Tekniskt PM. Mälaräng, Geoteknisk undersökning. Geosigma AB Tomislav Polugic Stockholm

Tekniskt PM Mälaräng, Geoteknisk undersökning Geosigma AB Tomislav Polugic Stockholm

SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare Uppdragsnr Grap nr Antal sidor Tomislav Polugic 11 Beställare Beställares referens Antal bilagor Exploateringskontoret Sara Andersson 1 Rapporttitel Tekniskt PM Geoteknisk undersökning för planerad byggnation Författad av Tomislav Polugic Granskad av Sebastian Agerberg GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Postadress Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadress S:t Persgatan 6, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Sidan 2 (13)

Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Objekt... 4 3 Syfte... 5 4 Underlag... 5 5 Geotekniska förhållanden... 5 5.1 Allmänt... 5 5.2 Gator... 6 5.2.1 Murmästarvägen... 6 5.2.2 Hantverksgatan... 6 5.2.3 Eksätravägen... 7 5.2.4 Bredängsvägen... 7 5.2.5 Strömsätravägen... 7 5.2.6 Lokalgata västra 302... 7 5.2.7 Lokalgata östra 303... 7 5.2.8 Lokalgata 304... 8 5.3 Byggnader... 8 5.3.1 Broar... 8 5.3.2 Bostadskvarter och hus... 8 5.4 Anläggningar... 8 5.4.1 Fördröjningsmagasin... 8 5.4.2 Parker... 9 5.5 Ledningar... 9 5.5.1 VA-ledningar... 9 6 Hydrogeologiska förhållanden... 11 7 Stabilitet... 11 8 Sättningar... 12 9 Radon... 12 9.1 Bakgrund radon... 12 9.2 Riskbedömning... 12 9.3 Översiktlig bedömning Mälaräng... 13 Bilaga 1 101G1201 - Översiktsplan, tolkade förhållanden Skala 1:1500 (A1) Sidan 3 (13)

1 Sammanfattning I Mälaräng omvandlas Skärholmsvägen, Bredängsvägen och delar av trafikplatsen till en funktionsblandad stadsdel med en förtätad struktur av gator, stråk, parker och platsbildningar. Planerad exploatering täcker en yta intill och över trafikplats Bredäng. Inom aktuell yta finns idag E4-ramper, broar, vägar, gator, GC-vägar, industrifastigheter och parkmark. Broarna för Bredängsvägen är delvis grundlagda på pålar och anslutande vägbankar är förstärkta med påldäck enligt ritningar från arkivet. Området i nordöst utgörs av naturmark med gräsytor, skog och berg i dagen. I den sydvästra delen av området mellan Strömsätravägen och Murmästarvägen finns mäktiga lager av lös lera med inslag av sulfidhaltig lera. Jordlagerföljd och bergnivå redovisas i MUR daterad, på profil- och sektionsritningar och på planritningen (101G1201, bifogas detta PM) med tolkade förhållanden. Ritningen är en översiktlig bild av förhållanden och för varje enskilt objekt ska en bedömning av grundläggningen utföras av geotekniskt sakkunnig. Möjligheterna för exploatering är varierande beroende på topografi, geologi och tidigare byggnation. Inom delar av området krävs geotekniska förstärkningsåtgärder som kalkcementpelare, pålning och spont. Bergschakt krävs ställvis för gator, ledningar och byggnader. Kalkcementpelare rekommenderas inom lågmarksområde i sydväst med lösa sediment för delar av Murmästarvägen, Hantverksgatan och lokala gator. Pålning kommer att aktualiseras för byggnader och konstruktioner ovan lösa jordar. Banpålning kan tillämpas för grundläggning av konstruktioner närmas broar och brobankar. Stödkonstruktioner som spont kommer att behövas av utrymmes- och arbetsmiljöskäl. Schakt intill befintliga väg- och brobankar kräver stödkonstruktion. Planerade byggnader behöver troligen stödkonstruktion för schakt mot de norra delarna (Eksätravägen) och för eventuella källarplan och garage. Bergschakt aktualiseras för planerad Hantverksgatan och för delar av ledningssträckor. Risk för bergschakt föreligger i läge för planerad GC-port under Murmästarvägen och för delar av planerad byggnation. 2 Objekt Geosigma AB har på uppdrag av Exploateringskontoret utfört en geoteknisk undersökning inom området benämnt Mälaräng. Det undersökta området ligger i Bredäng, Stockholm. Mälaräng ligger i gränslandet mellan flera stadsdelar och kommer att ha en viktig funktion som en länkande ny struktur som både skapar en ny entré till Bredäng och förbättrar kopplingarna mellan de olika stadsdelarna. Stockholm stad ser vid Bredängs trafikplats en möjlighet att utveckla ett större område med samlad ny bebyggelse och offentliga funktioner som parker och torgbildningar. Sidan 4 (13)

3 Syfte Syftet med undersökningen har varit att utreda de geotekniska förhållandena som ska utgöra underlag för projektering av nya vägar och VA-ledningar samt exploatering med kontor och bostadshus. Undersökningarna har inriktats på att bestämma jordarter, lagrens mäktighet och egenskaper, bergnivå och grundvattennivå. 4 Underlag Underlag för detta PM är den geotekniska undersökningen som redovisas i markteknisk undersökningsrapport, MUR, daterad. 5 Geotekniska förhållanden 5.1 Allmänt Planerad exploatering täcker en yta intill och över trafikplats Bredäng. Inom aktuell yta finns idag E4-ramper, broar, vägar, gator, GC-vägar, industrifastigheter och parkmark. Broarna för Bredängsvägen är delvis grundlagda på pålar och anslutande vägbankar är förstärkta med påldäck enligt ritningar från arkivet. Området i nordöst utgörs av naturmark med gräsytor, skog och berg i dagen. I den sydvästra delen av området mellan Strömsätravägen och Murmästarvägen finns mäktiga lager av lös lera med inslag av sulfidhaltig lera. Jordlagerföljd och bergnivå redovisas på profil- och sektionsritningar och på planritningen 101G1201 med tolkade förhållanden. Ritningen är en översiktlig bild av förhållanden och för varje enskilt objekt ska en bedömning av grundläggningen utföras av geotekniskt sakkunnig. Sidan 5 (13)

Figur 1 Del av Byggnadsgeologiska kartan, Geoarkivet 5.2 Gator 5.2.1 Murmästarvägen Planerad Murmästarvägen följer befintlig gata och sträcker sig från Strömsätravägen till planerad cirkulationsplats/korsningen med Bredängsvägen på en sträcka om ca 600 m. Överst utgörs jorden av 1-3 m befintlig fyllning som består av i huvudsak sandigt grus under asfalten. Närmast cirkulationsplatsen finns befintlig vägkropp som utgörs av ca 5 m fyllning utlagd på marken som är förstärkt med bankpålning. Under fyllnadsmassorna finns omväxlande partier med lös lera och fastmark med berg. Lerdjup varierar mellan 2 och 8 m under befintlig markyta. Det planeras för ombyggnation av Murmästarvägen. Norra delen av gatan närmast befintliga fastigheter ska inte byggas om utan endast justeras och användas som lokalgata. Om nya VA-ledningar förläggs i lokalgatan ska delar där lös lera förekommer förstärkas likt de södra delarna av Murmästarvägen. Södra delen av Murmästarvägen ska byggas om till en väg med många fordon och tung trafik. De höga kraven på bärighet kräver geotekniska förstärkningsåtgärder. Som lämplig förstärkningsåtgärd föreslås Kalk-Cement pelare. Berörda sträckor med lös lera som ska förstärkas är: ca km 0/030-0/120, 0/130-0/170, 0/230-0/290, 0/320/360, 0/400-0/510 och vid 0/560. Delen närmast Bredängsvägen kräver höga uppfyllnader och ansluter mot befintlig förstärkning. Åtgärder krävs och kan utföras med bankpålning likt den befintliga eller lager av lättfyllning. 5.2.2 Hantverksgatan Planerad gata börjar i den västra delen av området från Eksätravägen och sträcker sig söderut på en sträcka av ca 120 m och svänger sedan österut och fortsätter till och under Bredängsvägen och ansluter sedan mot befintlig Slättgårdsvägen. Hela gatan är ca 660 m lång. Fyllning förekommer längs hela sträckan och är 1-4 m mäktig. Sammansättning Sidan 6 (13)

varierar från mulljord till fast friktionsjord under hårdgjorda ytor. I den västra delen finns lager av lös lera med organiska sulfidjordar med en mäktighet på över 10 m. Resten av sträckan österut utgörs av växlande lösa och fasta sediment samt berg. Bergschakt kommer att behövas mellan ca sektionerna 0/240 och 0/330. Risk för bergschakt föreligger vid ca sektion 0/350 och 0/450. Geotekniska förstärkningsåtgärder krävs för sträckor mellan sektionerna 0/020-0/240. Som lämplig förstärkningsmetod kan nämnas Kalk-Cementpelare eller liknande. 5.2.3 Eksätravägen Befintlig gata är norra gränsen för exploateringsområde och det planeras inte för någon större ombyggnation. Sträckningen går i stort sätt över fast mark. Vid schakt och breddning finns risk för bergschakt. 5.2.4 Bredängsvägen Befintlig väg sträcker sig rakt igenom exploateringsområde från söder mot norr. I söder finns broar över E4, GC-väg och Skärholmsvägen. Broarna är delvis grundlagda på pålar och anslutande bankar på påldäck. Vidare norrut passerar vägen befintlig Eksätravägen och fortsätter mot Bredängs centrum. Mellan Skärholmsvägen och Eksätravägen finns upp till ca 7 m mäktiga lager av lös lera. Mot norr avtar lerans mäktighet och jordlager övergår till torrskorpa och friktionsjord för att längre norrut gå in i en bergskärning. Inga större ombyggnationer och förstärkningar planeras för Bredängsvägen utom för delen vid korsningen med planerad Hantverksgatan. Där ska anslutning mot befintlig bankpålning utformas så att befintlig konstruktion inte skadas. Fältundersökningar längs Bredängsvägen är precis avslutade och efter redovisning och utvärdering kommer beskrivningen att kompletteras. 5.2.5 Strömsätravägen Befintlig gata är västra gränsen för exploateringsområde och det planeras inte för någon större ombyggnation. All byggnation längs gatan räknas som temporär då gatan planeras för ombyggnation i framtiden med bland annat spårtrafik. Sträckningen går över både lös och fast mark. Berg i dagen förekommer längs sträckan och i den centrala delen finns mäktiga lager av lös lera. Vid schakt och eventuell breddning finns risk för bergschakt. 5.2.6 Lokalgata västra 302 Planerad lokalgata västra (302) sträcker sig från planerad Hantverksgatan norrut över Skärholmsvägen/Slättsgårdsvägen fram till befintlig Eksätravägen. sträckan är drygt 100 m lång. Jordlager utgörs av 1,5 till 4 m fyllning ovan 1,5-2 m torrskorpelera. Fyllningen består i huvudsak av sandigt grus men det förekommer även sten, mulljord mm. Under torrskorpan finns 2-4 m mäktigt lager av lös lera ovan friktionsjord på berg. lager av friktionsjord är 0,5-3 m tjockt och har inte närmare undersökts. För planerad gata krävs upp till 1,5 m djup schakt. 5.2.7 Lokalgata östra 303 Planerad lokalgata östra (303) sträcker sig från planerad Hantverksgatan norrut över Skärholmsvägen/Slättsgårdsvägen fram till befintlig Eksätravägen. sträckan är ca 115 m lång. Jordlager utgörs av upp till 3 m fyllning ovan friktionsjord på berg. Fyllningen består i huvudsak av sandigt grus men det förekommer även sten, mulljord mm. Lager av friktionsjord är upp till 2,5 m tjockt och har inte närmare undersökts. För planerad gata krävs upp till 3 m djup schakt och upp till l3 m hög uppfyllnad. Sidan 7 (13)

5.2.8 Lokalgata 304 Planerad lokalgata (304) sträcker sig från Murmästarvägen till planerad Hantverksgatan genom befintligt industriområde. sträckan är ca 90 m lång. Jordlager utgörs av fyllning ovan lager av torrskorpa och lös lera samt friktionsjord på berg. Fyllningen består i huvudsak av sandigt grus men det förekommer även sten, mulljord mm. I den södra delen mot Murmästarvägen är lager av lös lera ca 4 m mäktig. Om nya VA-ledningar förläggs i gatan ska delar där lös lera förekommer förstärkas likt de södra delarna av Murmästarvägen. Sträckan där eventuell förstärkning utförs är ca 50 m lång. 5.3 Byggnader 5.3.1 Broar En ny GC-port under Murmästarvägen är under planering. Geoteknisk undersökning för porten är inte utförd. Inom det området planeras även för byggnader, trappor och stödmurar. Troligen kommer någon form av stödkonstruktion att behövas för schakt intill befintliga trafikerade ytor. Befintlig bro för Bredängsvägen Befintlig bro för Bredängsvägen ovan GC-väg byggs delvis om men ingen ny grundläggning planeras. Befintlig bro för GC-väg under Slättgårdsvägen rivs och bottenplatta lämnas kvar. Enligt ritningar från arkivet utgörs jorden under plattan av friktionsjord. 5.3.2 Bostadskvarter och hus Nya byggnader planeras uppföras mellan Eksätravägen/Slättgårdsvägen och Hantverksgatan. några undersökningar och utredningar specifikt för byggnader är inte utförda. P g a höjdskillnader mellan norra och södra delen och omväxlande geologi kommer flera grundläggningsmetoder att krävas. Lösmarksområdet i sydväst behöver troligen förstärkas med pelare innan uppfyllnader och pålning utförs. Urgrävning av otjänliga massor och återfyllning med packad friktionsjord kan behöva utföras. Bergschakt kommer att behövas för delar av kvarteren. 5.4 Anläggningar 5.4.1 Fördröjningsmagasin I den nordvästra delen vid hörnet av planerad Hantverksgatan och Eksätravägen planeras för ett fördröjningsmagasin. Planerat magasin är ca 100 m längt och ca 35 m brett och schaktbotten planeras preliminärt på nivån +31,2. Schakt utförs i torrskorpelera, lera och friktionsjord. Risk/chans för bergschakt föreligger närmast Eksätravägen. Inga undersökningar har utförts i läge för planerad anläggning. Grundvattenrör finns installerade i sydväst och sydöst. Uppmätta grundvattennivåer varierar mellan +29,2 och +31,5. Beroende på årstiden och nederbörden kan schaktbotten hamna under grundvattenytan som pressas upp av underliggande berg. Periodvis kommer grundvatten att finnas i botten av planerat magasin. Sidan 8 (13)

I den nordöstra delen vid hörnet av Bredängsvägen och Slättgårdsvägen i den blivande parken planeras för ett fördröjningsmagasin. Planerat magasin är en nedsänkt yta tänk för bollek och botten planeras preliminärt på nivån +37. Detta innebär smärre justeringar av markytan uppfyllnader och schakter som utförs huvudsakligen i fyllningen och i torrskorpelera. 5.4.2 Parker I den nordöstra delen öster om Bredängsvägen och norr om Slättgårdsvägen planeras för parkyta med växlande karaktär allt från hårdgjorda ytor till aktivitetsytor till naturmark med gräs, sly, skog och berg. Inom aktuell yta finns fyllning, lös lera, torrskorpelera, friktionsjord och berg i dagen. Inga förstärkningsåtgärder aktualiseras för planerade schakter och uppfyllnader. Mellan de nya konstruktionerna och intill trafikerade ytor planeras för små gröna ytor. För bostadskvarteren planeras gårdsytor. 5.5 Ledningar 5.5.1 VA-ledningar Det planeras för om- och nyanläggning av VA-ledningar längs 7 sträckor. Sträcka 1, brunnar 1-10, Hantverksgatan Planerad sträckning är ca 570 m lång. Planerade ledningar är vatten, Dagvatten och Spillvatten. Vattengångnivån ligger på 30,54 som lägs och 35,55 som högst. Fyllning förekommer längs hela sträckan och är 1-4 m mäktig. Sammansättning varierar från mulljord till fast friktionsjord under hårdgjorda ytor. I den västra delen finns lager av lös lera med organiska sulfidjordar med en mäktighet på över 10 m. Resten av sträckan österut utgörs av växlande lösa och fasta sediment samt berg. Bergschakt kommer att behövas: - Vid brunn 1 och 2 på en sträcka av ca 15 m. - Mellan brunn 4 och 6 på en sträcka va ca 115 m - Risk för bergschakt föreligger mellan brunn 6 och 7 på en sträcka av ca 20 m Geotekniska förstärkningsåtgärder krävs i lerområden och dimensioneras och utförs i samband med förstärkningen av gatan. Som lämplig förstärkningsmetod kan nämnas Kalk-Cementpelare eller liknande. Schakterna är ställvis mycket djupa och sannolikt kommer någon form av stödkonstruktion att krävas pga stabilitets-, utrymmes- och arbetsmiljöskäl. Sträcka 2, brunnar 2.5 2.1, Murmästarvägen-Ekbacken, till Hantverksgatan Planerad ny VA-ledning kommer att förläggas i del av befintlig Murmästarvägen och sedan svänga norrut längs Ekbacken fram till planerad Hanverksgatan på en sträcka av 238 m. VA-ledningar planeras anläggas på ca 2 m djup under befintlig markyta. Jordlager utgörs av fyllning på torrskorpelera och friktionsjord. I mitten av sträckan vid brunn 2.2 ligger fyllningen direkt på berg. Lager av lös lera förekommer med en mäktighet på 1 2 m utom vid anslutningen mot Hantverksvägen där lerans mäktighet ökar kraftigt. Sidan 9 (13)

Schakt utförs i fyllningen, torrskorpelera, lera, friktionsjord och berg. Bergschakt krävs vid brunn 2.3 och risk för bergschakt föreligger vid brunn 2.2 och 2.4 på sträckor av ca 10 m. Sträcka 3, brunnar 14 17, Eksätravägen Planerad VA-ledning kommer att förläggas i grön yta mellan Eksätravägen och Slättgårdsvägen, del av befintlig Slättgårdsvägen och sedan längs Eksätravägen på en sträcka av 114 m. VA-ledningar planeras anläggas på ca 2-4 m djup under befintlig markyta. Planerade ledningar är Vatten, Dagvatten och Spill och Vattengång ligger på mellan +33,87 och +35,75. Jordlager utgörs av fyllning på torrskorpelera. Lager av lös lera förekommer i mitten av sträckan med en mäktighet på 1 2. Schakt utförs i fyllningen, torrskorpelera, friktionsjord och berg. Bergschakt krävs vid brunn 17 på en sträcka av ca 15 m. Schakterna är ställvis mycket djupa och sannolikt kommer någon form av stödkonstruktion att krävas pga stabilitets-, utrymmes- och arbetsmiljöskäl. Sträcka 4, brunnar 3 3.2, Lokalgata Planerad VA-ledning kommer att förläggas mellan planerad Hantverksgatan över befintlig industrimark och Slättgårdsvägenoch Eksätravägen på en sträcka av 124 m. Ledningar planeras anläggas på ca 2 - m djup under befintlig markyta. Planerade ledningar är Vatten, Dagvatten och Spill och Vattengång ligger på mellan +30,19 och +30,83 (32,47). Jordlager utgörs av fyllning på torrskorpelera och friktionsjord. Lager av lös lera förekommer i den södra delen sträckan med en mäktighet på 1 8. Schakt utförs i fyllningen, torrskorpelera, friktionsjord och berg. Bergschakt krävs vid brunn 3.2 på en sträcka av ca 12 m. Geotekniska förstärkningsåtgärder krävs i lerområden närmast Hantverksgatan och dimensioneras och utförs i samband med förstärkningen av gatan. Som lämplig förstärkningsmetod kan nämnas Kalk-Cementpelare eller liknande. Schakterna är ställvis mycket djupa och sannolikt kommer någon form av stödkonstruktion att krävas pga stabilitets-, utrymmes- och arbetsmiljöskäl. Sträcka 5, brunnar 18 23, Bredängsvägen Planerad sträckning är 327 m lång. Planerade ledningar är Dagvatten och Spillvatten. Vattengångnivån ligger på 37,64 (40,36) som lägs och 57,08 (55,02) som högst. Fyllning förekommer längs hela sträckan och är 2-3 m mäktig och utgörs huvudsakligen av fast friktionsjord under hårdgjorda ytor. Under fyllningen finns 1 2 m torrskorpa ovan friktionsjord och i den södra delen ovanlös lera med en mäktighet på ca 1 m. ställvis ligger fyllningen direkt på friktionsjord och/eller berg. Bergschakt kommer att behövas: - Vid brunn 20 på en sträcka av ca 30 m. - Mellan brunn 21 och 22 på en sträcka va ca 60 m - Risk för bergschakt föreligger vid brunn 23 på en sträcka av ca 5 m Sidan 10 (13)

Schakterna är ställvis mycket djupa och sannolikt kommer någon form av stödkonstruktion att krävas pga stabilitets-, utrymmes- och arbetsmiljöskäl. Sträcka 6, brunnar 11-13, Eksätravägen Planerad sträckning är 78 m lång. Planerade ledningar är Dagvatten och Spillvatten. Vattengångnivån ligger på 35,50 som lägs och 36,05 som högst. Geotekniska undersökningar är inte utförda för aktuell sträcka. Fyllning förekommer längs hela sträckan och är ett par m mäktig och utgörs huvudsakligen av fast friktionsjord under hårdgjorda ytor. Under fyllningen finns troligen 1 2 m torrskorpa ovan friktionsjord och ställvis ligger fyllningen direkt på friktionsjord och/eller berg. Risk för bergschakt föreligger. Sträcka 7, brunnar 24-27, Murmästarvägen Planerad sträckning är 165 m lång och ligger i Murmästarvägen i delen som är planerad som en lokalgata. Planerad ledning är Dagvatten. Vattengångnivån ligger på 31,16 som lägs och 32,39 som högst. Jordlager utgörs av fyllning på torrskorpelera och friktionsjord. I mitten av sträckan vid brunn 2.2 ligger fyllningen direkt på berg. Lager av lös lera förekommer med en mäktighet på 1 2 m. Schakt utförs i fyllningen, torrskorpelera, friktionsjord och berg. Bergschakt krävs vid brunn 25på en sträcka av ca 20 m. Schakt blir upp till 2 m djup. 6 Hydrogeologiska förhållanden Observationer av grundvattennivåer har utförts i befintliga och nyinstallerade grundvattenrör inom undersökningsområdet. Läge i plan och uppmätta grundvattennivåer redovisas i MUR, (Markteknisk undersöknings rapport) daterad 2018-01-16. Inom den södra och sydvästra delen av området längs Murmästarvägen, Strömsätravägen och Hantverksgatan ligger grundvattenyta högt, vid eller strax under befintlig markyta. För dimensionering och beräkning antas grundvattennivå i den delen ligga på +31. Grundvattenyta stiger mot de högre partierna och följer i huvudsak underkant torrskorpelera. För delen vid korsningen Bredängsvägen/Eksätravägen och området omkring antas en dimensionerande grundvattennivå på +33. 7 Stabilitet Området i stort bedöms i dagsläget vara stabilt. Dock, man får påminnas att delar av området domineras av höga uppfyllnader, mycket lösa jordar och branta bergsslänter. För varje enskilt objekt ska risker för skred vid schakt och uppfyllnad bedömas. Sidan 11 (13)

8 Sättningar Inom undersökningsområdet finns partier med lösa sediment som torv, sulfid lera och lera. Sättningsberäkningar har utförts med labresultat som grund. I den sydvästra delen av området finns synliga tecken på pågående sättningar. Marken där får inte belastas utan förstärkningsåtgärder. Uppfyllnad med 1 m höjd orsakar en sättning på över 0,3 m. Inom andra delar av området där lös lera förekommer är sättningsrisken mindre. Förekommande lös lera har andra egenskaper och mäktighet. Sättningar efter påförd last av 1 m uppfyllnad har beräknats till mindre än 5 cm. t ex området i nordöst där större uppfyllnader och terrängmodellering planeras. Sättningar i befintliga fyllnadsmassor har inte bedömts. 9 Radon 9.1 Bakgrund radon Uran, torium och kalium är radioaktiva ämnen som förekommer naturligt i berggrund och mark, där halterna varierar beroende på jord- och bergart. Radon och dess radondöttrar ingår i urans sönderfallskedja och bildas när radium sönderfaller. Radondöttrar attraheras av laddade partiklar och kan därför följa med inandningsluft och påverka människors hälsa. Radongas, dess radondöttrar och den totala emitterade strålningen från uran, torium och kalium kan ge upphov till radonproblem i byggnader, varför det är viktigt att innan byggnation beakta eventuella byggnadstekniska åtgärdskrav. 9.2 Riskbedömning Vid riskbedömning av radon i mark finns tre riskklasser som motsvarar byggnadstekniska rekommendationer inför nybyggnation. Riskklasserna är låg-, normal-, och högradonmark som motsvarar traditionellt-, radonskyddat- och radonsäkert utförande (Tabell 1). Tabell 1. Gällande riskklasser och dess motsvarande byggnadstekniska åtgärdskrav avseende på radonrisk (Åkerblom & Clavensjö, 2004) Högradonmark Normalradonmark Lågradonmark Riskklass Radonsäkert utförande Åtgärdskrav Radonskyddande utförande Traditionellt utförande* Traditionellt utförande rekommenderas dock inte då radonhalten i marken alltid är tillräckligt hög för att ge upphov till förhöjda radonhalter inomhus om tillräckligt stora volymer jordluft läcker in i huset.* Beroende på typ av jord- och bergart skiljer sig gränsvärdena åt. Radonskyddat utförande är standard idag vilket innebär att gränsvärdet för radonsäkert utförande (högradonmark) av särskilt intresse (Tabell 2). Sidan 12 (13)

Tabell 9. Visar gränsvärden för högradonmark (Åkerblom & Clavensjö, 2004) Gränsvärden för högradonmark vilket motsvarar radonsäkert utförande vid nybyggnation Berg Radiumaktivitet (Bq/kg) Utsprängd berggrund med sprängbottenskärv >cirka 200 Sprängsten (fyllning och sprängbottenskärv) >cirka 100 Mark Radonhalt i jordluft (kbq/m 3 ) Grus och grovkornig morän >50 Sand-grovsilt >50 Silt >60 Lera, lerig morän >100 9.3 Översiktlig bedömning Mälaräng Översiktligt geofysiskt underlag hämtat från SGU (2018) visar varierande halter uran, kalium och torium. I anslutning till området finns det potentiella riskområden motsvarande högradonmark. I fastigheter norr om aktuellt område har halter av radon överstigande riktvärdet för radon i inomhusluft (200 Bq/m 3 ) uppmätts vilket kan indikera förhöjda halter radon i underliggande mark alternativt från byggnadsmaterialet i fastigheterna. Inför exploatering rekommenderas att en radonriskunderökning utförs för varje planerad huskropp. Sidan 13 (13)