v F - v c kallas dispersion

Relevanta dokument
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser.

Övning 9 Tenta

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Övning 6 Antireflexbehandling

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Fysikalisk optik. Övningshäfte

Tentamen i Fotonik , kl

Fysikalisk optik. Övningshäfte

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

LABORATION 4 DISPERSION

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt.

Tentamen i Fotonik , kl

OPTIK läran om ljuset

Fysikalisk optik. Övningshäfte

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Fysikalisk optik. Övningshäfte

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Repetition Ljus - Fy2!!

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Tentamen i Fotonik , kl

Föreläsning 9-10 (kap i Optics)

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Tentamen i Fotonik , kl

b) Calculate the dispersion in the vicinity of the Fraunhofer D line for each glass, using the Cauchy relation.

Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen


Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se.

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Laboration i Geometrisk Optik

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi


Förberedelseuppgift inför datorlaborationen

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Instuderingsfrågor extra allt

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

Tentamen i Fotonik , kl

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Gauss Linsformel (härledning)

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Final i Wallenbergs Fysikpris

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Tentamen i Våglära och optik för F

Optik. Läran om ljuset

Tentamen i Fotonik , kl

Övning 4 Polarisation

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Tentamen i Fotonik , kl

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november 2011

Optik 1 Geometrisk och fysikalisk optik fo r optiker HT 2019

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad rättas inte!

Föreläsning 11 (kap i Optics)

Tentamen i Fotonik , kl

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Vågrörelselära och optik

Föreläsning 6: Polarisation

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion

Transkript:

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex Brytningsindex (n) anger hur mycket ljuset ändrar riktning (bryts) när det kommer från ett material till ett annat. (Det anger också hur mycket ljusets hastighet bromsas.) Ett och samma material kan ha olika brytningsindex för olika våglängder. Man anger ofta detta med ett index, tex betecknar n F, n d och n c brytningsindex för blått, gult respektive rött ljus. Brytningsindex är högre för kortare våglängder (blått bryts mer än rött.) Abbetal Abbetalet (V d ) är ett mått på kromatisk aberration, d.v.s. skillnaden i brytning för olika våglängder. V d = n d 1 n F n c (Högt Abbetal Liten kromatisk aberration!) Tunt prisma I ett tunt prisma ges deviationsvinkeln av: v = (n 1)α α v F - v c kallas dispersion

Abbetalet kan också beskrivas med deviationsvinklarna: V d = v d v F v c (Om skillnaden mellan blått och rött är stor, blir V d litet.) Prismaeffekt En tunn lins kan ses som ett antal prismor ovanpå varandra med olika toppvinkel. Ju högre upp strålen kommer på linsen, desto mer bryts den (större toppvinkel). α v = (n 1) α f Linsmakarformeln Styrkan för en tunn lins ges av: F = (n 1) ( 1 r 1 )

1.) För att beteckna färger (blått, gult och rött) används dessa spektrallinjer: λ F = 486.1 nm, λ d = 587.7 nm, λ c = 656.3 nm Kronglas BK7 har olika brytningsindex för de olika färgerna: n F = 1.523, n d = 1.517, n c = 1.514 Krökningsradierna för en tunn lins gjord av detta glas är +50 mm och +80 mm. Hitta styrka och fokallängd för varje färg. Givet: Brytningsindex, n F, n d, n c Bild: Menisklins Sökt: Styrkor och fokallängder, F F, F d, F c, f F, f d, f c För en tunn lins ges styrkan av: F = (n 1) ( 1 r 1 ) För blått (F) får vi styrkan: F F = (n F 1) ( 1 r 1 ) = (1.523 1) ( 1 0.05 1 0.08 ) = 3.923 D f F = 1 F F = 25.49 cm För gult (d) får vi styrkan: F d = (n d 1) ( 1 r 1 ) = 3.878 D f d = 1 F d = 25.79 cm För rött (c) får vi styrkan: F c = (n c 1) ( 1 r 1 ) = 3.855 D f c = 1 F c = 25.94 cm

2.) Parallellt vitt ljus träffar ett prisma som har toppvinkeln α = 4.0 och är tillverkat av ett glas med brytningsindex n d = 1.5168 och Abbetal V d = 64.17. Vilken vinkel får man mellan blått och rött ljus efter brytning i prismat? α = 4 n d = 1.5168 V d = 64.17 Givet: Prisma med toppvinkel α = 4.0, brytningsindex n d = 1.5168 och Abbetal V d = 64.17 Sökt: Vinkel mellan blått och rött ljus, v F v C Abbetalet är ett mått på kromatisk aberration. Ett högt Abbetal ger liten skillnad i brytning mellan blått och rött ljus. V d = v d v F v c v F v c = v d V d Vi känner redan till Abbetalet V d = 64.17, men behöver räkna ut v d. v d = (n d 1)α = (1.5168 1) 4 = 2.1 Nu kan vi hitta svaret! v F v c = v d V d = 2.1 64.17 = 0.033

4.) En tunn planokonvex lins, med krökningsradie 50.0 mm på den första ytan, är gjord av glaset SF10. Glaset har brytningsindex enligt figuren till höger. Bestäm glasets Abbe-tal, samt linsens fokallängd för rött, grönt, och blått ljus. Givet: Krökningsradie, r 1 = 50 mm Brytningsindex, n(λ) enligt figuren Sökt: Abbetalet, V d Fokallängderna för rött, grönt/gult och blått ljus, f C, f d, f F Abbetalet Abbetalet beräknas med V d = n d 1 n F n c De brytningsindex vi behöver kan läsas av i figuren: n d = 1.728, n F = 1.744 och n c = 1.719. Det uträknade abbetalet blir då V d = 1.728 1 1.744 1.719 29 Fokallängderna Fokallängderna får vi från styrkorna, f = 1, som i sin tur beräknas med F = (n 1) ( 1 1 ) F r 1 r 2 Den första krökningradien är given, r 1 = 50 mm. Eftersom den andra ytan är plan (planokonvex lins) vet vi att dess krökningradie är oändlig, dvs 1 0. r 2 Sätter vi in brytningsindex för varje färg får vi följande styrkor och fokallängder F C = 14.4 D eller f C = 69.5 mm. F d = 14.6 D eller f d = 68.7 mm. F F = 14.9 D eller f F = 67.2 mm.

5.) Ett prisma med toppvinkel 7.00 o ger deviationsvinkeln 3.657 o för våglängd 486.14 nm, 3.620 o för 587.56 nm, och 3.600 o för 656.27 nm. Vilket glas är prismat gjort av? Alternativ finns i tabellen nedan. Material PK50 BK3 BK6 BK7 BK10 F1 SF6 K3 n d 1.52 1.50 1.53 1.52 1.50 1.62 1.81 1.52 V d 70 65 62 64 67 36 25 59 Givet: Prisma med topvinkel α = 7.00 o Deviationsvinklar, v F = 3.657 o, v d = 3.620 o, v C = 3.600 o Sökt: Vilket material från tabellen? Beräkna brytningsindex Formeln för ett tunt prisma säger att v = (n 1)α vilket vi skriver om till n = v α + 1 Brytningsindex för de tre olika färgerna blir då n F = 1.522, n d = 1.517, och n C = 1.514. Från n d = 1.517 ser vi direkt i tabellen att materialet måste vara antingen PK50, BK7 eller K3. De tre materialen skiljer sig bara i Abbetal. Beräkna Abbetalet V d = n d 1 n F n c = 1.517 1 1.522 1.514 = 64 Jämför vi med Abbetalen i tabellen ser vi att materialet måste vara BK7.