,3 Bryssel den 6/9/2000.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG 3n I UVODJ DY $QQD 'LDPDQWRSRXORX NRPPLVVLRQlU I U V\VVHOVlWWQLQJ RFK VRFLDOSROLWLNVDNRPPLVVLRQHQLGDJMDWLOOHWWQ\WWVWRUWV\VVHOVlWWQLQJVSDNHW VRPHIWHUO\VHUQ\DDQVWUlQJQLQJDUI UDWWXWQ\WWMDGHWSRVLWLYDWLOOYl[WNOLPDWHW RFKVNDSDIOHUDMREEL(XURSD3DNHWHWVRPlUGHWI UVWDVHGDQGHWVlUVNLOGD WRSSP WHW RP V\VVHOVlWWQLQJ L /LVVDERQ RPIDWWDU Q\D V\VVHOVlWWQLQJV ULNWOLQMHU I U DOOD UHJHULQJDU LQRP (8 VDPW VlUVNLOGD UHNRPPHQGDWLRQHU ULNWDGHWLOOHQVNLOGDPHGOHPVVWDWHU Med en uppmaning till Europas alla beslutsfattare sa Anna Diamantopoulou: "När det gäller att reformera EU:s arbetsmarknad kan vi inte slå oss till ro. Vi har möjlighet att skapa flera och bättre jobb i hela EU i den tillväxt- och låginflationsekonomi som nu råder. Denna tillväxtmöjlighet får vi inte missa. Vi har nått långt under de sista åren, men nu behöver vi ta nya tag för att skapa jobb i Europa. Om vi genomför detta sysselsättningspaket, kommer ingen att kunna hävda att Europas arbetsmarknader håller tillbaka tillväxten." Efter att ingående ha analyserat sysselsättningspolitiken och sysselsättningsläget i EU:s samtliga medlemsstater, kommer kommissionen fram till att betydande framsteg har gjorts genom de strukturella reformer som var avsedda att öka dynamiken och anpassningsförmågan hos Europas arbetsmarknader, men att regeringarna kan och måste göra mera. Även om långtidsarbetslösheten är på nedåtgående, så hör nästan hälften av de arbetslösa inom EU fortfarande hemma i denna kategori. Skillnader mellan könen när det gäller sysselsättning, arbetslöshet och lön finns fortfarande kvar och större regionala skillnader är svåra att utrota. Deltagande i livslångt lärande är fortfarande lågt, aktiva åtgärder för den äldre arbetskraften är begränsade och samtidigt bildas det flaskhalsar inom vissa områden både när det gäller tillgång till arbetskraft och kvalifikationer. Anna Diamantopoulou sa: "Det finns ingen anledning till att hög arbetslöshet skall fortsätta att betraktas som det normala i något europeiskt land. Vi vill ha fler och bättre arbeten för alla Europas medborgare. Vi ställer upp nya höga mål: att utrota analfabetismen, att ge alla möjligheter till livslångt lärande, att göra slut på fattigdomsfällan. Vi kommer inte att tillåta att det skapas en klass av fattiga arbetande i Europa. Vårt mål är arbeten med hög kvalitet för en högt utbildad arbetskraft."
'HYLNWLJDVWHRPUnGHQDI UUHNRPPHQGDWLRQHU $NWLYD RFK I UHE\JJDQGH SROLWLVND nwjlughu I U DWW EHNlPSD XQJGRPV RFK OnQJWLGVDUEHWVO VKHWHQ Utvecklingen är ojämn i medlemsstaterna när det gäller att uppnå målet att alla ungdomar skall erbjudas en ny start innan de har varit arbetslösa i sex månader och alla vuxna inom tolv månader. De största framstegen har i själva verket gjorts i de medlemsstater som redan låg långt framme: Sverige, Förenade kungariket, Österrike, Finland och Luxemburg. En del framsteg har gjorts av de flesta övriga medlemsstaterna, även om utvecklingen har varit ganska ojämn i Belgien och det särskilt finns skäl att vara orolig för att Grekland och Italien skall kunna uppfylla de allmänna målen 2002, den tidsfrist som satts. Kommissionen har lagt fram rekommendationer på detta område till sju medlemsstater (Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Italien, Spanien och Tyskland). 5HIRUPHUDYVNDWWHRFKELGUDJVV\VWHPHQ Få av medlemsstaterna har genomfört en omfattande översyn och reformering av sina skatte- och bidragssystem med undantag av Danmark, Förenade kungariket och Nederländerna. Detta förblir därför ett prioriterat område för åtgärder på medlemsstatsnivå. Särskilda rekommendationer har utfärdats till 5 länder (Belgien, Finland Grekland Spanien och Sverige). 6NDWWSnDUEHWH Utvecklingen när det gäller att reducera skatten på arbete har varit långsam och ojämn i alla medlemsstater. Den faktiska genomsnittliga EU-skatten på arbete, som låg strax över 39 % 1998, ligger fortfarande 15 procentenheter högre än i USA. Särskilda rekommendationer att reducera skatten på arbete har utfärdats till sju medlemsstater (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Sverige, Tyskland, Österrike )..YDOLILNDWLRQHU RFK OLYVOnQJW OlUDQGH För att kunna möta utmaningen att bygga upp en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi behöver mycket mer göras när det gäller kvalifikationer och livslångt lärande för att främja anställbarhet och anpassningsförmåga i den nya ekonomin. Framsteg har gjorts inom allmän utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande, men en del länder släpar fortfarande efter och mer behöver göras. De flesta medlemsstaterna behöver fortfarande utarbeta omfattande strategier för livslångt lärande. Rekommendationer som avser kvalifikationer och livslångt lärande har utfärdats till tio medlemsstater (Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien och Tyskland). boguh DUEHWVWDJDUH RFK DNWLYW nogudqgh Variationer i de äldre arbetstagarnas förvärvsfrekvens är en viktig faktor bakom skillnaderna i sysselsättnings- och arbetslöshetssiffrorna i medlemsstaterna. De politiska åtgärderna här rör områdena skatte- och bidragssystem samt utbildning och åtgärder mot diskriminering. Medlemsstaterna håller på att utarbeta aktiva förebyggande åtgärder på detta område, där de mest omfattande reformerna redan vidtagits eller planeras i Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Finland. Rekommendationer avseende den äldre arbetskraften har utfärdats till fem länder (Danmark, Frankrike, Italien, Tyskland, Österrike). 2
,QWHJUHULQJ DY MlPVWlOOGKHWVDVSHNWHQ RFK OLND P MOLJKHWHU Skillnader i sysselsättningsgraden mellan män och kvinnor är en huvudfaktor bakom olika sysselsättningsgrad i länderna och mellan EU och USA. Länder där skillnader mellan könen är större än 20 procentenheter är Spanien, Grekland, Italien och Irland. Det finns också fortfarande betydande skillnader mellan män och kvinnor när det gäller lönen. Inom EU får kvinnorna i genomsnitt 83 % av männens timlön. Skillnaderna är störst i Tyskland, Irland, Österrike och Förenade kungariket. Även om en rad politiska åtgärder håller på att vidtas i medlemsstaterna, återstår det mycket att göra, och det är en besvikelse att de två länder som har de största skillnaderna mellan könen och den lägsta sysselsättningen, nämligen Spanien och Grekland, endast har vidtagit begränsade åtgärder för att förbättra situationen. Rekommendationer om integrering av jämställdhetsaspekten och lika möjligheter har utfärdats till elva länder (Danmark, Finland, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike). 7MlQVWHVHNWRUQ Tjänstesektorn är den sektor inom vilken det högsta antalet nettojobb skapas inom EU. Åtgärder för att främja företagande, för att reformera skatte- och bidragssystemen samt för att reducera skatten på arbete är samtliga relevanta här, tillsammans med åtgärder för att förenkla de administrativa bördorna. Sysselsättningen inom tjänsteyrken är fortfarande mycket högre i USA, där den är 73,8 % av den totala sysselsättningen jämfört med 66,1 % i EU. Rekommendationer för tjänstesektorn har utfärdats till två länder (Grekland, Portugal). $UEHWVPDUNQDGHQV SDUWHU RFK PRGHUQLVHULQJ DY DUEHWVRUJDQLVDWLRQHQ Att skapa en kvalificerad arbetskraft och moderna anpassningsbara företag är ett huvudelement i sysselsättningsstrategin. Otillräcklig rapportering från arbetsmarknadens parter gör att det är svårt att rätt bedöma anpassningspelaren i sysselsättningsriktlinjerna. Det finns jämförelsevis få bevis på att det förekommer omfattande ansträngningar för att modernisera arbetsorganisationen, med endast trevande steg mot att införa mer flexibla former av kontrakt. Rekommendationer har utfärdats till sex länder (Förenade kungariket, Grekland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien). 'HQ\DV\VVHOVlWWQLQJVULNWOLQMHUQDI U De nya sysselsättningsriktlinjerna innehåller en del viktiga ändringar och tillägg jämfört med riktlinjerna för 2000. Detta beror på att man tagit hänsyn till den politiska utvecklingen, till det fortsatta behovet av strukturreformer på de europeiska arbetsmarknaderna, till att man vid toppmötet i Lissabon fastställde att det nya strategiska målet skall vara att bygga en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi för alla samt till beslutet i Lissabon att göra en bedömning av framstegen 2002. I sysselsättningsriktlinjerna för 2001 uppmanas medlemsstaterna att fastställa egna mål så att de i enlighet med vad som beslutades i Lissabon senast 2010 uppnår en sysselsättningsgrad på 70 % generellt och över 60 % för kvinnor. I riktlinjerna uppmanas medlemsstaterna också att göra mer uttalade åtaganden när det gäller att utveckla strategier för livslångt lärande. Strategierna bör gälla allmän och yrkesinriktad utbildning under hela livscykeln och fastställa vem som bör göra vad och på vilken nivå. Arbetsmarknadens parter uppmanas att inta en aktivare roll när det gäller att genomföra centrala delar av sysselsättningsstrategin. En mängd särskilda mål bör fastställas. 3
Till de övriga nya inslagen i riktlinjerna hör bl.a. följande: - Att ta itu med bristen på arbetskraft, flaskhalsar och kompetensbrist. - Att undanröja fattigdomsfällan, undvika att det uppstår "fattiga arbetande" och motverka marginalisering. - Att undanröja analfabetism. - Att höja målen inom utbildningspolitiken. - Att utforma mångsidiga strategier när det gäller aktivt åldrande och äldre arbetstagare. - Att öka investeringarna i mänskliga resurser. - Att bygga upp ett kunskapsbaserat samhälle genom att investera i allmän och yrkesinriktad utbildning. - Att fastställa och motverka diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, ålder eller sexuell läggning. - Att utveckla politiken för lika möjligheter genom ökat samråd med olika jämställdhetsorgan. - Att överväga att fastställa mål när det gäller barnomsorg. I artikel 128.2 i EG-fördraget föreskrivs att rådet inom ramen för en samordnad sysselsättningsstrategi varje år skall lägga fast riktlinjer som medlemsstaterna skall beakta i sin sysselsättningspolitik. Medlemsstaterna skall varje år överlämna en rapport till kommissionen (i form av nationella handlingsplaner) om situationen på sina respektive arbetsmarknader. Kommissionen granskar sedan i den gemensamma rapporten om sysselsättningen (gemensam rapport med rådet) hur långt medlemsstaterna har kommit när det gäller genomförandet av de riktlinjer som antogs året före och kan även lägga fram förslag till rekommendationer till rådet. För andra året i rad antogs i dag rekommendationer som skall utfärdas till medlemsstaterna. Den gemensamma rapporten om sysselsättningen kommer att överlämnas till Europeiska rådet i Nice i december 2000 och skall tjäna som grund för nästa års riktlinjer. Den europeiska sysselsättningsstrategin finansieras med medel ur Europeiska socialfonden, som under perioden 2000-2006 särskilt skall ägna sig åt sysselsättningsproblemen i varje medlemsstat. %DNJUXQGVXSSJLIWHU - Gynnsamma utsikter till tillväxt. Bruttonationalprodukten i EU förväntas öka med 3,4 % år 2000 och 3,1 % år 2001. Detta borde göra det möjligt att avsevärt höja sysselsättningen. - Arbetslösheten i EU. År 1999 var arbetslösheten 9,2 %, i juni 2000 var den 8,4% och 2001 förväntas den vara under 8 %. Den geografiska och sociala fördelningen är dock fortfarande mycket ojämn. - I juni 2000 fanns det 14,4 miljoner arbetslösa i EU. År 1999 var arbetslösheten bland män 7,9 %, bland kvinnor 10,8 % och bland ungdomar 8,5 %. - Långtidsarbetslösheten (längre än 12 månader) sjönk till 4,2 % år 1999 från 4,9 % år 1998. Långtidsarbetslösheten är 45 % av den totala arbetslösheten. - Arbetslösheten är lägst i Österrike, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Irland och Portugal och högst i Spanien, Grekland, Frankrike, Italien och Finland. - Hela sysselsättningsgraden i EU ökade till 62,2 % år 1999 från 61,3 % år 1998. Den är dock betydligt lägre än i USA och Japan (cirka 75%). - Av de nya arbetstillfällena gick 70 % till kvinnor. Sysselsättningen bland kvinnor år 1999 var 53 % och bland män 71,5 %. Skillnaden mellan könen var 18,5 procentenheter, jämfört med 27 procentenheter i början av 1990-talet. 4
- Sysselsättningen har ökat mest inom tjänstesektorn, men även inom industrin ökade antalet arbetstillfällen. - Arbetstillfällena inom chefsyrken, specialistyrken och tekniska yrken har ökat dubbelt så snabbt som antalet nya arbetstillfällen i genomsnitt ökat sedan 1994. Antalet arbetstillfällen för facklärda och ej facklärda arbetare har minskat. - År 1999 ökade sysselsättningen mest i Irland, Luxemburg, Finland, Spanien och Nederländerna. - Sysselsättningsgraden är högst i Danmark (76,5 %). I Sverige, Nederländerna och Förenade kungariket är den över 70 %. Lägst är sysselsättningen i Spanien, Italien och Grekland med under 55 %. - Förvärvsfrekvensen bland kvinnor är högst i Danmark, Sverige, Förenade kungariket, Finland och Nederländerna och lägst i Spanien, Italien, Grekland, Belgien och Luxemburg. 5