsulten till projektledaren vid årsskiftet 2016/2017, därefter var nästa rapportering den fullständiga konsultrapporten som levererades till projektledaren sista april 2017. Som avslutning på projektet deltog representanter från alla projekt i ett slutseminarium som hölls i Stockholm i juni. 3.1 Fastighetsföretagen Fastighetsföretagen som beviljades stöd hade olika typer av byggnader som var placerade på olika orter i landet. Nedan redovisas de 11 fastighetsägare med tillhörande fastighet som ingått i projektet: o o o o o o o o o o o Ljusnarsbergs kommun - skola i Ljusnarsberg Storfors kommun - kontorsbyggnad i Storfors Säffle pastorat - kyrka och församlingshem i Säffle Piteå kommun - Folkets hus i Storfors, Piteå Sunne Pastorat - församlingshem i Sunne Lessebo kommun - vårdlokal i Lessebo Borlänge kommun - ishall i Borlänge Landstinget Uppsala län - sjukhus i Uppsala Hallstahammar kommun - kontorsbyggnad i Hallstahammar KLP Fastigheter - kontorslokal i Stockholm Impius - Skola/behandlingshem i Örnsköldsvik I Figur 3.1 visas en schematisk bild över var i landet de olika byggnaderna finns placerade. 1 En representant per projekt från fastighetsägare och konsult 7

Figur 3.1 Placering av projektets byggnader i Sverige. 3.2 Krav ställda i utlysningen Ett antal krav var formulerade redan i utlysningstexten som fastigheterna, fastighetsägarna och konsulterna var tvungna att uppfylla för att stöd skulle kunna beviljas. Kraven på fastighetsägaren var att denna skulle ange ett krav på lönsamhet i form av en internränta och ett antagande om framtida relativa energiprisändringar. Fastighetsägaren måste också förse konsulten med all erforderlig information såsom ange kalkylpriser för el, kyla och värme och leverera energistatistik för den aktuella byggnaden. Både fastighetsägare och konsult skulle medverka vid en heldagsutbildning samt en avslutande workshop. Fastighetsägaren hade själv ansvaret att handla upp en lämplig konsult för uppdraget. Ansökningarna för byggnader utvärderades efter energirelevans och besparingspotential, men det som i tidigare utlysning var krav formulerades i denna utlysning som bedömningskriterier att prioritera urvalet ifrån för att fånga upp fler byggnader. En rekommendation för i projektet ingående byggnad var att denna skulle vara äldre än 20 år, större än 2 000 m 2 Atemp samt att den totala energianvändningen skulle vara större än 200 kwh/m 2,år. För att geografiskt öka spridningen av metodiken välkomnades särskilt byggnader i följande län: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Jönköping, Kronoberg och Östergötland. 8

Slutligen var stödet ämnat för lokalfastigheter. Vårdlokaler och hotell inbjöds särskilt då utbudet av dessa lokaltyper inte är så stor bland befintliga lokalprojekt. Särskilt intressant för projektet var förstagångsanvändare av totalmetodiken. Kraven som ställdes på den anlitade konsulten var att denna skulle ha erfarenhet av totalmetodiken, alternativt kunna ange referenser som visar på motsvarande kunskap och erfarenhet. Konsulten skulle ha god kännedom om byggnadsfysik och energibalans i byggnader samt kunskap om kostnads- och lönsamhetsberäkningar. Konsulten skulle använda sig av ett beprövat och validerat (enligt IEA BESTTEST) energiberäkningsprogram. Resultatet skulle redovisas i den mall för konsultrapport som togs fram för tidigare totalkampanj och som vidareutvecklades för aktuell omgång. Även konsulten hade som krav att medverka vid den anordnade heldagsutbildningen och slutseminariet. 9

4 RESULTAT I TOTALPROJEKTEN Efter att alla rapporter lämnats in, granskats och godkänts har en sammanställning av alla projektens resultat gjorts. I detta kapitel redovisas det potentiella resultat som ett genomförande av de framtagna åtgärdspaketen skulle leda till, både i form av energibesparing och i kostnadsbesparing. I de fall konsulten har lämnat förslag på flera olika åtgärdspaket redovisas det åtgärdspaket där man kommer längst i energibesparing. Det bör noteras att de olika projekten skiljer sig åt i olika avseenden och det är därför svårt att göra en direkt jämförelse mellan alla projekt. Storleken på golvarea ligger mellan 400m 2 för den minsta byggnaden och 25000 m 2 för den största. Byggnaderna har olika typer av verksamhet, med olika andel av energi i kategorierna uppvärmning, kyla, verksamhetsenergi och fastighetsenergi. Andra faktorer som spelar in är att alla projekt har individuella lönsamhetskrav, olika energipriser och prognos på prisutvecklingen för dessa. Konsulters sätt att prissätta åtgärder skiljer sig åt, troligen i flera led. Dels när det gäller att ta fram den faktiska kostnaden för en åtgärd och dels när det gäller att avgöra vad som är ren energiinvestering och vad som är underhållskostnad. Framtagandet av basfall och fördelning mellan olika energiposter är också en utmaning då olika fastigheter har olika hög upplösning på mätare och uppföljning. Till exempel hade några fastigheter separat mätning för olika elanvändare, medan andra endast mäter total elanvändning. Hur energianvändningen beräknades och simulerades i beräkningsprogram skiljde sig åt mellan olika konsulter. Även vad som ingår i begreppet verksamhetsel skiljer sig åt mellan olika lokaltyper och olika projekt. I Figur 4.1, redovisas det antal åtgärder som tagits fram under respektive projekt. Blå stapel redovisar totalt antal åtgärder medan orange stapel redovisar det antal åtgärder som ryms inom fastighetsägarens lönsamhetskrav. Fyra av fastighetsägarna har fått med alla föreslagna åtgärder inom lönsamhetskravet, medan sju fastighetsägare får avstå vissa åtgärder. 10

[Antal åtgärder] Identifierade åtgärder 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Identifierade åtgärder Åtgärder inom lönsamhetspaket Figur 4.1 Identifierade åtgärder i de 11 projekten. Fortsatt sammanställning redovisar resultat av de åtgärdspaket som uppfyller respektive fastighetsägares aktuella lönsamhetskrav och som därmed kan komma att bli aktuella att genomföra. 4.1 Energi I detta delkapitel redovisas resultatdiagram kopplade till potentiell energibesparing för alla 11 projekt tillsammans. Förutsättningar gällande bland annat verksamhet och byggnaders egenskaper skiljer sig så pass mycket åt att det inte anses relevant att redovisa medelvärden. 11

[MWh/år] 16000 Total Energianvändning 14000 12000 10000 8000 6000 4000 Kyla Verksamhetsel Fastighetsel Värme 2000 Figur 4.2 0 Före Efter Total Energianvändning före och efter åtgärdspaketen i de 11 projekten. I Figur 4.2 presenteras total årlig energianvändning före och efter åtgärder. Total energianvändning före åtgärder ligger strax under 14 000 MWh/år. Efter utförda åtgärder ligger energianvändningen på ca 10 400 MWh/år, en potentiell minskning med ca 25 %. Den största byggnaden, Landstinget Uppsala läns sjukhus, står för ca hälften av energianvändningen. Denna byggnad har en stor andel verksamhetsenergi, som är svår att komma åt med föreslagna åtgärdspaket. Om denna byggnad utesluts ur sammanställningen halveras totala energianvändningen och den potentiella besparingen uppgår till ca 41%, dock minskas den faktiska besparingen med nästan 780 MWh/år. 12

[kwh/m 2, år] [MWh/år] 16000 Total Energianvändning 14000 12000 10000 8000 6000 4000 Kyla Verksamhetsel Fastighetsel Värme 2000 Figur 4.3 0 Före Efter Total Energianvändning före och efter åtgärdspaketen i 10 av projekten (uteslutit den största byggnaden). 350 300 Specifik energianvändning 250 200 150 100 50 0 Före Efter Figur 4.4 Specifik energianvändning (värme, fastighetsel och kyla) före och efter åtgärdspaketen. 13

[kwh/m 2, år] I Figur 4.4 redovisas varje projekts specifika energianvändning före (mörka staplar) och efter åtgärder (ljusa staplar). Potentiell minskning ligger mellan 75% (Impius) och 16 % (LUL). Gemensamt för de tre fastigheterna med störst minskning av specifik energianvändning är att alla har installation av bergvärme som åtgärdsförslag. 250 200 Köpt energi, värme 150 100 50 0 Före Efter Figur 4.5 Köpt energi för värme, före och efter åtgärder i de 11 projekten. Besparingspotentialen för köpt energi värme visas i Figur 4.5. Köpt energi värme innebär den energi som används till uppvärmning och varmvatten, exempelvis fjärrvärme, olja, direktverkande el, samt el till värmepump. De byggnader som föreslås installera bergvärme minskar värmeköpen mest, med 87%, 75% och 70% (Impius, Storfors och Säffle). Impius konverterar från uppvärmning med oljepanna och elpanna med hög framledningstemperatur, Storfors konverterar från huvudsaklig uppvärmning med elradiatorer och Säffle använder i dagsläget fjärrvärme. Även Borlänge kommun minskar sin energi för uppvärmning med 75%. I detta fall är det framförallt att värme från ny kylmaskin ska återvinnas vilket ger stora besparingar, men också flera andra åtgärder som ökad värmeåtervinning i luftbehandlingsaggregat, och isolerade VVC-rör. Att köpt energi värme har minskat innebär nödvändigtvis inte att byggnadens energibehov har minskat, utan det kan ha sina förklaringar i att man konverterat till ny uppvärmningsmetod eller använder energi smartare, såsom värmeåtervinning. 14

[kwh/m 2, år] Fastighets- & verksamhetsel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fastighetsel före Fastighetsel efter Verksamhetsel före Verksamhetsel efter Figur 4.6 Elanvändning före och efter åtgärder i de 11 projekten. Hur elanvändningen fördelar sig mellan de olika projekten varierar i stor grad. Vissa fastigheter använder väldigt mycket el, vissa ganska lite. I de byggnader där en liten del el används är det svårare att göra besparingar och i ett fall, hos Piteå kommun, har elanvändningen till och med ökat efter åtgärdsförslagen. Ökningen är på hela 43% och utgörs endast av fastighetsel, men den faktiska ökningen är endast 6 kwh/m 2,år. Delvis kommer ökningen av att nya ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare har högre tryckfall jämfört med de gamla, delvis säger sig konsulten ha underskattat energiförbrukningen i utgångsläget då han inte haft tillräckligt detaljerat underlag tillgängligt. Det är också intressant att se hur andelen verksamhetsel och fastighetsel skiljer sig åt mellan de olika byggnaderna/verksamheterna. Några byggnader har betydligt högre andel verksamhetsel än andra. Uppsala läns landstings sjukhus har verksamhetsel som uppgår till 97 kwh/m 2, år både före och efter åtgärder. Det kan vara svårt att komma åt verksamhetselen i denna typ av verksamhet, men det kan också vara så att man beslutat att inte gå in på området inom detta projekt. Borlänge kommun har i sin ishall lyckats dra ner verksamhetselen med 38%, bland annat genom ny effektivare kylmaskin, LEDbelysning och belysningsstyrning. 15

[kwh/m 2, år] 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Landstinget Uppsala Län Komfortkyla KLP Fastigheter Före Efter Figur 4.6 Kyla före och efter åtgärder. Endast 2 projekt av 11 har komfortkyla i sina lokaler. I denna Totalkampanj har endast två byggnader med komfortkyla ingått, en kontorsbyggnad och en sjukhusbyggnad. Ytterligare en byggnad har kylmaskiner, men i det fallet dedikerat till isbanor varpå energin klassificeras som verksamhetsel och därför inte ingår i denna sammanställning. Hos KLP fastigheter har det föreslagits åtgärder som minskar kylbehovet med ungefär en tredjedel av användningen, medan Landstinget Uppsala län ökar kylbehovet med ca 15%. Det kommer av att man i en av åtgärderna minskar ventilationsflödet och får minskat värmebehov under uppvärmningssäsongen men också en liten ökning av kylbehovet under kylsäsongen. 16

Energianvändning före åtgärder [kwh/m 2,år] 400 350 300 250 200 150 Energianvändning/Energibesparing Ljusnarsbergs kommun Storfors kommun Säffle Pastorat Piteå kommun Sunne pastorat Lessebo kommun Borlänge Kommun 100 50 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Procentuell besparingspotential Landstinget Uppsala Län Hallstahammar kommun KLP Fastigheter Impius Figur 4.8 Energianvändning före åtgärder i förhållande till teoretiskt beräknad procentuell besparing. Figur 4.8 visar förhållandet mellan energianvändning (köpt energi) och procentuell besparingspotential för de 11 projekten. Man kan anta att en byggnad med hög energianvändning också bör ha hög besparingspotential, men verkligheten är inte så enkel. Som tidigare nämnts har byggnaderna olika förutsättningar gällande verksamhet, men det ligger också en del indataförutsättningar bakom resultatet. Procentuell besparingspotential är direkt beroende av fastighetsägarens avkastningskrav. En byggnad med lågt ställda avkastningskrav kan rymma fler åtgärder inom ett lönsamt åtgärdspaket. Fem av de sex byggnader med avkastningskrav på mer än 4%, har föreslagna åtgärder som inte ryms i det lönsamma åtgärdspaketet. Med sänkta lönsamhetskrav ryms eventuellt ytterligare åtgärder inom ett lönsamt åtgärdspaket och resulterar i större energibesparing. Det är möjligt att figur 4.8 då skulle se annorlunda ut. Sunne har en byggnad med initialt låg energianvändning, men kan teoretiskt ändå spara nästan 50% av energianvändningen. Delar av förklaringen visas i figur 4.9 där man ser att Sunne har mycket lågt ställda avkastningskrav, vilka dessutom har frångåtts för att komma riktigt långt med sin energibesparing. Besparingspotentialen visar köpt energi och de tre byggnader som har högst besparingspotential är de som installerar bergvärme. Det betyder att dessa byggnader är de som sänker sitt köpta energibehov mest, men nödvändigtvis inte sitt faktiska energibehov. 17

Avkastning/Lönsamhetskrav [%] Energibesparing för paket 4.2 Ekonomi Under detta delkapitel redovisas de delar av resultatet som är kopplade till investeringar, besparingar och den avkastning som räknats fram för projekten. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 4.9 Paketets avkastning Lönsamhetskrav Energibesparing i procent Potentiell avkastning för åtgärdspaket och fastighetsägarnas lönsamhetskrav visas tillsammans med teoretisk energibesparing för varje projekt. Figur 4.9 visar hur avkastningen för respektive åtgärdspaket förhåller sig till fastighetsägarens ställda lönsamhetskrav. Det är önskvärt att staplarna ligger så nära varandra som möjligt. Om avkastningen är mycket större än lönsamhetskravet borde det i teorin innebära att det åtgärdspaket som tagits fram gör fastigheten så energieffektiv den kan bli. I praktiken finns det olika orsaker till att detta inte stämmer. En åtgärd som resulterar i liten energibesparing relativt investeringskostnad är mindre lönsam och ger en låg internränta. En stor, kostsam åtgärd med låg internränta kan resultera i att åtgärdspaketets sammanlagda internränta blir lägre än fastighetsägarens krav och därmed inte ryms i paketet. En annan orsak är begränsningar i fastigheten, hos fastighetsägaren eller den anlitade konsulten. I Sunnes fall har man valt att anta ett åtgärdspaket innehållande fyra åtgärder som resulterar i negativ avkastning. Hade sista åtgärden inte tagits med hade avkastningen hamnat på ca 20%, men energibesparingen hade varit ca en tredjedel av vad den blir med den fjärde åtgärden inkluderad. Den fjärde åtgärden innefattar ett kostsamt takbyte med isolering, samt installation av ny ventilationsutrustning. Takbytet behövs för att den nya utrustningen få plats. 18

Besparing [kr/m 2 ] 300 250 200 150 100 50 Investering/Besparing Ljusnarsbergs kommun Storfors kommun Säffle Pastorat Piteå kommun Sunne pastorat Lessebo kommun Borlänge Kommun Landstinget Uppsala Län Hallstahammar kommun 0 Figur 4.10 0 500 1000 1500 2000 Investering [kr/m 2 ] Investering samt ekonomisk besparing som skulle uppnås om åtgärdspaketet implementerades. KLP Fastigheter Impius Investeringen per m 2 varierar mellan 247 kr och 1 893 kr och besparingen varierar mellan 26 och 242 kr/m 2 i de 11 projekten. Den största ekonomiska besparingen gör Impius, som också ligger i topp när det gäller energibesparing. Säffle är den byggnad som sparar allra mest energi, men figur 4.10 visar att det inte innebär att man gör den största ekonomiska besparingen. Den lägsta ekonomiska besparingen sett per yta uppvisar KLP Fastigheter, som också ligger lågt när det gäller investeringskostnad. Figur 4.8 visar att KLP fastigheter initialt har en relativt låg energianvändning. 19

Besparing [kwh/m 2 ] Atemp [m 2 ] 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Specifik investering Ljusnarsbergs kommun Storfors kommun Säffle Pastorat Piteå kommun Sunne pastorat Lessebo kommun Borlänge Kommun Landstinget Uppsala Län Hallstahammar kommun 0 Figur 4.11 0 500 1000 1500 2000 Investering [kr/m 2 ] KLP Fastigheter Impius Specifik investering. Figuren visar hur investeringskostnaden varierar relativt golvarea i de olika byggnaderna. Figur 4.11 visar hur investeringskostnader varierar relativt golvarea i byggnaderna. Även om flera olika faktorer och förutsättningar gör projekten icke jämförbara så visar diagrammet på en trend där investeringskostnad/area minskar med ökad area. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Investering/Energibesparing 0 500 1000 1500 2000 Investering [kr/m 2 ] Ljusnarsbergs kommun Storfors kommun Säffle Pastorat Piteå kommun Sunne pastorat Lessebo kommun Borlänge Kommun Landstinget Uppsala Län Hallstahammar kommun KLP Fastigheter Impius Figur 4.12 Investering samt energibesparing som skulle uppnås om åtgärdspaketet implementerades. 20

I Figur 4.12 visas besparing i kwh, istället för besparing i kronor som ses i Figur 4.11. Ingen trend kan urskiljas. Det är tydligt att många faktorer spelar in på hur stor besparing som kan göras då en större investering inte alltid resulterar i en högre besparing. Energibesparingen i de olika byggnaderna varierar mellan 31 och 160 kwh/m 2, år. 21

5 UTLYSNINGEN SOM HELHET Utlysningen som har uppfyllt förväntningarna. Initialt var det en lång väntan på projektbeslutet vilket ledde till en del osäkerheter bland fastighetsägare som inte vågade skriva kontrakt med sina konsulter, men när beslutet väl kom var de olika projekten snabbt på banan. Beslutet kom i samband med att det sedan ett tag tillbaka planerade utbildningstillfället skulle hållas i Stockholm, och var bra att ha med sig vid mötet med projektdeltagarna. I utlysningen Totalkampanj 3 har man jämfört med tidigare omgångar lättat något på kraven för vilka byggnader som kunde söka stödet. Det mesta av det som tidigare var krav var i denna omgång rekommendationer, eller utvärderingskriterier. En önskan om fler fastigheter i områden utan eller med få referensobjekt fanns också med. Läs mer om detta i avsnitt 3.2. Målen om att få till byggnader i Norrbotten, Västernorrland, Dalarna och Kronoberg uppfylldes i och med deltagande från Piteå kommun, Impius, Borlänge kommun och Lessebo kommun. I tidigare totalkampanjer har det varit problematiskt att få in både konsultrapport och kortrapport med tillräckligt hög kvalitet. I denna omgång ströks kravet på kortrapport, men med förhoppningen om att konsulten ändå skulle vilja leverera den för att få chansen att visa upp sitt arbete på belok.se. I skrivande stund har 9 av 11 konsultrapporter levererats. Det fanns i denna omgång också ett krav på deltidsgranskning, vilket innebar att konsulten skickade en lista till projektledaren på CIT Energy Management med alla potentiella åtgärder som konsulten hade identifierat. Detta gav projektledaren en god inblick i projektet och en chans att värdera om konsulten verkade ha missat något väsentligt. 5.1 Utbildningen I projektets uppstart anordnades en obligatorisk heldagsutbildning för fastighetsägare och deras upphandlade konsulter. Med undantag för en byggnad, deltog minst en representant för både fastighetsägare och konsult för varje delprojekt. De som missade tillfället deltog istället på ett annat utbildningstillfälle som gavs inom Beställarkompetens 2. Utbildningen i Totalmetodiken var en endagsutbildning i Stockholm som inkluderade alla viktiga delar i ett Totalprojekt. Stort fokus lades på etapp 1 eftersom det var den delen som ingick i projektet. En stor del av dagen ägnades även åt att prata ekonomi kopplat till energieffektivisering. Utöver den teoretiska delen gick man även igenom hur Totalverktyget fungerar, hur konsultrapporten skulle se ut, samt vilka krav som ställdes på framförallt genomförarna (konsulter och fastighetsägare) under projektens gång. Man gick också igenom syftet med kortrapporten och hur den skulle tas fram. Man rekommenderade konsulterna att göra 2 Beställarkompetens ingår i Energimyndighetens kunskapshöjande satsning inom lågenergibyggande. 22

en kortrapport i marknadsföringssyfte även om det inte var obligatoriskt inom projektet i denna omgång. 5.2 Slutseminarium med workshop Det sista som genomfördes i projektet var ett slutseminarium med workshop som både fastighetsägare och konsulter deltog i. Seminariet var ett samarrangemang med BeBos parallella del av Energimyndighetens utlysning Halvera Mera. Inom Totalkampanj deltog minst en representant från både konsult- och fastighetsägarsidan från varje projekt och blev sammanlagt 26 personer. Tillsammans med projektledare och talare deltog totalt uppemot 50 personer under dagen. Under förmiddagen fick deltagarna höra mer om Energimyndigheten, nätverken Belok och BeBo och om övergripande resultat från respektive projekt Totalkampanj och Halvera Mera. Deltagarna fick även höra Beloks medlemsrepresentant Lars Pellmark berätta om hur Skandiafastigheter har implementerat Totalmetodiken i sitt kvalitetssystem, samt Emma Karlsson WSP, berätta om BeBos förstudie Värdet av den sparade kilowattimmen beror på fjärrvärmenätens prissättning. Under eftermiddagen hölls workshop för deltagarna i Totalkampanj. Deltagarna fick diskutera och dela med sig av sina upplevelser av kampanjen och metodiken i huvudsakligt syfte att få input till vidareutveckling av metodiken, främst ur användarperspektiv. Saga Hellberg från Byggherrarna besökte workshopen och berättade om Byggherrarna samt om Energimyndighetens satsning Beställarkompetens. Under workshopen var deltagarna fritt placerade i grupper om ca 4-6 personer. Diskussionerna inleddes med en dragning av Beloks koordinator Per-Erik Nilsson som berättade om kommande förstudie som behandlar ämnet kvalitetssäkring av Totalkonsulter. En gemensam diskussion hölls. Efter det fick grupperna diskutera nedan ämnen fritt under ca en timme, varpå alla samlades och vi gemensamt gick igenom vad grupperna pratat om. Följande punkter diskuterades: Totalmetodiken Hur har det varit att arbeta med Totalmetodiken? (intryck, erfarenheter, utmaningar) Kommer ni att använda Totalmetodiken igen? Verktyg (handbok, totalverktyget) Hur kan Totalmetodikens verktyg utvecklas? Saknas något verktyg? Beräkningar (energiberäkningar, ekonomiska kalkyler) Vad är utmaningarna här? Är det tydligt med basfall? Har känslighetsanalys beaktats, hur? Redovisning (konsultrapport, kortrapport) 23

Hur har konsultrapportmallen fungerat? Hur kan konsultrapporten utvecklas (är den användbar för er i nästa etapp)? Åsikter eller förslag gällande kortrapporten? Utlysningen som helhet Vad har fungerat bra och vad kan förbättras i framtida utlysningar? 5.2.3 Totalmetodiken Deltagarna var mycket positiva till Totalmetodiken. En fastighetsägarrepresentant utryckte: bra, enkel och lätt att förstå om metodiken. Nu ska de försöka sälja in metodiken till politiken för att kommunen ska kunna fortsätta att arbeta med den. Några konsulter säger att de gärna presenterar Totalmetodiken för fastighetsägare i framtida uppdrag. Speciellt lämpligt i eftersatt byggnader, exempelvis i mindre kommuner och i glesbygd. Flera deltagare tyckte att det var bra med en så omfattande metod och mycket tid i projektet som gör att man verkligen får chansen att lära känna byggnaden och möjlighet att studera samtliga tänkbara åtgärder. Det poängterades att stödet inom den aktuella utlysningen hade stor betydelse för att göra detta möjligt. Konsulter säger att det är viktigt att fastighetsägaren engagerar sig i projektet och ser till att få fram alla underlag som behövs. Detta för att inte konsulten ska slösa värdefull tid på detektivarbete, utan kunna koncentrera sig på framtagandet av åtgärdsförslag och energiberäkningar. En konsult konstaterade att han gärna jobbar med Totalmetodiken igen, men att han vid nästa tillfälle kommer att göra energisimuleringen tidigare i projektet, kanske redan innan besöket i byggnaden för att undvika dubbelarbete och för att få en indikation vad han ska titta närmare på. Någon föreslog att seriösa fastighetsägare bör använda sig av Totalmetodiken i nästa omgång av energideklarationer. Samtidigt påtalar någon att det kan vara svårt att få förståelse längre upp i organisationen och vara svårt att motivera investeringen trots uppenbar lönsamhet. 24

5.2.4 Verktyg Flera av deltagarna tycker att handboken varit användbar och har använt den som en uppslagsbok under sina projekt. Ur Totalkampanj 2 framkom flera förslag som har beaktats och arbetats in i totalverktyget. Bland annat införandet av effektkostnader och differentierade energitaxor. Dock saknade någon deltagare i aktuell totalkampanj just differentierade taxor, varför det känns osäkert om denna har uppdaterat till senaste versionen av Totalverktyget. Någon konsult har uttryckt att de inte kan ladda hem programvara utan att gå igenom IT-avdelning, vilket då kan vara begränsande pga långa handläggningstider och kanske gör att man missar den senaste tekniken i verktyget. Någon konsult uppger att de inte har använt sig av effekttaxefunktionen, men ingen har uttryckt klagomål på den. Följande förslag till förändringar, tillägg och förbättringar som föreslås för både handbok och Totalverktyg framkom: Någon önskar införandet av LCA-funktion eller funktion för beräkning av besparing av CO2-ekvivalenter (önskemålet framkom även i Totalkampanj 2). Känslighetsanalyser finns beskrivna i handboken, men inte utvecklade som en funktion i något verktyg. Flera deltagare önskar en funktion för detta i verktyget (önskemålet framkom delvis i Totalkampanj 2). Man bör kunna läsa in pdf-format när man ska ladda upp en bild i kortrapporten. Ofta är det detta format man har för exempelvis planskisser. Någon önskar att det ska bli tydligare vad som är total investeringskostnad och vad som är energiinvestering. Man vill se den totala kostnaden tydligt och inte vilseledas av att redovisad kostnad endast är merkostnad för att få en energieffektiv och lönsam investering. Kommentar: Konsultrapportmallen har anvisade ställen att skriva in total investeringskostnad, samt varav energiinvestering. Dock kan Totalverktyget ses över för att tydliggöra vad investeringskostnaden gäller. Någon önskar att Totalverktyget kompletteras med nuvärdesberäkningar. 5.2.5 Beräkningar I tio av elva projekt har man använt något godkänt beräkningsprogram enligt projektets kravställning. Konsulterna säger att de beräknat och tagit hänsyn till hur åtgärderna påverkar varandra, men det är ändå i vissa fall lite oklart på vilket sätt det har gjorts. En anledning till att man inte har använt godkänt energiberäkningsprogram i det elfte projektet är att ritning och konstruktionsbeskrivning på aktuell byggnad saknas. Under slutseminariet framkom följande åsikter/önskemål: 25

En konsult säger sig gärna arbeta mer med metodiken i framtida uppdrag men säger att han troligen kommer att göra det med enklare beräkningsprogram exempelvis excelsnurror, då energisimuleringsdelen i projektet tenderar att bli alltför tidskrävande. Kommentar: I Totalmetodiken där flera olika åtgärder planeras är det mycket viktigt att få med de olika åtgärdernas påverkan på varandra. Detta görs genom energisimuleringar, lämpligen i ett beprövat och validerat (enligt IEA BESTTEST) energiberäkningsprogram. Kostnadssättning har varit en stor utmaning i projektet. Konsulterna har uppmanats att specificera vad som ingår i föreslagna kostnader samt ange källa för kostnaderna. Källorna har varit flera, exempelvis Wikells sektionsfakta, dels konsulternas erfarenhetsvärden men också från budgetofferter. Någon konsult önskar att det fanns mer standardpriser för åtgärder inbakade i totalverktyget, exempelvis snittpriser från Wikells. Det kan vara en utmaning att få in offerter idag då marknaden är överhettad och entreprenörerna prioriterar sina jobb efter intresse. Någon önskar att vissa indata skulle kunna vara generella, exempelvis energipriser och beräknad prisutveckling för dessa. Tex Energimyndigheten föreslås ha koll på detta. Det är inte alltid helt självklart hur stor del av kostnaden som bör utgöras av underhåll och vad som utgörs av energiinvestering. Detta kräver dialog med beställaren av projektet. Det är viktigt att det tydligt framgår vad redovisad kostnad innebär. Det framkom också funderingar kring kostnader för framtagandet av ett basfall. Redan här kan det behövas göras investeringar, men hur beaktar man dem i fortsatta kalkylen? 5.2.6 Redovisning Beställaren uppskattar rapportmallen då de får en tydligare bild av vad de bör kunna förvänta sig. Övriga synpunkter som kom fram under seminariet: Någon konsult nämnde att det fanns upprepningar i konsultrapporten, men tyvärr gick vi inte närmre på djupet i detta. Det framkom synpunkter på att konsultrapporten kräver en alltför noggrann redovisning av nuläget och fokuserar för lite på åtgärderna. Fokus skulle behöva omarbetas. Någon har missat att underhållskostnaderna för investeringen kan redovisas, vilket gör att det är värt att se över tydligheten för detta i rapportmallen. 26

5.2.7 Enkät I samband med workshopen delades en enkät med elva frågor ut till deltagarna. Av de 26 som deltog fick vi in 21 enkätsvar. Frågorna kunde graderas mellan 1 och 5, där 1 var lägst betyg och 5 det högsta samt några med fritext som svar. Frågorna som ställdes redovisas här med snittbetyg inom parentes efter varje fråga: 1. Vad anser ni om utlysningen som helhet? (4,1) 2. Hur har ni upplevt projektledningen från CIT Energy management? (4,0) 3. Hur fungerade upphandlingen av konsult? (4,3) 4. Hur bra/givande var utbildningen? (3,6) 5. Hur upplever ni Totalmetodiken som metod för energieffektivisering? (4,4) 6. Konsulter: Vilket arbetsmoment innebär störst problem/utmaning? (fritext) 7. Konsulter: Är det troligt att ni kommer att rekommendera/förespråka Totalmetodiken i framtida uppdrag? (4,4) 8. Fastighetsägare: Är ni på det stora hela nöjda med konsulternas engagemang och samarbete? (4,6) 9. Fastighetsägare: Är det troligt att ni kommer genomföra hela åtgärdspaketet? (3,8) 10. Fastighetsägare: Är det troligt att ni kommer genomföra enstaka åtgärder? (4,3) 11. Fastighetsägare: Är det troligt att ni kommer att fortsätta att arbeta med Totalmetodiken? (3,7) Utvärderingen visade att alla frågorna hade medelvärde mellan 3,6 och 4,6. Tre frågor låg under 4 i medelvärde. Fråga tre, gällande utbildningen gav ett medelvärde på 3,6. De flesta gav utbildningen treor och fyror, men några tvåor och några femmor. Det var väldigt få kommentarer gällande vad som kunde varit bättre eller vad som var bra med utbildningen. En konsult önskade mer fokus på åtgärder och teknik. Det kan konstateras att det är en utmaning att hålla en kurs som samtidigt riktar sig mot flera målgrupper med olika kunskap och infallsvinkel. Fråga elva riktade sig till fastighetsägarna och fick 3,7 i snittbetyg. Majoriteten gav fyror, men det finns även treor, någon femma och någon tvåa. De som har gett lägst betyg bedömer det som mindre troligt att man kommer att använda sig av metodiken igen och har kommenterat att man kommer att använda sig av en enklare och nedbantad version. Det verkar som att även konsulter har besvarat frågan. Fråga nio hade snittbetyg på 3,8. Denna fråga bör tolkas tillsammans med fråga tio, som hade 4,3 i snittbetyg. Frågeställningen gäller om det är troligt att man kommer att genomföra hela åtgärdspaketet, eller delar av det. Då snittet är höga på båda frågorna men ändå något högre på fråga tio verkar det som att flera kommer att göra stora delar av åtgärderna, men det är vanligt att någon åtgärd väljs bort. Det högsta snittbetyget, 4,6, gavs på fråga åtta, vilket visar att fastighetsägarna har varit nöjda med sin konsult och dennes engagemang. Konsulterna tillfrågades om det är troligt att de kommer att använda, eller förespråka Totalmetodiken igen i framtida uppdrag. Svaret blev 4,4, men en stor andel femmor. Någon skriver att de redan har använt det igen, inom industrin och någon betonar att det är ett starkt verktyg som ger en tydlig bild. Någon önskar ett bra och redigerbart 27

presentationsmaterial av Totalmetodiken, vilket jag tolkar ska användas i införsäljning till fastighetsägare. Fråga nummer sex var en fritextfråga som riktade sig till konsulter där de fick svara var den största utmaningen/svårigheten ligger. Att bedöma kostnader för investeringar var det mest frekventa svaret. Några tyckte också att arbetet med simulering och att fördela energi var svårt. Speciellt i de fall där det saknats undermätare. Det är en utmaning att kalibrera sin energimodell mot uppmätt data och få detta att stämma. Flera tycker att det är ett tidskrävande arbete med simuleringarna för åtgärdspaketen, speciellt då man ska ha med i beräkningarna åtgärdernas påverkan på varandra. Någon skrev att det är svårt att sortera åtgärderna i rätt ordning i verktyget och att små ändringar i kalkylerna tar tid att räkna om i Totalverktyget. 5.3 Konsultrapporter Konsultrapporterna har granskats och godkänts av CIT Energy Management. Samtliga konsulter har arbetat med anvisad rapportmall, trots detta ser rapporterna ganska olika ut och siffrorna i de olika rapporterna är inte helt jämförbara med varandra. Detta beror delvis på att man har olika förutsättningar med olika indata och underlag i olika byggnader, men också på hur konsulten tolkar att mallen ska fyllas i. Kvalitén och innehållet i rapporterna varierar från projekt till projekt och olika konsulter har lagt mer eller mindre energi på olika delar av innehållet. Det är även så att olika fastighetsägare ställer olika krav på genomförandet på sina konsulter, vilket också bidrar till olika innehåll i rapporterna. Mallen kan åter gås igenom för att undvika förvirring om var projektets olika delar ska beskrivas och framförallt införa en tabell där det klart och tydligt redovisas siffror på energianvändning med energifördelning innan och efter åtgärder. Det kan också behöva tydliggöras att den totala kostnaden för en åtgärd bör redovisas där man då delar upp vad som är energiinvestering och vad som är underhållskostnader. 5.4 Framtida Totalprojekt Projektdeltagarna verkar överlag vara mycket nöjda med sitt deltagande i projektet och att ha introducerats till Totalmetodiken. Det har framkommit några förslag på utveckling av metodiken men inte så många som under förra omgången av Totalkampanj. Detta tolkas som att de ändringar som gjorts i Totalverktyg, handbok och konsultrapportmall har lett till förbättringar och förenklat användandet av metodiken. Kapitel 5.2 av denna rapport innehåller en del substans att se igenom och eventuellt utveckla inför framtida omgångar av Totalkampanj. Att ha en första granskning av projektet, där konsulterna skickar in en lista med de åtgärdsförslag som avses studeras närmre har varit nyttigt dels för projektledaren (CIT Energy Management) att få en 28

känsla av vad som händer i projekten dels för att känna av om det behövs stöd i något av respektive delprojekt. I tidigare omgångar av Totalkampanjer har det varit krav att konsulten skulle leverera dels konsultrapporten, men också en kortrapport. I denna omgång togs kravet på kortrapport bort för att konsulten skulle koncentrera sig på att i första hand få ordning på konsultrapporten och dess tekniska innehåll. I samband med att konsultrapporten godkändes uppmanades konsulten att även leverera en kortrapport för att konsulten (och fastighetsägaren) skulle kunna visa upp sitt arbete på belok.se. Detta verkar vara ett bra koncept och i skrivande stund har nio av elva kortrapporter levererats. Ha med tidsaspekten! Om en ny utlysning ska genomföras är det viktigt att avsätta gott om tid för att förbereda inför en utlysning/kampanj etc. Detta ger en bra förutsättning för ett senare väl genomfört projekt, med nöjda projektledare, fastighetsägare och konsulter. Räkna också med att det kan ta tid från ansökan till beslut och planera in lite luft i schemat. 5.5 Resultatspridning Resultatet av projektet presenterades under slutseminariet som hölls inom projektet. resultaten kommer även att presenteras på något av kommande medlemsmöten för Belok. Under sensommar/höst kommer kortrapporterna att läggas upp för allmänheten på belok.se. 29

6 SLUTSATSER Utlysningen och genomförandet av de elva olika delprojekten har gått bra och resulterat i fastighetsägare och konsulter med nya erfarenheter av energieffektivisering. Intrycket är att majoriteten av både fastighetsägare och konsulter kommer att använda sig av Totalmetodiken även i framtida uppdrag. De som tvekar har tyckt att vissa bitar av metodiken har varit lite för tidskrävande. De flesta av byggnaderna kan komma långt i energibesparing med genomförandet av sina åtgärdspaket, då sju av elva byggnader redovisar en energibesparingspotential på 45%- 68%. Uppsala läns landstings sjukhus, redovisar en besparingspotential på endast 11%. Sjukhusbyggnaderna som kartlagts i detta projekt, ca 25 000m 2 Atemp, innehåller mycket verksamhetsenergi och är tekniskt sammankopplade med flera andra byggnader som inte kunnat ingå i detta projekt. Kanske hade man kunna komma längre med energibesparing genom att titta på hela systemet med samtliga sammankopplade byggnader, men det hade krävt en annan budget. Det är svårt och heller inte relevant, att jämföra resultaten för de olika byggnaderna med varandra då alla har enormt skilda förutsättningar. Byggnaderna kan vara stora/små, gamla/nya, vara större- eller mindre energianvändare, innehålla olika verksamheter och ha olika nyttjandegrad. Energidata skiljer sig mycket mellan fastigheterna där någon endast har mätning på totalel, någon har oljepanna där det är osäkert hur mycket som eldas och någon har undermätningar där man kan följa upp exempelvis verksamhetsel. Förutom dessa förutsättningar så har fastighetsägare olika krav på lönsamhet (internränta) och ger olika indata (energipris och energiprisökning) till beräkningarna. Då varje resultat får ses som ett resultat i sig utifrån givna förutsättningar redovisas inga medelvärden. I och med att kraven för att en byggnad skulle kunna vara med i denna utlysning lättades något har skillnaderna mellan de olika byggnaderna varit större än i tidigare kampanjer och bidragit till att det är allt svårare att jämföra de olika byggnaderna med varandra. Exempelvis har det varit flera mindre byggnader med i denna omgång av Totalkampanj. Oavsett om en liten byggnad sparar en stor procentuell andel energi så är antalet MWh som sparas inte så stort jämfört med projektets totala energianvändning. Dock är deltagande med mindre byggnader av stor betydelse för projektet då ett av målen är att få fastighetsägare att anamma metodiken och spara mycket energi även i sitt övriga bestånd. Av de åtta län som utlysningen riktade sig särskilt mot blev det projekt i fyra. För en eventuell framtida Totalkampanj rekommenderas att särskilt bjuda in Västerbotten, Jämtland, Jönköping och Östergötlands län, då inga byggnader från dessa län fanns med i Totalkampanj 3. Även målet att få med en byggnad med hotellverksamhet i en Totalkampanj kvarstår. Trots stort renoveringsbehov och tydliga siffror på lönsamhet genom åtgärdspaketet har mindre fastighetsägare, såsom småkommuner, på sina håll indikerat att de har svårt att motivera energiinvesteringen hos beslutsfattare. Man säger att det inte finns pengar. 30

Det finns flera utmaningar i arbetet med energikartläggning och framtagandet av åtgärdsförslag. I detta projekt har det pekats mest på svårigheterna att ta fram riktiga kostnadsförslag på åtgärder samt att fördela vad som är energiinvestering och vad som är underhållskostnad. Under slutseminariet uttryckte flera konsulter en önskan om att ha typkostnader för vanligt förekommande åtgärder inbakade i programmet. 31