Att vara en god mor fordrar kunskaper Om legitimering av expertväglett föräldraskap under 1940-talet
Mål med presentationen: är genom en legitimeringsanalys visa hur moderskap representeras som det primära föräldraskapet i en statlig informationsbroschyr från 1940-talet samt att visa vilken roll lexikogrammatiken spelar vid legitimering av ett rådtagande föräldraskap 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 2
Plan 1. Bakgrund 2. Teoretiska och metodiska utgångspunkter 3. Legitimerat föräldraskap i Barn i goda händer 4. Avslutning 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 3
1. Bakgrund
Legitimerat föräldraskap ett pågående avhandlingsprojekt 1. Hur legitimeras föräldraskap i populärt spridna texter från slutet av 1800-talet till idag, och vilken/vilka typ/er av föräldraskap legitimeras? 2. Med vilka språkliga resurser realiseras legitimeringarna? 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 5
Legitimering Enligt van Leeuwen (2008:105) kan diskursiva representationer av sociala praktiker innehålla legitimeringar av dessa praktiker, som besvarar frågorna Varför ska vi göra detta? och Varför ska vi göra detta på detta sätt?. 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 6
Föräldraskap i ett diskurshistoriskt perspektiv (Wodak 2001) Tidig modernitet (1870, Svenska Familj-Journalen) Tid för välfärd och vetenskap (1940, Barn i goda händer) Tid för jämställdhet (1980?) Senmodern tid (2011?) 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 7
Barn i goda händer Första utg. 1945 Tryckts i mer än 500 00 exemplar och är sannolikt den mest populärt spridna rådgivningsskriften (Pehrsson 1983:105). 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 8
2. Teoretiska och metodiska utgånspunkter
Diskursanalys Inom feministisk diskursanalys betraktas diskurser som en resurs för identitetsförhandling snarare än som en repressiv och förtryckande makt. Jmf. CDA. Identiteter bestäms av en uppsättning subjektspositioner, som är godkända av kulturen och tillgängliggjorda genom de särskilda diskurser som är aktualiserade i en given diskursiv kontext (Baxter 2003:25). 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 10
Legitimerande strategier (van Leeuwen 2008) Ringar in vilka subjektspositioner som rekontextualiseras som legitima. -Varför ska vi vara föräldrar/på detta sätt? Auktoritetslegitimering därför att X säger det Moralisk legitimering Rationalisering Mytopoesis därför att det är moraliskt värdesatt därför att det är rationellt/förnuftigt därför att det uppskattas i berättelser och exempel 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 11
Legitimering och sociosemiotik KONTEXT LEGITIMERING SEMANTIK LEXIKOGRAMMATIK 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 12
3. Legitimerat föräldraskap i Barn i goda händer
Legitimerat föräldraskap i Barn i goda händer Svar på varför kvinnor ska vara föräldrar: för att det är naturligt för att man blir lycklig för att barnets individuella utveckling är beroende av en expertvägledd kvinnlig förälder Svar på varför mödrar ska låta sig vägledas av experter: för att det är förebildligt för att det håller oro, ångest och andra lidanden borta för att det resulterar i snälla och belåtna barn 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 14
Konkurrerande subjektspositioner i Barn i goda händer Naturlig, oumbärlig mor Yrkesarbetande kvinna 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 15
Fokus Naturligt moderskap Expertväglett moderskap Institutionella roller: expert - lekman 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 16
Naturligt moderskap moralisk evaluering 1. Barnets förhållande till modern knyts och utvecklas på ett naturligt sätt [sättangivande omständighet], men det är [attributiv process] viktigt [attribut], att också fadern och syskonen tages upp i denna gemenskap [bärare]. (s.53) 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 17
Naturligt moderskap moralisk evaluering 2. Förlossningen [bärare] är [attributiv process] en naturlig process [attribut], som en frisk kvinnas kropp är inrättad för att klara [ ] Numera finns också möjligheter att lindra smärtorna vid en förlossning. Modern kan få s.k. lustgas under en stor del av förlossningen, vilket inte innebär någon risk för varken mor eller barn och skänker många kvinnor en avsevärd lindring. [ ] Mot slutet av förlossningen tillgrips mer kraftigt verkande bedövningsmedel och patienten får sova helt och hållet vid fostrets framfödande, alltså under den mest smärtsamma delen av förlossningen. (s.12) 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 18
Expertväglett moderskap förebildsauktoritet 3. Att vara en god mor [bärare] fordrar [attributiv omständighetsprocess (Halliday & Matthiessen 2004:240ff)] kunskaper [attribut] lika väl som andra uppgifter i livet (s.3) 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 19
Expertväglett moderskap medelorienterad rationalisering 4. Den, som med lugn ser fram mot förlossningen och under hela tiden hör på och följer barnmorskans eller läkarens order, [bärare] hjälper [attributiv främjande process] sig själv bäst [attribut/målorienterat syfte] (s.12) 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 20
Legitimering av institutionella roller målorienterad rationalisering 5. På barnavårdcentralen eller stationen kan hon få råd om hur hon bäst skall FÖRPLIKTIGANDE MODALITET sköta amingen för att den skall lyckas bra [syftesspecificerande sats] 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 21
Legitimering av institutionella roller effektorienterad rationalisering 6. Tvätta UPPMANING stjärten framifrån och bakåt så att könsdelarna inte förorenas genom avföring [effektspecificerande sats] 7. Skölj UPPMANING sedan kläderna noga i flera vatten så att inget tvättmedel sitter kvar. [effektspecificerande sats] 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 22
Avslutning Legitimerande strategier realiseras typiskt med ideationella resurser, vilket indikerar att legitimering har med ideation att göra, dvs. med skapande och (re)produktion av ideér. Ofta är det förpliktigande påståenden och uppmaningar som legitimeras 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 23
Den goda, naturliga modern Ideal kring statligt ansvar och expertkunskap Avslutning Medicinsk-vetenskaplig diskurs (expertrådgivande verksamhet) Inst.. roller (kontextens relation) Legitimerande strategier LEXIKOGRAMMATIK 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 24
Referenser Baxter, Judith. 2003 Positioning gender in discourse: a feminist methodology. Basingstoke: Palgrave Macmillian. Halliday, M.A.K. & Matthiessen, Christian M.I.M. 2004. Introduction to functional grammar. 3:rd ed. London: Arnold. Pehrsson, Kajsa. 1983. Barn i goda händer. Om kvinnor och barn, experter och fäder. I Den okända vardagen om arbetet i hemmet. Åkerman, Brita m.fl. Stockholm: Akademilitteratur van Leeuwen, Theo. 2008. Discourse and Practice. New tools for critiaal analysis. New York: Oxford University Press. Wodak, Ruth. 2001. The discourse-historical approach. I: Wodak, R & Meyer (eds.): Methods of Critical Discourse Analysis. Sage: London/Thousand Oaks /New Delhi, 63-94. 2011-11-21 / Gustav Westberg, Institutionen för nordiska språk 25