Spelfilmens dramaturgi.!

Relevanta dokument
Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Att berätta med film om spelfilmens dramaturgi

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

Manus kan användas som. Protokoll Diskussionsunderlag Försäljningsunderlag Minnesverktyg Etc.

TV-DRAMATURGI Del 1. Mål med moment. Dramaturgi. Nyhetsprogram. Kunskapen om dramaturgi, är nyckeln till ett bra tv-inslag

En bok om film. Ur kursplanen för svenska: Kunskaper om genrer samt berättartekniska. från olika tider, dels i film och andra medier.

Romanläsning i praktiken att samtala och skriva om litteratur. Carl-Johan Markstedt Martin Sandberg

STUDIEMATERIAL. Kortfilm. på dina villkor GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

7. Filmen berättar på olika sätt om ett sexualiserat samhälle där olika typer av gränser hela tiden överskrids. Hur berättar filmen om detta?

Dramaturgi och berättartekniska verktyg

Att skriva manus. Manus kan användas som. Protokoll Diskussionsunderlag Försäljningsunderlag Minnesverktyg Etc.

SKRÄCK Arbete i svenska år 8 v.41-51

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen?

Att berätta med film. Ett utbildningskompendium för lärare och elever. Framtaget under projektet Filmens Väg i Skolan.

Manus & dramaturgi inom barnprogram. Screenplay & dramaturgy for children s programs. Andreas Trella

Tisdag v 37 tisdag v 38

Storytelling som verktyg

Dramatikerns verktygslåda

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Mother, I love you En filmhandledning av Elisabet Jonsved, Medioteket

SAGOR. Från tidernas begynnelse till idag

LÄRARHANDLEDNING FÖR SKOLBIO

För dig med små resurser, men stor kapacitet! Välj en bok du själv gillar det funkar bäst då!

Sagor i nattmössan. 4 sagoäventyr sammanlagt 10 avsnitt à 7 minuter för skolår 3 5

ATT FÅNGA FILMKÄNSLORNA. Metoder för att arbeta med film i skolan

Skräck i film och litteratur

Leader s guide to storytelling Mastering the Art and Discipline of Business Narrative. S Denning

8G Planering i svenska v Tema: Noveller Hej,

LÄRARHAND LEDNING TILL SNIGELN OCH FLICKAN AV AGNES

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Storytelling. Katarina Björk, +46(0)

gçñ á~t wütz y Ü xç ÇÉäxÄÄ

TEMA SKRÄCK OCH RÄDSLA

Befria Rödluvan att bråka med normen i sagor

Syfte och mål med kursen

SAGOTIDNING. Felicia s

Novellen. En kort historia

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Konsten att använda den dramaturgiska kurvan i beställningsfilm

Karaktärer & Protagonisten Hur karaktärer, protagonisten och berättelsen hålls samman

/Mona. 1.Novellens kännetecken. 2.Berättargrepp

RÖTTER. Litteraturens rötter. Arbetshäfte. Namn:...

Berättande som Pedagogisk Metod

Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.

Tema:Vänskap/respekt, Konflikt/krig och mänskliga rättigheter, Litteratur på film, Äventyr/fantasy

LEKTÖRSUTLÅTANDE Bok: XX Författad av: XX

Hjältar, drakar och magiska världar! - att skriva fantasy med barn och unga

Bildanalys. Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov...

Kursbeskrivning steg för steg

Ditt äckel Elevmaterial

Bråka med Normen aktivt jämställdhetsarbete genom sagor

Inspiration inför ett nytt arbetsområde med hjälp av konflikten mellan Lumumma och Takete

Lärarhandledning till Ett dockhem av August Strindberg. Carl-Johan Markstedt

Berättande på film och på teve

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9

Muntligt framförande

Klippet Ett novellprojekt

Allt har fungerat mycket bra, men berättelseskelettet och gestaltningsövningarna var det som stack ut allra mest för mig.

LJUD OCH VIDEOPRODUKTION ETE205

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.

Dramaturgi och manusarbete

Utan tvekan skulle jag nog säga att ungefär 90 % av alla filmer som görs - och gjorts - är gjorda med dramat som berättarform.

Lärarhandledning. Lova Lakso. Hur känns kyla? Som minus 38. Som nyårs afton när man väntar på bussen hem utan

10 goda råd Storydoktors recept för en starkare berättelse

Planering i svenska v Tema: Noveller

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Tala, skriva och samtala

Kursbeskrivning steg för steg

Sagan som synvändare. Johan Theodorsson. Om att använda känslor, fantasi och genusbråk som pedagogiska verktyg

Kursbeskrivning steg för steg

Barnens fantasi utgör det allra starkaste och mest verksamma inlärningsinstrumentet. Befria Rödluvan

Nypon förlag. Skölden. Läsförståelse. Elevmaterial NIKLAS KROG SIDAN 1. Namn: Detta hände i bok 1, Karavanen

stockholm.se/medioteket cirkbloggen.se

Förebygga och upptäcka

Om detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn. Grupp

FILMA MED MOBILEN - RÖRLIG BILD RÖRLIG BILD

Kursbeskrivning steg för steg

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Visuella berättelser från overkligheten...

Centralt innehåll årskurs 7-9

Reflektionsblad Boksamtal

ATT SKRIVA DRAMATIK ATT UTFORMA ETT MANUSKRIPT. En handledning i dramaturgi av Henrik Bergkvist

LÄS EN FILM. diskutera, analysera och upptäck två sätt att berätta en historia. en studiehandledning från Film i Dalarna av Bisse Falk

Genom lärarens berättelser eller under elevens

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen

Denna lärarhandledning kommer att revideras under spelperioden av Alice i Ondalandet. Vi tar gärna emot tips om hur vi kan utveckla dokumentet.

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

Sagan som synvändare. Johan Theodorsson. Om att använda känslor, fantasi och genusbråk som pedagogiska verktyg

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

Examensarbete Kandidatexamen Det klassiska berättandet i det moderna Sverige

Läsa. Eleven kan läsa skönlitteratur och

Transkript:

Spelfilmens dramaturgi.!

Dramaturgi!! En väldigt enkel modell: Hjälte Hinder Hinder Mål

Spelfilmens dramaturgi!! Många av de spelfilmer vi ser idag följer den amerikanska filmdramaturgin.! Dvs a? filmen har en tydlig början, mi) och slut.! Oftast en hjälte som har e? mål a? kämpa för och en tydlig konflikt a? lösa, men som möter olika hinder på vägen.! Det största hindret blir filmens klimax, dvs konfliktlösning eller upplösning.

Dramaturgi!! En väldigt enkel modell: Hjälp Hinder Hjälte Hinder Mål

Spelfilmens dramaturgi!! Alla filmer följer inte den amerikanska filmdramaturgin.! Dessa kan exempelvis ha en episk uppbyggnad eller icke- linjär uppbyggnad. (Lost in translation t.ex.)! Viktigt a? förstå a? filmen, som konstform, är fri. För mycket regler kan göra filmer stela, ensidiga eller stereotypa.! Däremot underlä?ar det mycket för film och/eller filmmanusskapandet a? vara införstådd med den klassiska dramaturgin.

Sagans struktur! Filmen som vår tids saga. Sagans struktur är ofta uppbyggd i tre akter: Akt I, Akt II, Akt III. Exempel: Askungen.

Paradigmet!! En modell, e? exempel eller e? begreppsmässigt schema av hur e? filmmanus ser ut.

Sagans struktur! Exempel: Askungen Akt 1: Hjälten/hjältinnan bestämmer sig för a: handla (i det här fallet a? gå på balen) Akt II: Själva handlingen (Askungen går på balen och träffar Prinsen) AKT III: Konsekvenserna av handlingen (Prinsen vill gifta sig med henne)

Akt I!! Historien läggs upp. Rollfigurerna presenteras, filmens premiss fastställs (filmens budskap) och huvudkonflikten presenteras! Hjälten, eller huvudkaraktären (protagonisten), får en kallelse eller blir tvingad a? handla.! Ofta får han eller hon lämna sin vanliga omgivning eller verklighet. E? exempel: The Matrix! Vanligt a? hjälten tvekar, men tillslut händer något som gör a? denne måste handla. De?a brukar innebära filmens första s.k.. Plot point! En Plot point ändrar filmens riktning och för handlingen framåt. Oftast används en plot point för a? leda oss vidare till akt II! Ibland för hjälten hjälp av en mentorliknade gestalt. Exempel på mentorer: den goda fen i Askungen, eller Obi Wan i Starwars

Akt II!! Själva handlingen. Konflikten och huvudpersonerna fördjupas.! Hjälten, eller huvudkaraktären, möter olika hinder som finns i vägen och övervinner dem (eller inte) för a? nå si? mål.! flera Plot points som ändrar filmens riktning kan förekomma här. Exempel: Thelma och Louise! Även en mid point som delar upp Akt II i två delar.! Point of no return plot point som leder filmens klimax, till själva konfliktlösningen och Akt III

Akt III!! Filmens upplösning, där huvudkonflikten löses. Exempel: James Bond filmerna.! Förändring, eller utveckling av huvudkaraktärerna beskrivs även här om sådan har ske?.! Filmen når si? klimax, avtonas och leder till si? slut. - THE END -!

Paradigmet!! En modell, e? exempel eller e? begreppsmässigt schema av hur e? filmmanus ser ut.

Begrepp!! Anslag - Inledningen i filmer kallas anslag, och det är här man ska gripa tag om ti?arna.! Filmens premiss Filmens budskap, tema, mål, drivkraft, syfte etc.! Huvudkaraktären Den karaktär som genomfört en stor utveckling under filmens gång. Når ofta målet, eller är väldigt nära a? uppnå det.! Drivande karaktären pådrivare som finns med hela tiden och besegrar eller besegras av antagonisten i konfliktlösningen.! Antagonist den onda människan, som driver filmen framåt genom a? ständigt stå i vägen för huvudkaraktären eller karaktärerna. (Behöver inte vara en människa).! Plot point ändrar filmens riktning och för handlingen framåt.! Point of no return plot point som leder filmens klimax, till själva konfliktlösningen. Sker dock inte i slutet!

6 Moment!! 1. Anslag! 2. Presentation! 3. Fördjupning! 4. Konfliktupptrappning! 5. Konfliktförlösning! 6. Avtoning AKT I AKT II AKT III

1. Anslag!! Filmens början.!! Väcker intresse.!! En händelse som ska få dig engagerad.!! Huvudpersonen i underläge.!! Ex. Star Wars: Prinsessan Leia tas till fånga.!

2. Presentation!! Filmens konflikter, karaktärer och relationer presenteras.! Den drivande karaktären!! Sätter igång händelseförloppet.!! Finns med hela tiden och segrar/ besegras i slutet.!! Ex: Prinsessan Leia!

2. Presentation: Huvudkaraktären/protagonisten!! Genomgår stor utveckling genom filmen.!! Den vi identifierar oss med.!! Oftast huvudrollsinnehavaren, men inte alltid.!! Ex: Luke Skywalker!

2. Presentation: Antagonisten!! Motsats till den drivande karaktären.!! Jämnstark med den drivande karaktären.!! Genomgår ingen utveckling.!! Ex: Darth Vader i Star Wars

2. Presentation: Sidoroller!! Kontrastroll: Olik huvudkaraktären men genomgår också stor förändring under filmens gång.!! Ex: Han Solo!! Närmaste relation: Starkt kopplad till en annan roll, oftast huvudkaraktären. Förstärker bilden av huvudkaraktären.!! Ex: Obi-wan Kenobi!

3. Fördjupning!! Vi får veta mer om karaktärerna och vad som är bakgrunden till deras handlande.!! Fysiologi, sociologi, psykologi.!! Det vi får veta.!! De vi kan dra slutsatser om från det vi fått veta.!! Det vi inte får veta.!

4. Konfliktupptrappning!! Händelser radas upp i ökande tempo.!! Sidokonflikter!! Klimax!

5. Konfliktförlösning!! Den slutgiltiga uppgörelsen.!! Nyckelscen!! Filmens avgörande: vem får vem, vem segrar etc.!! Ex Starwars: rebellskeppen går till anfall, Luke blir ensam kvar, förföljd av Vader, lyckas med hjälp av Han Solo förinta Dödsstjärnan.!

6. Avtoning!! Konfliktförlösningen väcker känslor.!! Avtoningen hjälper oss att samla tankarna.!! Kan vara en framåtrörelse i slutet, dvs vi bereds möjligheten att se en fortsättning på historien. Inget absolut slut.!! Ex Star Wars: Luke, Han Solo och Chewbaka hyllas som hjältar.!

Begrepp!! Anslag - Inledningen i filmer kallas anslag, och det är här man ska gripa tag om ti?arna.! Filmens premiss Filmens budskap, tema, mål, drivkraft, syfte etc.! Huvudkaraktären Den karaktär som genomfört en stor utveckling under filmens gång. Når ofta målet, eller är väldigt nära a? uppnå det.! Drivande karaktären pådrivare som finns med hela tiden och besegrar eller besegras av antagonisten i konfliktlösningen.! Antagonist den onda människan, som driver filmen framåt genom a? ständigt stå i vägen för huvudkaraktären eller karaktärerna. (Behöver inte vara en människa).! Plot point ändrar filmens riktning och för handlingen framåt.! Point of no return plot point som leder filmens klimax, till själva konfliktlösningen. Sker dock inte i slutet!

6 Moment!! 1. Anslag! 2. Presentation! 3. Fördjupning! 4. Konfliktupptrappning! 5. Konfliktförlösning! 6. Avtoning AKT I AKT II AKT III

Källor:!! Dokument: Spelfilmens dramaturgi. Finns a? ladda ner på steriksmedia.weebly.com.! S. 26-41 i Filmboken. Finns på biblioteket.! Den här PPT finns på steriksmedia.weebly.com. /Mikael Törnblom