Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009
Rasmus (10): Då dom kom hit första gången, [och] skulle prata med mig och dom sa att det var jag, att jag skulle känna mig trygg och att allt skulle handla om mig (paus) [mm] och inte om han (paus) [mm] och sen kom dom flera gånger och sa men han [har] sagt att han vill träffa dig och han har rätt att träffa dig för han är din pappa, han är din biologiska pappa, men då sa jag till dom att du sa att det var jag som skulle känna mig trygg och jag känner mig inte trygg för jag vill inte träffa honom...
Ett dubbelt förhållningssätt till barn Delaktighets-/rättighetsperspektiv Barn som aktörer med kapacitet att handla, interagera och påverka sina barndomar här och nu; Kompetensorienterat perspektiv på barns vilja (Singer 2000). Omsorgsperspektiv Barn behöver omsorg, ledning och skydd från vuxna; Behovsorienterat perspektiv på barns vilja (Singer 2000) Barnkonventionen präglas av båda!
Delaktighet: en förutsättning för omsorg? Barn som upplever pappas våld mot mamma Tabuiserade trauman & barns behov av att få sina upplevelser av våld giltiggjorda (Leira 1990) Att ha levt i en oförutsägbar situation utelämnad åt vuxet godtycke Behöver utsatta barn en högre grad av delaktighet än andra barn i familjerättsprocesser & andra utredningsprocesser?
En förutsättning för omsorg Föräldrabalken, kapitel 6, 2 a Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (2006:458).
Annelie Intervjuare: Du säger att han, han var bra som du pratade med (ja) och att han liksom visste hur man ska prata med barn? Ja, jag tyckte det. Intervjuare: Kan du förklara lite mer vad du menar? [ ] [ ] alltså han pratade vänligare och han visste ju exakt, bara för han hade ju egna barn så, tycker jag. Alltså han var ju liksom inte så att ja, men nu får du berätta lite [sträng röst], utan ja, han tog det lugnt och jag tycker det var Intervjuare: Så att han liksom inte pressade dig eller Nej, precis (Nej, okej) han lät mig, typ tala ut i stället för att, ja Intervjuare: Avbryta, eller? Ja, precis.
Annelie Intervjuare: För jag funderar på, om man inte kan prata med barn, hur är man då? Annelie: Jag vet inte, det jag tänkte var, dom kanske är, jag vet inte om det finns någon som dömer men, han dömde liksom inte vad jag sa, och han tyckte, han tyckte som jag. Så jag tyckte han var bra, men finns det kanske vissa som, som han sa, som går emot en, som är mer åt pappans sida, eller, Ja men säg, vad är det han har gjort dumt då?, hur var det då, varför gjorde han så?, typ så. Intervjuare: Ifrågasättande liksom? Annelie: Ja, typ.
För referenser, se Eriksson, M. (2003): I skuggan av Pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld. Stehag: Gondolin Eriksson, M., Hester, M., Keskinen, S., Pringle, K. (red). (2005). Tackling Men s Violence in Families: Nordic Issues and Dilemmas. Bristol: Policy Press Eriksson, M., med H. Biller & D. Balkmar (2006). Mäns våldsutövande barns upplevelser. En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. Stockholm: Fritzes. Eriksson, M. (red.) (2007). Barn som upplever våld. Nordisk forskning och praktik. Stockholm: Gothia.
Eriksson, M. & Näsman, E. (2007). Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma, Socionomen, nr. 6, Forskningssupplementet, 78-89. Eriksson, M. (2008): Barn som upplever våld män som utövar våld, i Heimer, G. & Sandberg, D. (red.): Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur Eriksson, M. & Näsman, E. (2008) Att bemöta utsatta barn som offer och aktörer, i Eriksson, M., Cater, Å. K., Dahlkild-Öhman, G., Näsman, E. (red.) Barns röster om våld att tolka och förstå. Malmö: Gleerups.
Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet (2008). Intervjuer och barns delaktighet, i Eriksson, M., Cater, Å. K., Dahlkild-Öhman, G., Näsman, E. (red.) Barns röster om våld att tolka och förstå. Malmö: Gleerups. Eriksson, Maria & Dahlkild-Öhman, Gunilla (2008), Motstridiga förståelser av risk och riskbedömningar i familjerättssammanhang, i Eriksson, M., Cater, Å. K., Dahlkild-Öhman, G., Näsman, E. (red.) Barns röster om våld att tolka och förstå. Malmö: Gleerups. Eriksson, Maria, med Näsman, Elisabet (2009). Familjerättsutredares bemötanden av barn som upplevt våld och barnens strategier, Socialvetenskaplig tidskrift, nr 1, 20-37.