Svetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor

Relevanta dokument
Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

Välkommen på seminariet om hälsoeffekter av svetsning

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting


Grunderna i epidemiologi.

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Webbplatsen SvetsaRätt.se. Hur öka nyttan i utbildningar?

Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Arbetsmiljö vid svetsning. Hur ser arbetsmiljön ut? Behövs förbättringar?

Kunskap och forskning

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning

Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker

Miljökontoret informerar om. Solarium

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

BRÄNN NU, BETALA SEN! ETT SKOLMATERIAL OM SOL OCH HUDCANCER

Till solens försvar. Kul att du ville läsa detta förresten, hör gärna av dig om du vill veta mer. Med vänlig hälsning.

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

LO:s yttrande över förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

Solskydds-tillverkarna sponsrar larmrapporter Solariebranschen: Vi behöver sola för att må bra

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest!

Kemiska hälsorisker i arbetslivet. Varför skall vi tala om det på 2000-talet?

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Konsekvensutredning av föreskrifter om kosmetiska exponeringar och kosmetiska solarier

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området nm) (L B är endast relevant i området nm)

Hudcancer hos organtransplanterade

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om solarier;

Cancersjuklighet hos oljeraffinaderianställda

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

13. Världens befolkning behöver bidra till ett minskat beroende av fossila bränslen.

6 Säker strålmiljö. Delmål Låga utsläpp av radioaktiva ämnen

Miljöhälsorapport 2009

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016

Statistik. Statistik

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Bilaga till rapport 1 (10)

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007

Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd

Klinisk utredning av en ansamling av cancerfall på en lotsstation

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Information från Hudkliniken i Östergötland

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Europeiska unionens officiella tidning L 265/39

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Arbetsmiljö vid svetsning Hur kan ni använda webbplatsen Svetsa Rätt vid utbildning av svetsare?

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

Studiedesign: Observationsstudier

PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention

Broschyr till dig som ska behandlas med Metvix (MAL) dagsljusbehandling mot aktiniska keratoser

Gör svetsningen säkrare, enklare och mer komfortabel

Epidemiologi och etiologi Epidemiologi

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Aktinisk keratos /solkeratos

-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!


Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige Män

Nanomaterial i arbetsmiljön - introduktion

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Kvalitativ undersökning av solkrämer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Hudcancer: Basalcellscancer

Miljömedicinsk utredning angående kraftledning genom Delsjöns koloniområde

Riskkällor. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Riskbedömning. Löpande, förebyggande arbete Riskbedömning Uppföljning

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Enligt Kemikalieinspektionens förgattningssamling KIFS 1998:8 (uppdaterad version 2001:4) och KIFS 1994:12 (uppdaterad version 2001:3).

Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Kunskapsöversikt. Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige. arbetsrelaterad dödlighet i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige

Sunda vanor i solen. Utvecklingskraft Gustav Wass, Smålandsidrotten Tommy Wallin, Vaggeryds kommun Noomi Carlsson, Region Jönköpings län

Transkript:

Svetsning och cancer ny klassning 2017 Maria Albin, överläkare, professor

Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för riskhanteringen Referenser

Vad är nytt? Svetsrök klassificerades som cancerframkallande för människa: Ökar risken för lungcancer (Grupp 1) Tidigare bedömning (1990): Möjligen cancerframkallande för människa (2B; lungcancer) UV-strålning från svetsning orsakar malignt melanom i ögat

Vem gjorde bedömningen International Agency for Research on Cancer (Lyon, Frankrike) WHO-organ Väl etablerad systematisk klassificering som inkluderar alla typer av evidens (men med olika viktning) Mest citerade klassningen av cancerrisk Internationell expertpanel av oberoende experter (forskare) Exponeringsbedömning, epidemiologi, djurstudier, cellstudier Observatörer från företag, organisationer, myndigheter

Hur gjordes bedömningen Systematisk litteratursökning Experter värderar enskilt evidens före mötet Samsyn kring värdering utarbetas under en veckas möte Värdering av evidens för samband men inte risk vid viss exponeringsnivå Underlag Exponeringsförhållanden (exponering av intresse, förväxlingsfaktorer) Epidemiologiska studier av risk hos exponerade människor Cancerstudier på exponerade djur Evidens vad gäller biologiska mekanismer av betydelse för cancerrisk

Tillgänglig information lungcancer 59 studier (36 kohortstudier och 23 fall-kontrollstudier) Summerade riskskattningar typ av studiedesign, studiens storlek, olika typer av svetsning, risk för påverkan av andra faktorer (asbest, rökning), tecken på brister i samstämmighet beroende på tidsperiod eller geografisk plats uteslutning av överlappande grupper värdering av studiernas kvalitet

Riskökning konsistent Olika tidsperioder Arbetssituationer Geografiska lokalisationer Ökad risk vid högre exponering (anställningstid/total exponering) i flera stora studier av hög kvalitet Ökning både vid svetsning i rostfritt och i låglegerat stål Bedömning: Ökad risk för lungcancer vid exponering för svetsrök, ej förklarad av exponering för asbest eller tobaksrökning

Någon gång svetsare Yrke med svetsning Kendzia 2013

Lungcancerrisk svetsning i olika branscher Bransch Oddskvot (95% konfidensintervall) Kendzia 2013

Malignt melanom i ögat 10 studier. Flertalet visade samband. 2 av 3 studier av exponeringstid och risk visade positivt samband Risken kvarstod efter justering för solexponering och solarieanvändning. Väl känt att exponering för UV-strålning från solljus ger malignt melanom, men inte tidigare bedömt för UV-ljus från svetsning Malignt melanom i ögat är en ovanlig cancer så för den enskilde är inte detta en väsentlig risk Men UV-strålningen från svetsning kan, liksom UV-strålning från solarier, ge upphov till brännskador och på läng sikt hudcancer. I ögat kan UVstrålningen ge inflammation (svetsblänk) och öka risken för grå starr.

Andra tumörer: Njurcancer Njurcancer (Begränsad evidens) Ökad risk för svetsare i flera studier, men Kan vara ett slumpfynd Flera studier är små Svaga belägg för ökad risk med ökad exponering Andra faktorer än svetsrök kan ligga bakom Trikloretylen vid rengöring av metall

Djurstudier och biologiska mekanismer Begränsat stöd för att svetsrök orsakar cancer hos försöksdjur Svetsrök orsakar kronisk inflammation och påverkar (sänker) immunförsvaret (stark evidens)

Innebörd för riskhantering Klassningen av svetsrök som lungcancerframkallande är det viktigaste Lungcancer är en vanlig cancerform (drygt 4000 insjuknade*) Då ger en riskökning många extra insjuknade Malignt melanom i ögat är mycket ovanligare (ca 120 insjuknade*) Gränsvärdet behöver anpassas till kunskapsläget Den aviserade sänkningen i den nya gränsvärdeslistan är ett steg i rätt riktning Svetsrök bör också markeras som cancerframkallande i gränsvärdeslistan Det bör sättas ett specifikt gränsvärde för svetsrök, fokuserat på de små partiklarna Ett underlagsdokument behövs för att veta vilken nivå som som skyddar också mot andra allvarliga effekter Cancerklassningen har betydelse för riskbedömning vid graviditet Ögon och hud skall skyddas från den ultravioletta strålningen från svetsningen * hela landet, hela befolkningen

Sammanfattning Tydlig och samstämmig evidens för att svetsrök orsakar lungcancer. Risken gäller olika typer av svetsning Det är angeläget att reducera exponeringen för svetsrök också med tanke på andra allvarliga effekter Den aviserade sänkningen av gränsvärde är ett steg på vägen Ett gränsvärde för svetsrök inriktat på små partiklar behövs Det kräver ett vetenskapligt underlag som visar vid vilken nivå olika risker uppträder

Referenser Fullständig värdering: Under publicering kommer att vara tillgänglig på http://monographs.iarc.fr/. Sammanfattning: http://www.thelancet.com/journals/lanonc/article/piis1470-2045(17)30255-3/fulltext Kort sammanställning av fynden vad gäller lungcancer http://oem.bmj.com/content/oemed/74/suppl_1/a106.2.full.pdf Tidigare poolad analys Kendzia och medarb